Text i kontext: en studie om kontextuellt stöd i läromedel i svenska som andraspråk

(1)

Handledare: Sari Vuorenpää

Examinator: Charlotte Engblom

Text i kontext

- en studie om kontextuellt stöd i läromedel i svenska som

andraspråk

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp

Fredrik Fürsten Maxe

Lukas Tallberg

(2)

Sammanfattning

Med bakgrund av den svenska skolans decentralisering och avsaknaden av statlig granskning kring publicerade läromedel ligger ett stort ansvar på den enskilde läraren att välja lämpliga läromedel för sin undervisning. Studiens syfte var att undersöka läromedel inom svenska som andraspråk vilka uttryckligen riktar sig till nybörjare. Fyra läromedel analyserades där huvudfokus riktade sig mot innehållet och dess samspel mellan text och bild. Analysen utgick från två teoretiska perspektiv. Det ena perspektivet utgick från Cummins teori om ett kontextuellt lärande utifrån tolkningen av hans undervisningsmodell, fyrfältaren. I studien användes och applicerades modellen för ändamålet att se hur läromedlen speglar de olika zonerna som modellen består av – graden av stöd genom kontext samt kognitiv svårighetsgrad. Studiens andra teoretiska perspektiv grundade sig i Kress & van Leeuwens teori om multimodalitet och bildens betydelse för meningsskapande i kontext. I resultatet och analysen kunde repetitiva mönster identifieras i samtliga läromedel med en viss variation utifrån mängden kontextuellt stöd sett till bilder.

Studiens resultat påvisar och stärker tidigare forskning inom fältet för andraspråksutveckling och visar att läromedlen följer forskning om språkutvecklande teorier.

Nyckelord : multimodalitet, kontextuellt lärande, svenska som andrapråk, läromedel

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

1. Inledning ... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1 Vad är andraspråksinlärning? ... 6

2.2 Sva-historia ... 7

2.3 Läroplanen ... 8

2.4 Andraspråksutveckling ... 8

2.5 Läromedel... 8

2.6 Multimodalitet ... 9

2.7 Begreppslista ... 10

3. Forskningsöversikt... 11

3.1 Tidigare forskning ... 11

4. Teoretiska utgångspunkter ... 14

4.1 Kontextbundet lärande i form av multimodalt stöd ... 14

5. Syfte och frågeställningar ... 17

6. Metod ... 18

6.1. Urval och avgränsningar ... 18

6.2 Analysmetod ... 18

6.2.1 Analysmodell ... 19

6.2.2 Kontextbundna ord och bildstöd... 20

6.2.3 Bildens representation ... 20

6.3 Reliabilitet och validitet ... 20

6.4 Material ... 21

6.4.1 Briljant svenska, textbok 1 ... 21

6.4.2 Klara färdiga läs ... 21

6.4.3 Fördel, Sva för nyanlända 4-6 ... 21

6.4.4 Läsloket, Station 4b, Skolan ... 22

(4)

6.5 Reflektion över metoden ... 22

6.6 Arbetsfördelning ... 22

7. Resultatanalys ... 23

7.1 Briljant svenska ... 23

7.1.2 Bildernas representation ... 23

7.1.3 Samspelet mellan ord och bild... 25

7.2 Klara färdiga läs ... 26

7.3 Fördel, Sva för nyanlända ... 30

7.3.1 Bildens Representation ... 30

7.4 Läsloket, Station 4b, Skolan ... 33

7.5 Sammanfattning av analys ... 36

8. Diskussion... 38

9. Konklusion ... 40

Referenser ... 41

(5)

1. Inledning

Genom språket kommunicerar och skapar vi ett sammanhang i den verklighet vi möter varje dag i arbetet, i skolan eller i affären. Men vad händer när kommunikationen inte går åt båda hållen?

När mottagaren inte förstår avsändaren eller tvärtom? Att vara ny i ett land med bristande kunskaper i språket eller redskap för kommunikation kan antas vara en utsatt situation. Denna situation är verklighet för många av dagens barn och ungdomar som kommer till Sverige från andra länder och slussas in i den svenska skolan med allt vad det innebär. Visst finns det förberedelseklasser etablerade i vissa skolor, men inte i alla. Vilket betyder att en elev med bristfälliga eller obefintliga kunskaper i det svenska språket kan vara en del av det framtida klassrummet du som lärare befinner dig i. I artikeln Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel av Stridsman (2014), publicerad i tidskriften Skolvärlden, skriver hon att det är lärarens uppgift att granska och kontrollera att läromedlen de använder sig av i sin undervisning håller en god kvalitet. Fram till år 1991 granskades alla läromedel av Skolöverstyrelsen och Statens institution för läromedelsinformation (ibid). Med hänsyn till de rådande omständigheter genom avsaknad av statlig granskning för läromedel är det av största vikt för lärare att på egen hand, eller i samråd med rektor och skolteam, välja läromedel som främjar deras elevers utvecklingsprocess. Att en fungerande kommunikation och en förståelse för språket är av främsta vikt för elever att klara av skolan över huvud taget råder det inga tvivel om. Denna studie ämnar därför att genom tidigare forskning och med stöd från de teoretiska perspektiven om inlärning genom kontext och multimodalt stöd ge ett perspektiv på hur läromedel inom svenska som andraspråk förhåller sig till detta och därmed ge en grund för framtida lärare att välja läromedel utifrån viktiga aspekter som främjar elevens språkutveckling.

(6)

2. Bakgrund

I följande kapitel presenteras en historisk tillbakablick på hur ämnet svenska som andraspråk utvecklats och läromedlets betydelse för undervisning. Bakgrunden behandlar även aspekter som är av intresse för studien och ger läsaren en övergripande blick över faktorer som ligger till grund för denna studie.

2.1 Vad är andraspråksinlärning?

Vid första anblick skulle de flesta människor anse att frågan är tämligen onödig och enkel att svara på men i själva verket finns det inga korta och enkla svar menar Abrahamsson (2009). För att kunna förstå innebörden av andraspråksinlärning måste begreppen andraspråk och inlärning definieras var för sig. Språket eller språken ett barn lär sig av sina föräldrar eller vårdnadshavare kallas för modersmål eller förstaspråk och om barnet skulle lära sig ytterligare ett språk senare i livet skulle det benämnas som ett andraspråk. Begreppen förstaspråk och andraspråk hänvisar enbart till ordningen i vilken individen lär sig språken, vilket betyder att andraspråket kan vara individens starka språk eller vice versa. Andraspråk lärs i en miljö där det aktuella språket fungerar som huvudsakligt kommunikationsspråk. Ett konkret exempel på andraspråksinlärning är när nyanlända barn lär sig svenska i en svenskspråkig skolmiljö (s. 15). Ett annat begrepp som är relevant för diskussionen om andraspråksinlärning är tvåspråkighet. Begreppet är dock problematiskt och bör användas med försiktighet då olika författare uppfattar och definierar begreppet på olika sätt. Gisela Håkanssons (2003) definition av tvåspråkighet är när en individ behärskar mer än ett språk. Hon diskuterar även en annan vanligt förekommande definition av begreppet, nämligen att barnet måste vara uppväxt med fler än ett språk i hemmet för att klassificeras som tvåspråkigt (s. 13). För en inlärare finns det en rad faktorer som påverkar processen och utvecklingen av andraspråket. Några viktiga faktorer enligt Börestam & Huss (2001) är i vilken utsträckning inläraren exponeras för språket i olika sociala miljöer, vilken attityd inläraren har till de människorna som talar målspråket, motivation till inlärning samt rent psykologiska aspekter beroende på ålder och kognitiv utveckling (s. 32). En annan författare som också diskuterar faktorer för inlärning är Flyman Mattsson (2017) där hon sammanställer de starkaste faktorerna som startålder, motivation och språkbegåvning hos inläraren (s. 83).

(7)

2.2 Sva-historia

Ämnet svenska som andraspråk, även förkortat sva, har funnits sedan 1970-talet, men inte förrän år 1995 fick ämnet en egen kursplan (Bunar, 2015, s. 93). Genom en redan pågående lärarbrist och en fortsatt ökad invandring till Sverige medför detta ett problem för den svenska skolan då de verksamma lärarna varken besitter tillräckliga kunskaper i svenska som andraspråk som ämne eller om hur nyanländas bakgrund, inklusive skolgång, ser ut (ss. 81-82). Detta har varit ett problem inom den svenska skolan visar flertalet undersökningar utförda av bland annat Myndigheten för skolutveckling, Skolverket och Skolinspektionen där ämnets syfte och undervisning visade stora brister och konkreta riktlinjer (Flyman Mattsson, 2017, s. 136). Hon nämner faktorer som bland annat bristande kunskap hos lärarna, ämnets stämpel som ett stödämne och ämnets låga status som huvudfaktorer för ämnets misslyckade integrering i skolan (s. 137). Att som elev kastas in i ett skolrelaterat sammanhang med knappa språkkunskaper är en främmande situation och Bunar (2015) skriver att det krävs mellan ett och tre år för en andraspråkselev att bemästra det vardagliga språket, alltså det språk som sker mellan elever och i sociala situationer, medan det ämnesrelaterade skolspråket tar mellan fyra och åtta år för en andraspråkselev att bemästra (s. 81). Han diskuterar även vikten av visuella hjälpmedel som stöd i undervisning och utveckling för nyanlända och att det är genom språket vi skapar en gemensamhet, vilket är grunden för integration.

Trots att ämnet ännu inte hade en egen kursplan år 1989 framställdes böcker om hur lärare kunde arbeta med sva-elever. Cerù (1989) skrev boken Språk genom bild, vilken är en metodikbok för lärare som stöd i hur undervisning för svenska som andraspråk kunde ske. Cerù skriver bland annat att bilder fungerar bäst i ett inlärningssyfte om eleverna upplever dem som meningsfulla och känner att de har nytta av dem. Bilder i undervisningen kan vara ett effektivt hjälpmedel för många elever, men speciellt för elever som lär sig ett nytt språk. De kan komplettera situationer där språket inte räcker till och stärker och stödjer inlärningen av nya ord och begrepp. Specifikt för sva-elever är också att bilder kan väcka känslor, minnen och tankar som kan vara positiva för språkutvecklingen då tidigare erfarenheter kan hjälpa eleverna att lättare koppla ord och begrepp.

Genom en presentation av bilderna kan även nyfikenhet väckas, vilket i bästa fall leder till en ökad motivation till inlärning hos eleverna (s. 4-8).

(8)

2.3 Läroplanen

Läroplanen är ett centralt styrdokument som ligger till grund för all undervisning i den svenska skolan. Som tidigare nämnt fick svenska som andraspråk en egen kursplan så sent som i slutet av 1980-talet. Enligt Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), vilket är ett nationellt resurs- och utvecklingscenter för nyanlända och flerspråkiga barn vid Stockholms universitet, är det inte märkbar skillnad mellan kursplanen för sva och kursplanen för svenska i grundskolan.

Orsaken till detta är att kurs- och ämnesplanen för sva inte är framarbetad speciellt för målgruppen nyanlända elever som skall lära sig svenska. Det är istället lärarens uppgift att implementera kursplanen och anpassa undervisningen efter elevernas olika behov och förutsättningar (Kaya, 2018).

2.4 Andraspråksutveckling

Ordförrådet är enligt Lindberg (2017) den största framgångsfaktorn för meningsskapande i skola och undervisning och benämner ordförrådet som skolspråkets hårdvaluta (s. 1). Vidare poängterar Lindberg hur ett visuellt stöd används som en avlastning för språket som den enda källan till ny kunskap och ett vidgat ordförråd hos andraspråkselever. Hon menar att kontextualisering är en hörnsten i ett språkutvecklande arbetssätt och beskriver det som ett förankrande av ny kunskap i ett redan bekant sammanhang av elevernas tidigare kunskaper (s.

13). En annan författare som också diskuterar hur andraspråkselevers språkutveckling bör grunda sig i just förankringen eller länken av gammal och ny kunskap är Cook (2013) som även hon menar att ett utvecklat ordförråd bidrar till förståelsen för ett sammanhang (s. 63). Hon nämner att en effektiv inlärning bör ske inom en kontext då orden i sig inte bidrar till sammanhang, utan endast vetskapen om vad det individuella ordet betyder (s. 51). Vidare diskuteras inlärning utifrån olika aspekter av kognitiva tekniker och hur dessa appliceras av andraspråkselever för att utveckla sitt vokabulär i målspråket där översättningsled, repetition och mentala bilder anses vara framgångsfulla faktorer för inlärning (s. 61-62).

2.5 Läromedel

Historisk sett har läromedel varit ett sätt för staten att se till att alla barn i Sverige har möjlighet till en likvärdig skola. I de tidigare läroplanerna beskrivs lektionens innehåll och genomförande på ett detaljerat sätt med tillhörande läromedel för lektionerna. Idag har synen på lärarens arbete

(9)

förändrats och lärare förväntas ta professionellt ansvar för hur lektioner planeras och kursmål uppnås. Detta har resulterat i att lärarna själva har möjligheten, och därmed ansvaret, att välja vilka läromedel de anser passa deras undervisning och elever (Skolverket, 2006, s. 9).

Läromedel är ett komplicerat begrepp och saknar en direkt och enkel definition. Enligt läroplanen för grundskolan från 1980 (Lgr 80) är ett läromedel något som lärarna och eleverna använder sig av för att nå uppsatta mål. Vernersson (1999) delar upp läromedel i fem olika kategorier. De fem kategorierna är “verkligheten”, massmedia, läroböcker, faktaböcker och AV- hjälpmedel. Kategorierna läroböcker och faktaböcker är traditionella läromedel och innefattar böcker i fysisk form och är producerade av ett förlag. Vernersson menar att “verklighet” är allt som eleverna upplever, både i och utanför skolan, till exempel vid studiebesök. Massmedia innefattar radio, TV, tidningar samt IKT och AV-hjälpmedel är film, video och diagram (s. 160).

I början av 2000-talet hade läroböcker en stark ställning inom skolan och de flesta lärarna använde sig av fysiska böcker i undervisningen. I och med den ökade digitaliseringen under 2010- talet finns det en större uppsjö av digitala läromedel på marknaden, men lärare i dagens läge föredrar de fysiska läromedlen. Detta beroende på deras egen erfarenhet, kreativitet och en bristande kunskap inom IKT för undervisning (Ekelund, 2017).

2.6 Multimodalitet

En modalitet i sig definieras som ett redskap vilket hjälper människan att förstå och skapa mening i det sammanhang den befinner sig i. Modaliteterna inkluderar text i olika former, tal, bilder, gester och kroppsspråk (Danielsson, 2017, s. 2). När fler än en modalitet befinner sig i ett sammanhang och samspelar med varandra skapas en multimodalitet. Tryckta läromedel är oftast utformade med modaliteterna text och bild. Bilder i läromedel kan fylla flera olika funktioner, det är något Pettersson (1991) nämner och listar funktioner som att väcka uppmärksamhet, skapa intresse, förklara samt förmedla information (s. 101-103). Att multimodaliteter tas tillvara på inom pedagogiska fältet för undervisningsstöd är något som Eriksson (2009) bekräftar. Hon sammanfattar att genom ett bildstöd i läromedel ges eleven möjlighet att stödja sin inlärning för att enklare kunna skapa kopplingar mellan ord och bild, och därför minnas texten bättre (s. 49).

Kress & van Leeuwen (2006) påpekar hur skolans värld och utbildningsväsendet redan från tidig ålder uppmuntrar barn till att rita bilder som en uttrycksform och hur de senare skriver sagor tillsammans med bilder de ritat (s. 16). Detta är en typisk ansats till inlärning genom ett multimodalt arbetssätt, här är barnet med och utvecklar sitt eget lärande genom att koppla ihop

(10)

text och bild för ett utvecklande ändamål. Senare ersätts detta med att multimodaliteten används i faktaböcker eller läromedel som en källa till förmedlande av kunskap.

2.7 Begreppslista

Kontext – Svenska akademiens ordbok (SAOB) definierar begreppet Kontext som text i sammanhang.

Kontextbundna ord – I denna studie syftar begreppet kontextbundna ord till de ord som kan relateras till en specifik kontext. Relevant för studien är skolans kontext.

Semiotiska modaliteter – de resurser och verktyg som skapar ett sammanhang för människan att förstå sin omgivning (Björkvall, 2009, s. 14). De relevanta modaliteterna för studien är text och bild.

Elevnära situationer – situationer som är åldersanpassade och kända för eleverna (Skolverket, 2017, s. 15).

Bild – enligt Myndigheten för tillgängliga mediers begrepp: samlingsbegrepp för visuell representation (2020).

Illustration – enligt Nationalencyklopediens defintion av begreppet: ”illustration är en bild som hör ihop med en text i till exempel en bok eller tidning”

(11)

3. Forskningsöversikt

I följande kapitel presenteras tidigare forskning vilka behandlar områdena multimodalitet, andraspråksutveckling samt läromedel. Kapitlet består av sju artiklar inom områdena och är utförda i Storbritannien, Sverige, USA

3.1 Tidigare forskning

Danielsson & Selander (2016) nämner att traditionen av kunskapsförmedling rent historiskt genom läromedel har skett i verbal textform, det vill säga text som en fristående resurs och att bilder oftast setts som prydnad (s. 34). I sin studie poängterar de att en viktig aspekt för ett multimodalt läromedel är att eleven har kunskap om och förstår relationen mellan de olika semiotiska resurserna text och bild, hur de antingen fungerar som ett komplement för varandra eller genom att de adderar ny information att bearbeta. Bildernas representation och placering gentemot texten spelar en avgörande roll för hur eleven uppfattar den kunskap som är tänkt att förmedlas (s. 32). Genom böckernas multimodala aspekter erbjuds läsaren ett vidgat meningsskapande och en chans att skapa en djupare förståelse för innehållet än vad endast verbal text har att erbjuda (s. 34). Bildens betydelse och egenskap för den multimodala strukturen i ett läromedelssammanhang är något som Daly & Unsworth (2011) genomfört en undersökning om.

Egenskaperna benämner Daly & Unsworth som komplementära (complementary) eller samspelande (concurrence). Författarna menar att vilken betydelse bilden får är beroende av hur textens utformning och innehåll framställs och att bilden agerar utifrån antingen egenskapen om komplementär eller samstämmig med hänsyn till vad den har för syfte att förmedla (s. 62-63).

Begreppet samstämmighet syftar till de bilder som visuellt framställer och förstärker det texten säger genom en exemplifiering eller något direkt relaterbart till texten. Det andra begreppet, komplementära, används när ett nytt element introduceras i antingen text eller bild genom att addera ytterligare information som endast finns representerat i en av de semiotiska resurserna.

Resultatet i studien visade att genom bildstöd, oberoende av vilken egenskap bilden har, ökar förutsättningen till förståelse hos elever. Förutsättningen för en inlärning blir dock när eleverna besitter tillräckliga kunskaper att kunna avkoda både text och bild och använda dem i ett samspel med varandra. Författarna nämner även vikten av att bilder som stöd inte automatiskt bidrar till inlärning, men att läraren kan använda sig av bilder och text för att skapa diskussioner kring dem och hjälpa eleverna att förankra den nya kunskapen (s. 71).

(12)

Enligt läroplanen (Skolverket, 2019) ska lärare tillsammans med elever arbeta språkutvecklande och stimulerande utefter varje individs behov, detta gäller i stor utsträckning de språksvaga eleverna och de med ett annat modersmål än svenska. Teorier utifrån ett språkutvecklande arbetssätt är något som Lyngfelts (2017) studie om andraspråksinlärning och utveckling tar sin grund i. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på ett lärande utifrån elevens förkunskaper och hur denne kopplar samman sitt modersmål med målspråket samt hur andraspråkselever förankrar sin nyfunna kunskap i det svenska språket utifrån kulturella och kontextuella aspekter. Resultatet för studien stärker tidigare utförda studier om läsning som en aktiv process där elevens tidigare erfarenheter, kontextuella sammanhang och kulturella bakgrund spelar en avgörande roll för hur eleven uppfattar det den läser genom ett meningsskapande (s. 94). Lyngfelt nämner även att det är av stor vikt att eleverna får möjligheten att bygga broar mellan sin kunskap inom modersmålet och målspråket och att eleven behöver stöd med denna koppling genom exempelvis lärarledd hjälp (s. 95). Utifrån ett multimodalt perspektiv menar Al-Seghayers (2001) att stöd i form av rörliga bilder, video, är det mest effektiva sättet att lära sig nya ord på ett främmande språk. Al- Seghayers resultat visade att video är effektivare än stillbild då rörlig bild bygger en bättre mental konstruktion vilket gör det lättare för inläraren att minnas orden i jämförelse med en stillbild.

Studiens resultat visar dock att majoriteten av deltagarna även anser att stillbild är ett bra hjälpmedel för inlärning. Resultatet visar också att text utan någon form av multimodalt stöd inte är optimalt för inlärning av nya ord och därmed ett stärkande av ordförrådet (ss. 218-224).

Liknande resultat går att finna i en studie av Morett (2019) gällande ordförråd och andraspråksutveckling. Syftet med studie var att studera elevens utvecklingsmöjligheter genom glosor och vilket sätt som var det mest effektiva när det kom till elevers möjlighet till ett starkare och mer utvecklat vokabulär. Studien påvisade att genom stillbilder gavs eleven möjlighet att avkoda det visuella för att förstärka sitt lärande i sitt vokabulär och förmåga till utveckling.

Resultatet presenterade att bilder är en nödvändig och effektiv aspekt i ett utvecklingssyfte för de nybörjarelever med knappa språkkunskaper för att kunna avkoda ord tillsammans med bild (s.

662 - 663).

Som tidigare nämnts har läromedlets roll förändrats och i och med decentraliseringen och i dagens läge finns det en uppsjö av olika läromedel där ett större ansvar ligger hos läraren när det kommer till valet av dem. I en studie av Jordan & Gray (2019) undersöker de hur de engelska läromedlen applicerar ledande forskning kring språkutveckling och inlärning i ett engelskspråkigt klassrum. De menar att läromedlen oftast inte följer eller överensstämmer med den ledande forskningen inom andraspråksutveckling och kan därför ses som en bristande faktor gällande

(13)

läromedlens utformning och innehåll (s. 439). Att lära sig ett språk skiljer sig från att lära sig ett annat innehållsmässigt ämne då språket är byggsten och en förutsättning för det senare, vilket gör undervisningen av språk till en minst sagt viktig aspekt (s. 441). Genom ett läromedels olika användningsområden kan läraren välja hur denne vill applicera och använda läromedlet i sitt klassrum. Jordan & Gray nämner att läromedlet kan ha en ren implicit kunskapsfaktor genom förmedling av kunskap i sig, men att läraren kan använda läromedlet för analytiska diskussioner och alternativa undervisningsmetoder (s. 443). Med hänsyn till studiens syftande till det engelska skolsystemet och läroplan blir relevansen och jämförelsen med det svenska skolsystemet forskningen bakom läromedelsutvecklingen och dess innehåll. Reichenberg (2014) undersökte i en svensk studie vilka aspekter aktiva lärare tog hänsyn till vid valet av läromedel för att bedriva undervisning. Studien utgick från en enkätundersökning där omfånget var på 319 lärare.

Resultatet visade att den viktigaste aspekten vid val av läromedel var dess innehåll. Två andra aspekter som lärare hade i åtanke var om lärarna själva hade några tidigare erfarenheter av läromedlen samt vilka rekommendationer de fick från andra kollegor. Aspekter som ansågs mindre viktiga var kostnaden för läromedlen och reklam eller andra typer av rekommendationer från olika förlag (s. 80). Ytterligare en intressant slutsats från studien är att när lärare rekommenderar läromedel för varandra finns risken att läromedlen inte följer läroplanen fullt ut utan snarare gör sin val efter tradition och bekvämlighet. Kollegiala rekommendationer anses därför kunna vara både positivt och negativt.

(14)

4. Teoretiska utgångspunkter

Följande kapitel kommer att beskriva de två teoretiska utgångspunkter studien utgått från. Den första teorin grundar sig i Cummins teori för ett språkutvecklande arbetssätt genom hans fyrfältsmodell. Modellen tar stöd i en kontextuell inlärning där kognitivt utmanande uppgifter möter ett kontextuellt stöd i form av exempelvis bilder. Studiens andra teori utgår från Kress och van Leeuwens syn på multimodalitet och bildens betydelse för meningsskapande och därmed ett utvecklande arbetssätt.

4.1 Kontextbundet lärande i form av multimodalt stöd

Ett kontextbundet lärande sker i en lärandesituation inom de ramar eleven befinner sig i och de situationer som presenteras i olika former. Genom ett kontextbundet lärande knyter eleven samman kunskaper från sin tidigare kunskapsbank med de nya och bygger broar mellan de båda för att skapa ett sammanhang för denne att förstå och relatera till. För en andraspråkselev appliceras följande kontextbundna lärande på de broar som byggs mellan elevens modersmål och elevens nya målspråk. Langer (2005) definierar läsning som en aktiv och interaktiv process, vilken bygger på att läsaren förstår det förmedlade innehållet genom ordens betydelse för sammanhanget den befinner sig i (s. 13). Genom läsning befinner sig eleverna i en lärandekontext när de möts av de olika typer av texter som finns både i och utanför skolans värld när dessa förmedlar kunskap och utgör ett meningserbjudande. I det kontextbundna lärandet talas det om ett kontextuellt eller kontextbundet stöd. Cummins (2001) menar att andraspråkselever behöver ett kontextuellt stöd för att kunna relatera, utveckla och förstå sitt lärande och sina kunskaper (s.

10). Med det kontextuella stödet ges eleven en förutsättning till utveckling genom att lärandesituationen blir mer konkret förankrad i dennes förkunskaper och Cummins (2017) beskriver visuella hjälpmedel som ett effektivt stöd (s. 60). Genom bilder som ett kontextuellt stöd dekonstrueras den eventuella språkbarriären mellan elevens kunskaper att översätta från sitt förstaspråk till sitt målspråk, eleven erbjuds istället en visuell representation av föremålet eller händelseförloppet genom fler än en modalitet, det vill säga en multimodalitet. Multimodalitet definieras enligt Kress & van Leeuwen (2006) som en samling semiotiska modaliteter, vilka används i ett samspel med varandra för att skapa sammanhang och mening i kontexten (s. 177).

Det multimodala begreppet behandlar aspekter om uttryckande genom text, kroppsspråk, gester, ljud samt bilder i både rörlig- och stillbildsform. Selander & Kress (2010) skriver om de olika modaliteternas affordances, vilket kan jämföras med handlingsmöjligheter, och diskuterar hur en

(15)

modalitet är skapad för ett visst ändamål, men att den kan tolkas och användas på olika sätt för att skapa mening utifrån individens mål, intressen, värderingar och tidigare erfarenheter (s. 40).

Genom en multimodal variant av kontextuellt stöd i form av bilder i läromedel anknyts detta till det kontextbundna lärandet utifrån Cummins språkutvecklande teori. Multimodal teoribildning bygger på föreställningen att människan genom representation, i form av mentala bilder av det hon läser, kan koppla det till ett kontextuellt ändamål för att stärka och bygga upp ett ordförråd och utveckla detta i ett kontextuellt sammanhang. För en andraspråkselev är det relevant att denne får ta del av ett multimodalt stöd för språkutveckling. Puskas och Björk-Willén (2017) menar att ett andraspråk lärs bäst i form av hur vi som barn lär oss ett förstaspråk, nämligen genom bilder, text och interaktion med varandra (s. 5). Med det multimodala stödet kan eleven visualisera och utveckla sina kunskaper genom att bygga broar mellan det gamla och det nya språket.

Cummins (2017) har skapat en modell för ett språkutvecklande arbetssätt som består av fyra olika delar. Modellen är känd som Cummins fyrfältare och består av två korsande linjer. Den horisontella linjen syftar till hur mycket kontextuellt stöd eleven erbjuds och den vertikala linjen syftar på uppgiftens kognitiva svårighetsgrad eller utmaning för eleven (s. 56). En nybörjare bör presenteras uppgifter inom fältet där uppgiften är av mindre kognitivt krävande nivå och det kontextuella stödet är högt och efter hand, beroende på dennes utveckling, gå vidare till mer krävande kognitivt innehåll med fortsatt kontextuellt stöd. Cummins nämner några exempelkontexter som anses vara behjälpligt för eleverna vid inlärning, bland annat visuellt stöd i texter i form av bilder, teckningar och diagram. Även samarbete, demonstrationer och praktiska övningar är klassificerade som stöd för inlärning (ss. 60-61). Definitionen av svårighetsgraden kognitivt låg är när eleven känner igen och kan koppla innehållet till sina egna erfarenheter och förståelsen underlättas då eleverna kan känna känslomässig koppling till innehållet. Oavsett läromedlets innehåll kommer det vara kognitivt krävande för en nybörjare med hänsyn till språket som en utmanande faktor. Under den horisontella linjen är uppgifterna kommunikativa där de språkliga verktygen blir nästintill automatiserade, vilket inte kräver ett aktivt kognitivt engagemang. Kontextreducerat innebär att stödet är begränsat eller till och med obefintligt vilket ställer höga krav på elevens språkkunskaper. I de senare årskurserna är det vanligt att innehållet ligger på en mer krävande nivå samtidigt som det kontextuellt stödet minskar inom undervisning, vilket definierar övergången från det vardagliga språket till ett skolspråk (s. 58).

(16)

Figur 1. Cummins fyrfältsmodell, den horisontella linjen representerar det kontextuella stödet och den vertikala linjen representerar uppgiftens svårighetsgrad

Cummins modell är skapad för att beskriva hur lärare kan bedriva och bör tänka kring sin undervisning i ett sva-sammanhang när det kommer till aspekter om kontextuellt stöd och kognitivt utmanande uppgifter för progression. För den aktuella analysen används modellen i syfte att identifiera läromedlets utmaningsnivå sett till det kontextuella stödet eleven erbjuds genom läromedlen i sig, då läsning i detta fall agerar som en undervisningsprocess för eleven.

Med hänsyn till den nämnda kopplingen kommer de analyserade läromedlen värderas och placeras in i modellen utifrån läromedlets egenskaper om stöd och utmaningsnivå.

(17)

5. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur läromedel för nybörjare inom ämnet svenska som andraspråk konstruerar text och bild i elevnära situationer samt hur de samspelar med varandra utifrån ett kontextbundet lärande.

Frågeställning:

1. I vilken utsträckning används ett bildligt stöd till kontextbundna ord i läromedlen?

2. I vilken mån representerar bilderna textens innehåll?

(18)

6. Metod

Denna studie bygger på en analys av läromedel i ämnet svenska som andraspråk med fokus på det multimodala samspelet mellan de semiotiska modaliteterna text och bild. I följande kapitel kommer studiens läromedel och utförande att presenteras tillsammans med de analytiska verktygen skapade för studien.

6.1. Urval och avgränsningar

Läromedel i dagens skola kommer i olika former och med olika syften, de kan hittas i digitala- samt fysiska miljöer i former av textböcker, övningsböcker, stenciler, ljudböcker och spel för inlärning. Inför valet av analysen valdes läromedel i fysisk form eftersom tillgången till digitala läromedel var av begränsad åtkomst i form av avsaknad behörighet. Valet av läromedel begränsades av kriterierna; att läromedlet riktar sig specifikt till nybörjare i det svenska språket samt att läromedlet var årskursbegränsat upp till mellanstadiets sista klass.

Med studiens syfte i åtanke gjordes ytterligare avgränsningar. När valet av kapitel i läromedlen genomfördes utgick vi från de kapitel som representerade elevnära miljöer utifrån Skolverkets (2017) definition av vad elevnära är. Elevnära definieras enligt Skolverket som åldersanpassat och känt för eleverna, vilket lämnar öppen tolkning för vad som är känt för eleverna och ej. Ett återkommande tema och en förutsättning för eleverna att ens kunna arbeta med läromedel är skolgång, därför valde vi att arbeta och tematisera just detta innehåll som fokuserar på en representativ skolmiljö. Studien har utgått från fyra läromedel som specifikt riktar sig till nybörjare inom ämnet svenska som andraspråk.

6.2 Analysmetod

Analysmetoden som använts i denna studie grundar sig i Folkeryds (2016) fyra dimensioner för textanalys. Dimensionerna är innehåll, textens makro- och mikrostruktur samt textens deltagaraktivitet. Denna studie har utgått från den första dimensionen hon kallar innehåll.

Innehållsdimensionen består av tre ingångar, vilka är ordförråd, makro- och mikroteman samt multimodalitet. Den första ingången, ordförråd, behandlar frekvensen av vanliga och ovanliga ord, ordklasser, ordpackning och bildspråk. Den andra ingången, makro- och mikrotema,

(19)

behandlar det övergripande huvudämnet för textens helhet medan mikrotema utgör de mindre underämnen som texten tar upp. Den tredje behandlar multimodalitet och fokuserar på semiotiska modaliteter i form av bild och layout och hur väl dessa samspelar med textens innehåll (ss. 149-150). Valet av den första dimensionen motiveras utifrån aspekten om en innehållsanalys av läromedlen där sambandet mellan ord och bild var av största vikt för studiens syfte. Genom att utgå från makro- och mikroteman för att identifiera teman med tillhörande ord innanför ramarna av studiens syfte kunde forskningsfrågorna besvaras. Genom att se skolan som en elevnära miljö identifierades därför det övergripande makrotemat Skola. Eftersom ämnet Skola i sig utgör ett brett ämne med en rad möjliga kopplingar och hänsynstaganden valdes efterföljande mikroteman utifrån våra egna tolkningar av relativitet till det övergripande temat. Mikroteman utgör och innehåller i vissa fall flera kategorier av nya mikroteman, med hänsyn till detta har därför mikrotemats underteman också kategoriserats och behandlats i den mån de ansågs vara relevanta för innehållet.

6.2.1 Analysmodell

En analysmodell skapades utifrån Folkeryds första dimension för textanalys. Modellen användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar genom att först se till aspekten makrotemat, skola, för att sedan identifiera underliggande mikroteman och analysera dess multimodala samspel.

(20)

6.2.2 Kontextbundna ord och bildstöd

Bryman (2018) skriver att kodning är startpunkten för de flesta kvalitativa analyser och bidrar till att skapa en generell överblick av materialet (ss. 699-700). Med stöd av analysmodellen identifierades mikroteman genom kodning utifrån det huvudsakliga makrotemat. Efterföljande studerades de identifierade mikrotemana noggrant för att urskilja de kontextbundna ord som förekom under samtliga kategorier. De kontextbundna orden har för syfte att relatera tillbaka till mikrotemat och skapa ett inkluderande sammanhang mellan text och tema. De funna orden summerades och placerades i tabell under tillhörande mikrotema för att få en strukturell överblick över frekvens och användningsområde. Slutligen såg vi till den multimodala aspekten av de analytiska dimensionerna. Analysen utgick från om och i vilken utsträckning de kontextbundna ord som identifierats hade stöd genom andra semiotiska modaliteter i form av bilder i textens layout.

6.2.3 Bildens representation

Efterföljande togs hänsyn till bildens roll och hur den representerades genom texten med

koppling till dess kontextuella ord. Utifrån textens beskrivning av de bilder som identifierats som särskilt kontextbundna ville vi sedan se hur väl bilden framställdes genom textens beskrivande attribut. Genom att ta hänsyn till hur bilden var konstruerad kan den ha en förmåga att hjälpa, stjälpa eller skapa förvirring för eleverna beroende på hur väl kopplad och förankrad till texten den är. Illustrationer kan ha olika betydelser och användningsområden och studien exemplifierar genom Daly & Unsworths (2011) begrepp om samstämmig och kompletterande när de

analyserats.

6.3 Reliabilitet och validitet

Bryman (2018) behandlar begreppen reliabilitet och validitet som två kriterier för att avgöra vilken kvalitét en studie innefattar. Han förklarar hur reliabilitet syftar till att oberoende vem som utför studien, med de verktyg som beskrivits, bör studiens resultat ge samma utfall (s. 464). I den aktuella studien har personliga tolkningar förekommit i närhet till identifikation av de kontextuella orden och situationer gällande studiens relevans. Utifrån aspekten om reliabilitet kan studien anses innehålla en mängd variationer av tolkningar som kan hämma studiens reliabilitet då studiens innehåll analyserats, identifieras och presenteras utifrån personliga tolkningar.

Samtidigt menar Bryman också att begreppet reliabilitet är mer relevant vid genomförandet av kvantitativa studier, när en större mängd data analyseras. Begreppet validitet handlar istället om

(21)

hur väl studien mäter och identifierar det som forskarna har som avsikt att mäta (s. 465). Vid kvalitativa metoder diskuterar Bryman begreppet tillförlitlighet och dess fyra delkriterier som motsvarigheter mot den kvantitativa forskningens kriterier. Delkriterierna är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (s. 467). Studiens syfte och frågeställningar besvaras inom den presenterade analysen och resultatet och stärker därför studiens validitet i den aspekt att studien motsvarar Brymans kriterier för vad studien är tänkt att mäta.

6.4 Material

Fyra läromedel i svenska som andraspråk analyserades i studien. Nedan presenteras varje läromedel var för sig.

6.4.1 Briljant svenska, textbok 1

Briljant svenska; textbok 1, av författaren Bim Wikström är ett läromedel i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 1. Läromedlet är utgivet av förlaget Gleerups år 2009. Läromedlet ingår i en serie bestående av tre böcker och innefattar textbok, arbetsbok och lärarhandledning och texterna finns även som ljudfiler på gleerups.se. I denna analys har textboken analyserats.

Bokens genre är berättande text där läsaren får följa karaktärerna Ali, Emil och Mila i vardagsnära miljöer och situationer.

6.4.2 Klara färdiga läs

Klara färdiga läs, av författarna Lena Bouvin och Gunilla Östergren, är en läsebok för nybörjare och passar speciellt för de lägre klasserna och för elever med svenska som andraspråk. Förutom textbok består läromedlet även av en arbetsbok och en lärarhandledning. Läromedlet är utgivet av förlaget Studentlitteratur AB år 2005. Textbokens genre är av berättande text där läsaren får följa karaktärerna Tara, Ali och Eva.

6.4.3 Fördel, Sva för nyanlända 4-6

Fördel, Sva för nyanlända 4-6 av författarna Pär Sahlin och Helga Stensson är ett läromedel för elever på mellanstadiet som läser svenska som andraspråk. Läromedlet är utgivet av förlaget Natur & Kultur år 2016 och består av textbok, övningsbok och lärarhandledning där textboken även finns i digital form. I textboken som analyserats får läsaren följa en grupp elever på Solbyskolan. Kapitlen anknyter till elevernas tidigare liv och deras nya erfarenheter i Sverige och är skriven i genren berättande text.

(22)

6.4.4 Läsloket, Station 4b, Skolan

Läsloket av författaren Berit Jansson är ett läromedel för elever på lågstadiet som läser svenska som andraspråk. Läromedlet är utgivet av förlaget Natur & Kultur läromedel år 2019. Läsloket är en arbetsbok, men boken innehåller även texter som beskriver huvudkaraktärernas vardag i en skolmiljö. I boken får läsaren bekanta sig med Leo och Fannys skola.

6.5 Reflektion över metoden

Analysmodellen skapades med grund i Folkeryds (2016) analysmetod av dimensioner för textanalys. Hennes analysmetod riktar sig främst till lärare som en metod för elevtextanalys med de olika dimensionerna som ingångar beroende på analysens syfte. Den första dimensionen innehöll samtliga delar av det vi ville undersöka och därför skapades en typmodell utifrån denna dimension. Med hänsyn till att analysen skett manuellt och att vi själva identifierade mikroteman och räknade antalet ord gentemot vad som ansågs var relevant och tillhörande makrotemat Skola finns ett visst tolkningsutrymme. Med detta i åtanke kan det förekomma felberäkningar i antal ord och bilder. Vid tolkningen av vad som klassificerades som ett mikrotema räknades samtliga delar och läromedel separat mellan författarna för att sedan diskuteras och jämföras för att vara säkra på att alla teman som valdes var relevanta, vilket kan anses positivt då vi arbetat både beroende och oberoende av varandra, som i sin tur lett till en djupare analys av materialet. I och med att vissa ord ej går att förklara genom illustration kan svårigheter uppstå om ett bredare material eller avgränsningar funnits. Med hänsyn till studiens fokus på just skolans kontext och aktiviteter inom denna fann vi inte detta som ett problem.

6.6 Arbetsfördelning

Inför arbetet bestämde vi att sitta tillsammans under hela arbetets gång och strukturera upp vecka för vecka. En tydlig uppdelning av arbetet saknas då vi sågs på de utsatta tiderna och dagarna och arbetade med det vi ansåg vara av största vikt för just den dagen. Vi har tillsammans genomarbetat uppsatsens olika delar och i samråd med varandra skrivit på dess olika kapitel.

Analysen gjordes genom det framställda analysverktyget var för sig till en början, för att sedan jämföra, diskutera och undersöka eventuella missade kopplingar inför studiens resultat och slutprodukt.

(23)

Exempel 1, s. 20 Exempel 2, s. 25 Exempel 3, s. 34

7. Resultatanalys

Nedanstående kapitel är uppdelat utifrån de olika läromedlen och presenterar exempel på bild och text samt analyseras utifrån bildens funktionalitet och samspel med texten. Efterföljande presenteras analysen om antalet ord i kontext genom ett stapeldiagram. Totalt analyserades fyra olika läromedel med olika utgivningsår.

7.1 Briljant svenska

Det första läromedlet som analyserats är Briljant svenska av författaren Bim Wikström och är utgivet år 2009.

7.1.2 Bildernas representation

Nedan följer tre textboksexempel på illustrationer där ett tydligt fungerande samspel mellan två modaliteter (multimodalitet), text och bild, framställs samt situationer då bilden och texten inte samspelar.

(24)

Illustrationen i exempel 1 föreställer ett klassfoto med huvudkaraktärerna Ali, Emil och Milas klass med tillhörande lärare. Klassfotot är en illustration och en återskapelse av hur ett vanligt klassfoto kan vara strukturerat med barnen sittandes och ståendes på rad framför och bakom varandra. I brödtexten presenteras läsaren för texten “Här är klassen” med efterföljande information om att det syftar till att det är just huvudpersonernas klass. Illustrationen och texten utgör ett samspel och fungerar som ett komplement till varandra genom att förtydliga det innehåll som förmedlas.

I exempel 2 presenteras en illustration föreställande huvudkaraktärerna sittandes i varsin fåtölj och läser någon form av litteratur. Böckernas framsidor tyder på att litteraturen de läser är ämnesspecifika och rubrikerna Katt och Pippi med tillhörande bilder på en katt respektive fågel går att utläsa, samt en illustration av vad läsaren kan se är någon form av karaktär. Innehållet i tillhörande brödtext presenterar att ”Mila läser en bok om katter, Ali läser en bok om fåglar och Emil läser en bok om Emil.” Illustrationen överensstämmer väl med vad texten förmedlar och specificerar till och med vad för typ av innehåll karaktärerna läser för att förtydliga dess modaliteter om vilken av karaktärerna som läser vilken bok.

I exempel 3 möts läsaren av en illustration placerad i mitten av sidan med tillhörande brödtext såväl ovanför som under. Illustrationen gestaltar barnen i vad som kan tolkas som huvudkaraktärernas klass (med hänvisning till exempelbild 1) gåendes på led med sin lärare längst fram. Barnen har ryggsäckar på sig och att en av huvudkaraktärerna, Ali, har packning som väller ut ur ryggsäcken. Den första texten läsaren möts av är texten som är placerad ovanför illustrationen, vilken syftar till klassen som är på väg till badhuset och att eleverna går på led två och två medan läraren Marko går först och två av huvudkaraktärerna, Emil och Mila, går sist.

Brödtexten som är placerad under illustrationen beskriver att den tredje huvudkaraktären, Ali, har badbyxor, badhandduk och en banan i sin ryggsäck, vilket framställs på ett tydligt sätt genom att hans ryggsäck är öppen och sakerna hänger halvt utanför. Illustrationen representerar den händelse och förlopp som beskrivs i brödtexten och den multimodala aspekten av informationskompletterande samstämmer väl med varandra.

(25)

Exempel 4, s. 20 Exempel 5, s. 25

Illustrationen i exempel 4 föreställer ett runt bord, tre pennor fördelade i två muggar, papper samt tre stolar. I intilliggande brödtext nämns det både bord och stolar, men samtidigt nämns också “alla barn i klassen” och “klassrummet” vilka inte finns representerat i illustrationen. Detta kan anses vara en innehållsfattig eller en missriktad modalitet då representationen av ett klassrum och alla barnen inte existerar i samband med illustrationen. Det kan försvåra för läsaren att inte kunna koppla ihop stycket till bilden och avkoda vad som faktiskt finns och ej.

Illustrationen exempel 5 föreställer en kvinna och Ali som plockar böcker ur en bokhylla. I brödtexten bekantar sig läsaren med ord som biblioteket, låna och läsa och kan därför identifieras som att Ali och kvinnan befinner sig i ett bibliotek. Här representeras alltså biblioteket genom illustrationen av en bokhylla och tillhörande böcker. I tillhörande brödtext får läsaren information som är kompletterande till illustrationen då den inte skulle göra sig helt begriplig på egen hand.

7.1.3 Samspelet mellan ord och bild

I läromedlet Briljant svenska identifierades åtta mikroteman relaterade till det övergripande temat Skola. De identifierade mikroteman utgjordes av följande rubriker: Skola, Klassrummet, Matsalen, Gympasalen, Skolbiblioteket, Hemkunskap, Badhuset, Skogen. De två senare klassificerades som mikroteman då de skedde innanför skolverksamhetens kontext i form av en utflykt samt aktivitet, vilka även går att koppla till skolämnena biologi och idrott. Innanför de relaterade temana kunde 80 ord identifieras, av dessa hade 65 ord bildstöd vilket utgör 81 % av totalen. Mikroteman kommer nedan att presenteras i ett tillhörande diagram med tillhörande exempel utifrån aspekterna om de kontextbundna orden har bildstöd i respektive text och sida.

(26)

Figur 3. Innehåller identifierade mikroteman med antalet kontextbundna ord samt antalet ord med bildstöd, även visat i procentform

7.2 Klara färdiga läs

Det andra läromedlet som analyserats är Klara färdiga läs av författarna Lena Bouvin och Gunilla Östergren och är utgivet år 2005.

Nedan följer exempel på ett väl fungerande samspel mellan bild och text samt exempel där bilden och texten inte samspelar på ett fungerande sätt. Tre tydliga exempel och två mindre tydliga kommer presenteras och analyseras.

(27)

Exempel 6 innehåller totalt fyra illustrationer varav tre är geometriska figurer, kvadrat, rektangel och triangel, samt en illustration föreställande huvudkaraktärerna Tara och Eva som sitter vid ett bord och mäter med sina linjaler. Högst upp på sidan möts läsaren av rubriken “Cirkel, kvadrat, rektangel och triangel”, samtliga figurer förutom cirkeln finns representerade på sidan, vilket kan upplevas förvirrande för läsaren vid första anblick. Däremot kan illustrationerna snabbt kopplas till brödtexten under bilderna då det framkommer att eleverna ritar just de nämnda geometriska figurerna kvadrater, rektangel och trianglar. Brödtexten utger även informationen att barnen har matematik och att “de ritar figurer med sina linjaler”, vilket överensstämmer med illustrationen längst ner på sidan.

Illustrationen i exempel 7 föreställer en av huvudkaraktärerna, Ali, som sitter vid ett bord med olika typer av skolrelaterade material framför sig. Brödtexten nämner de material som ligger framme och ger samtidigt informationen att Ali räknar, vilket läsaren kan förstå då illustrationen visar att de materiella ting som både ligger framme och listas i texten går att koppla till en matematiklektion eller moment inom matematik. De två resurserna samspelar med varandra på ett tydligt sätt och agerar utifrån ett samstämmigt perspektiv då de förstärker varandra.

Rubriken i exempel 8. säger “Här är vi” och syftar till huvudkaraktärerna Eva, Ali och Tara som finns representerade på ett klassfoto innehållande deras klass med tillhörande lärare.

Huvudkaraktärerna Eva och Ali utmärks genom en varsin bokstav på deras tröjor i form av ett E

(28)

Exempel 9 s. 34 Exempel 10, s. 35

(Eva) och ett A (Ali) medan Tara inte har något utmärkande element. Inga andra elever har heller bokstäver på sina tröjor. Brödtexten säger “här är vår klass” och bilden samspelar därför på ett tydligt sätt då läsaren blir presenterad inför bilden.

Exempel 9 består av rubriken “Vi äter i matsalen” och i en av illustrationerna möts läsaren av de tre huvudkaraktärerna med vad som förmodas vara två klasskamrater med namnen Rut och Sune.

Illustrationen föreställer eleverna ståendes på ett led i kön i köket med varsin bricka i handen och blir serverade av skolkocken. På sidan finns ytterligare en illustration föreställande ett huvud av en blond pojke med en pratbubbla ovanför. I pratbubblan från den blonda pojken står det “När får vi hamburgare?”. Sidan består av tre uppdelade brödtexter där den första beskriver hur eleverna i klassen står på ett led och i vilken ordning karaktärerna står i ledet. I den andra utläses hur eleverna tar maten var för sig och förklarar hur “Ali tar ris, Eva tar ris och en tomat, Tara tar ris, tomat och lite majs”. I samma text utläses även att eleverna tar samtliga tillbehör (ris, tomat och majs) och en liten fiskbit på sina tallrikar. De olika tillbehören som eleverna har på sina tallrikar finns dock inte representerade genom illustration, vilket kan orsaka förvirring hos läsaren om denne inte känner igen de olika tillbehören. Exempel 9 är ett exempel på då bild och text inte kompletterar varandra i läromedlet Klara färdiga läs.

(29)

Exempel 10 innehåller rubriken “På rasten” och illustrationen föreställer Ali, Eva och Tara ståendes utomhus, Ali pekandes mot Tara. Brödtexten avslöjar att huvudkaraktärerna diskuterar om att leka tjuv och polis där både Ali och Eva vill vara polis. För en nybörjare inom svenska kan orden tjuv och polis vara svåra att koppla till ett lekfullt moment, och inget i illustrationen styrker dessa ord. Exemplet innehåller ett bristfälligt samspel mellan bilden och texten.

I läromedlet Klara färdiga läs identifierades fem mikroteman kopplade till det övergripande makrotemat Skola. De identifierade mikrotemana var Skola, På lektionen, Matsalen, Rast och Matematik då alla är relevanta inom skolans värld. Mikrotemana Skola (83%), På lektionen (81%) och Matematik (89%) hade ett högt bildstöd medan mikrotemana Matsalen (33%) och Rast (56%) hade avsevärt lägre bildstöd. Bland de identifierade mikrotemana hittades totalt 51 ord kopplade till temana. Av orden hade 37 ord bildstöd vilket utgör 73% av totalen.

(30)

7.3 Fördel, Sva för nyanlända

Det tredje läromedlet som analyserats är Fördel, Sva för nyanlända av författarna Helga Stensson och Pär Sahlin. Läromedlet är utgivet år 2016.

7.3.1 Bildens Representation

Totalt fem exempel ur läromedlet presenteras. Tre av exemplen visar på ett samspel mellan text och bild och två av exemplen är sidor där kopplingen inte går att göra lika tydligt för läsaren.

Exempel 11 föreställer en sida ur läromedlet med rubriken “Ord i skolan”. Sidan innehåller 20 illustrationer på föremål som är vanligt förekommande i en skolsituation och i klassrummet.

Under varje illustration finns det en tillhörande bildtext som benämner vad föremålet på bilden heter och föreställer. Detta är ett väldigt tydligt exempel på hur författarna använt sig av de olika resurserna för att förstärka deras innebörd och därmed ge ett tydligt samspel mellan dem.

Exempel 12 är ett kapitel om människokroppen, rubriken är “Människans kropp” och här presenteras två bilder för läsaren varav den ena föreställer en ungdom springandes i vattnet och den andra en flickas ansikte. I de båda bilderna pekar pilar med textrutor mot olika kroppsdelar på ungdomarna innehållandes namnet på kroppsdelarna och organen de pekar på. I brödtexten hittas ett förklarande innehåll som säger “de olika delarna av kroppen kallas kroppsdelar” och längre ner på sidan en underrubrik där det står “organ”. Brödtexten under rubriken förklarar kort

(31)

Exempel 14, s. 71 Exempel 15, s. 122-123

för läsaren vad ett organ är och beskriver hjärtats uppgift och nämner ögonen som ett yttre organ och vad som definierar detta - att de sitter utanpå kroppen. Bilderna exemplifierar det texten säger genom de nämnda pilarna och tillsammans med textrutorna bildar de ett väl begripligt innehåll och en samstämmig användning av modala resurser.

Rubriken i exempel 13 är “Djuren i Sverige”, vilket kapitlet också handlar om. På sidan finns totalt åtta fotografier föreställande olika djur som är vanliga i Sverige. Sidan innehåller fotografier på djuren; björn, räv, rådjur, hare, talgoxe, ekorre, abborre och huggorm. Under varje fotografi finns en bildtext som beskriver vad fotografiet föreställer. Upplägget för samtliga exempel är väldigt liknande varandra och tar avstamp i ett stort kontextuellt stöd i form av bilder för ett samstämmigt innehåll.

Exempel 14 handlar om en klass från Solbyskolan, vilka besöker en simhall. Kapitlets rubrik är “I simhallen” och läsaren möts av illustrationer av fyra olika karaktärer iklädda badkläder som samtliga utför olika aktiviteter kopplade till simhallen. De illustrerade aktiviteterna föreställer en som duschar, en som flyter, en som hoppar i vattnet samt en som simmar. I brödtexten får läsaren följa klassens dag i simhallen och de olika aktiviteterna finns representerade utifrån det bildliga stödet, då texten beskriver att någon duschar, någon flyter, någon hoppar och någon simmar.

(32)

Fördel, Svas sista kapitel handlar om skolämnen och behandlar geografi, biologi och historia.

Exempel 15 är ett geografikapitel om Sverige. Brödtextens är av genren faktatext, vilket också förklaras genom rubriken “Fakta om Sverige”. Läsaren får läsa om svenska städer, sjöar, älvar, berg och grannländer. Bredvid texten finns en karta över Norden där Sverige är markerat i grön färg och de andra länderna i vit färg. På kartan finns svenska städer, sjöar och älvar utmärkta.

Städerna är markerade med en röd prick och under pricken står stadens namn. Sjöarna och älvarna är blåa på kartan. I det övre vänstra hörnet finns även en kompass med väderstrecken nord, syd, öst och väst. Kartan visar majoriteten av orden som nämns i texten, men genren faktatext kan vara mer abstrakt än till exempel vad en berättande text är. Detta kan medföra svårigheter för en nyanländ elev att förstå och dra kopplingen mellan vad som står i texten och vad kartan faktiskt visar.

I Fördel, Sva för nyanlända åk 4-6 identifierades 10 mikroteman under det övergripande makrotemat Skola. Temana var Klassrummet, Material, Skoldag, Simhallen, Saga, Geografi, Djur, Växter, Vikingatiden och Kroppen. Mikrotemana Djur, Växter och Kroppen går att koppla till skolämnet biologi, Vikingatiden till skolämnet historia och Saga till ämnet svenska. Inom de 10 mikrotemana kunde totalt 203 kontextbundna ord identifieras. I mikrotemana Klassrummet, Material och Djur hade 100% av orden bildstöd. De temana som hade minst bildstöd var Skoldag (31%), Vikingatiden (38%) och Saga (48%). Av de totalt 203 identifierade orden kopplade till de 10 mikrotemana hade 146 av dessa ett bildstöd, vilket utgör 72% av totalen.

(33)

7.4 Läsloket, Station 4b, Skolan

Till skillnad från de tidigare nämnda läromedlen definierade Läsloket av författaren som en arbetsbok och utgiven 2019. Då läromedlet innehöll kapitel med texter likt de andra läromedlen föll Läsloket inom ramarna för denna analys.

I Läsloket gick det inte att urskilja samspel mellan text och bild på ett lika konkret sätt som i de tidigare nämnda läromedlen. Återkommande för kapitlen i Läsloket var en berättande eller beskrivande brödtext med en större illustration eller bild per sida. Nedan kommer fyra exempel att presenteras. Två av exemplen visar på ett samspel mellan text och bild och de andra två på ett mindre tydligt samspel mellan text och bild.

(34)

Exempel 16 är ett kapitel som beskriver och berättar om de olika yrkena som representeras och samverkar på en skola. I botten på sidan hittas fem illustrationer vilka avbildar människor i olika utstyrslar med tillhörande bildtext om deras yrke. Yrkena som nämns genom tillhörande bildtext och representeras i illustrationerna är rektor, vaktmästare, lärare, skolsköterska och kock.

Tillhörande brödtext beskriver de olika yrkena, deras uppgifter och vart i skolan de eventuellt är placerade, exempelvis som i kockens fall som är placerad i matsalen. Texten tar även upp, förutom de redan nämnda, yrkena kurator och fritidspersonal och dess arbetsuppgifter på skolan.

Dessa två finns dock ej representerade genom illustrationerna.

Exempel 17 innehåller en instruerande text om hur eleverna bör föra sig i matsalen med tillhörande “ritualer” för hygien. Illustrationerna indikerar på ett illustrerande vis hur en flicka står och tvättar händerna följt av att fem elever som står i ett led. Efterföljande ses en illustration av en tallrik med mat på, en flicka som stoppar maten i munnen med hjälp av en gaffel, en pojke som dricker ett glas mjölk och slutligen någon som plockar bort sin tallrik och glas. Texten i sig är av punktform och instruktioner kan utläsas genom punkt för punkt där den första punkten säger “tvätta händerna”, vilket också illustreras genom en av tillhörande illustrationerna. De instruktioner som saknar bild är “lägg maten på en tallrik” och “tugga med munnen stängd”.

Uppe i högra hörnet finns en illustration föreställande ett blått tåg, tåget är återkommande i de flesta kapitlen i boken och är inte kopplat till kapitlets innehåll utan snarare en anspelning på läkemedlets namn (Läsloket) och eventuella genomresa.

(35)

I exempel 18 möts läsaren av en illustration föreställandes en ungdom som sitter vid ett bord och läser någon form av bok. På bordet står även en skål med frukt och bredvid denna en tom skrivbok. Kapitlet har rubriken “Läxor” och tillhörande text förklarar vad läxor är och varför eleverna i skolan får läxor. När läsaren sedan läser brödtexten får denna förklarat vad läxornas syfte är, att det är något som eleverna tar med sig hem och sedan tillbaka till skolan med motiveringen att eleverna får “ännu mer träning”. Fruktskålen ståendes på bordet kan ge en antydan på att flickan sitter hemma med sina uppgifter/läxor eftersom den inte är en del av den skol- eller klassrumsmiljö eleverna vanligtvis befinner sig i.

Exempel 19 illustrerar vad som tillsammans med rubriken “På rasten” uppfattas som en skolgård (vilket även bekräftas genom tillhörande bildtext) där barnen leker, spelar basket och springer. I illustrationen porträtteras två elever som är upprörda eller osams och argumenterar eller bråkar med varandra. Genom kapitlets brödtext behandlas rasten och dess olika aktiviteter som eleverna kan roa sig med under den lediga tiden mellan lektionerna. de aktiviteter som nämns i brödtexten är bråka, leka, fotboll, basket, kasta boll, gunga, hoppa rep, pratat, sandlådan, klätterställning, och att jaga varandra. Några av de aktiviteter som nämns i brödtexten representeras i någon mån genom illustrationen, dessa är spela basket, bråka, kasta boll, pratar och jaga varandra. De

(36)

aktiviteter som hade en avsaknad av bildstöd var att spela fotboll, hoppa rep och gunga, klättra i klätterställning och aktiviteter rörande sandlådan.

I Läsloket identifierades sex mikroteman kopplade till det övergripande makrotemat Skola.

Temana var Personal, Klassrummet, Rasten, Läxor, Idrott och Matsalen. Av de sex temana var det bara två som hade ett bildstöd över 50%, temana var Personal (71%) och Matsalen (64%). Totalt identifierades 86 ord kopplade till mikrotemana varav 35 ord hade bildstöd vilket utgör 41% av totalen.

7.5 Sammanfattning av analys

Enligt Cummins (2017) är det bland annat elevens tidigare erfarenheter och intressen som avgör den kognitiva svårighetsgraden för en lärandesituation (s. 59). Då denna studie fokuserar på läromedel för nybörjare utgår analysen från att eleverna som använder läromedlen saknar

(37)

kunskaper inom det svenska språket. Innehållet i de analyserade kapitlen berörande skolan, anses vara vardagligt anknutna och fokuserar på situationer som är bekanta för nyanlända elever i den svenska skolan. De kapitel som analyserats följer liknande mönster där sidornas innehåll består av en brödtext med tillhörande illustrationer utifrån brödtextens innehåll. Text och bild utgör det multimodala samspelet enligt Kress & van Leeuwens (2006) teorier om bildens betydelse för utveckling och inlärning i en språklig kontext. De analyserade läromedlen tillhandahåller och applicerar den multimodala teorin genom ett kontextualiserat bildstöd tillsammans med innehållet i texten och bidrar därför till ett samstämmigt sammanhang. I de flesta fall är illustrationerna direkt kopplade till texten, vilket då fungerar som ett samstämmigt stöd enligt Daly & Unsworth (2011) definition av begreppet. Samstämmighet är till en fördel för sva-elever då kopplingen mellan text och bild överensstämmer med varandra och därmed stödjer varandra i ett utvecklingsperspektiv. Eleven behöver inte utläsa eller avkoda ytterligare information från endast bilderna och kan då fokusera på att kognitivt pussla ihop det kontextbundna stödet med texten de presenteras för (ss. 62-63). Diagrammen under varje läromedel presenterar en kvantitativ data i form av antalet identifierade ord som har kontextuellt stöd. Med detta i åtanke går det att säga att Briljant 1, Klara färdiga läs och Fördel va utmanar eleverna på en kognitivt krävande nivå med ett högt kontextuellt stöd, vilka därför möter kriterierna för zon B i Cummins fyrfältsmodell (s. 57).

Det fjärde läromedlet, Läsloket, var det läromedel med lägst kontextuellt stöd i de analyserade kapitlen samtidigt som verbaltext tog upp en större del av sidan. På grund av den låga andelen analyserat kontextuellt stöd kan Läsloket anses som ett läromedel vilket uppfyller kriterierna för zon C i fyrfältsmodellen, kognitivt utmanande och kontextreducerad.

Figur 7. Läromedlen i ansutning till Cummins fyrfältsmodell