Årsredovisning 2012

3

Årsredovisning

Boverket februari 2013

Årsredovisning 2012

Titel: Årsredovisning 2012 Upplaga: 300 ex

Tryck: ISBN 978-91-87131-90-5 PDF: ISBN 978-91-87131-91-2 Dnr: 4704-477/2013

Foto omslag: IBL Bildbyrå AB Foto inlaga: IBL Bildbyrå AB Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se

Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.

3

Innehåll

Gd har ordet ... 4

resultatredovisning Introduktion och läsanvisning ...6

1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling ... 8

2. Byggande och förvaltning ... 18

3. Boendefrågor ... 26

4. Stöd och garantier ... 34

5. Myndighetsövergripande ... 44

regeringsuppdrag Avslutade och pågående enligt 2012 års regleringsbrev ...60

Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev eller särskilt regeringsbeslut ...61

Finansiell redovisning Resultaträkning ... 66

Balansräkning ...67

Anslagsredovisning ... 68

Tilläggsupplysningar och noter ...71

Sammanställning över väsentliga uppgifter ...76

Bilagor Bilaga 1. Utgivna publikationer 2012 ...79

Bilaga 2. Besvarade remisser ...81 vision och vardag

Vision Sverige 2025 är ett av många upp- drag som Boverket redovisade under 2012. Tolv Sverigebilder visar var vi bör vara 2025 för att nå målen för ett hållbart samhälle till 2050. Då finns vardagslivet nära bo- staden och vi går, cyklar och rör oss mer i den alltmer funktionsblandade staden.

Ladda ner webbappen på: sverige2025.boverket.se

Det är glädjande att se uppslutningen kring Boverkets upp-drag och vårt arbete för ökad medborgarservice. Under det gångna året har vi haft nöjet att välkomna ett 20-tal nya medarbetare och vi gläds också åt samgåendet med Statens bostadskreditnämnd som stärker vår bostadsanalytiska funktion.

I höstas presenterade Boverket Vision för Sverige 2025 på uppdrag av regeringen. Som det korta tidsperspektivet anger så är det en vision som ligger nära Boverkets målbild för vårt eget arbete, där vi gör bedömningar av hur vi kan på-verka olika trender i samhället.

Till bilden hör megatrender som globalisering och urba-nisering. Klimatförändringen är också ett faktum, men det går att påverka hur våra städer ska utvecklas för att utsläp-pen av växthusgaser ska minska. Samtidigt ser vi att sådan planering välkomnas i människors vardagsliv. Vi vill jobba nära hemmet så att vi kan gå eller cykla. Vi vill ha nära till skolor, sjukvård och affärer. När vi måste resa längre

behö-Gd har ordet

Vision och vardag

möts i vårt arbete

5

Gd har ordet

Vision och vardag

möts i vårt arbete

ver vi fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. Andra behov att väga in är till exempel tillgång till rent dricks-vatten, elförsörjning och utbildning.

Det är tydligt att hållbar utveckling handlar om mer än globala miljöfrågor och ekonomisk tillväxt. Vi har sett ex-empel under året från miljonprogramsområdena, att den sociala dimensionen är avgörande för utvecklingen. De boende är en kraft- och kunskapskälla att ta tillvara i vårt arbete med samhällsbyggnad. Bland annat därför är det också tydligt att vi som myndighet måste fortsätta öppna nya vägar till dialog med vår omvärld. Vi får också stän-digt bevis för behovet av att fortsätta utveckla arbetet för ett ökat bostadsbyggande.

Med förenkling och nya medier vill vi arbeta för en ef-fektiv statsförvaltning. Med vår svarstjänst som startat under året ökar vi vår tillgänglighet. För vårt webbverktyg

PBL kunskapsbanken har Boverket tidigare

uppmärksam-mats som innovativ myndighet och i PBL-arbetet under

året har vi deltagit i PBL-kommitténs webbseminarier. Därmed har vi kunnat nå många fler än med traditionella möten. Kommuner och flera andra deltagare svarar att de fått klara besked som främjar en enhetlig och rättssäker tillämpning av plan- och bygglagen. Via appen Ny PBL kan man ta del av informationen från alla webbsemina-rier. Det är angeläget att vi fortsätter jobba i denna anda. Boverket står inför ett spännande år 2013. Vi har fått nya regeringsuppdrag, bland annat för att underlätta bostads-byggande då bostadsbristen inte minst bland unga och studenter i storstadsregionerna är akut. Nivåerna för buller är en annan viktig fråga att lösa. Vi kommer också att jobba med husens energiprestanda i befintlig bebyggelse.

Janna Valik

generaldirektör

Resultatredovisning

Introduktion och läsanvisning

7 RESULTATREDOVISNING

Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvud-sak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen.

Myndigheten ska redovisa och kommentera verksam-hetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i fö-rekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte reger-ingen har beslutat annat. Resultatredovisnreger-ingen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utveck-lats med avseende på volym och kostnader.

Boverket är enligt förordning (2012:546) med instruk-tion för Boverket förvaltningsmyndighet för frågor om: • byggd miljö

• hushållning med mark- och vattenområden • fysisk planering

• byggande och förvaltning av bebyggelse • boende

• bostadsfinansiering.

Boverket ansvarar också för den centrala administratio-nen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsom-råde. Vidare har Boverket miljömålsansvar och sektorsan-svar för funktionshindersfrågor.

Boverket har valt att redovisa verksamheten under följ-ande områden:

• samhällsplanering och bebyggelseutveckling • byggande och förvaltning

• boendefrågor

• statliga stöd och bidrag • myndighetsövergripande.

Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2012 och övriga prestationer redovisas fördelade på res-pektive område.

En stor del av Boverkets prestationer har karaktären av rapporter, föreskrifter, allmänna råd vägledning och kun-skapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa styckkostnader. I resultatredovisningen för-delas därför vanligtvis kostnaderna på prestationstyper, medan prestationstypernas volymer redovisas i verbala termer för de viktigaste prestationerna.

Boverket har definierat sina prestationer med utgångs-punkt från den processkartläggning som skett under året i samband med införandet av ett verksamhetslednings- system, se avsnittet Organisationsstyrning under område

Myndighetsövergripande.

Boverkets prestationstyper är Föreskrifter och allmänna råd, Svar på remiss, Svar på förfrågning, Bidragsutbetalning, Garantihantering, Tillsyn (Marknadskontroll som delpresta-tionstyp), Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag. Inom varje område redovisas de mest relevanta presta-tionstyperna. Vissa prestationer redovisas med kostnader. Vidare redovisas den totala resursanvändningen för varje område.

Boverket har under året arbetat med att utveckla en målstruktur för att kunna operationalisera de mål som regeringen angett för verksamheten. Målstrukturen har varit ett underlag för verksamhetsplaneringen inför 2013 och ambitionen är att i nästa årsredovisning kunna redo-visa måluppfyllelse i resultatredovisningen.

9

Under området Samhällsplanering och bebyggelseutveckling

redovisas Boverkets verksamhet inom byggd miljö, hushållning

med mark- och vattenområden och fysisk planering. Verksam-

heterna inom området handlar huvudsakligen om uppföljning,

utveckling och vägledning.

Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag,

Handbok/vägledning och Svar på förfrågning. Vid varje

presta-tionstypstabell redovisas analys och kommentarer angående

kostnadsutvecklingen 2010–2012. Under respektive

presta-tionstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under

2012 och deras resultat i verbala termer.

Prestationen PBL-kunskapsbanken redovisas också eftersom

den är ett centralt inslag i Boverkets arbete med vägledning inom

PBL-området.

Samhällsplanering och

bebyggelseutveckling

1

Boverket ska redovisa väsentliga aktiviteter som verket ut- fört under året för att stödja och underlätta utbyggnaden av vindkraft och för att främja användningen av sol- värmeteknik.

Statens energimyndighet har i regleringsbrevet för 2012 i uppdrag att förvalta och utveckla den myndighetsgemen-samma webbplattformen vindlov.se, som är ett nav för all offentlig information om tillståndsfrågor för vindkraftverk. Boverket ska bistå Statens energimyndighet i detta arbete genom att inom sitt verksamhetsområde ansvara för be- redning av tillståndsrelevant faktaunderlag och redaktion-ellt upplägg av detta på webbplatsen.

Boverket har under året avslutat handläggningen av stö-det till planeringsinsatser för vindkraft och utvärderade strax före årsskiftet resultaten (Rapport 2012:21). Se också avsnittet Stöd för planeringsinsatser för vindkraft under området Stöd och garantier. Enligt Boverkets bedömning, som grundar sig på slutredovisade planeringsinsatser, finns det en planmässig planeringsberedskap för att ut-vinna energi motsvarande över 100 TWh el per år i Sverige. I denna planeringsberedskap ingår inte den utbyggnads-potential som finns i de kommuner som inte tagit del av stödet och inte heller en stor del av potentialen till havs. Boverkets bedömning är utifrån detta att det finns plan-mässiga förutsättningar att uppnå den planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020 som regeringen har satt upp. Boverket har under året haft samråd med Energimyn-digheten om deras arbete med att se över sina utpekade anspråk på riksintresseområden för vindbruk. Boverket

har också medverkat i en nationell workshop om detta med andra nationella myndigheter.

Erfarenhetsutbyte och framtidsdiskussioner

Under hösten anordnade Boverket en workshop med andra centrala myndigheter för att ta del av deras erfarenheter och för att föra en diskussion kring framtida utveckling av samhällsplaneringen för vindkraft. Den 15 november arran-gerade Boverket också en konferens i Stockholm med temat samhällsplanering och vindkraft. Ett 80-tal del-tagare från kommuner, länsstyrelser, centrala myndighe-ter och vindkraftsbranschen deltog. På Boverkets webb-plats kan man ta del av dokumentationen från konfe- rensen. Boverket har i övrigt medverkat vid ett antal kon-ferenser och seminarier om vindkraft.

Boverket medverkar också i nationellt långsiktiga sam-arbeten om vindkraft, främst i Statens energimyndighets arbete med Vindlov och i Naturvårdsverkets projekt

Vindval. Vindlov har under året främst arbetat med

ut-vecklingen av den nationella karttjänsten

Vindbrukskol-len och vindkraftens utveckling. Huvudfokus för arbetet i Vindval har under året varit att granska och godkänna

slutrapporter inför publicering. Diskussioner har också förts kring hur Vindvals arv ska förvaltas när projektet i sin nuvarande form avslutas under 2013.

Boverket har medverkat i det nordiska samarbetet

Nordvind. Arbetet har under året resulterat i en rapport Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden som visar

goda exempel från hela Norden på hur man har arbetat med vindkraftens utveckling. Rapporten finns på www. nordvind.org.

Tabell 1 Prestationstyp: Kunskapsunderlag

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 19,2 10,5 22,2 Årsarbetskrafter 18,8 9,8 23,3

Källa: Agresso

Den 2 maj 2011 infördes en ny plan- och bygglag och PBL-kunskapsbanken startade. Under perioden 2010 – 2012

skiftade kostnadsfördelningen mellan prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning beroende på i vilket skede arbetet utfördes. Boverkets ordinarie ar-bete med uppföljning och utveckling 2011 minskades till förmån för förberedelser och vägledning i samband med att den nya lagen infördes. Under 2012 återgick arbetet till en mer normal nivå.

Återrapportering enligt regleringsbrevet

11 SAMHäLLSPLANERING OcH BEByGGELSEUTVEcKLING

1

uppFöljning av plan- och Bygglagen

Uppföljningsrapporten Plan- och bygglagen i praktiken

2011 – spaningar visar på utmaningar och möjligheter

(Rapport 2012:6) innehåller en samlad bedömning av alla de olika uppföljningsaktiviteter som Boverket genomfört inom främst plan- och byggområdet. En central del av underlaget för uppföljningen får Boverket från länsstyrel-sernas svar på den årliga plan- och byggenkäten. Enkäten har tagits fram av Boverkets och länsstyrelsernas gemen-samma enkätråd. I uppföljningsrapporten lyfter Boverket bland annat fram följande problemställningar och förslag till åtgärder:

• en enklare pbl är inte alltid enklare för kommunerna • kommunerna vill och behöver anställa fler tjänstemän • fler certifierade kontrollansvariga behövs

• detaljplanerna har skiftande kvalitet

• översiktsplanerna spelar olika roll i olika kommuner.

uppFöljning av miljöBalkens Bestämmelser om hushÅllning med mark- och vattenomrÅden

I en promemoria till regeringen i maj 2012 (dnr 10111-951/2012) redovisade Boverket uppdraget att följa upp vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vatten- områden (uppdrag 3 i regleringsbrevet).

Boverket har analyserat beslut från domstolar och andra myndigheter under perioden 2009–2012. I besluten finns det tecken på att myndigheternas tillämpning av riks- intressebestämmelserna i flera avseenden inte är förenlig med bestämmelsernas innehåll och syftet bakom dem. Behov av översyn

Iakttagelserna bekräftar den uppfattning som Boverket re-dovisade till regeringen 2006 (dnr 2201-4426/2006). Boverket uppmärksammade då regeringen på problem med tillämp-ningen av bestämmelserna om riksintresse beträffande både 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket menade att oklar-heterna är många och grundläggande och att hela regel- komplexet för statligt inflytande på markanvändningen genom riksintressen borde ses över i ett sammanhang. Gemensam strategi för riksintressesystemet Boverket ska enligt sin instruktion (2012:546) verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av 3–5 kap. och 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken. Under 2012 har Boverket initierat överläggningar med berörda centrala myndigheter, läns-styrelserna och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram en gemensam strategi för arbetet med riksintres-sesystemet. Avsikten är att centrala myndigheter och

länsstyrelser ska få en gemensam uppfattning om hur dagens riksintressesystem ser ut och kan bli tydligare för tillämparna.

Boverket har under året också fört dialog med Trafik-verket, Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vatten- myndigheten, Tillväxtverket, Riksantikvarieämbetet, Natur- vårdsverket och Statens energimyndighet om deras arbete med att se över kriterier för urval av riksintresse.

kommunernas planBeredskap och kompetensBehov

I rapporten Kommunernas planberedskap (Rapport 2012:10) har Boverket kartlagt och analyserat omfattningen av viss mark som är detaljplanelagd för bostäder men som inte har tagits i anspråk. Arbetet omfattade också den kommu- nala planläggningsaktiviteten och planberedskapen i övrigt.

Boverket konstaterar i rapporten att det saknas säker sta-tistik över lagakraftvunna detaljplaner och att det inom ra-men för uppdraget inte gick att få fram statistik eller enskil-da uppgifter över änenskil-damålen med de olika detaljplanerna. När det gäller kommunernas planläggningsaktivitet konstaterar Boverket att de flesta detaljplaner inte initie-ras av kommunerna och att planläggningsaktiviteten främst är anpassad till marknadens kortsiktiga behov. Flera kommuner oroar sig för kompetensförsörjningen. Kartläggningen visar också att majoriteten av kommu-nerna effektiviserar planprocessen.

Planeringsberedskap i stället för planberedskap

Boverket konstaterar att det är mer ändamålsenligt att tala om planeringsberedskap – som innefattar strategisk bered-skap, markberedskap samt resurs och organisationsbered-skap – än att använda det traditionella begreppet planbe-redskap. Det senare begreppet täcker inte in de behov av eller krav på beredskap som kommunerna bör kunna upp-fylla när det gäller strategisk planering.

De kommuner som lyckas bäst med sin planering för bostadsändamål kopplar tydligt samman översiktsplaner-ingen med riktlinjer för bostadsförsörjnöversiktsplaner-ingen, infrastruk-turplaneringen och en aktiv markpolitik. Det krävs också att kommunen ser till att den egna organisationen matchar

de behov och krav som ställs på effektivitet och kompe-tens. Kommunen behöver kunna producera de detaljpla-ner som exploatörerna har intresse av att genomföra i takt med efterfrågan.

Kommunernas kompetensbehov

I rapporten Kommunernas kompetensbehov för

byggfrå-gor i plan- och bygglagstiftningen (Rapport 2012:16) gör

Boverket en kartläggning av kompetensbehovet för kom-munalt arbete med byggfrågor i plan- och bygglagstift-ningen. Vi lämnar också förslag på åtgärder för att för-bättra situationen – bland annat dessa:

• kommunerna måste bli attraktivare som arbetsgivare och arbetsplats

• kommunerna bör rekrytera fler personer med högskole- utbildning och arbetslivserfarenhet

• kommunerna behöver samarbeta mer om kompetens, framför allt mindre kommuner

• Boverket behöver förstärka och utöka sina insatser för att vägleda tjänstemän och politiker i kommunerna när PBL-kommitténs uppdrag upphör vid årsskiftet.

miljökvalitetsmÅlen i kommunernas översiktsplaner

Rapporten Miljömålen i kommunernas översiktsplanering (Rapport 2012:23) innehåller resultatet av en genomgång av de översiktsplaner som antogs 2005–2010. I cirka en tion- del av planerna har miljökvalitetsmålen fullt ut integre-rats så att de fungerar som utgångspunkt för ställningsta-ganden. I den övervägande delen av de övriga planerna har målen diskuterats i miljökonsekvensbeskrivningen. Studien ger en bild av läget 2011/2012 då översiktsplaner enligt den nya plan- och bygglagen ännu knappt hade börjat tas fram. Den gör det dock möjligt att längre fram studera om den nya lagen fått någon effekt på hur miljö-kvalitetsmålen behandlas i översiktsplaneringen. Rappor-ten är därför också framåtsyftande med frågeställningar och åtgärdsförslag för framtiden.

Rapporten innehåller också exempel från tre kommu-ner som visar hur översiktsplanen kan samordnas med miljökvalitetsmålen genom en aktiv diskussion under samrådsprocessen. Processen har i kommunerna resulte-rat i tydliga ställningstaganden i översiktsplanen i förhål-lande till målen.

hÅllBara städer

Boverket är representerat i Delegationen för hållbara

stä-der, som bland annat fördelar stöd till projekt som bidrar

till att minska utsläppen av växthusgaser och skapar

eko-logiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Av de 103 ansökningar som 2012 inkom till delegationen, be-viljades 34 planerings- och tre investeringsprojekt, på sammanlagt 19 miljoner kr. Boverket har bistått delega-tionen med bedömning. Utöver detta har Boverket bidra-git till delegationens arbete genom att exempelvis delta vid seminarier och ingå i deras nätverk. Den 4–5 juni var Boverket med och arrangerade konferensen Stadens soci-ala samband, om människans centrsoci-ala roll för en hållbar stadsutveckling.

Tabell 2 Stöd till hållbara städer

2012 2011 2010 Antal utbetalningar 31 21 9 Utbetalt belopp i mnkr 12,3 128,8 94,6

Källa: Bidragssystemet Bofinc samt Agresso för utbetalt belopp Under tiden för genomförandet av projekten betalar Boverket ut förskott, maximalt 75 procent av beviljat bidrag. Det är långt ifrån alltid som stödmottagarna vill ha förskottsutbetalning, utan man väntar att ansöka tills projektet är helt slutfört. Under slutet av 2012 märktes dock en tendens med fler förskottsutbetalningar. Boverket godkänner också slutrapporter för projekten och betalar därefter ut resterande bidrag.

Handläggning under året

I mars 2012 lämnades 26 lägesrapporter in. Nio av dessa handlade om investeringsprojekten. Samtliga innehöll till-räcklig information för Boverkets tillsyn. Ett planerings- projekts slutrapport godkändes. Boverket tog under året fram riktlinjer för avvikelser och ändringar av projekt samt hanterade tio ansökningar om avvikelse eller ändring. En ansökan om ändring avslogs. I januari anordnade Boverket ett tvådagarsmöte om uppföljning med invest- eringsprojekten.

Under året har kostnaderna för stödet till Delegatio-nen för hållbara städer samt bidragsadministratioDelegatio-nen av stödet uppgått till cirka 1 miljon kr.

vision För sverige 2025

Boverket fick i regleringsbrevet för 2011 i uppdrag att sammanställa nationella mål, planer och program för fysisk samhällsplanering och ta fram en vision för Sverige 2025. Sammanställningen redovisades till regeringen i november 2011. Arbetet med visionen tog i anspråk förvalt-ningskostnader om 5,1 miljoner kr och 4,8 årsarbetskrafter.

lan-13 SAMHäLLSPLANERING OcH BEByGGELSEUTVEcKLING

serades på ett webbseminarium i december och finns att ladda ned som webbapp. Den vänder sig till politiker och tjänstemän på allt från lokal till nationell nivå, till centra-la och regionacentra-la myndigheter, samt till olika organisatio-ner och privata aktörer som har ett intresse av fysisk sam-hällsplanering.

Visionen är uppbyggd av fyra megatrender och tolv Sverigebilder. Megatrenderna är stora pågående föränd- ringar i samhället och utgör givna förutsättningar i samt-liga Sverigebilder. Urvalet grundas på omvärldsanalyser och på resultat från seminarier, samt på att dessa fyra har stor betydelse för de strukturella fysiska förändringarna i samhällsutvecklingen.

Tolv Sverigebilder kopplar till nationella mål

Vision för Sverige 2025 ger tolv bilder av Sverige i

framti-den utifrån de runt ett hundra nationella mål som på ett eller annat sätt rör fysisk samhällsplanering. Bilderna vi-sar var Sverige bör vara 2025 för att nå målen för ett håll-bart samhälle till 2050. De tolv Sverigebilderna är sortera-de i huvudgrupperna bebyggelse, ekonomi, infrastruktur samt natur, landskap och miljö.

Visionen bygger på resultat från diskussioner på natio-nella och regionala seminarier som hölls under 2011 och 2012. Totalt genomfördes tre nationella, nio regionala och fyra interna seminarier. I de nationella seminarierna deltog nationella myndigheter och rikstäckande organisationer vid de regionala mötena deltog företrädare för regionerna, läns-styrelserna och ett antal kommuner av olika storlek.

plangenomFörande och FastighetsBildning

Boverket och Lantmäteriet samarbetar sedan 2010 i pro-jektet Sammanhållen detaljplane- och

fastighetsbild-ningsprocess (dnr 229-370/2010) (SPF). Projektet ska pågå

till 2015 och handlar om samordning av processerna för planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen med plangenomförande enligt fastighetsbildningslagen. Regeringen uppdrog åt E-delegationen, Boverket och Lantmäteriet att beakta det som framförs i Boverkets rap-port Harmonisering av kommunernas planarbete i digital

miljö (Rapport 2012:2). SPF initierade samarbete med

E-delegationen kring semantiska aspekter på utveckling av e-förvaltning. SPF har för egen del tagit fram en generell processbeskrivning av den samordnade processen för de-taljplanering och fastighetsbildning. Denna används som praktikfall av E-delegationen. SPF har bjudit in enskilda IT-leverantörer inom branschen att samverka kring en så kallad proof of concept för att konkret visa en framtida samordnad och digital process. För att lägga grunden för

ett effektivt arbetssätt har också samtal inletts med de högskolor och universitet som anordnar utbildning inom planerings- och fastighetsbildningsområdet.

samhällsplanering För Fysisk aktivitet

I arbetet som redovisas i rapporten Samhällsplanering

som stimulerar till fysisk aktivitet – slutredovisning av ett regeringsuppdrag (Rapport 2012:22) har fokus varit på

till-gänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområ-den samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. Uppdraget har genomförts 2011–2012 i samverkan med Statens folkhälsoinstitut, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting samt i dialog med aktörer som myndigheter, länsstyrelser, kommuner, sjukhus, universi-tet och högskolor såväl som enskilda organisationer och konsultföretag. Arbetet fortsätter under 2013 genom fram- tagning av vägledningsmaterial och en nationell konferens.

regional utveckling och tillväxt

Boverket har samarbetat med nationella och regionala fö-reträdare för det regionala tillväxtarbetet för att bidra till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013. Fokus för arbetet har varit att bygga upp och stärka myndighetens regionala nätverk, att medverka i Näringsdepartementets nationella analysgrupp för stra-tegins genomförande och att bidra i förberedelserna för den kommande strukturfondsperioden. Boverket har även medverkat i den dialog Tillväxtverket inlett i syfte att främja arbetet med regional tillväxt inför den kommande struk-turfondsperioden.

EU:s territoriella samarbetsprogram

Boverket ska bidra till att sprida erfarenheter och kun-nande om EU:s territoriella samarbetsprogram och har under året medverkat i arbetsgruppen för lärande och re-sultatuppföljning av de territoriella programmen. Grup-pen leds av Tillväxtverket med medverkan från Sveriges kommuner och landsting samt Svenska institutet. Aktivi-teterna har under året inriktats på att följa förvaltningen av programmen samt att förbereda den slutliga rapporten

om programmens verksamhetstid.

Rapporten Fysisk planering, regional utveckling och fler-nivåstyrning – en översikt över relevanta projekt finansierade av EU:s territoriella program 2007–2013 (dnr 10117-950/2012)

ger en översiktlig kartläggning av projekt inom de territoriel-la programmen. Den visar också hur frågor om fysisk pterritoriel-lane- plane-ring, regional utveckling, stadsutveckling och flernivåstyr-ning har behandlats i de territoriella programmen under strukturfondsperioden 2007–2013.

Nordsjö- och Östersjöprogrammet

Boverket har under året medverkat i övervakningskom-mittéerna för mål 2 och mål 3. Inom mål 3 medverkar Boverket i såväl Nordsjö- som Östersjöprogrammet. Inom båda programmen har i huvudsak samtliga projektmedel använts för projekten och nu pågår arbetet med erfaren-hetsåterföring och utvärdering, samt utveckling av be-slutsunderlag inför nästa programperiod.

visst övrigt uppFöljnings- och utvecklingsarBete

Under året har Boverket arbetat, ofta i samarbete med andra myndigheter, med ett antal uppdrag som ska redo-visas kommande år (se avsnitt 3, Regeringsuppdrag). Som exempel kan nämnas Trygghet och jämställdhet (dnr 10142-3735/2011), Samverkan om offentliga miljöer (dnr 2320-2766/2010) och Främjande av hållbar

stadsut-veckling (dnr 10141-251/2012).

Boverket har också deltagit i arbetet med andra myn-digheters uppdrag, bland annat Trafikverkets uppdrag

Barns och ungas delaktighet i samhällsplaneringen.

Boverket var svensk huvudpartner i projektet Plan

Bothnia som avslutades 1 juni 2012 med rapporten Plan-ning the Bothnian Sea och en slutkonferens i samband

med European Maritime Days i Göteborg i slutet av maj. Projektet var ett svensk-finskt samarbete för att utveckla metoder för havsplanering mellan två länder. Det finan-sierades av EU (DG Mare). Boverket medverkar också i ett nordiskt samarbete om havsplanering som de nordiska planmyndigheterna initierat.

Nätverk för hållbara städer

Boverket har i uppdrag att utveckla nätverk för hållbara stä-der och tätorter i Östersjöregionen (dnr 4012-1200/2010). Under 2012 har Boverket utvecklat ett samarbete med Baltic21 under Council of the Baltic Sea States som koor-dinerat en ansökan till Svenska institutet om anslag till projektet Effect (Dialogplattform för energi- och resursef-fektivitet i Östersjöregionen).

Boverket deltar även i utvecklingen av webbverktyget www.rfsustainablecities.eu som stöder en hållbar stads-utveckling och jämförelser mellan samverkande städer. Verktyget, som blev offentligt tillgängligt 12 december, kommer att kunna användas för att främja nätverksbyg-gandet i Östersjöregionen.

Boverket har under året medverkat i det löpande arbe-tet inom övervakningskommittén för det europeiska fors-karnätverket för territoriella frågor (Espon). Esponpro-grammet har lanserat mer än 100 forskningsprojekt och resultaten hittills har varit både kvantitativt och kvalita-tivt lyckosamma.

Vid det nordiska planmyndighetsmötet 29–31 augusti beslutades om den fortsatta inriktningen för samarbetet mellan de nordiska länderna, bland annat om innovativ stadsutveckling med Sverige som samordnande part.

Tabell 3 Prestationstyp: Handbok/vägledning

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 10,5 20,3 -Årsarbetskrafter 10,9 22,7

-Källa: Agresso

Prestationstypen fick delvis nytt innehåll 2011, varför det inte går att ta fram jämförelsetal för 2010

Inför den nya plan- och bygglagens införande 2011 gjorde Boverket en kraftsamling för att producera vägledningar av hög kvalitet. Under 2011 tog arbetet med införandet av

nya PBL i anspråk 12,6 miljoner kr och 13,7 årsarbetskraf-ter. Utvecklingen av nya former för vägledningen gör att man kan säga att det under perioden skedde en övergång från enskild till kollektiv vägledning genom PBL-kun-skapsbanken och en utveckling av Boverkets webbplats. Under 2012 har vägledningsarbetet fått stå tillbaka till för-mån för uppbyggnad av kunskapsunderlag och besvaran-de av frågor om besvaran-den nya lagen.

15 SAMHäLLSPLANERING OcH BEByGGELSEUTVEcKLING

1

pBl kunskapsBanken

Tabell 4 Prestation: PBL kunskapsbanken

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 2,3 1,8 1,8 Besöksantal på

PBL kunskapsbanken 56 333 51 649

-Källa: Agresso för kostnader och för besöksantalet Sitecatalyst Under 2010 utfördes arbete med underlag till PBL-kunskapsbanken vilken startade 2011

Webbhandboken PBL kunskapsbanken tillskapades i samband med att den nya PBL kom. Tanken var att er-sätta tryckta vägledningar och handböcker med web- baserade vägledningar. Webbhandboken gjordes tillgäng-lig på Boverkets hemsida samma dag som den nya PBL trädde ikraft. PBL kunskapsbanken är Boverkets primära kommunikationskanal för att främja en god tillämpning av plan- och bygglagstiftningen och ska bidra till att stärka kompetensen inom området. Den vänder sig till använ-dare i kommuner, länsstyrelser, regionala organ samt till branschen. Under året har arbete med uppdatering och revidering av texter genomförts. Nya strukturer och utvecklade texter har publicerats under avsnitten om översiktsplanering, detaljplanering samt lag och rätt. Arbete pågår med att uppdatera och tillföra nya texter under de delar som hanterar byggprocessen samt lov- och anmälningsplikt.

Vägledning för strategisk planering

Vägledning är en löpande verksamhet. De viktigaste målen när det gäller översiktlig planering är dels att inom ramen för PBL Kunskapsbanken ta fram en webbaserad hand-bok, dels att skapa en myndighetsgemensam e-tjänst (Planeringsportalen), som bland annat ger planerare tillgång till planeringsunderlag från länsstyrelserna och centrala myndigheter.

Boverket deltar i projektet Webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag som drivs av länsstyrelserna med länsstyrelsen i Uppsala som huvudman. Projektet syftar till att skapa ett för samtliga länsstyrelser gemensamt sys-tem för tillgängliggörande av underlag för

samhällsplan-ering och miljöprövning. Avsikten är också att andra myndigheter ska kunna tillhandahålla sådana underlag i katalogtjänsten, så att så gott som alla underlag blir åt-komliga på samma webbplats. Katalogtjänsten är tänkt att vara en komponent i Planeringsportalen. I en första etapp som avslutas i februari 2013 ska en kravspecifika-tion och ett förslag till förvaltningsplan tas fram. Under hösten har en så kallad penganalys genomförts där nyttor och kostnader värderats. Analysen visade att värdet av nyttan, som till övervägande del består av sparad tid, överstiger kostnaden.

tillsynsvägledning

Tabell 5 Prestation: Tillsynsvägledning

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 1,1 0,9 -Årsarbetskrafter 1,2 1,0

-Källa: Agresso

Tillsynsvägledning är en ny verksamhet fr o m 2011 enligt plan- och byggförordningen (2011:338)

Tillsynsvägledning är en ny arbetsuppgift för Boverket. Att Boverket ska ge tillsynsvägledning framgår av plan- och byggförordningen (2011:338) som trädde i kraft samma dag som PBL. Under 2011 prioriterades inte arbetet med tillsynsvägledning eftersom det fanns mer akuta frågor att ge vägledning om när den nya lagen infördes. Många tillsynsfrågor som hanterades av kommunerna under 2011 och i viss mån under 2012 gällde ÄPBL. Tillsynsväg-ledningen är en gemensam uppgift för Boverket och samtliga länsstyrelser som aktivt ska samverka om och samordna arbetet. Samverkan och samordning har skett via regelbundna videomöten med arbetsgrupp 6 inom läns-styrelsernas forum för hållbart samhällsbyggande. Boverket beslutade i september en Plan för

tillsyns-vägledning PBL till byggnadsnämnderna 2012–2014

(dnr 2401-3379/2012). Tillsynsvägledningen har disku- terats med Sveriges kommuner och landsting och på länsstyrelsernas plan- och bostadsmöte. Ett gemen- samt seminarium om tillsynsvägledning för byggande hölls 13 november.

Länsstyrelserna tar fram ett förslag till gemensamma ar-betsformer och riktlinjer för uppgiften i den nya plan- och bygglagstiftningen om att följa upp, utvärdera och till Boverket redovisa uppgifter. Boverket har medverkat med remissynpunkter och mötesdeltagande. Länsstyrelserna ska redovisa:

• byggnadsnämndernas tillsynsarbete och dess utveckling • länsstyrelsernas arbete med att ge tillsynsvägledning och att ge råd och stöd till byggnadsnämnderna i till- synsarbetet.

Länsstyrelserna rapporterade uppdraget till Socialdeparte- mentet 30 oktober.

visst övrigt vägledningsarBete

I februari gav Boverket tillsammans med Naturvårdsver-ket ut en reviderad upplaga av handboken Strandskydd

– en vägledning för planering och prövning (Handbok

2009:4, utgåva 2).

För att underlätta införandet av den nya plan- och bygglagen (2010:900) har Boverket deltagit i plan- ering och genomförande av ett antal webbseminarier arrangerade av PBL-kommittén. Totalt har tio seminarier genomförts under året, bland annat om översiktsplan- ering, detaljplanering, bygglov och plangenomförande samt tillsynsvägledning för byggande. Boverket har också, tillsammans med Ny PBL – på rätt sätt, ordnat forum i Stockholm 27 juni respektive 5–6 december. Syftet var att främja en enhetlig PBL-tillämpning genom att erbjuda mötesplatser för kunskap och erfarenhetsutbyte inom plan- och byggområdet.

God arkitektur i praktiken

Enligt instruktionen ska Boverket verka för god arkitektur och ändamålsenlig utformning av den bebyggda miljön. Boverkets egeninitierade projekt God arkitektur i praktiken hör samman med detta uppdrag. På Boverkets initiativ hölls 2011 ett seminarium om nordisk arkitekturpolitik på Arkitekturmässan i Göteborg. Som en fortsättning inbjöd Norsk Form och norska Kulturdepartementet till ett nord-iskt symposium och ett slutet möte 19 november 2012 i Os-lo. Boverket, Kulturdepartementet, Arkitekturmuseet och Sveriges Arkitekter deltog från Sverige. Boverket, Kulturde-partementet, Arkitekturmuseet och Sveriges Arkitekter del-tog från Sverige.

Samordnad planering

Riksdagen har beslutat om ändring av bestämmelserna för väg- och järnvägsplanering och ett nytt planerings-system för resurser till statlig transportinfrastruktur. Ändringarna som genomfördes i väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft 1 januari 2013. Lag-ändringarna öppnar för mer samordning mellan plan- ering enligt PBL och planeringen för vägar och järnvägar. Boverket har under året startat projektet Samordnad

planering för att ta fram en vägledning och för att

kom-plettera PBL Kunskapsbanken när det gäller samordning-en mellan PBL och infrastrukturplaneringsamordning-en. Målgrup-pen är i första hand kommuner, länsstyrelser och infrastrukturplanerare.

Medborgar- och myndighetsservice

2012 2011 2010 Svar på förfrågan

Kostnader i mnkr 6,2 - -Antal diarieförda

förfrågningar 1 978 -

-Källa: Boverkets diarium samt för kostnader Agresso Prestationstypen mättes inte under 2010 och 2011

En del av Boverkets vägledningsarbete består i att besvara frågor som kommer in via e-post och telefon, de flesta om

lov- och byggprocessen. Förutom diarieförda ärenden har ett stort antal frågor besvarats per telefon. Den så kallade PBL-slingan, där telefonfrågor om lov- och byggproces-sen besvaras, har under året tagit emot mer än 2 000 tele-fonsamtal. Telefonfrågor om detaljplanering och plange-nomförande besvaras utanför PBL-slingan och Boverket bedömer att det har hanterats närmare 200 frågor inom dessa ämnen.

Äldre planhandböcker har skannats och lags ut på Boverkets webbplats till hjälp för landets kommuner.

17 SAMHäLLSPLANERING OcH BEByGGELSEUTVEcKLING

1

Resursanvändning

2012 2011 2010 åak mnkr åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 74,5 177,6 72,9 Övriga intäkter 2,5 1,4 2,9 Kostnader -76,9 -179,0 -75,9 Förvaltningskostnader -62,3 -50,0 -63,7 Transfereringar -14,6 -129,0 -12,2 Årsarbetskraft 60,2 51,5 60,9 Källa: Agresso

Transfereringarna bestod 2010 i huvudsak av lämnade bidrag avseende särskilda jämställdhetsåtgärder. 2011 avsåg transfereringarna stöd till Håll-bara städer, 129 miljoner kr. Stödet redovisades 2010 under området

Boen-defrågor. 2012 avsåg transfereringarna i huvudsak stöd till Hållbara städer

12,3 miljoner kr samt stöd till urbant utvecklingsarbete 2,0 miljoner kr.

Förvaltningskostnaderna minskade under 2011. Under 2010 genomfördes särskilda re-surskrävande insatser, bland annat för reger-ingsuppdraget Tryggt och jämnt om ca 10,7 miljoner kr. 2011 infördes nya PBL vilket med-förde en omfattande informationsinsats. Den genomfördes bland annat via webbplatsen och andra informationssätt. Resursanvänd-ningen för detta redovisas under området

Myndighetsövergripande.

Resursanvänd-ningen steg åter 2012 bland annat till följd av särskilda insatser beträffande några reger-ingsuppdrag. För Vision för Sverige 2025 användes 5,1 miljoner kr och för

19

Byggande och

förvaltning

Under området Byggande och förvaltning redovisas Boverkets

verksamhet inom byggande och förvaltning av bebyggelse.

Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om

till-syn (marknadskontroll), arbete med byggregler och övriga

för-fattningar, uppföljning och utveckling.

Prestationstyper som redovisas är därför Marknadskontroll,

Föreskrifter och allmänna råd, Kunskapsunderlag och Svar på

förfrågning. Vid varje prestationstypstabell redovisas analys

och kommentarer angående kostnadsutvecklingen 2010–2012.

Under respektive prestationstypstabell redovisas de viktigaste

prestationerna under 2012 och deras resultat i verbala termer.

2

Under vintrarna 2009–2011 rasade drygt 4 000 ekonomi-byggnader på landsbygden. Boverket fick då regeringens uppdrag att öka kunskapen bland landets lantbrukare om vilka krav som plan- och bygglagen ställer på byggherrar och fastighetsägare även utanför detaljplanelagt område. Följan-de information till lantbrukarna bedömFöljan-des som viktig: • Att lantbrukarna är byggherrar enligt plan- och bygg- lagens definition: den som för egen räkning utför eller

låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, och därför har ett ansvar för att samhäl-

lets regler för byggande följs.

• Att även om ekonomibyggnader utanför detaljplane- lagt område är bygglovs- och anmälningsbefriade så ska reglerna i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap., plan- och byggförordningen (2011:338) 3 kap. och som är förtydligade i Boverkets byggregler (2011:6) och Boverkets konstruktionsregler (2011:10), följas. Uppdraget har resulterat i en rad informationsinsatser och under 2012 har Boverket tillsammans med Jordbruks-verket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges lant-bruksuniversitet (SLU), Hushållningssällskapet, Dina för-säkringar och Länsförför-säkringar tagit fram en bred utbildning som kallas Bygg säkert! Den kommer att ge-nomföras under 2013 och sedan bli en del av Hushåll-ningssällskapets ordinarie kursutbud.

Boverket ska under 2012 genomföra en informations- insats om vikten av glidskydd för stegar i syfte att minska antalet framtida takolyckor.

Cirka 6 000 personer i Sverige uppsöker årligen sjukhus på grund av olyckor med stegar. Enligt Boverkets beräk-ningar, som presenterades i rapporten Fara på taken (Rapport 2011:7), är 30–40 skador per år orsakade av bris-ter i de fasta taksäkerhetsanordningarna. Enligt Boverkets

byggregler, BBR, ska bland annat en fast anordning an-vändas vid takfoten för att hindra stegen från att glida. Under året har Boverket tagit fram ett faktablad och webbinformation om vikten av glidskydd för stegar. Materialet vänder sig till villaägare. Boverket och Arbets-miljöverket har inlett ett samarbete för att under 2013 informera yrkesutövare om taksäkerhet.

Boverket ska under 2012 se över byggreglerna med anledning av revisionen av standarden SS-EN 303-5.

Boverket har gjort en översyn av byggreglerna och bedö-mer att dessa inte behöver revideras till följd av revisio-nen av standarden SS-EN 303-5:2012 Värmepannor för

fasta bränslen. Anledningen till detta är att denna typ av

värmepannor är under behandling inom ramen för eko-designdirektivet vilket kommer att leda till gemensamma krav på europeisk nivå. Detta redovisades till regeringen i slutet av året (dnr 10120-2438/2012).

Boverket ska redovisa antalet marknadskontrollären- den och den systematiska marknadskontroll som gjorts under året, resultatet av marknadskontrollen samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits med anledning av felaktigheter.

Tabell 8 Prestationstyp: Marknadskontroll

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 6,5 4,8 17,0 Årsarbetskrafter 5,3 3,9 4,6 Antal avslutade proaktiva

ärenden 1 0

-Antal avslutade reaktiva

ärenden 18 1

-Källa: Agresso och Boverkets diarium

Marknadskontrollverksamheten vid Boverket har byggts upp och utvecklats under några år. Tydligare förutsätt-ningar, bland annat beträffande regelverk, finansiering och villkor för anslagsposten har bidragit till att verksam-heten nu har funnit sin form.

Boverket handlägger dels reaktiva ärenden, det vill sä-ga då anmälninsä-gar av produkter kommer in till myndig-heten, dels proaktiva ärenden som genomförs inom

upp-Återrapportering enligt regleringsbrevet

Boverket ska under 2012, i samarbete med Statens jord-bruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet samt för-säkringsbolag och andra intressenter, informera lant-brukare om vilka regler som gäller vid byggande i syfte att minska framtida takras.

21

draget för marknadskontroll, och innebär att myndigheten går ut och granskar produkter inom ett visst produkt- område. Ett proaktivt ärende avslutades i början av året (dnr 1102-1364/2008).

Under 2012 har Boverket deltagit i ett EU-gemensamt marknadskontrollprojekt efter initiativ från den europeis-ka arbetsgruppen AdCo-CPD (Administrative Coopera-tion Group for the ConstrucCoopera-tion Products Directive). Pro-jektet genomfördes som dokumentationskontroll utan produktprovningar. Besök genomfördes hos tillverkare av isoleringsprodukten expanderad polystyrencellplast, EPS. Dessutom studerades dokumentation för tillverkning och märkning av produkterna. De flesta tillverkarna hade bra ordning på sin produktion och sin dokumentation, och främst mindre felaktigheter av karaktär tryckfel identifie-rades. Ärendet avslutas i början av 2013.

Boverket har genomfört marknadskontroll av ytterdörrar, inklusive provningar vid provningsinstitut och resultaten har återkopplats till de berörda tillverkarna. Beslut i enskilda fall och avslut av hela ärendet kommer i början av 2013. Två projekt som inneburit provningar av produkter har påbörjats, för takpannor av betong respektive kallforma-de konstruktionsrör. Förstudier för ytterligare två produkt- grupper gjordes. Projektens genomförande avvaktar till efter 1 juli 2013, då byggproduktförordningen och därmed CE-märkningskravet trätt i kraft.

Boverket ska redovisa arbetet med och resultatet av det nordiska samarbetet kring undanröjandet av gräns- hinder inom byggområdet.

I anslutning till årets nordiska byggmöte i september hölls ett möte om harmonisering av de nordiska länder-nas byggregler. Bland de punkter som var uppe till dis-kussion kan nämnas energieffektivitet, kartläggning av eurokoders nationella bilagor, övergång från byggpro-duktdirektiv till byggproduktförordning, kvalitetssäkring i byggnadsverk och så kallad relining av tappvattenled-ningar. Arbetet med harmonisering av ländernas bygg-regler syftar till att undanröja gränshinder som uppstår när kravnivåerna varierar. Sverige har ett särskilt ansvar för frågor som rör tillgänglighet och Boverket har gjort en sammanställning av kraven på tillgänglighet i bostäder för de nordiska länderna (dnr 1282-746/2013).

Boverket ska rapportera vilka aktiviteter som utförts under året för att främja en god hushållning med energi i bebyggelsen och särskilt minskad användning av el för uppvärmning av bostäder och lokaler.

Boverket har uppdaterat handboken Energihushållning

enligt Boverkets byggregler – utgåva två (dnr 1271-2298/2012)

med anledning av skärpta krav som började gälla 1 januari 2012. Utbildningsinsatser har genomförts under 2012 om de nya energikraven för kommuner, länsstyrelser och byggbranschen. Boverket har också tagit fram underlag för Sveriges rapportering till kommissionen om kostnads-optimala energihushållningsregler för byggnader. Se un-der avsnittet Byggnaun-ders energiprestanda nedan.

Boverket ska redovisa väsentliga insatser vad gäller arbetet med tillämpningen av lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och övriga delar av direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda. Boverket ska även redovisa antalet registrerade energi- deklarationer. Boverket ska även fortlöpande hålla regeringen underrättad om arbetets fortskridande.

Med anledning av att EU-direktivet om byggnaders ener-giprestanda ändrats (2010/31/EU) har det skett ändringar i lag (2006:985) om energideklarationer för byggnader. Dessa ändringar trädde i kraft 1 juli 2012. Boverkets ändra-de föreskrifter och allmänna råd (2012:9) om energiändra-dekla- energidekla-ration för byggnader (BFS 2012:9) trädde i kraft 11 juli 2012. De huvudsakliga förändringarna är att

• byggnadens energiprestanda ska anges i annonsen då byggnaden säljs eller hyrs ut

• energideklarationen ska visas för konsumenter i ett tidigare skede och på ett tydligare sätt • byggnaden ska besiktigas i samband med att deklarationen upprättas

• Boverket ska varje år göra en validitetskontroll av uppgifter i energideklarationerna

• tillsynsansvaret överförs till Boverket.

ByGGANDE OcH FÖRVALTNING

Boverket hade för avsikt att införa energiklassning av byggnader, som ska visas på energideklarationens sam-manfattning, i samband med att de ändrade föreskrifter-na skulle träda i kraft. Men relativt samstämmiga remiss-svar medförde att förslaget behövde revideras. Införandet av energiklassning beräknas ske vid årsskiftet 2013/2014.

Interaktivt kartstöd

Boverkets deltagande i geodatasamverkan har under året resulterat i funktionalitetsförbättringar för energideklara-tionsregistret genom att ett interaktivt kartstöd införts för säkerställande av byggnadens identifikation. Boverket har också utvecklat registret för den nya rollen som tillsyns-myndighet, vilket kommer att leda till effektiviserings- vinster samt ytterligare förbättringar.

Tillsyn

Boverkets tillsynsansvar innebär i korthet tillsyn över att energideklarationer upprättas, visas, överlämnas och an-nonseras. Den proaktiva tillsynen innebär kontroller i en-ergideklarationsregistret för att identifiera de byggnader som inte är energideklarerade. Boverket skickar sedan ut förelägganden till byggnadsägare om att energideklarera sina byggnader. Hittills har Boverket skickat ut föreläggan-den om att upprätta energideklarationer för cirka 1 000 byggnader. Den proaktiva tillsynen innebär också att Boverket anordnar informationsmöten för olika målgrup-per. Planeringen av informationsmöten inför 2013 har genomförts under hösten.

Den reaktiva tillsynen bedrivs genom att Boverket tar emot anmälningar från enskilda om att energideklaratio-ner inte har upprättats eller visats i enlighet med lagen. Dessutom har Boverket tagit emot information och svarat

på frågor om tillsyn från enskilda. Se även avsnittet

Med-borgar- och myndighetsservice nedan.

Webbtjänst visar energideklarationer

Ett krav i lagen, som också omfattas av Boverkets tillsyn, är att en energideklaration ska visas och överlämnas vid försäljning eller uthyrning av en byggnad.

Energideklarationens huvudsyfte är att på ett tydligt sätt förmedla information om en byggnads energiegen-skaper, till hjälp bland annat för den som ska bygga, köpa eller hyra en byggnad. Det ska vara enkelt att göra jämfö-relser mellan olika byggnader och deras energiegenska-per. Därför har Boverket utvecklat en webbtjänst som ger tillgång till upprättade energideklarationer. Tjänsten pu-blicerades efter halvårsskiftet och fick genast stor upp-märksamhet. Under de första veckorna tjänsten var aktiv begärdes ungefär 200 energideklarationer ut varje dag. Si-dorna för begäran av energideklaration har under halvår-et tjänsten varit aktiv haft cirka 49 000 besökare.

Tabell 9 Energideklarationer – antal inregistrerade

2012 2011 2010 2009 Värden per år 56 608 61 990 97 514 160 500 Ack. värden 428 483 372 264 310 274 212 760

Källa: Energideklarationssystemet Gripen

Fotnot: att ackumulerade värden inte stämmer exakt beror på att vissa byggnader har deklarerats om och då medräknas inte den ursprungliga deklarationen

Boverket har fortlöpande hållit regeringen underrättad om arbetets fortskridande främst genom möten med de-partementet och genom de utgiftsprognoser som rappor-teras fem gånger under året.

Boverkets byggregler och övriga författningar

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 11,3 12,1 17,0 Årsarbetskrafter 11,6 13,2 17,1 Antal föreskrifter

och allmänna råd 11 17 5

Källa: Boverkets diarium för antal (se även förteckning över Boverkets publikationer, bilaga 1), för kostnader och årsarbetskrafter Agresso

Under 2010 och 2011 genomfördes särskilda insatser för att genomföra de ändringar i regelverket som behövdes

till följd av den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011. Samtidigt gjordes insatser för en större ändring av BBR och justeringar av föreskrifter för hissar. Föreskrif-ter och allmänna råd är av olika storlek och karaktär, och antalet går inte att jämföra sinsemellan beträffande resurs- åtgången.

Under 2012 har arbetet med föreskrifter främst handlat om energideklarationer och den revidering av BBR och EKS som ska genomföras 1 juli 2013 till följd av EU:s bygg-produktförordning. I samband med detta har även andra förtydliganden gjorts.

23 ByGGANDE OcH FÖRVALTNING

Boverkets byggregler

Boverket har utarbetat ett förslag till ändringar i bygg- reglerna (dnr 1201-419/2012). Det är bland annat fråga om ändringar till följd av EU:s byggproduktförordning (2011/305/EU), CPR, vilken ska tillämpas fullt ut från 1 juli 2013. Vidare innehåller förslaget ändringar inom område-na tillgänglighet och bostadsutformning. I den delen innehåller förslaget förtydliganden om de olika reglernas karaktär av utformningskrav respektive tekniska egen-skapskrav och därmed om deras uppfyllande ska prövas i bygglovet eller hanteras i ett senare skede i byggproces-sen. Förslaget innehåller också nya regler om funktions-krav på ljudmiljön utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt regeländringar rörande bullerskydd. Dessutom före-slås ändringar och förtydliganden inom brandskyddsom-rådet, mm.

Dialog under remisstiden

Förslaget remissbehandlades under sommaren och hösten 2012. Förutom sedvanlig remissbehandling presenterades delar av förslaget på Boverkets webbplats genom bland an-nat korta filmer med möjlighet att lämna kommentarer di-rekt på webbplatsen. De föreslagna ändringarna planeras träda i kraft 1 juli 2013.

Boverkets övriga författningar med anknytning till byggområdet

Under året har Boverket meddelat ett antal nya författning-ar. Bland annat har Boverket utfärdat allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (BFS 2012:7). De all-männa råden berör den obligatoriska ventilationskontroll som enligt 5 kap. plan- och byggförordningen i vissa fall ska ske då en ny byggnad tas i bruk och därefter löpande med vissa intervaller. Boverket har också utfärdat allmänna råd för åtgärder som inte är bygglovspliktiga (BFS 2012:12). I dessa råd ges vägledning för tolkning av 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen i fråga om vilka åtgärder som ur brand-skyddssynpunkt bör anses vara så viktiga att de måste an-mälas till byggnadsnämnden.

Därutöver har ett antal ändringar gjorts i författningar om bland annat energideklarationer, hissar, funktionskontroll av ventilationssystem och CE-märkning av byggprodukter. Under året har Boverket utarbetat ett förslag till ändring-ar i föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europe-iska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS (dnr 1201-578/2012). Förslaget innehåller bland annat nya regler om nationella val i fråga om laster och verifieringsmodeller för silos, behållare, cisterner och kranbanor samt ändringar och förtydliganden av regler om reduktion av limträbalkars

tvär-snitt till följd av sprickbildning och partialkoefficienter för murverk. Förslaget remissbehandlades under året, och de föreslagna ändringarna planeras träda i kraft 1 juli 2013.

Certifierade kontrollansvariga

Boverket har utfärdat allmänna råd till 10 kap. 9 § plan- och bygglagen om den kontrollansvarigas självständiga ställning (BFS 2012:8). Det har funnits en osäkerhet om vad självstän-dig ställning innebär och Boverket har därför tagit fram all-männa råd om detta. De allall-männa råden består av fyra de-lar, som handlar om släktskap, anställningsförhållande, byggherre och projektör. De beslutades 26 juni och började gälla 1 augusti 2012 (dnr 1102-1757/2012).

Boverket har under året haft tre samrådsmöten med Swedac och certifieringsorganen (DNV, Kiwa Swedcert och SP Sitac) även ordföranden i Kontrollansvarigas riksförening (KARF) har deltagit. Vid mötena har bland annat bristen på certifierade kontrollansvariga diskuterats och vad de olika aktörerna kan göra för att förbättra situationen.

Boverket har på olika sätt informerat om kontrollansvariga (dnr 109-2047/2012). Boverket har skickat ett brev till ordför-andena i landets byggnadsnämnder för att uppmärksamma dem på vad det innebär om det inte finns tillräckligt många certifierade kontrollansvariga. Nyhetsbrevet Boverket

infor-merar har getts ut, dels i samband med att de allmänna

rå-den beslutades, dels i samband med riksdagens beslut om förlängd övergångsperiod för kontrollansvariga. Boverket har också informerat på webbplatsen.

Kartläggning av kommunernas behov

Boverket har låtit göra telefonintervjuer med 80 kommuner (dnr 2423-754/2013). Syftet var att få veta om det finns till-räckligt många certifierade kontrollansvariga för att bygg-projekt ska kunna starta. Man frågade även hur många kon-trollansvariga som behövs i respektive kommun. Studien visade att många kommuner redan i dag har tillgång till cer-tifierade kontrollansvariga. Det är främst mellanstora kom-muner som behöver fler certifierade kontrollansvariga för att systemet ska kunna fungera.

Tabell 11 Prestationstyp: Kunskapsunderlag

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 15,8 8,6 16,8 Årsarbetskrafter 13,5 5,7 18,4

Källa: Agresso

Under perioden 2010 – 2012 skiftade kostnadsfördelning-en mellan prestationstyperna Föreskrifter och allmänna råd och Kunskapsunderlag beroende på i vilket skede ar-betet utfördes. Under 2010 genomfördes förarbeten, bland annat i form av regeringsuppdrag, för de föreskrif-ter som togs fram under 2011. Kostnaderna för presta-tionstypen Svar på förfrågningar (se nedan) ingick i redo-visningen för Kunskapsunderlag 2010.

Under 2012 har stort arbete lagts ner på att informera tillverkare av byggprodukter om de förändringar i regel-verket som kommer till följd av EU:s byggproduktförord-ning. Förordningen gäller fullt ut den 1 juli 2013 och inne-bär bland annat att många byggprodukter ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta vid detta da-tum. En stor insats gjordes också med regeringens upp-drag om byggnaders energiprestanda.

eu:s ByggproduktFörordning

EU:s Byggproduktförordning (2011/305/EU) träder i kraft fullt ut 1 juli 2013. Den innebär att prestandadeklaration och CE-märkning blir obligatoriskt för många byggpro-dukter. Boverket har redovisat (Rapport 2012:1) vad som behöver ändras i svensk lagstiftning för att den inte ska strida mot EU-förordningen. Under året har Boverket in-formerat i första hand byggprodukttillverkare om den nya lagstiftningen genom seminarier, direktutskick av broschy-ren CE-märk nu!, uppdatering och utveckling av webb- sidorna, annonser i fackpress samt direkta svar på många förfrågningar via telefon och e-post. Det är nödvändigt att nå alla företag, även de små, som tillverkar byggprodukter.

Kommittéer och expertgrupper

Boverket representerar Sverige i EU-kommissionens stän-diga kommittéer för byggproduktdirektivet respektive byggproduktförordningen. Under året har man främst be-handlat frågor om övergången mellan de två rättsakterna. EU-kommissionens expertgrupp för farliga ämnen i byggprodukter, har under året reviderat produktmandat med hänsyn till de kommande horisontella standarderna

för redovisning av avgivning av farliga ämnen från bygg-produkter.

Byggnaders energiprestanda

Regeringen gav Boverket i uppdrag att i samråd med Sta-tens energimyndighet ta fram underlag för Sveriges rap-portering av jämförande beräkningar enligt artikel 5 i EU-direktiv om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU). Syftet med beräkningarna var att undersöka om de krav på energihushållning som finns i den svenska bygglag-stiftningen har kostnadsoptimala nivåer.

Beräkningarna för nybyggnad har utgått från referens-byggnader ur kategorierna småhus, flerbostadshus och kontor och för befintliga byggnader från två referensbygg-nader ur varje kategori. Utgångspunkter har varit vissa antaganden om räntenivåer, prisutveckling och kostna-der i övrigt. Kostnadsberäkningar för olika energisparåt-gärder har jämförts. Boverkets rapport (dnr 10139-2434/2012) visar att energihushållningskraven i BBR ligger till absolut övervägande del inom ramen för den kostnadsoptimala nivån.

europaharmonisering och standardisering

Sambandet mellan standarder, byggregler och den kom-mande CE-märkningen av byggprodukter har aktualiserat diskussioner om hur Boverket deltar i standardiseringen. Ändrade rutiner för hantering av remisser av standarder har lett till att fler relevanta remisser hanteras.

Boverket har underhand på regeringens uppdrag utrett olika aspekter av frågan om kostnader för byggstandarder i Sverige. Arbetet har gett underlag till ett nytt uppdrag till Boverket i regleringsbrevet för 2013.

uppFöljning av plan- och Bygglagen

Uppföljningen redovisas samlat i avsnittet Uppföljning av

plan- och bygglagen under området Samhällsplanering och bebyggelseutveckling. Därutöver inleddes under året

en undersökning av den diskuterade produktgruppen vattenkranar för kokhett vatten (dnr 1262-745/2013). Typen som används i flera europeiska länder uppfyller inte kravet i byggreglerna på max 60 grader vid tappstället.

visst övrigt uppFöljnings- och utvecklingsarBete

Regeringen har uppdragit åt Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket att tillsammans genomfö-ra en kartläggning av vilka material som används i Sverige för att renovera dricksvattenrör samt i vilken utsträckning

Uppföljning och utveckling

25 ByGGANDE OcH FÖRVALTNING

dessa material avger bisfenol A samt att föreslå eventuella åtgärder (dnr 1262-1738/2012). En delrapport lämnades av Kemikalieinspektionen till regeringen i september 2012.

Arbete med direktiv

Boverket deltar i Statens energimyndighets arbete med eko-designdirektivet, bland annat beträffande byggprodukter som ska få energimärkning och ekodesign. Under 2012 har bland annat produktgrupperna värmepumpar, luftkonditio-nering, centrala luftbehandlingsaggregat, fastbränslepan-nor, kaminer och rumsvärmare behandlats.

Boverket har bistått Miljödepartementet och Strålsäker-hetsmyndigheten i förhandlingarna om ett nytt europeiskt direktiv som samlar en rad befintliga direktiv med mera om strålning. För byggområdet har det handlat om radon res-pektive byggmaterial.

Boverket har tagit initiativ till en vetenskaplig grupp för material i kontakt med dricksvatten. I gruppen ingår forska-re från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Syftet är att

få till stånd ett nordiskt samarbete och en stabilare grund för diskussioner med en grupp där Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien ingår.

Boverket har också bistått regeringskansliet med utred-ning av olika frågor, bland annat rörande regelverk i fråga om utformning av studentbostäder (dnr 1281-1320/2012).

Elektroniskt bygglovssystem

Boverket deltar i ett projekt för att införa ett elektroniskt bygglovssystem tillsammans med byggmyndigheterna i Island och Estland. Även byggmyndigheterna i Finland, Norge och Danmark har beslutat att delta som observatö-rer för utbyte av information och erfarenheter inom om-rådet. Projektet pågår 2012–2014.

Boverket har under året deltagit i arbetet inom bland annat Consortium of European Building Control (CEBC),

International Council for Research and Innovation in Building and Construction (CIB) och InterJurisdictional Regulatory Collaboration Committee (IRCC).

Medborgar- och myndighetsservice

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 13,3 9,4 -Antal diarieförda förfrågningar (tot) 2 522 2 309

-Varav allmänna förfrågningar – bygg 1 938 1 959

-Varav förfrågningar energideklarationer 584 350

-Källa: Boverkets diarium samt för kostnader Agresso Prestationstypen mättes inte 2010

Förutom diarieförda ärenden har ett stort antal frågor från myndigheter, kommuner, företag och allmänhet

be-svarats per telefon. De flesta frågorna från allmänheten är av enklare karaktär och frågeställaren hänvisas ofta vida-re, till exempel till kommunerna eller till information på Boverkets webbplats. Många av frågorna är av konsult- karaktär och ska inte besvaras av Boverket. I slutet av året startades Boverkets svarstjänst som inledningsvis började med att besvara enklare frågor om CE-märkning av bygg-produkter och om energideklarationer. Se även avsnittet

Organisationsstyrning under området Myndighetsöver-gripande.

Resursanvändning

Tabell 13 Resursanvändning inom området Byggande och förvaltning 2012 2011 2010 åak mnkr åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 63,4 54,8 75,4 Övriga intäkter 1,7 5,7 5,5 Kostnader -65,1 -60,6 -80,8 -Förvaltningskostnader -64,5 -58,7 -74,6 -Transfereringar -0,6 -1,9 -6,2 Årsarbetskrafter 60,0 57,0 59,6

Fluktuationen i förvaltningskostnaderna under perioden beror i huvudsak på förändringarna i anslagsposten för marknadskontrollen, 17 miljoner kr 2010, 1,5 miljoner kr 2011, 5 miljoner kr 2012. I övrigt är resursanvändningen ungefär lika under åren.

27

Boendefrågor

3

Under området Boendefrågor redovisas Boverkets verksamhet inom

boende. Verksamheterna inom området handlar huvudsakligen om

uppföljning, utveckling och tillsyn.

Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag och

Tillsyn. Vid varje prestationstypstabell redovisas analys och kommen-

tarer angående kostnadsutvecklingen 2010–2012. Under respektive

prestationstypstabell redovisas de viktigaste prestationerna under

2012 och deras resultat i verbala termer.

Tabell 14 Prestation: Omboende.se

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 0,9 1,0 1,7 Totalt antal besök 660 552 589 042 583 328 Unika besökare* 271 880 223 853

-Källa: Agresso för kostnader samt Deep Log Analyzer och Site catalyst för antal besökare

* Unika besökare beräknas genom att ta fram unika besökare per dag. Byte av uppföljningssystem mellan 2010 och 2011 gör att ingen uppgift kan tas fram för 2010

Att kostnaderna för informationsportalen Omboende.se blev lägre 2012 beror på att det inte gjordes någon teknisk utveckling under året. Under året har webbplatsen haft drygt 70 000 fler besök än föregående år och antalet unika besökare har ökat med 21 procent jämfört med året innan. Omboende.se är en fortsatt välbesökt webbplats som förvaltas och utvecklas genom ett samarbete mellan Boverket och Konsumentverket. Tack vare nära samver-kan och regelbunden kontakt med Fastighetsmäklarin-spektionen kan de två myndigheterna erbjuda en bred webbplats med information om boende riktad till konsu-menter. Här finns information om allt från skriftliga avtal till nybyggen och webbplatsen uppdateras varje vecka med aktuella nyheter som rör boende, till exempel om hushållens sparande och bostadspriser. Publiceringsverk-tyget har uppdaterats under året. Intresset för forumet där konsumentvägledare svarar på frågor har också ökat. I slutet av året marknadsfördes webbplatsen genom annonser på olika webbplatser. Målgruppen var personer som ska anlita hantverkare.

Återrapportering enligt regleringsbrevet

lägesbeskriv-ning av arbetet med att förvalta Informationsportalen om boende, byggande och inomhusmiljö. Lägesbeskriv-ningen ska göras i samråd med Konsumentverket och efter samråd med Fastighetsmäklarnämnden. (Anm: Nämnden bytte namn till Fastighetsmäklar- inspektionen 1 augusti 2012).

Uppföljning och utveckling

2012 2011 2010 Kostnader i mnkr 14,9 14,0 9,6 Årsarbetskrafter 16,5 15,7 10,3 Antal kunskapsunderlag 13 20 15

Källa: Boverkets diarium för antal (se även förteckning över Boverkets publikationer, se bilaga 1), för kostnader och Åak Agresso

Verksamheten under Boendefrågor består främst i att på uppdrag eller på eget initiativ redovisa olika underlag till regeringen. Det är rapporter av olika storlek och karaktär som inte går att jämföra sinsemellan beträffande resurs-åtgången. Den ökade resursåtgången under 2011 och 2012 avspeglar det ökade intresset för boendefrågorna.

utvecklingen pÅ Bostadsmarknaden

Byggprognos

Boverkets indikatorer är en återkommande publikation som

följer utvecklingen på bostadsmarknaden och av

bostads-byggandet i riket, regionalt och lokalt. I varje utgåva redovi-sas en prognos om bostadsbyggandet de närmaste två åren. Under året har två utgåvor publicerats, i maj och november. Arbetet med indikatorer och byggprognoser ianspråk-tog förvaltningskostnader om 1,4 miljoner kr och 1,6 års-arbetskrafter.

Bostadsmarknaden har under 2012 präglats av förvänt-ningarna om en svag ekonomisk tillväxt. Det råder stor osäkerhet om hur djup och utdragen konjunkturavmatt-ningen blir. Priserna på bostadsrätter har de senaste tolv månaderna ökat med cirka sex procent i genomsnitt för landet, medan småhuspriserna har ökat med cirka två procent. Bostadsmarknaderna har utvecklats olika i landet. I Stormalmö har bostadspriserna i stort sett varit stabila, medan priserna i Storgöteborg och Storstockholm har ökat som riksgenomsnittet eller något mer.

Antalet påbörjade bostäder har minskat med cirka 30 procent, jämfört med första kvartalet 2011, då 31 000 bostäder påbörjades räknat i årstakt. Boverkets senaste