Folkhälsopolitiskt program för Hörby kommun
Vår vision
”Att vara en djärv, växande kommun nära till allt, med bra boende och härliga miljöer. Vi ska vara ledande inom utbildning, service och företagsamhet. Vi arbetar för god folkhälsa för en hållbar kommun”.
Förord
I Hörby kommun är det viktigt att arbeta för en hållbar utveckling och god folkhälsa.
Kommunen strävar ständigt för att främja hälsan hos medborgarna och ge möjlighet till
positiv utveckling. Hörbys folkhälsopolitiska program berör alla som arbetar, bor och befinner sig i kommunen och grundar sig i kommunens behov och vidare utveckling. Ansvaret för en hälsofrämjande samhällsutveckling delas mellan den offentliga, ideella och privata sektorn samt den enskilda individen. Därför är det viktigt att kommunen arbetar för bättre hälsa och ger invånarna möjlighet att ta ansvar för den egna hälsan.
Programmets utformning och mål baseras på områden i behov av utveckling och utgår ifrån det nationella folkhälsomålet "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”, samt de globala målen för hållbar utveckling. Allt arbete som sker ska följas upp och utvärderas för att säkerställa god utveckling i kommunens strävan för bättre folkhälsa. Dokumentet ska fungera som vägledning för nämnderna och följas upp efter hand, samt revideras för att ständigt vara uppdaterat kring kommunens hälsoläge och behov.
Hörby kommuns aktuella projekt för en ökad folkhälsa innefattar arbete som är
drogförebyggande, för positiv livsstil för yngre såväl som äldre, ökad fysisk aktivitet och kraftsamling för mer jämlik hälsa. Ytterligare information om folkhälsoarbetet finns att tillgå på Hörby kommuns hemsida.
Hörby kommun, nulägesanalys
Nedan redogörs Hörby kommuns nuläge gällande bland annat medborgarnas upplevda hälsa och hur de upplever sin omgivning. Informationen är hämtad ifrån tre olika undersökningar.
2017 genomfördes en medborgarundersökning av SCB1 som mätte medborgarnas nöjdhet genom ett nöjdhetsindex. Undersökningen visade bland annat att 40 % av de tillfrågade medborgarna kände sig otrygga och ansåg att bostadssituationen i kommunen borde förbättras. Trots detta skulle 23 % starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen.
Detta är områden som påverkar hälsan och är därför fokus i Hörby kommuns folkhälsoarbete.
Gällande kommunens verksamheter visade undersökningen att medborgarna skattat att äldreomsorgen, grundskolan, gator och vägar och miljöarbete blivit sämre. Medborgarna
1 Statistiska centralbyrån, https://www.scb.se/contentassets/1f13b63dcece415b9c1c5b6a86781b34/horby- 2017.pdf
ansåg sig även ha låg påverkan i kommunen och förtroende, kontakt och information är områden som bör förbättras för nöjdare medborgare och bättre folkhälsa.
Data från Region Skånes folkhälsoenkäter 2012 visade att vuxna i Hörby kommun skattade sin hälsa som sämre än andra kommuner i Skåne, samt att de inte ansåg sig kunna styra över sin hälsoutveckling2. Många upplevde även lågt socialt deltagande, detta då i relation till övriga regionen. Med lågt socialt deltagande menas om en individ deltagit högst tre gånger i något socialt sammanhang under de senaste 12 månaderna.
Statistisk gällande vuxnas alkoholkonsumtion och drogbruk visade på positiva siffror.
Ungdomar i årskurs nio hade dålig framtidstro och skattade sin hälsa som låg. De utförde för lite fysisk aktivitet och åt sämre än andra niondeklassare i regionen. Däremot upplevde de mindre psykiska besvär och var inte stressade av skolarbeta i samma utsträckning som ungdomar i regionen. Sämre mående ökade dock med åldern bland ungdomar i Hörby kommun.
En drogvaneundersökning från 2017 genomförd av högstadieelever (årskurs 7-9) i Hörby kommun visade på övergripande positiva resultat jämfört med resultat från 20163. Antalet ungdomar som druckit alkohol någon gång hade minskat (-5,6 %), precis som narkotikabruk (-0,1 %), rökning av tobak (-3,3 %) och snusning (-0,4 %). Antalet niondeklassare som druckit sig berusade under året och druckit ett flertal gånger hade dock ökat.
För att öka folkhälsan i kommunen är det av största vikt att fokusera på de områden som visat sig vara i behov av förbättring, samtidigt som resterande områden upprätthåller sin nuvarande nivå. Målet med detta program är att genom diverse insatser förbättra medborgarna nöjdhet och hälsa och därmed stärka kommunen och medborgarnas välmående.
Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program?
Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhällsplaneringen.
Programmet är framtaget för att öka kunskapen kring hälsofrämjande arbete samt för att fokusera på målet att förbättra Hörby kommuns folkhälsa. Kommunen har ett ansvar och en viktig roll inom folkhälsoarbetet och behöver kontinuerligt utveckla sina metoder och verktyg för främjande, det innebär stödjande eller utvecklande av de faktorer som leder till ökad hälsa genom insatser riktade till alla medborgaren.
Folkhälsoarbete innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in i alla delar av samhällsplaneringen. Det är arbete som planeras och systematiskt genomförs för att stärka
Hälsofrämjande arbete innebär att fokus ligger på friskfaktorerna, det vill säga mänskliga styrkor och inre förutsättningar som gör att individen upplever hälsa trots möjliga motgångar.
De mänskliga förutsättningarna kallas KASAM (känsla av sammanhang) och innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begreppen handlar om till vilken grad individen känner att omvärlden är begriplig med förnuftet, att tillräckligt med resurser finns för att möta och hantera yttre påfrestningar, samt hur pass livet har en känslomässig mening.
God folkhälsa ökar förutsättningarna för bland annat högre produktivitet, ökat sparande och minskad sjukfrånvaro. En av de främsta förutsättningarna för ett samhälles utveckling och tillväxt är befolkningens fysiska och psykiska hälsa. Att skapa egenmakt hos
medborgarna är viktigt för att skapa möjligheter för människor att skaffa inflytande över den egna livssituationen. Om medborgarna får möjligheten att formulera sina problem och finna lösningar på dem ökar chanserna för folkhälsan i hela kommunen.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar om att säkerställa att nästa generation kan uppfylla sina behov samtidigt som dagens behov tillgodoses. Det handlar om ett gemensamt ansvar och långsiktig global utveckling, detta kan delas in i tre samspelande områden- det ekonomiska, ekologiska och det sociala. Främjas även jämlik hälsa kan områdena stärkas ytterligare, vilket kan leda till ett mer hållbart samhälle.
Ekonomisk hållbarhet
En god ekonomi skapar möjligheter för större välfärd för individen samt samhället i stort.
Ekonomisk hållbarhet kan definieras på två olika vis och i Hörby kommun ses ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska- och sociala hållbarheten. En kommun med hälsosamma medborgare ökar sina chanser för god utveckling, välstånd och ekonomisk hållbarhet.
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra och en hälsosam livsmiljö med friska ekosystem kan främja hälsan för alla människor. Ekologin visar vilka villkor som finns gällande samspelet mellan allt levande och dess omgivning. Naturen måste få möjlighet att kontinuerligt återskapa de resurser som människan skördar för att inte kompromissa med ekosystemets bärförmåga.
Social hållbarhet
Social hållbarhet handlar till stor del om rättvisa, makt, välbefinnande, rättigheter och individens behov. Det handlar om att sätta människans alla behov och välbefinnande främst med målsättningen att arbeta för att skapa främjande miljöer där människor kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa.
Nationella och globala utgångspunkter för folkhälsan
God hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och något som de flesta individer värde- sätter. Hälsosamma medborgare ökar chansen för kreativitet, idéer och nya möten vilket kan skapa god utveckling i kommunen. Det nationella och de globala målen finns till för att skapa en bättre hälsa i Sverige och världen, viktigt är därför att alla vet om vad de innebär och arbetar för.
Nationellt folkhälsomål
Sedan 2003 har Sverige ett övergripande mål med syfte att skapa förutsättningar för en mer jämställd och jämlik hälsa. För att nå det övergripande målet finns 11 målområden som grundar sig i hälsans bestämningsfaktorer (se figur 1), de faktorer i människors
levnadsförhållanden och samhällsorganisationer som påverkar deras hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer konstaterar att folkhälsa inte enbart handlar om sjukdom utan i stor utsträckning berör människors levnadsvanor, livsvillkor och samhällsorganisationen. Det handlar om att arbeta förebyggande, att säkerställa människors hälsa innan de är i behov av sjukvård.
De elva nationella målområdena 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Figur 1
Globala målen 2030
De 17 globala målen (se figur 2) arbetar för hållbar utveckling som ska leda till att minska ojämlikheter, utrota extrem fattigdom, orättvisor och lösa klimatkrisen. Målen antogs 2015 av världens ledare och kommer vara aktiva i 15 år, förhoppningen är att arbetet leder till ökad hälsa för alla människor i alla länder. Målen handlar i stora drag om att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter i världen, lösa klimatkrisen och främja fred och rättvisa.
Figur 2
Hörby kommuns folkhälsomål
Hörby kommun strävar efter en bättre och mer jämlik folkhälsa. Folkhälsoarbetets fokus ligger därför på fyra områden som genom undersökningar visat sig vara i behov av
förbättring, för en starkare, hälsosammare kommun. De fyra områden berör medborgarnas delaktighet, äldres hälsa, barn och ungas hälsa och ANDT (Alkohol, narkotika, droger, tobak och spel).
1. Delaktighet och inflytande i samhället
Alla har rätt till delaktighet i samhället och brist på deltagande i samhällslivet kan leda till allvarliga hälsoproblem. Inflytande har stor del i hur människor mår rent fysiskt då minskat inflytande sannolik leder till känslan att inte kunna välja hälsosamma levnadsvanor som fysisk aktivitet och god kost.
Målbild
Alla medborgare ska ha möjlighet till deltaktighet och inflytande i kommunen, oavsett ålder.
Vi vill att fler får möjligheten att delta i aktiviteter med andra medborgare och inspireras till att ta ansvar över sina egna hälsoval.
Det här vill vi
Höja valdeltagandet
Skapa bättre förutsättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män
Skapa mötesplatser där kommuninvånarna kan mötas fysiskt och tekniskt, via sociala medier, för att utveckla dialoger
Öka informationen kring fritids- och föreningslivet för alla åldrar
Säkerställa att all information är lättförståelig för alla grupper
Öka ungdomars delaktighet och inflytande
Säkerställa att alla kommunalt drivna arbetsplatser har regelbundna arbetsplatsträffar (APT) och medarbetarsamtal årligen.
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
En god folkhälsa bidrar till hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt vilket kan minska de sociala klyftorna. Hälsa och ekonomi är två ämnen som oftast går hand i hand, bättre ekonomi leder ofta till bättre hälsa och sämre ekonomi till sämre hälsa. Sämre ekonomi och resurser kan leda till känslor av otrygghet, sämre tillgång till grundläggande sjukvård och andra sociala resurser.
Målbild
I Hörby kommun ska det vara tryggt att bo, arbeta, besöka och leva. Alla medborgare ska ha förutsättningarna för att leva ett bra liv med sociala och ekonomiska förutsättningar utifrån
Bostäder ska finnas till alla som önskar det 3. Barn och ungas uppväxtvillkor
Barn och unga är framtidens vuxna och det är därför av största vikt att se till att de får en god uppväxt och grund för en framtida folkhälsa. Barns hälsa påverkas till stor del av deras sociala miljö och är beroende av deras föräldrars ekonomiska och sociala situation.
Om barnen får möjlighet att bli sedda, tagna på allvar och respekterade ökar deras chanser för bättre mående både som barn och senare som vuxna. Genom att arbeta förebyggande för barn och ungas hälsa skapar man grunden för en ljusare framtid för folkhälsan redan idag.
Målbild
Alla barn ska få möjligheten till god och trygg uppväxt där de får möjlighet att vara sig själva.
Föräldrarna ska få stöd från barnets födsel och genom hela uppväxten, stödet ska inkludera alla hälsoaspekter och hjälp ska alltid finnas tillgängligt.
Det här vill vi
Ökad kunskap kring barnkonventionen
All personal som arbetar med barn och ungdomar ska ha adekvata kunskaper
Barn och unga ska känna sig trygga i hemmet såväl som offentliga miljöer som skola eller vid fritidsaktiviteter
God och jämlik hälsa ska vara en självklarhet för alla
Barn och unga ska få möjligheten att vara delaktiga i beslut som tas i skolmiljö
Om ett barn far illa ska detta uppmärksammas direkt och insatser sättas in, detta gäller allt från mobbning till våld
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Missbruk i alla former medför stora hälsoproblem för individen i fråga, men även för folkhälsan. Det är oftast inte bara den missbrukande individens hälsa som påverkas negativt utan även deras omgivning som nära och kära. Att arbeta förebyggande i de här frågorna är av största vikt för att säkerställa en bättre folkhälsa med gott fysisk, psykiskt och socialt mående.
Målbild
Hörby kommun ska arbeta för en kommun fri från doping och narkotika. En ökad
medvetenhet kring missbruk av olika slag och dess konsekvenser ska uppmärksammas både hos ungdomar och vuxna.
Det här vill vi
Idrottsförening och idrottanläggningar ska kontinuerligt arbeta för dopningsfri idrott/träning
Minskat bruk av tobak och alkohol bland minderåriga
Doping- och narkotikafri kommun
Motverka langning av tobak och alkohol till minderåriga
Arbeta för Rökfritt Sverige 2025
Roller och ansvar för folkhälsoarbetet i Hörby kommun
För att ett folkhälsoarbete ska fungera är det viktigt med gemensamt ansvarstagande. Ansvaret delas mellan den offentliga, ideella och privata sektorn samt den enskilda medborgaren. För
ett framgångsrikt folkhälsoarbete är det viktigt att alla arbetar i samma riktning, för en bättre folkhälsa i Hörby kommun.
Folkhälsoansvarig och folkhälsorådet
Folkhälsoansvarig i samarbete med folkhälsorådet ska arbeta för mer tvärsektoriellt samarbete gällande folkhälsan och arbeta med planering och genomförande av långsiktigt och strategiskt folkhälsoarbete. De ska bland annat;
Inventera och uppdatera befintligt folkhälsoarbete.
Arbeta för ett tydligt folkhälsoperspektiv i hela kommunen
Agera som länk mellan kommunstyrelsen och folkhälsoledningen samt att sprida information till berörda samverkanspartners- intern och externt.
Arbeta utifrån handlingsplanen med planering och implementering av det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.
Delta i samverkansprojekt, samt stödja och följa utsedda arbetsgrupper
Arbeta för att stödja verksamheter och föreningar genom att kunskap sprids om metoder och strategier
Medverka till att utvärdering och uppföljning av utförda insatser i den årliga verksamhetsberättelsen sker
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen är ansvarig för att folkhälsoaspekter vägs in i kommunala beslut så att förutsättningar för en jämlik hälsa erhålls i kommunen. De ansvarar även för att stödja och driva på genomförandet av folkhälsopolitiska programmet genom:
Kartläggning och rapportering kring folkhälsoutvecklingen
Att erbjuda kunskap genom diverse utbildningar, seminarium och konferenser
Bjuda in regionala myndigheter, organisationer, föreningar och företag samt kommunala aktörer till samverkan i olika former
Budgetera för folkhälsoarbete Kommunala nämnder och styrelser
Respektive nämnd i kommunen har ansvar för att programmets målsättning stegvis förverkligas inom deras verksamhetsområde. Nämnden ska ta ekonomiskt ansvar och budgetera för hälsofrämjande åtgärder, de ska konkretisera och arbeta för programmets mål med hänsyn till verksamhetens karaktär, om inget annat beslut tas av kommunfullmäktige.
Kommunala nämnder och styrelser ansvarar för att:
Implementering av programmet inom organisationen
Genomförande
Efter programmets antagande ska alla berörda verksamheter gå igenom och tolka
programmet, folkhälsansvarig finns tillgänglig för stöd. Programmet ska prägla all kommunal verksamhet där alla arbetar för en bättre folkhälsa. En verksamhetsplan inom kommunens förvaltningar ska upprättas gemensamt utifrån de prioriterade målområdena.
I verksamhetsplanen anges de aktiviteter som ska genomföras inom folkhälsoområdet samt ansvariga för detta.
Ansvar för genomförande
Kommunchefen är ansvarig för det övergripande genomförandet. Deltagarna i folkhälsorådet är ansvariga för implementering och genomförandet av programmet inom respektive
verksamhet. Folkhälsoansvarige är resursperson, inspiratör, administratör med mera.
Uppföljning och redovisning
Folkhälsoansvarig skriver och redovisar verksamhetsberättelse om det övergripande folkhälsoarbetet i samband med årsredovisningen. Uppföljning och redovisning ska ske årligen inom respektive nämnd. Uppdatering av programmet sker vid behov när nya
behovsområden upptäcks, programmet ses över årligen av folkhälsoansvarig tillsammans med folkhälsorådet.
