TRATT FOR

F

TRATT FOR

i

Tidning

-*..e IVII HZiistIöIS BOktr. 1.-Il.

@ 26 Gamla Kungsholmsbrogatan 26

utgiven av Landsforeningen for kvinnans politiska röstriitt.

LAG E R R O N S

S K O IT) AG A S I N

MOTTO: Vi kunna aldrig göra ^så mycket f o r en stor sak som en stor sak kan göra ,för oss.

VASAS försäkringstagare äro samt idipt liv-, sjuk- och

01 cksfallsförsiikrade.

VAS AS^ försäkrtngsprinciper äro praktiska och moderna.

VASA har agenter landet rnnt.

VASA shdana antager ej förlit nya agenter, finnas. där

III. ARG. S T O C K H O L M , 15 N O V E M B E R ^1914.

M~~ sn ¹⁴⁰⁰⁰ kv~ririior försäkrade i

S V E N S K A L I F

Skandinaviens största ömsesidiga livbolag.

N:r 22.

RÖSTHÄTT FÖK K V I N N O R

iitkomnier d e n 1 och 15 i var månad Redaktör: ESTER Rms%ir\h'.

Träffas oristlap or*h liirtlap kl. '1s3-"s4.

Redaktion och Expedition : ti 1,axtrnakaregatan I Expeditionen iippen vardagar k l . 1-4.

Rikstel. S o r r 600. Allin. te]. ,147 29.

Teleyrmiat 1 ress : Röst ratt. Stock hol in.

Prenumeration genom posten: .

P i k för 1914 1 krona. 1,iisnummer 5 öre.

4 d e kvart. 1914 pris 30 öre.

För utlandet Rker prenumeration antinpen ge- nom pnsten eller genrim insändand? a v l kr.

75 iire i postanvisning till tidniiigem e x - pedition.

Annonspris: 15 iire per milliineterhöjd, Htorre annnnser och årsannonser rahatt.

Annonsavdeln.: itikxtel. 456. Alltn. tel. 456.

I) F. m.-7 e m

Den moderna inalitliiim och kvinnorna.

Vi kvinnor ha länge sedan fått höra, att det betyder ingenting, om våra krav ä r o "rättvisa" eller icke: vad det kommer a n på iir statsnyttan. Endast det som ä r nyttigt för staten ä r rätt;

den rättvisa som bara bygger på mo- ral och förnuft h a r överhuvud intet med staten att göra. På senaste tid har även statsnyttan försvunnit som rättskriterium; med världskriget som illustration förkunnas nu, a t t den h a r rätt, som har makt att erövra och be- hålla. Om det ban erövrar och behål- ler ä r andras egendom, det spelar in- gen roll; om han f ö r att erövra och be- hålla måste trampa under fötterna an- dra miinniskors högsta livsvärden, de- ras nationalitet, deras självständighet, det gör intet; styrkan och makten, det ä r rätten. Man skulle tro, a t t i ett litet land som Sverige skulle rena självbe- varelsedriften mana v a r och en a t t till det yttersta bekämpa en sådan teori;

man tycker också, att för den som sit- tef inne med aldrig så litet andlig kul- tur, skall en så primitiv ståndpunkt verka löjeväckande i stället f ö r lockan- de. Det ä r med ångest man ser, att denna läras förespråkare i vårt land äro personer, som ha pretention på att vara andliga ledare, och att läran anammas av en stor del av landets bil- dade ungdom, de som inom f å å r skola t a landets öden om hand.

Vi skola icke h ä r diskutera denna 1ä- ras innebörd i förhållandet mellan na- tionerna: läran har gjorts gällande som universell princip; även i det inre politiska livet skall det heta: den som segrar har rätt, ve de besegrade. Vi se visserligen att prof. K j e l l h , som väl ä r lärans överstepräst här i landet, n u i viss mån viker undan; det ä r endast i ett nödläge, man får handla efter den-

Vad mig själv beträffar, så tvekar jag icke ett Ögonblick att göra min plikt. Jag Önskar framhålla det argument, som jag tillmäter det största värdet - moderns rätt att göra sin röst hörd, då det gäller att forma det samhälle, som skall omgiva hennes barn. Hon har visat sig vuxen varje ansvar som pålagts henne.

G i v h e n n e r o s t r ä t t ?

WILLIAM JENNINGS BRYAN

Statsiekreterare i Förenta Staterna.

na princip; men dels kan man vara rädd att prof. Kjellen förbehåller sig själv att bestämma, när ett sådant nöd- läge har inträtt, dels kan man ingalun- da vara saker på, att adepterna äro vil- liga a t t göra samma inskränkning.

Vad vi kvinnor ha intresse av, ä r hur det under en dylik samhällsregim skall gå med de samhällsfrågor, som ligga oss särskilt om hjärtat. Vi kunna al- drig vara de segrande; vi ha ännu icke ens det samhälleliga vapen, med vars hjälp segern skall vinnas, och revolu- tioniira vapen vilja vi ej tillgripa. Det gäller ej endast våra egna kvinnofrå- gor; allt socialt reformarbete sker f ö r de svagas skull och p å grund av deras krav. Behöver den segrande styrkan endast t a hänsyn till sin egen fördel, så blir dess första tanke a t t säkerställa sin maktställning, och då ger den ingen annan grupp möjlighet att bli stark:

den kvinnliga rösträtten finge d% vänta länge på sitt förverkligande. H u r g å r det med nykterheten, n ä r brännvinet så bra tjiinar till att förslöa och försvaga de farliga fattiga, och de mest lidande bara utgöras a v olyckliga kvinnor och barn? E n förbättrad folkskola och ökad allmän upplysning blir det icke mycket lönt att yrka på; sundare bo- stadsfiirhållanden och egna hem, skol- bespisning och skollovskolonier, allt sådant gör endast folket anspråksfullt och svårhanterligt; en humanare fat- tigvård gör dem obenägna att arbeta.

Allt, detta ha vi kvinnor hållit på, hö- ger som vänster, därför att vi tyckte, att det var ratt; men ä r rätten syno- nym med makten, så existerar ingen rätt för de s m å i samhället.

Kx-innorna ha svårt att släppa mora- len och rätten ; instinktmässigt vädja de till dem som det, vilket bör vara det högsta rättesnöret för samhället lika- väl som för individen. Det är till och med troligt, att ifall verkligen den mo- derna maktläran skulle lyckas genom- syra hela högern såsom politiskt parti, så skulle massor a v kvinnor lämna

Nigra erfarenhet e r från

J a g träffade häromdagen en äldre dam bland mina bekanta, ensam och mycket förmögen, soni på tal om för- hållandena just nu alls icke kunde för- stå, vartill hjälpbyriierna skulle tjäna och varför sådana inriittats. "Vi skäm- ma bort folket", sade hon "och vi läg- ga ytterligare hyende under svenskar- nas största last, oförmågan att spara."

E o n fann det mycket sorgligt att svenska arbetare med deras stora 1ö- ner inte h a så mycket hopsparat att familjen kan reda sig, när mannen för någon tid kallas u t i fosterlandets tjänst. Och hon slutade naturligtvis med a t t till ytterligare belysning a v sin åsikt draga fram arbetarhustrurna, som köpa maten färdiglagad och dyr på magasinet, som taga hen: rökt lax och andra delikatesser och som utgöra de stora affärernas bästa kunder på dyrbara och opraktiska barnkläder.

J a g hörde på henne utan att ens göra några försök till invandningar. Dis- ponerar man som hon för ensam och egen räkning 25,000 kronor om året, då saknar man nämligen niistan alla be- tingelser att kunna siitta sig in h u r den arbetarhustru h a r det som skall f å 25 5 30 kronor i veckan a t t räcka till mat och kläder, hyra, ved och skatter för en familj på man, hustru och 4 &

detta parti. Nen prof. Kjellen och doc.

Böök iiro ej det nuvarande högerpar- tiet, och om den iingdoni, som skulle bli framtidens höger, kan man j u ännu lioDpas, att den skall få bättre förstånd längre fram, då den f å r större insikt och mera erfarenhet. Men nog kan det vara skäl att hålla ögonen på dem; allt det vi såsom kvinnor älska och vörda måste i maktlärans luft förtvina; en- dast aktningen f ö r rätten kan ge oss vad vi önska och begära. Den, som "i segerns stund ger ingen nåd och kän- ner intet förbarmande", kunna ~ 7 ie j följa varken i seger eller i nederlag;

och endast det som vi i nederlaget kun- na hålla fast vid och r a r a trogna emot, fört jänar att segra.

Alina Wiclisell.

5 barn. Och man kan heller inte för- stå, vad det i själva verket riktigt be- tyder, när hustrun en dag plötsligt och oförberett står utan denna regelbund- na veckoinkomst, vars användning är pi% öret noggrant utriiknad förut.

Så j a g 1st henne, förvissad om in- vlindningars gagnlöshet, oemotsagd fortsätta. Men medan j a g hörde på henne, såg j a g liksom i en lång rad draga förbi mig alla de kvinnor, som under de gångna månaderna kommit upp till oss på hjälpbyrån och på un- dantagen n ä r stämde de icke alls med den bild a v den svenclra arbetarhu- strun, som min Brade och förmögna vän sökte ge mig. J a g såg de unga hustrurna med små barn tätt på var- andra, vilkas omvårdnad gåvo modern mer än nog a t t göra, men d ä r hon i alla fall nied största tacksamhet tog emot skjortsömnad för att kunna bi- draga till sin och barnens försörjning, j a g såg de gamla hustrurna, som dag- liga bekymmer och en stor barnskara gjort utslitna i förtid, j a g såg alla dem, för vilka mannen, i stället för att vara stödet och försörjaren, endast ut- gjorde ett ytterligare bekymmer, och sist i raden kom en och annan, som all- deles särskilt fäst sig i mitt minne.

Där var modern, som försörjde sig och 4 barn nied a t t sy skjortor för 1,50 pr dussin, d a r var den gamla fabriksar- beterskan, soni ensaiii och utan hjälp fostrat app en hel skara, sedan man- nen efter det 13:de barnets födelse över- g i r i t henne och där v a r många, många flera, vilkas liv och giirning man i akt- ning måste böja sig för.

A andra sidan - natiirligtvis finns hon, hustrun, som ä r slarvig och odug- lig, som missköter hemmet och elrono- rnien, som aldrig f å r pengarna att räc- ka och som köper färdigt och dyrt och dåligt av alla de slag. Men var finns det samhällslager, d ä r alla ä r o lika utomordentligt utmärkta eller lika iitoniordentligt dåliga? Även arbetar- hustrurna kunna få ha rätt att be- dömas var och en efter sitt slag och lyckligtvis är genomsnittet bland dem sådant, att talet om bristande sparsam- het alls icke triiffar in p å dem. Tvärt- om. Rian blir ofta fullkomligt slagen a v deras märkrärdiga förmåga att få ut det mesta tiinlibara a v det minsta möjliga. Mjölk, mjöl eller fläsk bliva icke billigare därför att det ä r en ar- betarhustru som köper, skor och strumpor till man och barn ä r o en lika tyngande och nödvändig utgift för dem som för andra mödrar, hyra, ved, skatt, så därtill de oförutsedda och diirför kännbaraste utgifterna för sjukdom och sådant, allt måste reckoslanten räc- ka till. Ä r man s j ä l r husmor och vet vad som går åt i ett vanligt hushåll, då förstår nian n o g vilka stora krav det i sjiilva verket är, som ställas på kvinnorna i arbetarhemmen. Utan egentlig utbildning för sin uppgift som de ä r o och med endast en hård och tvingande nödvändighet som läromä- stare, ä r det gott a t t de kunna fylla dessa krav, så pass som de göra.

- -

ömsesidigt -

7 ' " ' 3

2

Att viljan till att försöka l ä r a sig att göra det ännu bättre, för övrigt all:

icke saknas, det visar den glädjan de nog starka tillströmningen till df a v Kvinnornas uppbåds livsmedels kommitt6 anordnade demonstrationer n a i matlagning. Där h a r kommi, många flera ä n som kunnat tagas emo.

och intresset, särskilt för användnin gen a v koklådor, har varit mycke:

stort.

Vad har det nu i allmänhet varii för kvinnor, som kommit upp på b y råerna för a t t söka hjälp i sina genon mobiliseringen eller genom kristiber iråkade bekymmer? Vanliga. hjälpsö.

kande har det på.undantagen n ä r ickt varit. F r å n registerbyrån ha deras namn kommit tillbaka såsom okända diakonissorna i församlingen ha ickt känt till dem och man har ofta ickt behövt tala med dem lång stund föi a t t förstå a t t detta var första gånger de behövt anlita hjälp. Flertalet a v dc hjälpsökande ha utgjorts a v ordentliga arbetarfamiljer, som under vanliga förhållanden reda sig och med stoi sparsamhet lyckas få inkomster och ut.

gifter att g å ihop. Så kom mobilise.

ringen, männens veckoavlöning u t e blev, den sparade slanten, d ä r sådan fanns, gick åt under augusti, det dröj.

de med statsunderstödet och så en dag vor0 alla tillgångar, alla möjligheter slut. F ö r många var det nog en tung väg att vandra, när de som sista ut- väg måste gå till hjälpbyrån, men då de d ä r fingo klart för sig, dels att de!

icke var fråga om fattigvård, för vars efterräkningar gentemot mannen dc vor0 mycket rädda, dels a t t de finga snar och ögonblicklig hjälp för åtmin- stone det värsta matbekymret, då lät- tade de upp. Men ångesten och oron för hur allting skulle gå för dem, den släppte dem icke. Där var oron för mannen, hur han hade det och om han skulle få behålla sin plats, när han kom tillbaka, d ä r var ångesten för, var man skulle f å medel ifrån till alla de nödvändiga utgifterna nu på hösten, när barnen måste ha kläder och skor och 1:sta oktober stundade. Och där var många andra bekymmer som kom- mo tårarna a t t rinna. Men trots allt, h u r svårt och ängsligt det än var, kla- gade över mobiliseringen, som när- mast vållat deras svårigheter, det gjor- de de icke. Den var en nödvändig åt- gärd, som man självklart måste finna sig i. Vad som däremot gång efter gång lyste fram, det var den starka och instinktiva rädslan för det ohyggliga ste a v allt, kriget. Kriget, som skulle beröva dem mannen och ställa dem i elände ensamma med barnen, det var det hotande spöke, inför vilket allt an- nat krympte ihop. Utan att ha varit med om det, veta j u ändå kvinnorna att ytterst blir det änkorna och barnen som dyrast få umgälla kriget.

Det länder de svenska arbetarna till heder a t t de skött sig i krigstjänstgö- ringen såsom de gjort. Men det län- der också de svenska arbetarhustrurna till lika stor heder, att de modigt och duktigt burit sin del a v bördan, som nog icke varit den minsta.

K a r i n Fjällbäck-Holmgren.

Äkta makar!

Försumma icke inbördes testamente! ,Uppsättes för Kr. 5: -. R&d och upplysningar Kr. 2: - B

JOH. J S O N CARLOS ADVOKATBYRA

Ad. Fredr. Ryrkogata 15. Telefoner. Exam. jurister

Viktigt o. erkändt

Zenegin

Försäljes B alla svenska apotek.

Pris Kr. 7: 60 pr flaska om 800 gr

-- -- ROSTBÄTT F 6 B KYIIPXOB

När kvinnor räcka, varandra hjälpande händer.

Det är med känslor a v glädje och stolthet, som vi rösträttskvinnor värl- den runt emottagit underrättelsen om den storartade donation, som i dessa dagar, genom mrs Frank Leslie's -

född friherrinna de R a m s - testa- mente, tillfallit rösträttsrörelsen i Ame- rika.

Det säges att den sålunda donerade fonden överstiger 1,500,000 dollars. Den- na stora förmögenhet ä r överlämnad till mrs Chapman Catt, att under hen- nes förvaltning användas för kvinnor- nas rösträttsrörelse i Amerika. I testa- mentet finnes icke någon föreskrift om användningen av medlen, utan detta är helt och hållet överlämnat å t mrs Catts bestämmande, vilket vittnar kraftigt om det obegränsade förtroende mrs Catt åtnjuter.

Testamenten till förmån för kvinnor- nas rösträtt äro icke ovanliga i Ame- rika. För några år sedan lämnade m r s Sarah Eddy i Providence 40,000 iollars till rösträttsarbetet - 20,000 till Susan B. Anthony och 20,000 till Lucy Stone. Genom denna gåva möjliggjor- les utgivandet av den digra boken 'Kvinnorösträttsrörelsens historia i Amerika" och grundandet a v "Wo- man's Journal and Suffrage News", rärldens mest spridda rösträttstidning.

- Doktor Elisabeth Hussey i New Jer- sey gav för några år sedan i sitt testa- iiente 10,000 dollars till rörelsen och urs Willie i Kochester 5,000.

Detta i den s. k. nya världen, i den gamla däremot ä r det mycket sällsynt itt kvinnor i sina testamenten till- rodose sådant, som kommer under ru- )riken kvinnosak, som man vanligen inser vara himmelsvitt skild från det iian inom Glantropien ömmar för, så- som fattiga, sjuka, barn eller d j u r etc.

Och likväl ä r kärnan densamma: ar- 3ete för bättre saiiihällsförhållanderi.

klen kvinnosaken - särskilt inom den :östrättssaken - går djupare än filan- .ropien. Den avser förebyggande av iöd och elände, istället för det eviga )låstrandet och lappandet som män- len anvisat oss kviiinor. Vi få för- ,inda sår, men vi få icke hindra att de illfogas. När vi äntligen tröttnat på itt lappa och plåstra, läka och lindra, iär ett förnuftigt ingripande i tid kun- iat hindra skadan, så räcka vi u t våra länder efter stöd och hjälp. Vi se med Clara, vakna ögon vad som behöves:

;olidaritet och förstående mellan kvin- ior, och så - pengar.

Vid tre tillfällen har kvinnornas röst- .ättsrörelse hos oss fått mottaga do-

Sveriges första kvinnliga trädgårds- arkitekt.

Till de yrken och arbetsområden, som den rvinnliga företagsamheten slagit under sig, iör även trädgårdskonsten, denna för v å r trkitektur och v å r a parker så betydelse- ulla konstgren. Pionjär i dubbel bemär- ielse är fröken Ester Claesson, som efter ,lutade studier utomlands återvänt till Sve- .ige för att utöva sitt yrke som trädgårds- irkitekt. Hon är nämligen inte b a r a den örsta kvinna som skaffat s i g e n grundlig itbildning både som trädgårdsmästare och rädgårdsarkitekt, u t a n hon är över huvud aget den första, som i modern mening ut- ivar detta yrke i v å r t land.

E f t e r a t t ha genomgått en trädgårdsskola Danmark och e n teknisk skola i Wien, ivslutade fröken Claesson sina studier hos len banbrytande arkitekten, professor 01-

nationer. Först och främst den vackra donationen a v f r u Martina Bergman- Österberg å 50,000 kr. till sociala kur- ser för landsbygdens kvinnor, sedan fröken Lotten von K r e m e r s testamen- tariska gåva å 500 kr. till Stockholms F. K. P. R. och i år den a v rösträtts- kvinnor sammanskjutna fonden "Klara Lindhs minne", avsedd för vår tidning Rösträtt för Kvinnor.

För allt detta v å r t varmaste tack.

men - det behöves mer.

Ä r det många som förstå vad arbetet för en id6 kostar? Eller vilka kvin- n o r det egentligen ä r som kämpa för rätten a t t få avhjälpa samhällsnöden!

Anställ en generalmönstring, och ni skall snart få se, att en mycket stor skara a v dem, som nu arbeta för bättre villkor åt kommande generationer, äro kvinnor som ge sin knappt tillmätta tid, sin knappt tillmätta arbetslön, sin av kampen för dagligt bröd försvagade hälsa, samt dessutom i många fall ut- sätta sig för risken av förmäns, anhö- rigas och vänners klander och ogillan- den. Offer, som en varm människokär- lek och en stark rättfärdighetskänsla villigt ger, men som kunde så betyd- ligt underlättas genom ekonomiskt stöd a v bättre lottade arbetskamrater i mänsklighetens tjänst.

I tidningen "Woman's Journal", som grundades genom den förut nämnda donationen till Lucy Stone, finnes i nästan varje nummer infört ett testa- mentsformulär, som j a g ber a t t få för- svenska sålunda:

- - -

-

Såsom uttryck för min yttersta vilja giver och testa!nenterar jag härmed till tidningen RSsträtt för Kvinnor, ut5 given i Stockholm, en summa av - -

till upprätt,hållande och utvidgning av tidningen och till förmån för de prin- ciper den förfäktar.

G e n o m , a t t rikta våra med denna världens goda försedda rösträttskvin-

%ors uppmärksamhet på detta testa- uentsformulär avses icke endast hjälp it rösträttssaken, utan även en hjälp åt lem, som med sina medel vilja bidraga

;il1 bättre och rättfärdigare samhälls- Förhållanden för en lidande mänsklig- iet, och som samvetsgrant pröva vilka Yägar, som leda till detta mlil.

Kvinnorna måste hjälpa varandra i irlig strävan för frihet och människo- 'ätt.

Frigga Carlberg.

~~

mich i Darmstadt, d ä r hon hedrades med Ippdraget att planera och övervaka anlägg- iingen a v en trädgård. Senare fortsatte 'röken Claesson s i t t arbete hos flera tyska irkitekter och ägnade s i g även A t e t t :rundligt studium av Englands gamla iackra trädgårdskultur. som vid Collegen )ch de åldriga herresätena f å t t typiska ittryck.

I somras g a v fröken Claesson i Atvida- ierg en kurs i trädgårdskonst, r i k på nånga n y a t a n k a r och uppslag och i Stock- iolm höll hon föredrag vid Slöjdförenin- :ens sammanträde den 15 oktober.

Utom anläggningar vid Älghammar och itvidaberg h a r fröken Claesson f å t t det riktiga updraget att i samråd med profes-

#or Clason uppgöra e n plan f ö r ordnandet

L V platsen framför Riddarhuset i Stock- iolm.

~ ~~~

Sveriges äldsta, största o. bäst

L-Bm JOHN Vm LÖFGREN & C:O renommerade s p e c i a l a f f ä r i

Siden- & Ylle-Klädninustyger

Kungl. Hofieverantör

m t . 4 29 Fredstlatan 3, Stockholmn ^{A. T.} 6048 Prover t iancinorten RhlldRH gratisn &anen.

N:R 22

...

...

E V G s t e x - i A i i g g g a t a n E

.

.

' _ASTRID SÖDERQUIST I

KAPPAPE'ÄW 1 Klass Damskrädderi. [Il

Aiitid välsorterat l a g e r i fördelaktiga pifslägen.

Specialit6 :

J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.

Allhelgonadagen 1914.

Söndagen den 1 november talade Ellen Key i Stockholm om Kriget, freden och framtiden. Od6ons stora sal v a r till träng- sel fylld och Ellen K e r s många vänner vi- sade genom ovationsartade applåder sin glädje över a t t å t e r se henne ibland sig.

Den spända uppmärksamheten under före- draget vittnade inte bara om den person- liga attraktionskraft den frejdade talarin- nan utövar, utan v a r även ett bevis för att hennes föredrag v a r e t t ord i sinom tid, det ord p å vilket många väntat, ett offentligt uttalande mot alla de våldsbragder som belasta v å r tid och beröva den dess ut- vecklingsmöjligheter. \

Ellen Key inledde sitt föredrag med att erinra om Allhelgonadagen, d å Söderns folk vandra till sina käras g r a v a r för att d ä r söka bönens tröst, men h u r de, som n u sörja, även förnekas den trösten, t y de fallna h a bränts i stora högar, så som man om hösten bränner de vissna löven. I e n serie målande och på samma g å n g fasans- fulla bilder skänkte talarinnan e t t starkt intryck a v krigets förbannelse, e t t intryck, som etsades i n p å dem som lyssnade till henne. Den materiella skadan är oerhörd, men kan efter några årtionden utplånas och är ett intet i jämförelse med de stora and- liga värden, som under denna tid tillintet- göras. Efter a t t ha klargjort a t t den vinst kriget medför ingalunda s v a r a r mot offrets oerhördhet, övergick talarinnan att visa hur pacifister och socialister nu fått mera rätt än de själva önskat, d å de förutspått, att den vansinniga kapprustningen staterna emellan nödvändigt m5ste leda till viirlds- krig. Striden h a r s t å t t mellan statsenhets- tanken och folkenhetstanken, och det v a r Ellen Keys fasta tro a t t den senare skulle utgå segrande u r detta krig.

Man ser redan nu tecken till nya själs- tillstånd, och ett a v de löftesrikaste är känslan a v krigets barbari. På fredsvän- nernas förmåga att gripa i n i fredsslutet beror det ytterst om framtiden skall bli så- dan, att en ny kraftutveckling i Europa k a n bli möjlig.

Sista delen a v s i t t p å så många synpunk- ter rika och givande föredrag ägriade Ellen Key åt kvinnoina och deras uppgift i freds- srbetet. Den stora ljusningen fann hon va- ra, a t t oaktat många framstående män del- tagit i natjonalhatets orgier, dock ingen en- l a verkligt betydande kvinna tagit del däri.

De h a tvärtom manat till tolerans och 3bjektivitet. På ett enastående s ä t t h a kvin- norna visat sin förmåga a v organisation )ch offervillighet. Den sociala verksamhe-

;en måste h a övertygat dem om a t t e n so- 5al omdaning är nödvändig, och likaledes nåste de, qom nu arbeta i Röda korsets

$inst, inse det vanvettiga i a t t lindra plå- :or och förbinda sårade, blott f ö r a t t de h y o skola utsättas för nya faror. N ä r det ivinnliga medlidandet v ä x t till samlad iilja och klarnat till medveten tanke, d å ikola kvinnornas händer g r i p a styrande in världsomloppet, och d å skola de fordra nedbestämmanderätt i f r å g a om de måi, för Iilka folken offras.

N ä r Ellen Key tystnat, bröt en storm a v rpplåder lös f r å n dem, som andäktigt lyss- lat till hennes ord och värmts a v hennes jusa, ideella t r o på framtiden.

Var skall man få ett gott kufle!

.Tn nk

Nykterhetskafeet & Konditoriet

S:t Eriksgatan 30. Allm. Tel. 237 28.

3bs.t Enskilda rum finnas för komiteer och sällskaper.

ANTON BRODENS JURIDISKA BYRA

Rikstelefon 14468.

Utfor alla Juridiska o. PRIVAT.

DETEKTIVA uppdrag diskret.

fort och billigt.

9 ^{I N G} Mim. Telefon 20168 68 VPLSTERLANC~GATAN 68, STOCKHOLM.