Detaljerade lärandemål för ”Den friska människan 2” (DFM2), Termin 2 läkarprogrammet
Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för kursen.
Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera)
S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva) S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till) S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera)
Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta
M2) veta hur man utför M3) kunna visa
M4) kunna utföra yrkesmässigt
De detaljerade lärandemålen är indelade efter kursens olika moment (Moment 1-4), där det sista momentet i realiteten utgör sammanfattning och integration som förberedelse inför kursens slutexamination.
Moment 2
Urinorganen och kroppsvätskorna, det endokrina systemet och reproduktion
Innehåll:
• Urinorganen och kroppsvätskorna: Njurarnas och urinvägarnas anatomi, histologi, funktion. Kroppsvätskornas volymer och lösta ämnen, Reglering av vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans.
• Endokrinologi: Hormonproducerande cellers, vävnaders- och körtlars histologi och anatomi. Hormoners kemi, produktion och effekter samt reglering av hormonella system.
• Reproduktion: Kvinnliga och manliga yttre och inre könsorgans utveckling, histologi och anatomi. Bäckenets och förlossningskanalens uppbyggnad..
Könsdifferentiering. Könscellers morfologi och funktion. Könshormoners kemi, produktion, reglering och effekter.
Mål enligt kursplanen
Kunskaper och förståelse
Studenten ska kunna redogöra för
• olika cellers-, vävnaders-, organs- och organsystems struktur och funktion och hur allt detta är involverat i kontrollen av kroppsvätskornas
sammansättning (urinproduktion, vätskebalans, elektrolytbalans, syra-bas balans), hormonell kontroll av homeostasen samt fortplantning) (S2).
• individ-, köns- och åldersrelaterade skillnader i struktur och funktion avseende urinorganen (S2).
• det endokrina systemet och reproduktionen (S2-S3).
• hur ovanstående system samverkar i kontrollen av kroppens inre miljö (S3), samt kunna förutsäga, förstå och förklara hur ändrad struktur och funktion kan leda till sjukdom (S2-3).
• olika sätt att studera de olika systemens morfologi och funktion (S2).
Färdigheter Studenten ska
• känna till hur man utför njurclearancebestämning, törstprov och blodgasanalys (M1).
• känna till principer för några olika metoder att bestämma hormonnivåer, liksom för några funktionstester av hormonella system (M1-M2).
• känna till grundläggande metoder i fertilitetsutredningar (M1).
• kunna tolka syra-bas status (M2).
• kunna visa anatomiska strukturer på dissekerade kroppar, på plastmodeller och i radiologiska avbildningar samt kunna identifiera vävnader i
histologiska preparat (M2).
Förhållningssätt Studenten ska
• veta hur kunskap om aktuella organ- och funktionssystem har erhållits samt kunna skilja vetenskapligt baserad kunskap från beprövad erfarenhet (S2).
• kunna summera detaljkunskap om urinorganens, reproduktionsorganens och det endokrina systemets struktur och funktion till en helhetsbild (S3).
I undervisningen kan följande ”funktionssystem” & ”tillstånd” användas för att belysa normal struktur och funktion inom lärandemålens ram. De olika funktionssystemen återkommer i olika sammanhang under hela utbildningen.
Urinorganen: Blod i urinen, smärta vid vattenkastning, täta urinträngningar, urininkontinens, stor och liten urinmängd, ökad törst, högt blodtryck, onormal hjärtverksamhet, ökad svettning.
Endokrina systemet: trötthet, yrsel, huvudvärk, svullnad, hjärtklappning, högt /lågt blodtryck, synnedsättning, nedstämdhet/humörförändring, sömnstörning, diarré, förstoppning, muskelsvaghet, viktminskning, viktökning/övervikt, ökad hårväxt, ökad svettning, ökad törst.
Reproduktion: Graviditet och förlossning, infertilitet och sexuell dysfunktion, onormal vaginal blödning, svullnad i testikel och pung.
Detaljerade lärandemål
De detaljerade lärandemålen är uppdelade i de tre huvudområdena. Respektive
huvudområde har under kunskap och förståelse ett antal underrubriker för att ytterligare strukturera innehållet, men denna nivå av rubriker följer inte genomgående kronologin i schemat eller har direkt motsvarighet i benämningar på föreläsningar.
URINORGANEN och KROPPSVÄTSKORNA Kunskaper och förståelse
Kroppsvätskor & elektrolyter
• Redogöra för kroppsvattnets fördelning på olika vätskerum., (S2) samt känna till hur volymen av kroppens vätskerum mäts (S1).
• Redogöra för innehållet av lösta ämnen
(elektrolyter) i de olika vätskerummen, gärna i form av stapeldiagram (Gamblediagram). Viktiga
skillnader och betydelser av dessa. (S2)
• Redogöra för och analysera betydelsen av olika koncentrationsangivelser ((os)molaritet/(os)molalitet, ekvivalens/l, %w/v). (S2-3)
• Redogöra för sambandet mellan fryspunktsnedsättning och osmolaritet. (S2)
• Känna till begreppet löslighetsprodukt. (S1)
• Redogöra för begreppen passiv transport och diffusion samt beskriva betydelsen av passiv transport för ämnen som syrgas, koldioxid, kolsyra, urea. (S2)
• Beskriva innebörden av begreppet osmos, varför osmos uppstår samt betydelsen för transport av vatten över ett semipermeabelt membran. (S2)
• Redogöra för uppkomst av osmotiskt tryck samt kunna beräkna osmotiskt tryck. (S2)
• Redogöra för begreppen kolloidosmotiskt tryck och tonicitet.(S2)
• Redogöra för olika principer för aktiv transport över cellmembran. (S2)
• Redogöra för hur skillnader i kroppsvätskornas sammansättning uppkommer som resultat av de olika transportprocesserna (Diffusion, osmos, aktiv
transport)
• Känna till begreppet Gibbs Donnan jämvikt. (S1)
• Känna till övriga kolligativa egenskaper som ångtryck, kokpunkt och fryspunkt. (S1)
• Känna till definition av ideal lösning samt konsekvenser av avvikelse från idealitet. (S1)
• Känna till aktivitetsfaktorer (vid beräkning av osmotiskt tryck och fryspunktsnedsättning). (S1)
Njure, urinvägar och vätskebalansreglering
• Beskriva njurens makroskopiska struktur och kärlförsörjning, uretärernas förlopp samt urinblåsans makroskopiska struktur. (S1)
• Beskriva urinorganens mikroskopiska struktur (njure, ureter, urinblåsa, urethra).
(S2)
• Redogöra för njurarnas & urinvägarnas anatomi (S2)
• Redogöra för njurens huvudsakliga funktioner samt beskriva
effekterna/konsekvenserna av kraftigt reducerad njurfunktion (njursvikt) (S2)
• Redogöra för funktionella karakteristika i nefronets olika delar. (S2)
• Redogöra för renal hemodynamik inkl. intrarenal distribution av blodflödet. (S2)
• Redogöra för neuronal & humoral kontroll av njurens blodkärl. (S2)
• Redogöra för begreppet renal autoreglering av glomerulusfiltrationshastighet (GFR) och renalt blodflödet (RBF). (S2)
• Beskriva mekanismer för autoreglering av GFR & RBF (myogent respons och tubuloglomerulär feedback). (S2)
• Redogöra för glomerulusfiltrationen (reglerande faktorer, filtrationsbarriärens egenskaper/uppbyggnad, filtratets sammansättning & produktionshastighet) (S2)
• Definiera begreppet njurclearance samt hur detta används för att bestämma njurfunktion (RBF och GFR). (S2)
• Definiera begreppen tubulär resorption & sekretion, samt symport & antiport, med exempel på respektive transportprocess. (S2)
• Redogöra för normal omsättning (in & ut) och reglering av vatten, Na+ & K+.
(S2)
• Redogöra för nefronets hantering av vatten, Na+, K+, inkluderande beskrivning av involverade mekanismer. (S2)
• Redogöra för betydelsen av passiva respektive aktiva transportmekanismer för njurens utsöndringsfunktion. (S2)
• Redogöra för njurmärgens betydelse för koncentrering/spädning av urinen samt i korthet beskriva principen för motströmsutbyte/motströmsmultiplikation). (S2)
• Redogöra för njurens roll som hormonproducerande organ samt hur andra hormoner påverkar njurfunktion och urinbildning. (S2)
• Effekter och verkningsmekanismer för RAAS, erytropoietin, angiotensin II, aldosteron, vasopressin & förmaksnatriuretisk peptid (ANP), parathormon (S2)
• Känna till betydelse av centralnervös involvering av vätskebalans. (S1)
• Redogöra för effekter på de olika kroppsvätskornas volym och sammansättning, vid överskott respektive brist på vatten respektive Na+. (S2)
• Redogöra för kompensationsmekanismer, samt deras relativa inbördes betydelse, vid överskott respektive brist på vatten respektive Na+. (S2)
• Redogöra för osmotisk och volumetrisk kontroll av vasopressin (ADH)- insöndring. (S2)
• Redogöra för och analysera effekterna av störd törstfunktion samt hormonell kontroll av vätskebalansen (överskott/brist på AVP, RAAS, ANP). (S2-3)
• Redogöra för begreppet osmotisk diures. (S2)
• Känna till principiella verkningsmekanismer för diuretika. (S1)
•
Analysera/Resonera kring hur olika störningar i njurens funktioner kan påverka blodtryck, blodbildning, vätskefördelning, skelettet samt syra-bas balans. (S3)Syra-bas balans
• Redogöra för skillnaden mellan svaga och starka syror respektive baser, samt vad pKa och pKb beskriver. (S2)
• Redogöra för hur en titrerkurva uppkommer och vad den beskriver. (S2)
• Redogöra för hur en buffert verkar samt vad buffertjämvikten beskriver.
Kunna teckna den kemiska jämvikten för en buffert. Utifrån givna koncentrationer kunna beräkna pH I en buffert (S2)
• Redogöra för allmänna gaslagen inkluderande betydelsen av begreppet partialtryck, dels för en gas i gasblandning, dels för en i vätska löst gas. (S2)
• Känna till de vanligaste syrorna och baserna, samt de vanligaste buffertarna.
(S1)
• Redogöra för vilka buffertar som finns i de olika kroppsvätskorna, samt samspelet mellan dessa vid metabola och respiratoriska syra-bas rubbningar.
(S2)
• Redogöra för samspelet mellan buffertarna och transport av syrgas och koldioxid till och från perifer vävnad. (S2)
• Redogöra för hemoglobin som gastransportör i relation till dess funktion som pH-buffert, inkluderande hemoglobinets syremättnadskurva (Jfr
respirationsavsnittet). (S2)
• Känna till begreppet kloridjonskiftet och dess innebörd. (S2)
• Redogöra för betydelsen av kontroll av kroppsvätskornas pH, vad händer då pH avviker från det normala. (S2)
• Redogöra för lungans betydelse för reglering av pH. (S2)
• Redogöra för njurens olika mekanismer för reglering av pH, även i samspel med levern (kväveöverskott utsöndras som urea/ammonium).(S2)
• Redogöra för hur metabola och respiratoriska syra-bas rubbningar kan uppkomma. (S2)
• Definiera de kliniskt använda begreppen buffertbas (BB), basöverskott (BE) och standardbikarbonat. (S1)
• Redogöra för hur koncentrationen av K+ och Ca2+ påverkas av syra-bas status.
(S2)
• Känna till innebörd av begreppen hyperkloremisk acidos, hypokloremisk alkalos, hyperkalemisk acidos, hypokalemisk alkalos. (S1)
Färdigheter
Studenten ska kunna
• Identifiera njurar och urinvägar på röntgenbilder tagna vid renal angiografi och urografi (M2)
• På anatomiska preparat/modeller identifiera njurarnas och urinvägarnas olika delar. (M3)
• På histologiska preparat identifiera: njure (cortex, medulla, aa & vv arcuatae, njurkropp, Bowmans kapsel, glomerulus, proximala & distala tubuli, Henles slynga, samlingsrör, pelvis, area cribrosa); ureter; vesica urinaria. (M2)
• Känna till metoder för att pröva vätskebalansregleringsfunktioner (”törstprov”, vattenbelastningstest). (M1)
• Beräkna njurclearance utifrån kunskap om vilka relevanta data som krävs.
(M2-3)
• Förstå buffertarnas funktion för reglering av kroppsvätskornas pH, samt hur detta är kopplat till gastransport och njurfunktion. (M3)
• Använda Siggaard-Andersens kurv- samt linjära normogram. (M3)
• Bedöma syra-bas status utifrån kännedom om pH, pCO2 och BE. (M2)
ENDOKRINA SYSTEMET Kunskaper och förståelse
Studenten ska kunna:
Allmänna principer
• Definiera begreppen hormon och hormonfamiljer. (S2)
• Redogöra för begreppen endokrin - parakrin - autokrin – neurokrin transmission och intracellulär signaltransduktion. (S2)
• Redogöra för huvudtyper av hormonreceptorer och den
intracellulära signaleringen (S2-S3)
• Redogöra för begreppen pulsatilitet, biorytm och feed-backsystem. (S2)
• Beskriva principer för hormonbildning och insöndring. (S2)
• Redogöra för principiella mekanismer för hormontransport och biotillgänglighet. (S2)
• Känna till principer för immunologiska mätmetoder (S1)
Hypothalamus & hypofys
• Beskriva hypofysens och hypothalamus histologi, anatomi och relation till omgivande vävnader. (S2)
• Känna till embryologiskt ursprung för hypofysens fram- respektive baklob.
(S1)
• Redogöra för hypofysens portakretslopp. (S2)
• Redogöra för regleringen av adenohypofysens hormonfrisättning (hypothalamus-hypofys och feedback-system) (S2-S3).
• Redogöra för struktur och biologiska effekter av TSH, ACTH, LH, FSH, GH, PRL, ADH, Oxytocin. (S2)
• Redogör för kliniska syndrom med över- och underfunktion av de olika hypofyshormonerna samt principer för hur man kan behandla dessa tillstånd (S2)
Steroidhormoner
• Redogöra för grundläggande nomenklatur och biosyntesvägar för
steroidhormoner, samt signaler som styr deras bildning och var detta sker. (S2)
• Redogöra för transport av steroider, deras viktigaste biologiska effekter samt principerna för hormonernas verkningsmekanism (se även binjurar och reproduktion). (S2)
Thyroidea
• Beskriva glandula thyroideas anatomi, histologi och relation till omgivande vävnad. (S2)
• Redogöra för thyreoideahormonernas struktur, syntes och reglering av frisättning. (S2)
• Redogöra för thyreoideahormonernas effekter samt relation till andra hormonella system. (S2-S3)
• Redogöra för thyreoideas roll i utvecklingen (såväl pre- som postnatalt). (S2)
• Redogör för de vanligaste sjukdomarna med med över- och underfunktion i thyreoidea, samt principer för hur man kan behandla dessa tillstånd. (S2)
Binjurarna
• Redogöra för binjurarnas anatomi och histologi. (S2)
• Redogöra för syntes, struktur, effekter och reglering av binjurebarkens olika hormon. (S2-S3)
• Redogör för de viktigaste sjukdomarna med över- respektive underfunktion av binjurebarkshormoner (S2), samt känna till hur man kan behandla dessa tillstånd (S1)
• Redogöra för sympato-adrenala systemets anatomi. (S2)
• Redogöra för syntes, struktur, reglering och effekter av katekolaminer (S2)
• Redogöra för katekolaminreceptorer. (S2)
• Redogöra för det integrerade svaret på stress och samband mellan binjurebark och -märg samt andra hormonella system. (S2-S3)
• Känna till sjukdom med överproduktion av katekolaminer. (S1)
Hormonell reglering av calcium & fosfat
• Redogöra för bisköldkörtlarnas histologi, anatomi och relation till omgivande vävnader. (S2)
• Redogöra för bisköldkörtelhormonets (parathormon, PTH) struktur, syntes, effekt samt reglering av frisättningen. (S2-S3)
• Redogöra för D-vitaminets struktur, syntes, effekt samt reglering av dess aktivitet och frisättning (S2)
• Redogöra för calcitonins struktur, syntes, frisättning och fylogenetiska roll. (S2)
• Redogöra för reglering av den integrerade kalciumhomeostasen inklusive pooler och omsättning. (S2-S3)
• Redogöra för skelettets anatomi och cellbiologi samt de olika bentypernas uppbyggnad och omsättning. (S2) (jmfr Moment 3)
• Redogöra för hormonell reglering av benomsättningen. (S2)
• Känna till sjukdomar med rubbningar i kalcium-fosfat omsättningen. (S1)
Endokrina pankreas & metabolism
• Redogöra för endokrina pankreas anatomi och histologi samt den integrerade regleringen av insulin, glukagon och somatostatin (S2-S3)
• Redogöra för den integrerade regleringen av glukoshomeostasen. (S2-S3)
• Känna till: pankreatisk polypeptid, inkretinhormoner samt ghrelin (S1)
• Redogör för sjukdomar med öcellsdysfunktion, samt principer för hur man kan behandla dessa tillstånd. (S1-S2)
Gastrointestinala hormoner
• Redogör för de viktigaste gastrointestinala hormonerna samt för serotonin/5HT avseende reglering av frisättning och effekter. (S2)
• Redogöra för CNS reglering av hunger/mättnad och dess samspel med de gastrointestinala hormonerna (S2).
• Känna till sjukdomar med överproduktion av gastrointestinala/pankreatiska hormoner och hur man kan behandla dessa tillstånd (S1-S2)
Fettvävens endokrinologi
• Redogöra för fettvävens roll som endokrint organ (S2)
• Redogöra för hur våra ”klassiska” hormoner (insulin, glukagon, thyroideahormon, kortisol, GH/IGF-1, adrenalin, östrogen) påverkar fettväven (S2-S3)
• Redogöra för CNS reglering av hunger/mättnad och dess samspel med fettvävens hormoner (S2).
Tillväxt
• Redogör för tillväxtmönster och hormonell reglering under barn- och pubertetsåren. (S2)
• Redogör för struktur, reglering och effekter av tillväxthormon (GH) och tillväxtfaktorn IGF-I, samt för hur nivåerna av IGF-I förändras under livscykeln. (S2) (se även hypothalamus & hypofys).
• Känna till IGF:s bindarproteiner (IGF-BP), deras roll i tillväxtfaktorers transport och reglering samt potentiell roll som sjukdomsmarkör. (S1-S2)
Färdigheter
Studenten ska kunna
•
På anatomiska preparat/modeller identifiera hypofys, gl. thyroidea, gl.parathyroidea, gll suprarenales. (M2)
ENDORINOLOGI/REPRODUKTION Kunskaper och förståelse
Studenten ska kunna
Morfologi (Anatomi/Histologi)
• Definiera stora bäckenet och lilla bäckenet. (S1)
• Beskriva bäckenväggens uppbyggnad (skillnader mellan kvinnliga och manliga bäcken; diafragma pelvis). (S2)
• Beskriva bäckenets viscera (bäckenets organ hos kvinnor respektive män) samt
peritoneums relationer till bäckenorganen. (S2)
• Beskriva yttre genitalia hos man respektive kvinna. (S2) Redogöra för förlossningskanalens uppbyggnad, samt normal förlossningsprogression. (S2)
• Betydelsen av bäckenbotten för bibehållande av kontinens, ffa i relation till förlossning. (S2)
• Beskriva urogenitalorganens embryologi. (S2)
• Beskriva kvinnliga könsorganens mikroskopiska struktur (ovarium, tuba uterina, uterus, vagina) samt placenta. (S2)
• Beskriva manliga könsorganens mikroskopiska struktur (testis, epididymis, vesicula seminalis, prostata, penis). (S2)
Könsdifferentiering
• Känna till vanliga missbildningar i genitalorganen. (S1)
• Redogöra för mekanismer som styr den normala utvecklingen av gonader till testiklar eller ovarier, samt de hormonella och genetiska faktorer som därefter avgör den fetala utvecklingen i manlig eller kvinnlig riktning. (S2)
• Känna till den kliniska bilden vid de vanligaste könskromosomrubbningarna. (S1)
• Känna till mekanismen bakom bristande maskulinisering av manliga foster och virilisering av kvinnliga foster. (S1)
Kvinnlig reproduktion
• Känna till huvuddragen i biosyntes av könshormoner och deras reglering.
(S1)
• Redogör för ovariets faser och follikeltillväxt (även fetalt) (S2)
• Redogöra för den hormonella regleringen, inkl feed-back systemen, av ovarial- och menstruationscykeln (S2-S3)
• Redogöra för förändringar i ovariefunktion under fosterstadium, barndom, pubertet, fertil ålder och efter menopausen. (S2)
• Känna till de hormonella förändringar som orsakar klimakteriet och behandlingsprinciper för övergångsbesvär. (S1-S2)
• Känna till principerna för p-pillers funktion. (S1)
Graviditet och förlossning
• Redogöra för den hormonella situationen vid befruktning och implantation (S2)
• Redogöra för hormonella förändringar under graviditeten (S2)
• Redogör för hormonförändringar under förlossning och amning (S2)
• Känna till orsaker till infertilitet och spontan abort (S1)
• Känna till principer för in vitro-fertilisering (S1)
Manlig reproduktion
• Redogöra för spermatogenesens olika stadier (S2)
• Redogör för den hormonella regleringen, inkl feed-back systemen, av testikelfunktionen (S2)
• Redogöra för blod-testis-barriären, inkluderande dess uppbyggnad och sannolika funktion (S2)
• Redogöra för faktorer som påverkar sädescellens befruktningsförmåga. (S2)
• Beskriva de anatomiska och fysiologiska ”barriärer” den befruktande sädescellen måste passera innan den når äggcellens membran. (S2)
• Redogöra för vilka nerver och transmittorer som är engagerade i sekretion, emission, ejakulation och erektion samt för erektionens hemodynamik. (S2)
Anorexia
• Känna till anorexia nervosa samt hormonella och centralnervösa förändringar relaterat till detta (S1)
Perinatalfysiologi
•
Kunna redogöra för den prenatala cirkulationen och de kardiopulmonella omställningarna vid födelsen. (S2)Färdigheter
Studenten ska kunna
• På anatomiska preparat/modeller identifiera bäckenväggarnas olika delar och anatomiska strukturer i de kvinnliga och manliga inre och yttre
genitalia. (M2)
• Känna till palpation per rectum respektive per vaginam. (M1)
• På histologiska preparat identifiera: testis (tubuli seminiferi, Leydigceller, tunica albuginea, rete testis, Sertoliceller, spermieförstadier); epididymis;
ductus deferens; vesicula seminalis; prostata (prostatastenar); penis (corpora cavernosa, corpus spongiosum, urethra, förhud, Morgagnis lakuner, Littrés körtlar); ovarium (groddepitel, oogonier,
primordialfolliklar, primärfolliklar, sekundärfolliklar, Graafs folliklar, cumulus oophorus, zona pellucida, theca interna & externa, corpus albicans, corpus luteum, thecaluteinceller, granulosaluteinceller); tuba uterina
(infundibulum, ampulla, istmus, pars uterina); uterus (myometrium, endometrium, proliferationsfas, sekretionsfas, menstruationsfas, skrap);
vagina; placenta (primära, sekundära och tertiära villi, syncytietrofoblast, cytotrofoblast, decidua basalis, deciduaceller). (M2)
Arbetsfysiologi Kunna (S2-S3):
Akut arbete:
• Definiera aerobt och anaerobt arbete, intervallträning samt styrketräning
• Vid övergång från vila till arbete, kunna förklara skeenden och underliggande reglermekanismer bakom:
Ventilation
• betydelse av centralnervösa faktorer samt av metabola och andra förändringar i blod och muskel
• Ventilationens storlek under olika typer av arbete hos tränad och otränad.
Cirkulation
• omställningen av den centrala cirkulationen
• fördelningen av hjärtminutvolymen fördelas
• blodflödesfördelningen till olika organ och skillnader mellan tränade och otränade
• Redogöra för
o central och perifer reglering av cirkulation och ventilation under muskelarbete
o effekten på blodtrycket av arbete
• i olika kroppslägen
• med olika stor muskelmassa
• med varierande grad av syretillgänglighet i muskulaturen
• Förklara de faktorer som medverkar till (och kan vara begränsande för) ökad syretransport mellan lunga och mitokondrier vid arbete
• Redogöra för begreppet fysisk prestationsförmåga och dess begränsande faktorer
• Beskriva hur syreupptagning, koldioxidproduktion och arteriovenös skillnad i blodets syrgasinnehåll påverkas vid olika arbetsintensitet.
• Definiera maximal syreupptagningsförmåga och teorin för dess bestämning inklusive indirekt bestämning vid submaximala tester samt kunna redogöra för felkällor vid dessa tester
• Beskriva begreppet relativ arbetsbelastning
• Redogöra för hur den maximala syreupptagningsförmågan påverkas av förändringar i hjärtats kapacitet, i blodets syrgastransporterande förmåga och i muskulaturens syrgasutnyttjande
• Redogöra för kapacitet och effekt hos de olika energisystemen samt beskriva hur aerob och anaerob energiomsättning aktiveras under olika typer av arbete.
• Förklara begreppen respiratorisk kvot, syredeficit, syreskuld och laktattröskel.
• Beskriva de för ämnesomsättningen viktigaste hormonförändringarna vid olika typer av arbete och dessas påverkan på lever, fettväv och
skelettmuskulatur
• Redogöra för temperaturreglering i samband med arbete Träning:
• I detalj beskriva effekter av olika former av uthållighets-, intervall- och styrketräning på:
o kroppssammansättning o hjärta
o kärl o blodtryck o immunsystem o blod
o hormoner
o ämnesomsättning o glukostolerans o CNS
o skelett, brosk och bindväv o gasutbyte
o skelettmuskulaturens struktur och funktion inklusive muskelmassa och fibertyp
• I detalj kunna redogöra för effekter av uthållighetsträning vid submaximalt och maximalt arbete på:
o puls
o perifer resistens
o vilo- och arbetsblodtryck o ventilation
o frisättning av hormoner o metabolism
• Förklara bakomliggande fysikaliska, biokemiska, fysiologiska och molekylära mekanismer som påverkar adaptation till träning såsom:
o Stimuli såsom hypoxi, energibrist, mekanisk spänning, temperatur, hormoner och tillväxtfaktorer etc
o Transkriptionsfaktorer och ko-aktivatorer o Genexpression
o Fria syreradikaler och andra inflammationsmekanismer o Epigenetik
o Proteinmodifikation o Stamceller
o Endotelfunktion o ANS-reglering
o Mitokondriell biogenes o Angiogenes
o Membranbundna transportproteiner
o Buffertsystem
• Känna till de genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer som bestämmer hur en individ svarar på träning
Fysisk aktivitet och hälsa:
• Förklara de rekommendationer och riktlinjer som finns för fysisk aktivitet
• Redogöra för betydelsen av fysisk aktivitet/träning för hälsa, välbefinnande och kognition, särskilt vad gäller
o Hjärtkärlsjukdom o Metabol sjukdom
o Neurologiska sjukdomar o Cancer
o Åldrandets sjukdomar
• Förklara utförligt de underliggande mekanismerna bakom de hälsofrämjande effekterna av fysisk aktivitet
o Blodtryck
o Blodsockerkontroll o Blodfetter
o Inflammationsmekanismer o Antitromboseffekter
