Innehåll
1 SAMMANFATTNING ... 5
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 5
3 GÄLLANDE BESLUT ... 7
3.1.1 Tillståndsbeslut ... 7
3.1.2 Ändring av villkor ... 11
3.1.3 Medgivande att överskrida utsläppsvillkor ... 11
3.1.4 Kommentarer till villkoren i tillståndsbeslutet ... 12
3.1.5 Kontrollprogram ... 13
3.1.6 Övriga beslut ... 13
4 TEXTDEL ... 14
4.1 Verksamhetsbeskrivning ... 14
4.1.1 Organisation ... 14
4.1.2 Orienterande beskrivning ... 14
4.2 Industripåverkan ... 14
4.3 Belastning ... 15
4.3.1 Mängd inkommande behandlat avloppsvatten ... 15
4.3.2 Föroreningsbelastning ... 16
4.3.3 Mottaget externslam ... 20
4.3.4 Mottagningsstation för brunnsslam ... 21
4.3.5 Mottaget lakvatten från Atleverket ... 21
4.4 Utsläpp ... 22
4.4.1 Månads och kvartalsmedelvärden med gräns- & riktvärden ... 22
4.4.2 Utsläppsmängder ... 23
4.5 Massbalans ... 26
4.6 Drift ... 26
4.6.1 Tillbud, driftstörningar och åtgärder ... 26
4.6.5 Åtgärder på ledningsnätet ... 27
4.6.6 Tillgänglighet hur egenkontrollen fungerat under året ... 27
4.6.7 Anlitade analyslaboratorier ... 28
4.6.8 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats ... 28
4.6.9 Fortlöpande miljöförbättrande arbete ... 28
4.6.10 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter ... 28
4.6.11 Åtgärder som vidtagits för att minska produkters miljöpåverkan ... 28
4.6.12 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten ... 28
4.6.13 Åtgärder för att aktivt verka för en god energihushållning ... 28
4.6.14 De allmänna hänsynsreglerna ... 28
4.7 Slam ... 30
4.7.1 Produktion ... 30
4.7.2 Slutbehandling/användning ... 30
4.7.3 Slamkvalitet ... 31
4.8 Kemikalier ... 32
4.8.1 Fällningskemikalier ... 32
4.8.2 Polymer ... 33
4.8.3 Kalciumnitrat ... 33
4.8.4 Smörjoljor, avfettningsmedel, bränsle m. m. ... 34
4.8.5 Redovisning av kemiska ämnen och produkter ... 34
4.8.6 Köldmedium ... 34
4.9 Avfall ... 35
4.9.1 Farligt avfall ... 35
4.9.2 Övrigt avfall... 35
4.9.3 Gallerrens och sand ... 35
4.10 Energi ... 36
4.10.1 Energiförbrukning ... 36
4.10.2 Rötgasproduktion ... 36
4.11 Recipientkontroll... 37
5 EMISSIONSDEKLARATION ... 37
Bilageförteckning
1. Verksamhetsområde 2. Processbild
3. Anslutna industrier
4. Föroreningsbelastning till Skebäcksverket 5. Analysresultat inkommande vatten
6. Renvatten, flöde och nederbörd 7. Massbalans för fosfor
8. Bräddningar på ledningsnätet 9. Analysresultat slam
10. Redovisning av kemiska produkter
11. Dosering av kalciumnitrat till ledningsnätet 12. Energiförbrukning
13. Recipientkontroll
1 Sammanfattning
Skebäcksverket har drivits i huvudsak i enlighet med gällande tillståndsbeslut.
Resthalten av totalfosfor (Ptot) i utgående behandlat avloppsvatten får inte överskrida - 0,25 mg/l som kvartalsmedelvärde och riktvärde
- 0,30 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde
och den totala utsläppsmängden av totalfosfor (Ptot) som gränsvärde får inte överskrida 5 ton per år. Riktvärden och gränsvärde har inte överskridits.
Resthalten av syreförbrukande material (BOD7) i utgående behandlat avloppsvatten får inte överskrida - 8 mg/l som kvartalsmedelvärde och gränsvärde
- 10 mg/l som månadsmedelvärde och gränsvärde
och den totala utsläppsmängden av syreförbrukande ämnen (BOD7) får som gränsvärde inte överstiga 220 ton per år.
Resthalten av BOD7 uppgick under kvartal 1 till 9 mg/l. Därmed har gränsvärdet för det första kvartalet överskridits med 1 mg/l. P.g.a. ombyggnationen för kväverening har det i vissa fall varit nödvändigt att pumpa vatten förbi biosteget med försämrad rening som följd. Skebäcksverket har dock tillstånd att tillfälligt överskrida utsläppsvillkor under införandet av kväverening.Under resterande del av året har halten understigit gällande kvartalsmedelvärden och månadsmedelvärden.
Under 2014 har införandet av kväverening fortsatt. Fr.o.m. mitten av juli kunde allt inkommande avloppsvatten ledas till ombyggda bassänger avsedda för kväverening. Under kvartal tre och fyra har ombyggnationen fortsatt med Linje 3.
Internbelastningsflöden byggdes om hösten 2013 så att de interna flödena inte belastar inkommande vattens provtagning. P g a problem med pumpar har interna belastningen gått till inkommande under kvartal fyra.
Installation av två nya pumpar påbörjades i slutet av året.
Nya större pumpar med nya frekvensomriktare och styrning installerades i pumpstationen Torpängen 2013.
Denna åtgärd har minskat bräddningar vid hydraulisk överbelastning.
Under 2015 fortsätter införandet av kväverening. Den 1 juli 2015 beräknas samtliga arbeten gällande kvävereningen vara avslutade och alla reningslinjer i drift.
Skebäcksverket REVAQ-certifierades år 2012. Under år 2014 har 87 % av slammet återförts eller avses att återföras till produktiv mark.
Under 2014 har 1785 meter spillvattenledning renoverats, varav 803 meter i Latorp, 682 meter i Sörby och 100 meter i Baronbackarna.
2 Administrativa uppgifter
Platsnamn Skebäcksverket
Platsnummer 1880-50-023
Huvudman Örebro Kommun, Tekniska Förvaltningen
Förvaltningschef Fredrik Millertson 019 - 21 16 04
Postadress Tekniska Förvaltningen
Reningsverket Box 333 00 701 35 Örebro
Kontaktpersoner
Driftledning Enhetschef Lisa Osterman 019 - 21 19 40
Processingenjör Terese Sundvall 019 - 21 19 42
Skötsel/drift Gruppchef, drift Tiina Kluge 019 - 21 19 43
Drifttekniker telefon 019 - 21 19 50
Provtagning/analyser Gruppchef, lab Lars Andersson 019 - 21 19 46
SNI-kod 90.10-1 B
40.10 B 90.170-2 C 90.60 C Kod avgifter för prövning 90.001-1B
Fastighet Almby 11:82
Tillsynsmyndighet Miljökontoret i Örebro kommun Organisationsnummer 18-212 000-1967
Koordinater (SWEREF99) 6570555 x 514871 (anläggningens mittpunkt)
Ort för verksamheten Örebro
Kommun Örebro kommun
Gällande år för miljörapport 2014
3 Gällande beslut
3.1.1 Tillståndsbeslut
Beslutande myndighet: Länsstyrelsen Örebro Län, Miljöprövningsdelegationen.
Diarienummer: 5511-15839-2007
Beslutsdatum: 2009-03-20
Utdrag ur beslut:
Tillstånd
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen, nedan kallad MPD, lämnar Örebro kommun (org.nr. 212000- 1967), nedan kallat kommunen, tillstånd enligt miljöbalken (MB) att på fastigheten Almby 11:82 i Örebro kommun (i befintlig anläggning, Skebäcks avloppsreningsverk) bedriva rening av avloppsvatten med därtill hörande ledningsnät. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen får uppgå till högst 180 000
personekvivalenter (pe)
.
Utöver detta lämnas tillstånd till de åtgärder i form av om- och tillbyggnader, nyinstallationer och förändringar som är nödvändiga för den sökta verksamheten.Kommunen lämnas även tillstånd till fortsatt drift av befintlig fordonsgasanläggning. Tillståndet medger en produktion av 20 GWh biogas av fordonskvalitet per år.
Miljökonsekvensbeskrivning
MPD godkänner miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i ärendet med stöd av 6 kap 9 § MB
.Villkor för verksamheten
1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad kommunen angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
2. Till och med den 30 juni 2012 får resthalten av totalfosfor (Ptot) i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket inte överskrida 0,3 mg/l som kvartalsmedelvärde och riktvärde*.
Från och med den 1 juli 2012 får resthalten av totalfosfor (Ptot) i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket inte överskrida
- 0,25 mg/l som kvartalsmedelvärde och riktvärde*, - 0,30 mg/l som månadsmedelvärde och riktvärde*.
3. Från och med den 1 juli 2012 får den totala utsläppsmängden av totalfosfor (Ptot) som gränsvärde** inte överskrida 5 ton per år. Med utsläppsmängd avses mängden totalfosfor i det utgående behandlade avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket.
4. Till och med den 30 juni 2012 får resthalten av syreförbrukande material (BOD7) i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket inte överskrida
- 10 mg/l som kvartalsmedelvärde och gränsvärde**.
Från och med den 1 juli 2012 får resthalten av syreförbrukande material (BOD7) i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket inte överskrida
5. Från och med den 1 juli 2012 får den totala utsläppsmängden av syreförbrukande material (BOD7) som gränsvärde** inte överstiga 220 ton per år. Med utsläppsmängd avses mängden syreförbrukande material i det utgående behandlade avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket.
6. Kväverening ska vara installerad senast den 1 juli 2012. Vidare ska anläggningen vara intrimmad ett år senare dvs senast den 1 juli 2013. Utformningen och införandet av kväverening ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Hur arbetet med installation framskrider ska redovisas årligen i miljörapporten.
7. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Driftstörningar (tex. på grund av underhåll eller reparation) som leder till ofullständig behandling eller till att de angivna nivåerna enligt utsläppsvillkoren överskrids eller kan komma att överskridas, ska snarast anmälas till
tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas tex. vid ombyggnads- eller underhållsarbeten.
8. För verksamheten, inklusive recipienten, ska finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkor följs och hur verksamheten påverkar sin omgivning. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att beslutet vunnit laga kraft.
9. Utsläppen av bräddat avloppsvatten i avloppsreningsverket ska kontrolleras genom bestämning av bräddad volym. Föroreningsmängd per dygn bestäms genom beräkning utifrån årsmedelvärden på det aktuella vattnet.
Utsläppen av bräddat avloppsvatten före avloppsreningsverket ska registreras. Vid punkter med frekvent förekommande bräddning ska bräddad volym bestämmas, antigen genom mätning eller genom
datamodellering. Föroreningsmängd per dygn för dessa punkter bestäms genom beräkning utifrån schablonvärden enligt kontrollprogram.
10. Slamhanteringen vid avloppsreningsverket ska ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommunen ska verka för att slammet återförs till produktiv mark. Förändringar av betydelse i slamhanteringen ska anmälas till tillsynsmyndigheten.
11. Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att dels minska risken för utläckage, och dels så långt som möjligt begränsa tillflödet till avloppsreningsverket av grund- och dagvatten (ovidkommande vatten) samt att minimera bräddningarna/nödavledningarna orsakade av hydraulisk överbelastning. Utförda och planerade motåtgärder och åtgärdernas effekt ska redovisas årligen i miljörapporten.
12. Kommunen ska senast den 1 juli 2012 redovisa en anslutningspolicy för avloppsvatten från industriell verksamhet. Anslutningspolicyn ska definiera vilket processavloppsvatten som kan betraktas som behandlingsbart. Anslutningspolicyn ska inges till och godkännas av tillsynsmyndigheten.
13. Metangas från rötkammarna får vid normal drift inte släppas ut till atmosfären utan ska i första hand användas för produktion av fordonsgas eller energiutvinning och i andra facklas av. Vid haveri eller underhållsarbeten i gasklocka, gasfackla, värme- eller fordonsgasproduktion ska åtgärder vidtas för att minska utsläppen så långt som möjligt.
14. Andra typer av avfall än de som angivits i ansökan får endast tillföras rötgas/biogasanläggningen efter godkännande från tillsynsmyndigheten.
15. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall som ur säkerhetssynpunkt är möjliga att valla in, ska förvaras på tät invallad yta eller ha motsvarande typ av säkerhetssystem för uppsamling av vätska.
Uppsamlingsvolymen ska motsvara den största behållarens volym plus 10 % av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Behållare ska skyddas mot påkörning och vid förvaring utomhus vara skyddad mot nederbörd. Åtgärder för att innehålla villkoret ska vara genomförda senast den 1 juli 2012.
Avsteg från detta villkor kan för en viss produkt eller avfall medges av tillsynsmyndigheten efter det att kommunen genom riskanalys visat att villkoret inte behövs eller är onödigt strängt med avseende på riskerna för den yttre miljön. Riskanalysen ska utföras med en vedertagen metod. Den som utför analysen ska ha erfarenhet av sådana analyser.
16. Byte av fällningskemikalie ska anmälas till tillsynsmyndigheten.
17. Buller från verksamheten ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde* utomhus vid bostäder än:
- 50 dB(A) dagtid (kl. 07.00-18.00) vardagar måndag-fredag - 40 dB(A) nattetid (kl. 22.00-07.00) samtliga dygn
- 45 dB(A) övrig tid
Momentan ljudnivå nattetid (kl. 22.00-07.00) får maximalt uppgå till 55 dB(A).
Med undantag för vad som föreskrivs ovan gäller att buller vid till- och ombyggnad av avloppsreningsverket för kväverening ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde*
utomhus vid bostäder än:
- 60 dB(A) dagtid (kl. 07.00-18.00) vardagar måndag-fredag
- 50 dB(A) kvällstid (kl. 18.00- 22.00) vardagar måndag-fredag samt dagtid (kl. 07.00-18.00) lördag, söndag och helgdag
- 45 dB(A) övrig tid
18. Skulle besvärande luktstörning uppkomma i omgivningen från verksamheten ska kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta effektiva motåtgärder. Vad som ska anses vara besvärande luktstörning ska avgöras av tillsynsmyndigheten efter samråd med en luktpanel bestående av representanter från avloppsreningsverket, tillsynsmyndigheten och boende i närområdet.
19. Kommunen ska aktivt verka för en god energihushållning. Energiaspekten ska därför beaktas vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning. Kommunen ska årligen i kommande miljörapporter redovisa de åtgärder som vidtagits under året.
20. Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör, ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemiska produkter ska då tas omhand. Kommunen ska vidare i god tid före nedläggningen av hela eller delar av verksamheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten.
* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, ska föranleda att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.
** Med gränsvärde avses ett värde som inte får överskridas.
Delegation
MPD överlåter med stöd av 22 kap 25 § tredje stycket MB jämfört med 19 kap 5 § 8 MB åt tillsynsmyndigheten att fastställa ytterligare villkor som kan behövas beträffande villkor 6, 7, 8, 11, 13, 15, 16, 18 och 19.
Utredningar och föreskrifter under en prövotid (uppskjutna frågor)
MPD skjuter med stöd av 22 kap 27 § MB jämfört med 19 kap 5§ 10 MB upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för utsläpp av totalkväve (Ntot) respektive ammoniumkväve (NH4) från verksamheten.
Kommunen ska i samråd med tillsynsmyndigheten under prövotiden genomföra följande utredning.
U 1. Utreda hur stor andel av det totala utsläppet av kväve från avloppsreningsverket som är ammoniumkväve.
Vidare ska utredas möjligheterna och kostnaderna att tekniskt klara ett riktvärde, beräknat som
kvartalsmedelvärde, på högst 5 mg ammoniumkväve/liter i utgående behandlat avloppsvatten. Utredningarna avser utsläpp efter installerad kväverening.
Utredningen (U1) med förslag till slutliga villkor ska lämnas till MPD senast 1 juli 2013.
Till dess MPD beslutat annat ska följande provisoriska föreskrift gälla.
P 1. Kommunen ska hålla resthalterna av ammoniumkväve i utgående avloppsvatten på en så låg nivå som möjligt.
Igångsättningstid
Den med tillståndet avsedda verksamheten ska ha satts igång senast den 1 juli 2011 annars förfaller tillståndet.
Kommunen ska meddela tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk. Det tidigare tillståndet upphör att gälla när det nya tillståndet tas i anspråk.
Särskilda upplysningar
Detta tillståndsbeslut får tas i anspråk när det vunnit laga kraft.
Detta tillstånd befriar inte kommunen från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som tillståndet avser. Bland annat finns bestämmelser i Naturvårdsverkets föreskrift (1994:7) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Kommunen ska vidare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 § MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Varje år före utgången av den 31 mars ska en miljörapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 § MB).
Kommunen ska till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 §§ MB).
Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB ska avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet.
3.1.2 Ändring av villkor Tillstånd
Beslutande myndighet: Länsstyrelsen Örebro Län, Miljöprövningsdelegationen.
Diarienummer: 5511-01217-2011
Beslutsdatum: 2011-06-14
Utdrag ur beslut:
Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen beslutar med stöd av 24 kap 8 miljöbalken (MB) att ändra villkor 6 i MPD:s beslut från den 20 mars 2009 (dnr: 55 11-15839-2007) samt med stöd av 22 kap 27 § jämfört med 19 kap 5 § första stycket 10 MB, skjuta upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla för utsläpp av totalkväve (Ntot) respektive ammoniumkväve (NH4) från Skebäcks avloppsreningsverk.
Villkor 6 får därmed följande lydelse:
Kväverening ska vara installerad senast den 1 juli 2014. Vidare ska anläggningen vara intrimmad ett år senare dvs. senast den 1 juli 2015. Utformningen och införandet av kväverening ska ske i samråd med
tillsynsmyndigheten. Hur arbetet med installationen framskrider ska redovisas årligen i miljörapporten.
Kommunens Tekniska förvaltning ska vidare under en prövotid:
U1. Utreda hur stor andel av det totala utsläppet av kväve från avloppsverket som är ammoniumkväve. Vidare ska utredas möjligheterna och kostnaderna för att tekniskt klara ett riktvärde, beräknat som kvartalsmedelvärde, på högst 5 mg ammoniumkväve/liter i utgående behandlat avloppsvatten. Utredningarna avser utsläpp efter installerad kväverening.
Utredningen (Ul) med förslag till slutliga villkor ska lämnas till MPD senast 1 juli 2015.
Till dess MPD beslutat annat ska följande provisoriska föreskrift gälla:
P1. Kommunen ska hålla resthalterna av ammonium i utgående vatten på en så låg nivå som möjligt.
Tillstånd
Beslutande myndighet: Länsstyrelsen Örebro Län, Miljöprövningsdelegationen.
Diarienummer: 5511-3392-2014
Beslutsdatum: 2014-06-17
Utdrag ur beslut:
Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen ändrar, med stöd av 24 kap 8 miljöbalken, villkor 6 i Örebro kommuns tillstånd enligt miljöbalken (dnr: 55 11-15839-2007 och dnr 5511-01217-2011). Villkoret ska i fortsättningen ha följande lydelse:
6. Kväverening ska vara installerad senast den 31 augusti 2014. Vidare ska anläggningen vara intrimmad ett år senare dvs. senast den 1 juli 2015. Utformningen och införandet av kväverening ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Hur arbetet med installationen framskrider ska redovisas årligen i
miljörapporten.
3.1.3 Medgivande att överskrida utsläppsvillkor
Utdrag ur beslut:
Miljönämnden beslutar att medge Tekniska nämnden, Örebro kommun, organisationsnummer 212000-1967, Box 33 300, 701 35 Örebro (Tekniska förvaltningen, Enheten reningsverk, Skebäcksverket), att tillfälligt överskrida villkor i samband med ombyggnationsarbeten vid Skebäcksverket på fastigheten Almby 11:82 for införande av kväverening under förutsättning att följande uppfylls:
1. Medgivandet gäller endast en period om 6 månader från dagen då sökande tagit del av Miljönämndens beslut.
2. Skebäcksverket ska drivas så att optimal reningseffekt uppnås och halterna i det utgående vattnet från verket bör inte överskrida 10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l total-P.
3. Miljönämnden ska kontinuerligt hållas informerad om hur projektet med ombyggnationen fortskrider.
Redovisning ska ske i kvartalsrapporterna där det tydligt beskrivs hur man arbetar med att hålla utsläppsvärdena så låga som möjligt. Efter att ombyggnationen har genomförts ska en sammanfattande rapport över hur projektet genomförts tillsändas Miljönämnden.
Beslutet fattas med stöd av tillståndsbeslut (daterat 2009-03-20) samt beslut om ändring av villkor och förlängd prövotid (daterad 2011-06-14 och 2014-06-17) som lämnats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Örebro Län.
3.1.4 Kommentarer till villkoren i tillståndsbeslutet
1. Verksamheten har i huvudsak bedrivits i enlighet med vad som angivits i ansökan.
2. Resthalten av fosfor har under hela året understigit gällande kvartalsmedelvärden (riktvärde per kvartal: 0,25 mg/l) och månadsmedelvärden (riktvärde per månad: 0,30 mg/l).
3. Den behandlade utsläppsmängden av totalfosfor (Ptot) från det utgående avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket uppgick under året till 3,9 ton fosfor. Det nya gränsvärdet att mängden totalfosfor inte får överstiga 5 ton per år har därmed inte överstigits.
4. Resthalten av BOD7 uppgick under kvartal 1 till 9 mg/l. Därmed har gränsvärdet för det första kvartalet överskridits med 1 mg/l. Skebäcksverket har dock tillstånd att tillfälligt överskrida utsläppsvillkor under införandet av kväverening (se 3.1.3 Medgivande att överskrida utsläppsvillkor). Under resterande del av året har halten understigit gällande kvartalsmedelvärden (gränsvärde per kvartal: 8 mg/l) och
månadsmedelvärden (gränsvärde per månad: 10 mg/l).
5. Den behandlade utsläppsmängden av syreförbrukande material (BOD7) från det utgående avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket uppgick under året till 130 ton BOD7. Det nya gränsvärdet att mängden BOD7 inte får överstiga 220 ton per år har därmed inte överstigits.
6. Under år 2011 ändrades villkoret, vilket innebär att kväverening ska vara installerad senast den 31 augusti 2014. Se vidare redovisning i kapitel 4.6.1
7. Verket har drivits så att högsta möjliga reningseffekt uppnåtts.
8. Kontrollprogram finns för verksamhet och recipient.
9. Utsläppen av bräddat avloppsvatten i reningsverket kontrolleras genom bestämning av bräddad volym.
Föroreningsmängd per dygn bestäms genom beräkning utifrån årsmedelvärden på försedimenterat vatten.
Utsläppen av bräddat avloppsvatten före reningsverket registreras.
10. Slamhanteringen vid reningsverket har skett på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommit.
Allt det slam som producerats vid Skebäcksverket har klarat certifieringssystemet Revaq:s krav. Slammet som producerats är godkänt att efter hygienisering genom långtidslagring spridas på åkermark. En del används dock som sluttäckningsmaterial på deponi på Atleverket.
11. Avloppsledningsnätet ses fortlöpande över.
12. Miljönämnden beslutade den 13 juni 2012 att tillstyrka rutin för bedömning av utsläpp till ledningsnät för Tekniska nämnden, Tekniska förvaltningen Örebro kommun, Skebäcks avloppsreningsverk med
verksamheten på fastigheten Almby 11:82. Rutinen föreslås vara en anslutningspolicy för avloppsvatten från industriell verksamhet som omfattas av villkor nr 12 i tillståndet för Skebäcks avloppsreningsverk.
(Miljönämndens diarienummer 2012-1918, vårt diarienr 1982/2012).
13. Metangas används i första hand för produktion av fordonsgas eller för uppvärmning. Då detta inte är möjligt facklas gasen.
14. Organiskt material har tillförts rötkamrarna i enlighet med vad som angivits i ansökan.
15. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall förvaras på tät invallad yta då så är möjligt. Flytande järnsulfat förvaras i nedgrävda tankar. Dräneringsvatten från marken där tankarna är placerade provtas regelbundet och analyseras m.a.p. järn, uppföljning av detta gör att ett eventuellt läckage skulle upptäckas i ett tidigt skede. Dräneringsvattnet leds till inkommande. Flytande polyaluminiumklorid förvaras i silo ovan mark, detta utrymme kontrolleras regelbundet. Vid tillsynsbesök den 10 november 2014 hade miljökontoret synpunkter på att inte alla oljefat i kemförrådet var invallade. Tidigare har man godkänt en lösning där hela byggnaden räknas som invallning, och där ett eventuellt värsta scenario skulle innebära att kemikalier rinner ner i slamlagret under byggnaden. Invallning är beställd och problemet kommer att åtgärdas under första halvan av 2015.
16. Byte av fällningskemikalie har inte skett.
17. Bullermätningar har inte utförts. Inga klagomål har förekommit.
18. Inga klagomål har förekommit på luktstörningar.
19. Energiaspekten beaktas vid val av pumpar, fläktar och annan utrustning. Se vidare kapitel 2.6.13.
20. Inga delar av verksamheten har upphört.
U1. Andel ammoniumkväve av det totala utsläppet av kväve utreds för att sedan ligga som grund för förslag till slutliga villkor. Skebäcksverket har ansökt om att få utökad tid för detta till 31 oktober 2016, beslut i frågan har ännu inte lämnats.
P1. Reningsverket arbetar löpande med att hålla resthalterna av ammonium ut från verket så låga som möjligt. I samband med ombyggnationen av reningsverket så övervakas processen ytterligare och arbetet med att hålla utsläppshalterna av ammonium så låga som möjligt bedrivs kontinuerligt.
3.1.5 Kontrollprogram
Kontrollprogrammet finns framtaget för verksamheten samt för recipienten.
3.1.6 Övriga beslut
Undantag från kontroll av utsläpp vid samtliga kommunala avloppsreningsverk i Örebro kommun Beslutande myndighet: Länsstyrelsen i Örebro län
Diarienummer: 5512-14529-2007
Beslutsdatum: 2007-10-08
Utdrag ur beslut:
Länsstyrelsen beslutar att för samtliga avloppsreningsverk i Örebro kommun från och med den 31 december 2007 medge undantag från 3 § gällande utsläppskontroll av CODCr, föreskriften (1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Örebro kommun åläggs istället att vid samtliga avloppsreningsverk utföra utsläppskontroll av TOC. Kontrollen ska bedrivas enligt vad som i övrigt anges gällande CODCR i SNFS 1990:14. Detta beslut meddelas med stöd av 23 § SNFS 1990:14.
4 Textdel
4.1 Verksamhetsbeskrivning
4.1.1 Organisation
Verksamhetsområdets omfattning framgår av bilaga 1.
Några förändringar i verksamhetsområdet har inte skett under året.
Tillståndsgiven genomsnittlig veckobelastning är 180 000 pe.
Aktuell anslutning är för år 2014 i Örebro 120 751 personer.
Industrianslutningen beräknas motsvara ca 5 700 pe, och har gjorts som en uppskattning av bidraget från Procordia Food AB, Scan AB och Lantmännen Färskbröd AB. Beräkningen baseras på uppgifter från 2013 då aktuella uppgifter för 2014 inte har funnits tillgängliga.
Max GVB uppgår till 140 932 pe. Detta har beräknats som summan av antal anslutna personer,
industrianslutning och en beräkning av den belastning som härrör från externa produkter som tas emot till rötkammaren.
4.1.2 Orienterande beskrivning
Reningsverket är ett trestegsverk med mekanisk-, biologisk- och kemisk behandling av avloppsvatten. Den kemiska reningen sker med järnsulfat som fällningskemikalie och med möjlighet till stödfällning med polyaluminiumklorid.
Huvuddelarna i anläggningen är rensgaller, sandfång, försedimentering, luftnings- och sedimenteringsbassänger för det biologiska steget, flocknings- och slutsedimenteringsbassänger samt en slambehandlingsdel.
Anläggningen är högt automatiserad och utrustad med ett datorstyrt styr- och övervakningssystem.
Dimensionerande tillrinning är 3 750 m3/h eller 27,74 miljoner m3/år.
Processbild över reningsverket framgår av bilaga 2.
Skebäcksverket uppfyller kraven för certifieringssystemet Revaq och är sedan april 2012 certifierat enligt detta system. Det uppkomna slammet stabiliseras genom rötning. Efter avvattning transporteras den största delen av slammet iväg för hygienisering genom långtidslagring på Atleverket eller direkt hos lantbrukare. Detta för att sedan kunna spridas som gödningsmedel på åkermark. En mindre mängd slam används till sluttäckning av deponi.
Den producerade rötgasen kan ha flera användningsområden, men huvudsakligen uppgraderas rötgasen till fordonsgas. Uppgradering till fordonsgas sker i uppgraderingsanläggningen, varefter leverans sker till Swedish Biogas International AB som i sin tur förser tankställen med fordonsgas. Denna gas används bl.a. till att driva innerstadsbussarna i Örebro.
Gasproduktionen kan styras genom att inpumpningen av slam och externt material till rötkamrarna styrs.
Det renade avloppsvattnet värmeväxlas av E-on för värmeåtervinning. Efter värmeväxling leds avloppsvattnet, via en utloppskanal, ut i recipienten Svartån. Utsläppspunkten är belägen ca en kilometer uppströms Svartåns utlopp i Hemfjärden, Hjälmaren.
Ombyggnation för att klara nya reningskrav pågår där bland annat kväverening införs. Förutom Linje 1 och 2 som tidigare tagits i drift har under 2014 även en tredje och fjärde linje byggts klart och driftsatts. Allt vatten som passerar Skebäcksverket genomgår kväverening sedan 18 juli 2015.
4.2 Industripåverkan
Till Skebäcksverket finns många olika typer av industrier och verksamheter anslutna. Av dessa betalar två livsmedelsindustrier och ett bageri särskild reningsavgift för att avloppsvattnet innehåller högre halter av BOD/fosfor/suspenderbart material än motsvarande från hushåll. Dessa beräknas motsvara en belastning på ca 5700 pe.
Anslutna industrier redovisas i bilaga 3.
4.3 Belastning
4.3.1 Mängd inkommande behandlat avloppsvatten
Flödesmängden till verket har under året i genomsnitt varit 46 206 m3 per dygn. Den totala flödesmängden var 16 865 150 m3, och har under de senaste tio åren varierat enligt Diagram 1.
Diagram 1. Flödesmängd och nederbörd under den senaste tioårsperioden.
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000
Behandlad avloppsvatten-mängd (m3/d)
renvattenmängd (m3/d) skråmsta exkl ytterstationer vid resp ARV Nederbörd (mm/d)
m3/d mm/d
Flödestoppar till Skebäcksverket kan förklaras av kraftig nederbörd eller snösmältning. Se även bilaga 6.
För att säkerhetsställa att beräkningsunderlaget är korrekt vad gäller flöde och vattnets ursprung görs en flödesfördelning av avloppsvattnet som inkommer till Skebäcksverket. Flödena redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Flödesfördelning av avloppsvatten till Skebäcksverket under året.
Statistik från Future
Flödesmätare
Cactus Flödesmätare Cactus Beräkning
Hushåll Industri
Allmän (offentlig verksamhet,
kommun, landsting) Utgående flöde
Bräddat spillvatten vid verk efter
försedimenteringen Tillskottsvatten 6 777 588 m3 1 245 056 m3 766 275 m3 16 865 150 m3 2 905 m3 8 079 136 m3
4.3.2 Föroreningsbelastning
Föroreningsbelastningen till verket har under året varit 8,0 ton BOD7, 5,1 ton TOC, 0,20 ton fosfor och 1,6 ton kväve per dygn. De senaste tio åren har belastningen varierat enligt Diagram 3 till Diagram 6. Belastningen av BOD7, fosfor, kväve och TOC de senaste tre åren successivt ökat något, men får ändå ses som relativt stabil. Den minskande fosforbelastningen tidigare år kan troligen förklaras av förbudet mot fosfat i tvätt- och diskmedel.
Tabell finns även i bilaga 4 som visar variationerna den senaste tioårsperioden.
Föroreningsbelastningen som behandlades vid verket under år 2014 har beträffande syreförbrukande ämnen motsvarat en anslutning av 113 957 pe (70 g BOD7/pe, dygn), samt för fosfor 81 200 pe (2,5 g fosfor/pe, dygn) och för kväve 111 714 pe (14 g N/pe, dygn). Detta kan jämföras med den tillståndsgivna maximala
genomsnittliga veckobelastningen på 180 000 pe.
Fram till slutet av år 2013 ingick internbelastningen i provtagningen på inkommande vatten. I tidigare
miljörapporter har därför föroreningsbelastning inklusive och exklusive internbelastning presenterats. Eftersom internbelastningen numera inte leds till inloppet så är det inte längre motiverat att göra den redovisningen.
Diagram 3. Inkommande belastning med avseende på BOD7 under den senaste tioårsperioden.
Diagram 4. Inkommande belastning med avseende på tot-P under den senaste tioårsperioden.
Diagram 5. Inkommande belastning med avseende på tot-N under den senaste tioårsperioden.
Diagram 6. Inkommande belastning med avseende på TOC under de år sedan TOC började analyseras
Provtagningsresultat
Analysresultaten av proverna på det inkommande spillvattnet till reningsverket har under de senaste tio åren varierat enligt Diagram 7 till Diagram 9. Se även tabell i bilaga 5. BOD7-halterna har minskat och hade under 2013 sitt lägsta halt någonsin. Även inkommande fosforhalt uppvisar en nedåtgående trend.
Diagram 7. Analysresultat som årsmedelvärden under den senaste tioårsperioden, BOD7 (från och med år 2014 ingår ingen internbelastning i analyserna av det inkommande vattnet).
Diagram 8. Analysresultat som årsmedelvärden under den senaste tioårsperioden, tot-P (från och med år 2014 ingår ingen internbelastning i analyserna av det inkommande vattnet).
Diagram 9. Analysresultat som årsmedelvärden under den senaste tioårsperioden, tot-N (från och med år 2014 ingår ingen internbelastning i analyserna av det inkommande vattnet).
Nedan visas diagram över variationen i metallhalter i inkommande vatten under den senaste tioårsperioden (från och med år 2014 ingår ingen internbelastning i analyserna av det inkommande vattnet).
Diagram 10. Metallhalter i inkommande vatten, μg/l
Metallhalterna har minskat avsevärt i inkommande vatten över de senaste tio åren. Dock har flera metaller börjat visa en stigande trend igen under de senaste åren. Skebäcksverket arbetar aktivt med sitt uppströmsarbete för att vända denna trend.
4.3.3 Mottaget externslam
Hur externa produkter har tagits emot och behandlats de senaste fem åren vid reningsverkets slambehandling redovisas i tabell 2.
Tabell 2. Externa tillförda produkter till rötkammare. Mängderna avser antal m3 per år.
2010 2011 2012 2013 2014
Slam från andra reningsverk
2 809 2 385 4 343 5 500 3 942
Fett från fett- avskiljare
4 056 3 853 3578 5 180 4 697
Glycerol [ton/år] 164 614 780 728 599
Bryggerirester 973 878 823 371 762
Produkter från Procordia AB
849 808 1196 1 617 1 466
Glykol 4 105 0 139 0
Externa produkter har också tagits emot till inkommande vatten enligt tabell 3.
Tabell 3. Externa produkter till inkommande. Mängderna avser antal m3 per år.
2010 2011 2012 2013 2014
Tvättvatten Kopparbergs Bryggeri 0 3 708 1 564 1 020 1 020
Processvatten från Närkes Slakteri AB 4 715 5 004 5 477 7 365 8 280
4.3.4 Mottagningsstation för brunnsslam
Mottagningsstationen för brunnsslam, som är placerad vid Atleverket, belastar Skebäcksverket med grovavskilt slam från enskilda avloppsbrunnar.
Mottaget brunnsslam uppgick till 18 490 m3 under året. Brunnsslammet har provtagits vid fyra tillfällen under året och analyserats på vissa metaller, fosfor, BOD7 och susp. I var och ett av dessa tre analyserade prov har fyra delprov ingått för att ge ett samlat värde. Belastningen till reningsverket av fosfor och BOD från brunnslammet presenteras i tabell 4.
Tabell 4. Brunnsslammets belastning till Skebäcksverket Mängd (kg) Andel av belastning
Fosfor 989 1,3 %
BOD 31664 1,1 %
4.3.5 Mottaget lakvatten från Atleverket
Avfallsanläggningen på Atleverket pumpar lakvatten under årets kalla månader. Hur mycket flödena varierat de senaste fem åren framgår av tabell 5. Under året motsvarade denna mängd 0,006 % procent av totalmängden vatten till reningsverket.
Endast 1047 m3 lakvatten pumpades från Atleverket under året. Dessa berodde dock inte på bristfällig rening utan på en driftstörning. Ombyggnation har gjorts och störningen ska inte kunna upprepas. Arbetet fortgår med att från år 2016 helt koppla bort allt lakvatten, så att det inte belastar Skebäcksverket.
Tabell 5. Mottagen mängd lakvatten.
År 2010 2011 2012 2013 2014
Lakvatten (m3) 75 720 32 615 37 660 30 018 1 047
4.4 Utsläpp
4.4.1 Månads och kvartalsmedelvärden med gräns- & riktvärden
Analysresultaten av proverna på det utgående behandlade avloppsvattnet har under året resulterat i månadsmedelvärden enligt Tabell 6.
Tabell 6. Analysresultat, utgående vatten. Resultaten avser månadsmedelvärden, antal prov och provtyp.
Enhet Prov antal
& typ
jan feb mar April maj juni juli aug sept okt nov dec
BOD7 mg/l 97 dp 9 10 8 10 8 5 5 5 6 8 9 7
tot-P mg/l 52 vp 0,22 0,23 0,23 0,27 0,26 0,21 0,20 0,24 0,23 0,25 0,20 0,20
pH mg/l 243 sp 7,3 7,3 7,3 7,3 7,2 7,2 7,3 7,2 7,3 7,3 7,3 7,3
Alk mg/l 53 dp 198 188 193 184 190 168 148 155 170 176 180 195
Susp mg/l 237 dp 6,2 8,9 6,9 9,3 7,7 6,5 5,0 6,1 6,9 7,9 7,8 6,8
tot-N mg/l 52 dp 23 18 23 21 24 22 19 17 25 22 21 24
NH4-N mg/l 52 dp 17 11 14 14 16 13 9,5 12 17 15 14 17
NO2+3N mg/l 52 dp 4,3 3,4 4,2 3,8 5,2 6,4 6,7 6,2 5,6 5,0 4,6 4,0 Al mg/l 52 vp 0,32 0,27 0,18 0,60 0,47 0,39 0,17 0,34 0,31 0,26 0,44 0,68 Fe mg/l 53 dp 0,51 0,57 0,49 0,34 0,27 0,46 0,53 0,46 0,47 0,51 0,37 0,27
TOC mg/l 52 vp 17 15 17 19 14 14 14 14 15 16 18 16
Zn µg/l 11 vp 14 15 15 11 13 11 9 12 10 * 11 11
Ni µg/l 11 vp 3,2 1,6 3,4 2,9 2,8 2,3 3,9 2,0 3,1 * 2,7 3,0
Cd µg/l 11 vp < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 * < 0,1 < 0,1 Hg µg/l 11 vp < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 * < 0,1 < 0,1 Pb µg/l 11 vp < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 1,1 < 0,5 < 0,5 * < 0,5 < 0,5 Cr µg/l 11 vp < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 * < 1,0 < 1,0
Cu µg/l 11 vp 6,3 8,8 5,4 14 6,2 6,8 13 6,6 6,1 * 4,3 5,8
Ag µg/l 11 vp < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 * < 0,5 < 0,5 Veckoprovet för metallanalyser misslyckades under oktober.
Gräns- och riktvärden med analysresultat av proverna på det utgående behandlade avloppsvattnet har under året resulterat i kvartals- och månadsmedelvärden enligt Tabell 7 och 8.
Tabell 7. Analysresultat, utgående vatten. Kvartalsmedelvärden.
Enhet Riktvärde per kvartal
Gränsvärde per kvartal
Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4
BOD7 mg/l - 8 9 8 5 8
tot-P mg/l 0,25 - 0,23 0,25 0,22 0,22
Tabell 8. Analysresultat, utgående vatten. Månadsmedelvärden.
Enhet Rikt- värde per
månad
Gräns- värde per månad
jan feb mar april maj juni juli aug sept okt nov Dec
BOD7 mg/l 10 9 10 8 10 8 5 5 4 6 8 9 7
tot-P mg/l 0,30 0,22 0,23 0,23 0,27 0,25 0,21 0,20 0,24 0,23 0,25 0,21 0,20
Årsmedelvärden
Analysresultaten av proverna på det utgående behandlade avloppsvattnet har under de senaste tio åren varierat enligt Tabell 9.
Tabell 9. Analysresultat, utgående vatten. Årsmedelvärden.
Enhet 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
BOD7 mg/l 6,9 8,3 7,1 7,4 8,5 9,7 7,5 6,1 8,5 7,3
CODCr mg/l 52 61 54 - a) - a) - a) - a) - a) - a) - a)
Totalfosfor mg/l 0,25 0,26 0,23 0,23 0,20 0,24 0,25 0,21 0,22 0,23
pH 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,4 7,3 7,3 7,3
Alkalinitet mg/l HCO3
256 285 245 226 255 262 212 215 192 178
Susp. Substans mg/l 8,1 9,0 6,1 6,1 7,1 8,0 6,3 5,5 5,9 7,1
Totalkväve mg/l 25 26 26 23 25 28 27 25 25 21
Ammonium- kväve
mg/l 23 25 22 18 22 24 23 20 17 14
Nitrit/Nitrat- kväve
mg/l 2,3 0,58 4,3 4,6 1,9 1,6 3,5 4,1 5,8 5,0
Aluminium mg/l 0,31 0,41 0,19 0,21 0,21 0,34 0,24 0,15 0,14 0,37
Järn mg/l 0,68 0,71 0,48 0,54 0,61 0,54 0,44 0,46 0,58 0,44
TOC mg/l 17 20 18 17 19 19 16 15 16 16
Zink µg/l < 7,2 < 7,9 20 15 14 12 9,5 9,5 12 12
Nickel µg/l 4,2 4,7 7,1 4,8 3,7 2,6 3,7 3,0 2,9 2,8
Kadmium µg/l < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 Kvicksilver µg/l < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 < 0,1 Bly µg/l 1,3 1,0 < 1,0 1,0 1,3 < 0,5 < 0,5 < 0,5 0,27 < 0,6 Krom µg/l < 1,0 < 1,0 < 1,2 < 1,0 <1,0 < 0,1 < 0,1 < 1,2 < 1,0 < 1,0
Koppar µg/l 13 6,6 7,7 3,4 4,3 3,7 4,3 4,6 5,6 7,6
Silver µg/l < 0,5 < 0,5 < 0,6 < 0,6 < 0,6 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5 < 0,5
a) Från och med år 2008 är analys av CODCr ersatt med analys av TOC.
4.4.2 Utsläppsmängder
Utsläppsmängden av behandlat avloppsvatten från reningsverket har under året varit 357 kg BOD7, 729 kg TOC, 10,6 kg fosfor, 965 kg kväve och 375 kg suspenderad substans per dygn. Utsläppsmängderna under de senaste tio åren har varierat enligt tabell 10 och åskådliggörs i Diagram 11 till Diagram 13.
Tabell 10. Utsläppsmängd. Mängderna är beräknade på flödesvägda provdygn. Ton/år Gräns-
värde 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
BOD7 220 103 143 115 127 140 169 116 112 118 130
CODCr 812 994 868 - - - -
TOC - - 328 286 306 236 248 255 255 266
tot-P 5 3,9 4,3 3,7 3,9 3,2 4,0 3,8 3,6 3,4 3,9
tot-N 387 428 409 379 390 425 417 419 405 352
Susp.substans 117 160 103 107 117 140 99 97 96 137
Diagram 11. Utsläppsmängder, BOD7. Mängderna är beräknade på flödesvägda provdygn.
Diagram 12. Utsläppsmängder, tot-P. Mängderna är beräknade på flödesvägda provdygn.
Diagram 13. Utsläppsmängder, tot-N.Mängderna är beräknade på flödesvägda provdygn.
4.5 Massbalans
Enligt Skebäcksverkets REVAQ-rutiner ska kadmium analyseras på inkommande vatten för att upprätta kadmiumbalans över reningsverket. Balans ska också upprättas för fosfor där det inte bör avvika mer än 10% då summan av utgående fosfor + fosfor i slam jämförs med inkommande fosfor. Om avvikelsen är större än 10%
sker översyn över provtagnings- och flödesmätningsrutiner.
En fosforbalans har tagits fram för Skebäcksverket, se bilaga 7. Av balansen framgår att diffenensen är -10,6 %, d.v.s. mängden från verket överstiger mängden till verket. En felkälla i balansen är att det saknas vissa analyser på externa produkter som tagits in till rötkammaren. Andra felkällor kan vara mätosäkerhet vid analyser samt flödesmätning.
Vid upprättande av massbalans för kadmium är felkällorna flera och stora. Analyserna på inkommande och utgående vatten är oftast under detektionsgränsen, vilket gör det omöjligt att beräkna de verkliga mängderna in till och ut från verket i vattenfasen. I år görs därför ingen redovisning av massbalans för kadmium i
miljörapporten.
4.6 Drift
4.6.1 Tillbud, driftstörningar och åtgärder
Medelvärdet för BOD7 under kvartal ett var 9 mg/l (månadsmedelvärdena var 9, 10 och 8 mg/l). Gränsvärdet för kvartal på 8 mg/l har därför överskridits med 1 mg/l. Pga ombyggnationen för kväverening har reningsverkets biosteg varit hårt belastat då en fjärdedel av bassängerna har byggts om och delar av processen drivits med provisoriska lösningar under byggtiden. Det har i vissa fall varit nödvändigt att pumpa vatten förbi biosteget med försämrad rening som följd. Under perioden då ombyggnation för införandet av kväverening sker på
Skebäcksverket har tillstånd getts till att tillfälligt överskrida utsläppsvillkor. Utsläppen bör under denna tid hållas under 10 mg/l BOD7, vilket så också har skett.Beslutsdatum från Miljönämnden i Örebro för medgivandet gällande första kvartalet är 2013-12-19.
Utöver detta har inga riktvärden eller gränsvärden för Ptot eller BOD7 överskridits.
4.6.2 Förändringar i verksamheten under året
Under 2014 har införandet av kväverening fortsatt. Linje 4 färdigställdes under andra kvartalet med kunde inte tas i drift omgående p g a en försenad leverans av omrörare. From mitten av juli kunde allt inkommande avloppsvatten ledas till ombyggda bassänger avsedda för kväverening. Under kvartal tre och fyra har
kväveombyggnationen fortsatt med ombyggnation av Linje 3. Även under 2014 har försöket att leda rejektvatten från centrifugerna till ARP-del i Linje 1 och Linje 2 fortsatt.
Internbelastningsflöden byggdes om hösten 2013 så att de interna flödena inte har belastat inkommande vattens provtagning under årets första tre kvartal. P g a problem med pumpar har interna belastningen gått till
inkommande under kvartal fyra. Installation av två nya pumpar påbörjades i slutet av året.
Under året har regelbundna möten hållits mellan ledningen, driftpersonalen, laboratoriepersonalen och processingenjören för att diskutera och följa upp processförändringar.
Nya större pumpar med nya frekvensomriktare och styrning installerades i pumpstationen Torpängen 2013.
Denna åtgärd har minskat bräddningar vid hydraulisk överbelastning.
4.6.3 Planerade förändringar under 2015
Under 2015 kommer ombyggnaden av kvävereningsprocessen vid Skebäcks avloppsreningsverk att fortsätta.
Planerade förändringar är: Linje 3 ska köras igång, Linje 4 ska tömmas och en läcka i luftsystemet ska lagas, Linje 1 ska byggas om till bottenluftarsystem och Linje 2 ska kompletteras med ytterligare bottenluftare. Ett hus för provtagning ska projekteras och byggas.
Planerade förändringar på ledningsnätet 2015:
• Ombyggnation av pumpstation Marieberg Bolagsvägen pga arbetsmiljö
4.6.4 Bräddningar vid verket och på ledningsnätet
Vid verket efter försedimenteringen bräddade det sammanlagt 2 987 m3. Av dessa berodde 2 087 m3 av högt flöde och resterande bräddades i samband med strömavbrott.
Föroreningsmängden i det bräddade vattnet beräknas utifrån bräddad mängd och föroreningshalten i försedimenterat vatten som årsmedelvärde. Se tabell 11.
Tabell 11. Föroreningsmängd i bräddat vatten
Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Mängd m3/år 15 435 16 534 3 426 5 891 2 087
BOD7 kg/år 1 682 1 587 288 576 196
TOC kg/år 1 125 1 047 199 386 185
tot-P kg/år 44 49 8,2 5,66 7,7
tot-N kg/år 556 602 116 228 98
NH4-N kg/år 426 483 89 171 74
Vid pumpstationerna bräddade det under sammanlagt drygt 1 035 timmar. Av dessa orsakades 124 timmar av hydraulisk överbelastning, medan 911 timmar orsakades av driftavbrott.
Bräddningsuppgifterna för ledningsnätet finns sammanställda i bilaga 8.
Nya större pumpar med nya frekvensomriktare och styrning installerades i pumpstationen Torpängen 2013.
Denna åtgärd har eliminerat bräddningar vid hydraulisk överbelastning.
4.6.5 Åtgärder på ledningsnätet
Under 2014 har 1785 meter spillvattenledning renoverats, varav 803 meter i Latorp, 682 meter i Sörby och 100 meter i Baronbackarna.
4.6.6 Tillgänglighet hur egenkontrollen fungerat under året
Egenkontrollen har under året skett enligt kontrollprogrammet och det uppgjorda provtagningsschemat.
Provtagningsdygnen för enskilda dygnsprov har fördelats efter systemet med alternerande veckodagar. För veckoproven gäller att provtagning skett fortlöpande under 7 dygn per vecka.
För att underlätta drift och skötsel sker provtagningen i tre provtagningsstationer, dit vatten från de olika reningsstegen leds. Provtagning sker med flödesstyrda vakuumprovtagare. Uppsamlingskärlen hanteras och förvaras i kylskåp enl. gällande föreskrifter (SS 028148–1).
Funktionen hos de automatiska provtagarna har varit bra. Vid Sju provdygn av 365 har provtagningen av inkommande vatten inte fungerat. Orsak var stopp i provtagningspump och att slang till provtagningskarusell hade hoppat ur.
4.6.7 Anlitade analyslaboratorier
Analyserna av avloppsvatten har utförts av VA-laboratoriet vid Tekniska förvaltningen i Örebro, ackrediteringsnummer 4420.
Analyserna av metaller, näringsämnen och organiska föroreningar i slam har utförts av Eurofins Environment Sweden AB, ackrediteringsnummer 1125.
4.6.8 Risker och vilka rutiner för undersökning av risker som har ändrats
Under 2013/2014 påbörjades en revidering av riskinventeringsmodellen. Tidigare modell har använts sedan slutet av 90-talet och behöver justeras för att bättre passa dagens verksamhet. Arbetet kommer att fortsätta under 2015.
4.6.9 Fortlöpande miljöförbättrande arbete
Ombyggnationen av reningsverket för att rena bort kväveföreningar fortsätter enligt planen, se även 2.6.2 Förändringar i verksamheten under året.
I och med Revaq-certifieringen har uppströmsarbetet blivit mer strukturerat. En handlingsplan med mål och aktiviteter tas fram årligen. Insamling av kemikalieföreteckningar från A och B-verksamheter har under året genomförts i syfte att identifiera potentiella utsläpp av prio-ämnen till ledningsnätet.
Reningsverket deltar i ett forskningsprojekt som påbörjades i april 2012. Projektet heter ”Biologiska effekter av slam från reningsverk” och leds av Örebro Universitet. Projektet kommer att pågå under 3 år. Främsta syftet med projektet är att undersöka om slammet kan vara skadligt för organismer som lever i slamgödslad jord.
4.6.10 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter
Redovisning av miljöpåverkan från verksamhetens produkter är inte aktuellt eftersom det inte är en producerande verksamhet.
4.6.11 Åtgärder som vidtagits för att minska produkters miljöpåverkan
Redovisning sker inte eftersom det inte är en producerande verksamhet.
4.6.12 Åtgärder för att minska mängden farligt avfall från verksamheten
Inga åtgärder har vidtagits under året för att minska mängden farligt avfall.
4.6.13 Åtgärder för att aktivt verka för en god energihushållning
Efter utvärdering av Linje 1 och 2 så valdes det bottenluftarsystem som visade sig kräva mindre energi än de Celpox-luftare som placerats i Linje 1. Moderna kedjeskrapor för återföring av slam i samtliga
mellansedimenteringsbassänger har installerats vilket ska ge en energibesparing på ca 85 MWh/år.
Energibehovet hos olika pumpar har utvärderats. Från försedimenteringen till biosteget har nya pumpar installerats som endast kräver en tredjedel av den energi som tidigare krävdes.
Förprojektering att dra in fjärrvärme till Skebäck har påbörjats med syfte att ersätta el/gasuppvärmning med fjärrvärme.
4.6.14 De allmänna hänsynsreglerna
Reningsverket driver sin verksamhet i enlighet med miljöbalkens allmänna hänsynsregler.
Kunskapskravet:
Reningsverket skaffar sig kontinuerligt den kunskap som behövs för att skydda miljön mot skada och olägenhet.
Detta sker genom kontinuerlig omvärldsbevakning och kompetensutveckling.
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik:
Reningsverket vidtar de skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att
förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet. Reningsverket tillämpar bästa möjliga teknik. Detta uppnås genom verksamhetsplanering och regelbundna möten där problem och förändringar diskuteras. Underlag för diskussioner är bl.a. riskinventeringen samt dagboksanteckningar och uppföljning av delar av loggböcker. Processen följs dagligen, och förändringar uppmärksammas omgående, och åtgärder vidtas för att förhindra driftstörningar och förhöjda utsläpp.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna:
Reningsverket hushåller med råvaror och energi samt utnyttjar möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vi arbetar kontinuerligt med uppföljningar och utredningar av energiförbrukning och
kemikalieförbrukning. Uppföljning görs av driftresultat och energiförbrukning, dessa ligger till grund för arbetet med utveckling av driften för att minska miljöpåverkan. Förbrukning av kemikalier ses över regelbundet.
Källsortering av avfall görs.
Produktvalsprincipen:
Reningsverket ersätter kemiska produkter med mindre farliga när detta är möjligt. Inventering av kemiska produkter görs årligen med syfte att begränsa antalet produkter. Reningsverket arbetar även med hänsyn till att minimera elförbrukningen i samband med inköp av ny materiel.
Skälighetsregeln:
Reningsverket uppfyller kraven på hänsyn i den utsträckning det är rimligt med hänsyn till nytta och kostnad. Vi strävar efter att fördela resurser så att de gör mest nytta för miljön.
Lokaliseringsprincipen:
Är aktuellt vid val av plats för ny verksamhet, huruvida reningsverket följer denna regel redovisas därför inte för detta år eftersom ingen ny verksamhet planerats eller tagits i drift
Principen att förorenaren ska betala:
Reningsverket ansvarar för att vid eventuell skada eller olägenhet för miljön avhjälpa denna i den omfattning det är skäligt. Inga sådana skador har uppkommit under året.
4.7 Slam
4.7.1 Produktion
Den producerade slammängden uppgick under året till 11 669 ton. Den genomsnittliga torrsubstanshalten (TS) var 27,4 % och baseras på TS-mätningar gjorda på laboratoriet på Skebäck. Detta resulterade i en producerad TS-mängd om 3 197 ton.
De tio senaste åren har slammängderna varierat enligt Diagram 14.
Diagram 14 Slammängd
4.7.2 Slutbehandling/användning
Skebäcksverket blev i april 2012 certifierat enligt Revaq och efter hygienisering genom långtidslagring sprids det mesta av slammet på åkermark. En mindre del av slammet har även använts till sluttäckning av deponin på Atleverket. Hur slammet har använts framgår av tabell 10.
Tabell 10. Användningsområden för slam producerat under respektive år vid Skebäcksverket. Ton/år.
2012 2013 2014
Energiskog 438 0 0
Åkermark 0 2 330 1 895
Tillfört lager Atle 4906 2 356 4 905
Tillfört gårdslager 3177 3 353 3 373
Deponitäckning Atle 2678 3194 1 496
Deponitäckning Karlskoga deponi 914 0 0
Summa 12 113 11 233 11 669
Andel slam som återförts eller avses återföras till produktiv mark 70 % 72 % 87 %
Tabell 11. Slambalans som inkluderar slam på lager från tidigare produktionsår, ton slam
2012 2013 2014
Slam i lager 1/1 + 528 +8 083 +5 856
Producerat slam under året + 12 113 +11 233 +11 669
Slammets TS-halt (%) 26,7 27,4
Slam till energiskog - 438 0 0
Slam till åkermark 0 -9 752 -7 673
Slam till deponitäckning (Atle) - 3 206 - 3 194 -1496
Slam till deponitäckning (Karlskoga) - 914 0 0
Summa avyttrat slam under året - 4 558 - 12 946 -9 169
Slam i lager 31/12 (Atle) + 4 906 +1 633 +4 384
Slam i lager 31/12 (Gårdslager) + 3 177 + 4 223 +3 843
Differens (lagringsförluster på Atle) * 0 -514 -130
*Lagringsförlusterna består i avdunstning, vilket normalt sker med 8-10 % i samband med långtidslagringen.
4.7.3 Slamkvalitet
Tabell över hur innehållet i slam varierat de senaste fem åren redovisas i bilaga 9.
Metallhalterna i slammet har under de senaste tio åren varierat enligt Diagram 15.
Inget av de enskilda månadsproven har under året överskridit de gällande gränsvärdena. Marginalerna till gällande gränsvärden för spridning av slam på jordbruksmark är god.
Kadmium-fosforkvoten (mg Cd/kg P) har dock som medelvärde ökat från 21,8 år 2013 till 24,8 2014, vilket är 3,8 mg/kg högre än målsättningen. Halten kadmium i slammet har ökat med 1,5 % från 2013 till 2014 (0,01 mg/kg TS) medan halten fosfor har minskat med 10,6% (3,2 mg/kg TS). Den ökade Cd/P-kvoten är alltså en kombination av dessa två faktorer men kan till största delen förklaras med att mindre fosfor fällts ut i slammet.
Detta är ett resultat av att processerna vid Skebäcksverket under 2014 störts av ombyggnationen till kväverening.
För att nå målet på en Cd/P-kvot på 17 mg/kg till 2025 måste mängden kadmium i slammet minska med i genomsnitt 57 g/år. För att nå målet krävs ett strukturerat och aktivt uppströmsarbete.
Diagram 15. Metallhalter i slammet under den senaste tioårsperioden.
4.8 Kemikalier
4.8.1 Fällningskemikalier
Mängden fällningskemikalier har de senaste fem åren varierat enligt. Tabell 12.
Tabell 12. Fällningskemikalier.
Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Järnsulfat, COP Ton per år 577 975 831 830 681
Polyaluminiumklorid, PlusPac 1465 Ton per år 241 191 77 75 287
Variationerna i använd mängd fällningskemikalier genom åren beror på att processoptimeringar gjorts, bl.a gjordes försök med biologisk fosforrening i försökslinje för kväve 2010 och 2011. Detta har lett till att järnsulfat doserats i huvudlinjen som vanligt och att efterfällning med polyalumniumklorid gjorts för att fånga upp restfosfor från försökslinjen. Dessutom har höga utgående susphalter från försökslinjen dragit med sig fosfor, vilket gjort att ytterligare dosering av polyaluminiumklorid periodvis varit nödvändig. Doseringen av
Polyaluminiumklorid har kunnat hållas relativt lågt under 2012 och 2013, eftersom doseringen bara använts som efterpolering och detta mer sällan varit nödvändig i samband med en stabilare process.
Under 2014startades försök med styrning av kemikaliedoseringen. I stället för att ha en fast dos järnsulfat (dagdos och nattdos) styrs mängden järnsulfat på fosfathalten ut från mellansedimenteringen. Doseringen av polyaluminiumklorid styrs på fosforhalten på utgående vatten. Försöket är i sin linda, och vidare justeringar kommer att göras, med ambitionen att minska den totala kemikalieförbrukningen. Den höga förbrukningen av polyaluminiumklorid under 2014 beror till viss del på att styrningen inte varit optimal, men även på att försedimenterat vatten pumpats förbi biosteget under tiden då ombyggnation gjorts av linje 4 och linje 3. Det förbipumpade vattnet har inte fosforreducerats med hjälp av järnsulfat, och därför har polyaluminiumklorid behövts för att hålla nere fosforhalterna.
Fällningskemikalierna har de senaste fem åren bidragit med tillförsel av metaller till processen enligt tabell 13.
Tabell 13. Metaller i fällningskemikalien.
Totalt Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Cd kg/år 0,015 0,039 0,026 0,017
0,015
Cr kg/år 5,3 15 14 12 10
Hg kg/år 0,013 0,015 0,012 0,0084 0,0071
Mn kg/år 693 1170 1117 996 822
Ni kg/år 29 49 47 42 34
Pb kg/år 0,190 0,869 0,62 0,44 0,45
Zn kg/år 12 108 103 91 76
As kg/år 0,12 0,095 0,038 0,0080 0,0304
Cu kg/år 0,22 0,19 0,075 0,020 0,078
Fällningskemikaliernas bidrag till metaller i slammet har de senaste fem åren varierat enligt följande tabell 14.
Tabell 14. Fällningskemikaliernas bidrag till metall i slammet.
Totalt Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Cd % 1 % 2 % 1 % 1 % 1 %
Cr % 9 % 16 % 20 % 22 % 20 %
Hg % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 %
Ni % 66 % 105 % 86 % 92 % 69 %
Pb % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 %
Zn % 1 % 7 % 6 % 6 % 5 %
Cu % 0,03 % 0,02 % 0,01 % 0,002 % 0,009 %
Vad gäller nickel har halten i COP angetts till 50 mg/kg, vilket troligen inte är rimligt, med tanke på att detta ger ett högre tillskott av nickel till processen än vad som återfinns i slammet.
4.8.2 Polymer
Polymer har använts till slamförtjockning och slamavvattning. Mängden polymer har de senaste fem åren varierat enligt Tabell 15.
Tabell 15. Polymertillsats.
Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Slambehandling Ton per år 60,6 54,4 53,4 61,2 58,8
Vattenbehandling Ton per år 6,2 0 0 0,7 0,3
4.8.3 Kalciumnitrat
För att förebygga svavelvätebildning har 139 ton kalciumnitrat (Nutriox) doserats vid sju punkter på ledningsnätet under året. De senaste fem åren har doseringen varierat enligt Tabell 16.
Tabell 16. Kalciumnitrat till ledningsnätet.
Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Doseringen görs utifrån hur stora problemen är med svavelvätebildning. Detta varierar, vilket förklarar variationen över åren.
Då kalciumnitrat används för svavelvätereduktion bildas koldioxid och kvävgas samt svavel eller sulfat.
Mängden kväve som tillförs verket från kalciumnitrat är därför försumbar.
4.8.4 Smörjoljor, avfettningsmedel, bränsle m. m.
Tabell 17. Övriga tillförda insatsvaror.
Enhet 2010 2011 2012 2013 2014
Smörjolja kg 250 250 250 200 150
Hydraulolja kg 50 50 50 50 50
Hydraulolja, biologisk kg 420 400 400 250 150
Lagerfett kg 850 900 950 900 300
Avfettningsmedel kg 150 150 150 150 150
Skumdämpningsmedel kg 300 300 400 400 400
Lut l - 1000 - - -
4.8.5 Redovisning av kemiska ämnen och produkter
Kemiska produkter och insatsvaror som används vid reningsverkets verksamhet finns uppställda i bilaga 10.
4.8.6 Köldmedium
Avtal finns tecknat med Ingenjörsfirman TemKo i Örebro om årlig kontroll av kylinstallationer på reningsverken.
Kontroll av kylaggregat och värmepumpsanläggning (se tabell 18) har genomförts av två ackrediterade kontrollorgan; Firma Kylteknik (ackrediterings nr 2794) och Kyltjänst AB (ackrediterings nr 4017).
Totalt installerad köldmediemängd är 103,8 kg (HFC).
Tabell 18. Aggregatförteckning köldmedia Aggregat
Nr
Kod Fyllnadsmängd (kg)
Köldmedietyp
VKA 305 L 4,2 R407C
KYM 293 Ö 3,6 R407C
VMP 400 V 96,0 R134a
Anm: L = Luftkonditionering; V = Värmepump; Ö = Övrigt
4.9 Avfall
4.9.1 Farligt avfall
Det farliga avfallet som transporterats bort från reningsverket redovisas i tabell 19.
Tabell 19. Farligt avfall som transporterats bort från Skebäcksverket.
EWC-kod Typ av avfall Mängd Innehåll Transportör Slutbehandling 130208 Spillolja och
Oljeavfall
1 431 kg Spillolja och oljefilter
Stena Recyckling
AB
-
Kvicksilveravfall (nivåvippor)
3 kg Stena
Recyckling AB
4.9.2 Övrigt avfall
Tabell 20. Övrigt avfall som uppkommit vid anläggningen.
Typ av avfall Mängd (ton)
Transportör Slutbehandling
Brännbart avfall 6,88 Sita Förbränning
Kartong * IL Recycling Återvinning
Kontorspapper * IL Recycling Återvinning
Förpackningsmaterial * Egen Återvinning
Elektronikavfall * Egen Atleverket
Övrig källsortering * Egen Atleverket
* Uppgifter om mängd saknas.
4.9.3 Gallerrens och sand
Vid det mekaniska reningssteget avskiljdes 190 ton gallerrens från vattenfasen. Gallerrenset har körts till Tekniska verken i Linköping för förbränning.
Mängden avskild sand beräknas till 30 ton. Sanden transporteras till Atleverkets deponi.
