RESVANEUNDERSÖKNING
ÖREBRO KOMMUN
Resvaneundersökning Inledning
År 2000 genomfördes en resvaneundersökning i Örebro kommun. Undersökningen ger svar på när, hur och varför vi reser. Under september månad år 2000 intervjuades 1200 personer om sina resor under ett dygn.
Tidigare har två liknande undersökningar gjorts, 1976 för tätorten och 1990 för hela kommunen. I 1990 års undersökning var även Lekebergs kommun med så andelen
landsbygdinvånare var något högre. 2000 gjordes även en nationell resvaneundersökning av Sika som vi jämfört våra resultat med.
Under den aktuella tiden för undersökningen var det 33% regndagar och 66%
uppehållsdagar.
Konjunkturen är likartad vid den här undersökningen som vid den förra 1990 så resultaten är jämförbara.
Undersökningen
Resvaneundersökningen genomfördes som en telefonintervju från och med 2000
10-04 till och med 2000-10-31. Den vände sig till personer i åldern 13-85 år i Örebro kommun. Åldersgränsen är densamma som i den nationella
resvaneundersökningen.
Intervjupersonerna beskrev sitt resande under en angiven mätdag.
Undersökningen avser endast personresor. Den trafik som består av gods och distributionstransporter ingår ej.
I denna redovisning definieras en resa som en förflyttning med ett eller flera färdmedel från en startpunkt till en målpunkt när vi jämför med 1990 års
resvaneundersökning. En resa räknas efter huvudärende när vi jämfört med Sikas nationella undersökning för att få jämförbara resultatunderlag.
Tabellerna påverkas inte mer än någon procent av bortfallet i urvalet då dessa är jämt fördelade över alla kategorier. Det medför att vi har gjort på samma sätt som i 1990 års undersökning.
Lekebergs kommun är inte med i undersökningen vilket medfört att andelen landsbygdsinvånare har minskat av Örebro kommuns totala antal innevånare.
Uppdelningen av tre områden innerstad, ytterstad och landsbygd har gjorts
likadant som 1990. Undersökningen 1990 hade enbart med personer upp till 75 år medan vi har med upp till 85 år för att kunna jämföra med den nationella
undersökningen från Sika.
Vid uppdelningen av stad och landsbygd har församlingar och postnummerområden använts för att skilja dem åt.
I denna redovisning indelas kommunen i tre områden:
- Innerstaden, Örebro tätort, Nikolai, Olaus Petri, Mikael och Vasa-kommundelar - Ytterstaden, Örebro tätort utanför innerstaden, Almby, Brickebacken,
Adolfsberg, Marieberg, Haga, Varberga, Vivalla Lundby samt Lillån och Hovsta
- Landsbygd, Kommunen utanför tätorten
4 0
Det ärsn
abbt och
smid igtM
an Det
ärsn abbt
och smid
igtK vinna Det
ärbillig tMan
Det ärbillig
tKvin na
Villfå motion
Man Vill
fåm otion
Kvin na
Tyc ker
om attcy
klasam tbek
väm tMan Tyc
ker omatt
cykla sam
tbek väm
tKvin na Har
ejda gligen
tillgå ngtill
bilM an Har
ejda gligen
tillgå ngtill
bilK vinna Avs
tånd et M
an Avs
tånd et K
vinna Lätt
attgö raär
enden närm
ancy klarM
an Lätt
attgö raären
den närm
ancy klarK
vinna Inga
andra alter
nativ Man Inga andra
alter nativ
Kvin na Väd
retM an
För attde
tinte finns
park erin
gspla tsK
vinna Det
ärm iljövä
nligtM an Det ärm
iljövä nligtK
vinna
V a rfö r c y k la r v i?
3 5
3 0
2 5
% 2 0
1 5
1 0
5
0
Helt klart cyklar både män och kvinnor för att de tjänar tid och smidighet på det.
Män tänker mer på att de tjänar pengar på att cykla än vad kvinnorna gör.
Kvinnor tänker mer på att de får bättre kondition än vad männen gör.
Yngre personer och studenter har oftare, ingen biltillgång som argument.
Vissa faktorer som väder och miljö spelar mindre roll för de som cyklar.
Undersökningen visade att folk i allmänhet inte hade någon speciell tanke på vad de valde för färdsätt, utan valde det som de själva tjänade mest tid, pengar och motion på.
13-14 Män
13-14 Kvin
nor 15-24
Män 15-24
Kvin nor
25-34 Män
25-34 Kvin
nor 35-44
Män 35-44
Kvin nor
45-54 Män
45-54 Kvin
nor 55-64
Män 55-64
Kvin nor
65-74 Män
65-74 Kvin
nor 75-84
Män 75-84
Kvin nor
tota ltM
än tota
ltK vinnor
A n ta l re s o r p e r p e rs o n o c h d a g e fte r k ö n o c h å ld e r
2 ,0 0
1 ,5 0
1 ,0 0
0 ,5 0
0 ,0 0
Kvinnor 25 – 34 år är mest aktiva med 1,85 resor per dag.
Yngre kvinnor upp till 34 år gör fler resor än män i samma ålder.
Äldre män över 55 år gör fler resor än kvinnorna i samma ålder.
Totalt har kvinnor och män ungefär lika många resor. Medeltalet på alla i Örebro kommun är 1,52 resor per dag.
Det går mot en utjämning av antalet resor mellan kvinnor och män med liknande
förhållanden. Yngre män 15 – 34 år i Örebro kommun gör färre resor än riksgenomsnittet.
Avs
tånd och
tidM än Avs tånd
och tidK
vinnor Bek
väm tmed
bileller buss
Män Bek
väm tmed
bileller buss
Kvin nor Anv
änder bilia
rbete tMän Anv
änder bilia
rbete tKvin
nor Väd
retM än
Väd retK
vinnor Ägerin
gen, stulen
eller har
trasig cyke
lMän Äger
inge n,stu
len eller
har trasig
cyke lKvin
nor Medicin
ska skälM
än Medicin
ska skälK
vinnor Häm
taläm naba
rnpå dagis
Män Häm
taläm naba
rnpå dagis
Kvin nor Jobbig
tatt cykla
Män Jobb igta
ttcy klaK
vinnor Tra
fiksä kerh
etsris ker
och rädsla
för överfallM
än Tra
fiksä kerh
etsris ker
och rädsla
för överfallK
vinnor Beh
övde bilen
för ären
den Män Beh
övde bilen
för ären
den Kvin
nor Tyc
ker omatt
köra bilM
än Tyc
ker omatt
köra bilK
vinnor
V a rfö r c y k la r v i in te ?
5 0
4 5
4 0
3 5
3 0
% 2 5 2 0
1 5
1 0
0 5
Dominerande orsaken till att kvinnor och män inte cyklar är att avståndet är för långt och cykel inte är det snabbaste alternativet.
Är avståndet för kort tycker många att det är snabbare och smidigare att gå i stället.
Bara 22% av kvinnorna och 20% av männen cyklar inte för att det är bekvämare med bil och buss.
15% av männen behövde bilen i tjänsten och det var den främsta orsaken till att de inte cyklade. Män bor inte lika nära sina arbetsplatser som kvinnorna gör vilket till en del bidrar till att de cyklar mindre.
Arbete, skola och tjänsteresor fördelade på färdlängd och huvudsakligt färdsätt
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Buss Bil Cykel Gång
0-3,5 km 3,6-6,0 km 6,1-9,0 km 9,1-50 km
I tabellen kan vi se att gång- och cykeltrafiken avtar markant med ökad sträcka.
Upp till 3,5 km är det gång- och cykelavstånd. Det motsvarar innerstaden eller inne i lokalsamhällena.
Vid 3,6 – 6 km har fotgängarna helt försvunnit. Bil och buss står för 77% av resorna.
Det motsvarar Ytterstaden.
6 km och uppåt är bilen och bussen nästan det enda färdmedlet. Det är bara 4% av resorna på landsbygden som utgörs av cyklister.
9 km är en absolut högsta gräns för cykling enligt undersökningen. De resande väljer vid längre avstånd i stället bil och buss.
250
Taxi
Cyk el
Gång
Bil som
föra re
Bil som
pass agerare
Loka l-och
läns buss
Lång färd
sbuss Tåg
Tidsåtgång för en enkelresa på respektive trafikslag
Minuter
200
150
100
50
0
Val av färdsätt är beroende av restid. Cykel och gångtrafiken är utpräglade kortresealternativ.
Vid lång restid är det värt extrabesväret att boka biljetter och byta färdmedel för att komma till hållplatsen.
Tåg och taxi står tillsammans endast för 0,5% av resandet och är därför vita i diagrammet.
Örebroarna använder bilen mycket mer för att åka och handla än riksgenomsnittet. En del av förklaringen är stora köpcentra utanför gång och cykelavstånd från Den Den längsta
BilA rbete
,stu dier,tjä
nste resa Buss Arb
ete,s tudie
r,tjä nste
resa Fot,
cyke lArb
ete,s tudie
r,tjä nste
resa ÖvrigtA
rbete ,stu
dier,tjä nste
resa Bil
Inkö p,se
rvice Buss
Inkö p,se
rvice Fot,
cyke lInkö
p,se rvice
Övrigt Inkö
p,se rvice
BilF ritid
Buss Fritid
Fot, cyke
lFritid ÖvrigtF
ritid BilÖ
vrig t
Buss Övrigt
Fot, cyke
lÖvrig t
ÖvrigtÖ vrigt
F ä r d lä n g d p e r p e r s o n o c h d a g e fte r h u v u d s a k lig t ä re n d e o c h fä rd s ä tt
1 6
1 4
1 2
1 0
k m 8
6
4
2
0
Ö re b ro H e la la n d e t
Reslängden svarar fritidsresorna för i snitt 11 km per dag.
Örebroarna använder bilen mycket mer för att åka och handla än riksgenomsnittet.
En del av förklaringen är stora köpcentra utanför gång och cykelavstånd från staden.
Örebroarna går och cyklar längre till arbetet eller studierna och i tjänsten än riksgenomsnittet.
Fritidsresorna med bil är inte lika långa som riksgenomsnittet vilket visar att fritidsaktiviteterna ligger mer lokalt i Örebro kommun än riksgenomsnittet.
(Det kan förekomma små variationer på 0,05 km i det här diagrammet beroende på att beräkningen av resmålet ”åter till hemmet” är inlagt i de övriga resorna för att få jämförbara resultat med riket.)
Resa
bost ad och
arbete Resa
bost ad och
skola Resa
i arb etet
Resa i studie
rna Bar
nti llsyn (häm
ta läm na) Häls
o-och sjukv
ård Ann
at se rvice
ären de Förenin
gsliv, relig
ionsu töv.
Ann at ären
de Övriga
inkö p Inkö
p av dagliga
varor Motion
och friluftsl
iv Ann
an fritidsa ktivi
tet Rest
aura ng, ca
fé Skj
utsa Pos
t-/Bankä rende Hob
bies, m usiku
tövn ., ku
rser Hälsa
på släkt och
vänn er Följa
med , barns
fritidsa ktivi
t.
Kult ur, fest
, bio , sport,
unde rhå lln.
Restid per ärende och enkel resa
20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 m in
Den kortaste restiden är till och från arbetet, hämta/lämna barn och resor i arbetet.
Fritidsresorna tar längre tid till exempel skjutsa barn, utöva friluftsliv, bio, sport mm.
De ger de längsta och flesta bilresorna också. Se tidigare diagram, färdlängd per person och dag efter huvudsakligt ärende och färdsätt.
Cyk lar
oftas tMan
Cyklar oftas
tKvin na
Cyklarib
land Man
Cyk lar
ibla ndK
vinna Cyk
lar inte
Man Cyklarin
teK vinna
Cyklar på vintern
50 45 40 35 30
% 25 20 15 10 5 0
74% av de manliga cyklisterna cyklade även på vintern, utav dessa cyklade 28%
av männen bara ibland på vintern.
64% av kvinnliga cyklister cyklade även på vintern, utav dessa cyklade 24% av kvinnorna bara ibland på vintern.
Cykelägande
90 80 70 60
% 50 40 30 20 10 0
Äger cykel Äger cykel Äger ingen som är över som är under cykel
2 år 2 år
Ingen bilIn
ners taden
Ingen bilY
tters taden
Ingen bilLa
ndsb ygden
En bilIn
ners taden
En bilY
tters taden
En bilLa
ndsb ygden
Två bilar
Inne rsta
den Två
bilarY tters
taden Två
bilar Land
sbyg den
Tre eller
fler bilar
Inne rsta
den Tre
eller fler
bilarY tters
taden Tre
eller fler
bilar Land
sbyg den
B i l t i l l g å n g e n f ö r d e l a d p å k o m m u n e n s t o t a l a b e f o l k n i n g
0 5 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0
%
Biltillgången fördelad på kommunens totala befolkning.
Bilen är en prioriteringsfråga och en fråga om behov. De hushåll som kör korta resor i innerstaden klarar sig med en eller ingen bil. Fritidsresorna ex. hälsa på släkt och vänner, naturintresse, sport mm. är en stor orsak till att de i innerstaden har bil eller inte då de resorna är längre än normalt cykelavstånd.
På landsbygden där det är längre avstånd har de flesta hushåll en eller två bilar.
Av studerande över 18 år har endast 49% tillgång till bil.
Medelvärde av antalet bilar i hushållen
0,84 I diagrammet ”Arbete, skola och tjänsteresor
innerstad fördelade på färdlängd och huvudsakligt
en färdsätt” visades att vid avstånd över 9 km begränsar Örebro kommuns invånare färdsätten
1,07 till bil och buss. Det förklarar att biltillgången
ytterstad är högre på landsbygden.
1,56 landsbyg
den
en
y
Ans tä
Anstä Ans
tä Anstä
För eta
För eta
Pen sio
Pen sio
Stu de
Stu de
Arb ets
Arb ets
Gärde Gärde
Värnp Hus
hå Sys
se Sys
se Ans
tälld heltid
Inners taden Anstä
lldhe ltidY
tters tade
n Ans
tälld heltid
Land sbyg
den Ans
tälld deltid
Inners tade
n Anstä
lldde ltidY
tters tade
n Ans
tälld deltid
Land sbyg
den Egen
före tagare
Inne rsta
den Ege
nföre taga
reY tters
taden Ege
nföre taga
reLa ndsb
ygden Pen
sionä rIn
nersta den Pen
sionärY
ttersta den Pen
sionär Land
sbyg den Stu
derar Innersta
den Stu
derarY tters
taden Stu
derar Land
sbyg den Arb
etslös Inners
taden Arb
etslös Ytte
rsta den Arb
etslös Land
sbyg den Ann
ansy ssels
ättning Inne
rsta den Ann
ansy ssels
ättning Ytte
rsta den Ann
ansy ssels
ättning Land
sbgd en
Hushållens förvärvsarbete i inner- och ytterstaden och på landsbygden
25 20
10 15
%
5
0
Innerstaden består av många heltidsarbetande och pensionärer.
Ytterstaden består av större andel deltidsarbetande än i innerstaden.
Studenter är överrepresenterade i ytterstaden på grund av att Universitetet ligger där.
Befolkningen på landsbygden har en stor andel deltidsarbetande och studenter i förhållande till
heltidsarbetande.
Hushållens förvärvsarbete fördelat på män och kvinnor
25
20
15
% 10
5
0
Kvinnor lever längre och svarar för största andelen pensionärer.
Kvinnor studerar mer och är mer arbetslösa än männen.
Kvinnor arbetar mer deltid än männen.
Män arbetar mest heltid.
Förvärvsarbetet inverkar på val av färdsätt män och kvinnor emellan.
En/T våfam
iljshus Inne
rstden En/T
våfam iljshus
Y tter staden
En/T våfam
iljshus La
nds bygd
en Hyres
lägenhet
Inner stden
Hyres lägenhet
Y tter staden
Hyres lägenhet
Lands bygden
Bostad srät
t Inn erstde
n Bostad
srät t Y tte
rstade n
Bostad srät
t Lan dsby
gde n
Genomsnittligt antal personer per hushåll 1990-2000
3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0
Innerstden Ytterstaden Landsbygd
19 90 20 00
Minskningen av antal personer per hushåll är störst på landsbygden.
Lekebergs kommun är inte med i diagrammet 2000.
Andel av hushållens boendeform i kommunen
35
Hyreslägenheter i innerstaden är
30 det vanligaste hushållet i Örebro
25 kommun. De har stor andel
gång- och cykeltrafik.
20 En/Tvåfamiljshushåll i
%
15 ytterstaden är den näst
vanligaste hushållstypen.
10 De är mer bilåkande och står för
5 flest antal kilometer med bil i
kommunen.
0
Personer/hushåll
Genomsnittlig (Brutto-)resande per person och dag
50 45 40 35 30 km 25 20 15 10 5 0
Hela riket Örebro kommun
Färdlängden per person och dag är kortare i Örebro kommun än i hela riket. Vid kortare resor minskar bilanvändandet vilket är en förklaring till att vi går och cyklar mer.
Semesterresorna under semesterperioden är inte medräknade i vår undersökning för Örebro kommun.
Färdsätt hela kommunen jämfört med hela Sverige
Flyg och tåg
Buss 6% 0,5%
Bilförare och Passa
gerare 53%
(Hela riket 57%)
Gång och cykel 40%
(Hela riket 29%) (Hela riket
9,0%) ( hela riket
5,0%)
Bilåkandet är något mindre än riksgenomsnittet.
Bussåkandet är lägre än riksgenomsnittet.
Flyg, tåg och tunnelbana är mycket mindre än riksgenomsnittet.
Örebroarna åker försvinnande lite tåg och flyg bara 0,5% av resorna då enbart längre sträckor.
Gång och cykel andelen är mycket högre än riksgenomsnittet, 40% i Örebro kommun mot 29% i hela riket.
Färdsätt hela kommunen
Tåg Flyg Taxi mm
Bilförare
Cykel 23%
0,5%
Bilpassager are 11%
Gång 17%
42%
Om trafikslagen specificeras och separerar gångare från cyklister och skiljer på
Färdsätt innerstaden
Tåg Taxi Buss 4% Flyg mm (1990 4%) 0,5%
Bilpassa- (1990 1%)
gerare 9% Gång 23%
(1990 8%) (1990 24%)
Bilförare 33%
(1990 30%) Cykel 31%
(1990 33%)
Innerstadens resande är i stort sett oförändrat i jämförelse med 1990 års undersökning.
Avvikelserna ligger inom felmarginalen.
Färdsätt ytterstaden
Bilpassagerare 11%
(1990 11%)
Cykel 21% (1990 23%)
Bilförare 47%
(1990 44%)
Tåg Taxi Flyg mm 0.3%
(1990 1%) Buss 8%
(1990 7%) Gång 14%
(1990 14%)
Män inne
rsta den
Kvin nor
inne rsta
den Män
yttersta den
Kvin nor
ytter staden
Män land
sbyg den
Kvin nor
land sbyg
den
Färdsätt landsbygd Buss 8% Gång 13%
(1990 10%) (1990 9%)
Bilpassager Cykel 4%
are 16% (1990 11%)
(1990 7%)
Bilförare 60% (1990
62%)
Landsbygden har fått en markant förändring.
Cykelåkandet har mer än halverats sedan 1990 på grund av bland annat en minskning av barn som stod för en stor del av cykelåkandet. Gångtrafikanterna som promenerar har ökat.
Samåkningen har fördubblats vilket kan till en del förklaras av dyrare bensin och minskade bilavdrag.
Det är i stort sett lika många bilförare som förut.
70 60 50
% 40 30 20 10 0
Bilavdrag
1990 2000
Kvinnorna bor närmare sina arbetsplatser vilket resulterar i att kvinnorna reser kortare till sina arbetsplatser än männen.
Kortare avstånd gör att fler kvinnor väljer cykel framför bil.
Bilavdragen har minskat mest för kvinnorna på landsbygden. Det har inte minskat
bilanvändandet däremot har samåkningen till och från arbetet ökat.
Betalar arbetsgivaren parkeringsplats som du kan utnyttja?
60 50 40
% 30 20 10 0
Ja Nej Studerar/arbetar ej
17% av parkeringsplatserna vid arbetet betalas inte av arbetsgivaren.
Cykelhjälmsavnvändning
25
20
15
% 10
5
0
ibland ja
Örebro kommuns innevånare som svarat ja på cykelhjälmsanvändningen, ligger något högre i hjälmanvändning än riksgenomsnittet på 9%.
De sämsta användarna är tonårsflickor och yngre män. Kvinnor är bättre än män på cykelhjälmsanvändning.
Man Kvinna
R örlighet
Kan varken stiga
Kan inte använda på en buss eller gå
Rörligheten för befolkningen i Örebro kommun.
låggolvbussar i trappor 2%
4%
Kan inte gå i trappor
4%
inne rsta
den Gång
ytter staden
Gång land sbygd
Gång inne rsta
den Cyk
el ytter staden
Cyk el land sbygd
Cyk el inne rsta
den Buss
ytter staden
Buss land sbygd
Buss inne
rsta den
Taxi,T åg,F
lyg ytter
staden Taxi,T
åg,F lyg land
sbygd Taxi
,Tåg ,Flyg inne
rsta den
Bilp assa
gera re ytter
staden Bilp
assa gera
re land
sbygd Bilp
assa gera
re inne
rsta den
Bilfö rare ytter
staden Bilfö
rare land
sbygd Bilfö
rare
Total reslängd efter färdsätt och område av alla 124207 invånare i Örebro
1000000 900000 800000 700000 600000 km 500000 400000 300000 200000 100000 0
Val av färdsätt är förknippat med tid och avstånd.
Bilförare i ytterstaden kör tillsammans flest kilometer med bil om man multiplicerar totala antalet resor och antalet körda mil.
Bilförare på landet kör flest kilometer per person men de kör inte lika många resor som i inner- och ytterstaden.
Bilförare i innerstaden kör flest resor. Många bilresor är korta vilket är miljöbelastande innan katalysatorn blivit varm.
6 0
Cyk el19
76 Cyk
el19 90
Cyk el20
00 Bil
som föra
re19 76
Bil som
föra re19
90 Bil
som föra
re20 00
Bil som
pass agerare
1976 Bil
som pass
agerare 1990
Bil som
pass agerare
2000 Buss
1976 Buss
1990 Bus
s2000
F ä rd s ä tts a n v ä n d n in g fö r r e s o r m e lla n b o s ta d o c h a rb e te
5 0
4 0
% 3 0
2 0
1 0
0
Cyklandet har minskat med 4% från 1990 men ligger 13% högre än 1976. Lekeberg är inte längre med i undersökningen. Hänsyn är inte tagen till om avstånden till arbetsplatserna är lika långa mellan mätningarna.
