• No results found

Uttalande om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Uttalande om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1(3)

Uttalande om innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisning

ALLMÄNNA RÅD BFNAR 2002:6

1. Detta allmänna råd skall tillämpas av den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078).

2. Det skall tydligt framgå om en redovisningshandling är ett årsbokslut.

Beteckningen årsbokslut får bara användas om handlingen uppfyller kraven i bokföringslagen (1999:1078) om årsbokslut.

3. Det skall tydligt framgå om en redovisningshandling är en årsredovisning.

Beteckningen årsredovisning får bara användas om handlingen uppfyller kraven i årsredovisningslagen (1995:1554) om årsredovisningar.

4. Detta allmänna råd träder ikraft den 1 januari 2003.

MOTIVERING Frågan

Det förekommer att bokföringsskyldiga, som får avsluta bokföringen med ett förenklat årsbokslut frivilligt upprättar ett årsbokslut. Vidare kan företag som enbart är skyldiga att upprätta årsbokslut ibland upprätta en årsredovisning frivilligt. Fråga har uppkommit vilka regler som gäller för dem som frivilligt avslutar bokföringen med en mer omfattande redovisning.

BFN har i sitt allmänna råd BFNAR 2002:5 och vägledning om redovisning i delårsrapporter gjort motsvarande ställningstaganden beträffande begreppet delårsrapporter som nu görs i detta allmänna råd om begreppen årsbokslut och årsredovisning.

Gällande rätt

I 6 kap. bokföringslagen (1999:1078; BFL) finns bestämmelser om hur den löpande redovisningen skall avslutas. I 1 § anges vilka bokföringsskyldiga som skall upprätta årsredovisning. Bestämmelser om hur årsredovisningen skall utformas finns i årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL).

I 6 kap. 3 § första stycket BFL anges att företag, som inte upprättar årsredovisning, skall avsluta sin löpande redovisning med ett årsbokslut. Om företagets årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och företaget inte är skyldigt att upprätta årsredovisning får företaget upprätta ett årsbokslut i förenklad

(2)

2(3) form enligt andra stycket nämnda lagrum. I 4 § samma kapitel finns bestämmelser om årsbokslutets innehåll I paragrafen hänvisas till vissa bestämmelser i ÅRL, som tillämpas på årsbokslut. I 6 kap. 5-9 §§ BFL finns bestämmelser om

tilläggsupplysningar i årsbokslut och i 11-12 §§ samma kapitel finns vissa övriga bestämmelser om årsbokslut. I 6 kap. 10 § BFL finns bestämmelser om det förenklade årsbokslutet.

Bokföringsnämnden (BFN) har tidigare gjort uttalanden rörande

årsredovisningarnas utformning. I BFN U 96:7 uttalar nämnden bl.a. att det inte är god redovisningssed att använda andra rubriker på de olika delarna av

årsredovisningen än vad som följer av ÅRL1. Bedömning

BFN anser att en bokföringsskyldig som avslutar den löpande redovisningen med en handling benämnd årsbokslut måste följa bestämmelserna i BFL rörande årsbokslut.

Detta oavsett om det förelegat en formell skyldighet för den bokföringsskyldige att upprätta årsbokslut eller om möjlighet funnits att upprätta förenklat årsbokslut. På motsvarande sätt måste bokföringsskyldiga som upprättar en årsredovisning följa bestämmelserna i ÅRL. Skälen för BFNs ställningstagande är följande.

Bestämmelserna om årsbokslut och förenklat årsbokslut i BFL respektive årsredovisning i ÅRL anger hur redovisningen skall utformas i de företag som omfattas av respektive lag. Företagen skall utöver dessa bestämmelser även följa god redovisningssed. God redovisningssed inbegriper bl.a. de allmänna råd, som lämnats av BFN och andra normgivare på området. Det är rimligt att läsare av

redovisningshandlingar skall kunna utgå ifrån att dessa upprättats i enlighet med de normer som finns för respektive handling. Genom att benämna en

redovisningshandling för årsbokslut eller årsredovisning får företaget således anses ge utomstående läsare besked om vilka regler det följt när det upprättat handlingen.

• Motsatt ställningstagande skulle leda till ett onödigt merarbete och i vissa fall också besvärliga gränsdragningar för utomstående läsare. Det är inte alltid enkelt - ens för den bokföringsskyldige - att fastställa vilka formella skyldigheter en bokföringsskyldig har beträffande hur bokföringen skall avslutas. Sådana bedömningar är givetvis än mer vanskliga att göra för utomstående. Många av bedömningarna kräver kunskaper, som enbart företaget har.

Bokföringsskyldig som omfattas av bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket sista meningen BFL, dvs. företag som får upprätta årsbokslutet i förenklad form, får genom det allmänna rådet följande handlingsalternativ.

1 Jämför även det numera upphävda uttalandet BFN U 91:2.

(3)

__________________

3(3)

1. Det första handlingsalternativet är att upprätta ett förenklat årsbokslut.

2. Det andra handlingsalternativet är att den bokföringsskyldige kan välja att upprätta en handling med beteckningen årsbokslut eller årsredovisning och konsekvensen av detta är att bestämmelserna i BFL respektive ÅRL måste följas.

Den bokföringsskyldige måste därutöver följa god redovisningssed i sin redovisning (bl.a. allmänna råd från BFN). Inget hindrar i detta fall en bokföringsskyldig att i förvaltningsberättelsen eller på annat sätt ange att han frivilligt valt att avsluta de löpande räkenskaperna med årsbokslut eller

årsredovisning. Trots en sådan upplysning måste den bokföringsskyldige följa det regelverk som gäller för handlingen.

Det finns inget som hindrar att en bokföringsskyldig som skall upprätta ett

årsbokslut väljer att upprätta en årsredovisning. I detta sammanhang bör samtidigt framhållas att det är viktigt att den bokföringsskyldige beskriver vilka

redovisningsprinciper han använt. I i BFNs vägledning Tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden finns beskrivet hur bokföringsskyldiga skall beskriva tillämpade redovisningsprinciper.

Detta uttalande har i sin nya lydelse beslutats av Bokföringsnämnden den 24 oktober 2006 i plenum.

Hans Edenhammar ordförande

Gunvor Pautsch

kanslichef

References

Related documents

Norrköpings kommun redovisar ett resultat uppgående till 221 mnkr för 2015 och vi delar bedömningen att samtliga finansiella mål uppfyllts.. Nedan kommenteras några av de

Granskningens syfte är att pröva om årsredovisningen är upprättad i enlighet med den kommunala bokförings och redovisningslagen samt rekommendationer från Rådet

Kommunstyrelsen beslutade den 19 augusti 2019 att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram riktlinjer för bidrag till arbetsskor samt att beakta detta inför budget 2021. Detta är en

Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska

Bilaga 4 Jämställdhetsbokslut 2020 i Uppsala kommun Bilaga 5 Frivillig lokal uppföljning av Agenda 2030 Bilaga 6 Uppsala Stadshus AB:s årsredovisning

Enheten ansvarar för skolskjutstransporter, måltidsdistribution, intern- posthantering, inköp och försäljning av miljöbränsle till kommunens fordon samt reparation och service

Mål 2020 är att andel ej återaktualiserade vuxna personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd ska vara högre än 2019 års mått, d v s att färre

För 2019 uppgår moderbolaget Västerås Stadshus AB:s resultat efter finansiella poster till 68 Mnkr (58 Mnkr). Merparten av resultatet utgörs av utdelning från Mälarenergi AB och