Årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012

(1)

Patientnämndens förvaltning Telefon 08-690 67 00 E-post registrator@pan.sll.se Box 17535, 118 91 Stockholm Fax 08-690 67 18 www.patientnamndenstockholm.se Hornsgatan 15

Handläggare: Lillemor Humlekil PaN 2013-02-12 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE

2013-01-25 PaN A1211-00183-43

Årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012

Ärendet

I ärendet presenteras årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012.

2012 har varit ett mycket framgångsrikt år för förvaltningen, där vi lyckats uppnå det vi förutsatt oss att genomföra. Vi har lyckats vända ett kraftigt underskott i budgeten från början av året till ett mindre överskott vid årets slut. Trots en nio- procentig ökning av totala antalet ärenden har vi behållit våra relativt korta hand- läggningstider. Hela stödpersonsverksamheten har kvalitetssäkrats med infö- rande av nya rutiner, ny utbildning av stödpersoner och bättre kostnadskontroll av månatliga arvoden. Våra informationsinsatser till vården och allmänheten har ökat jämfört med året innan. Slutligen har vår återföring av ärenden till vården förändrats och förbättrats. Allt detta har genomförts med bibehållen personal- styrka tack vare engagerade medarbetare.

Förslag till beslut

Nämnden föreslås besluta att

- anta årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012 för patientnämnden

- sända in årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012 till koncernredovisning, landstingsrevisorerna och registrator vid Landstingsstyrelsens förvaltning senast den 22 februari 2013

Staffan Blom Förvaltningschef

Bilag0r:

Årsbokslut med förvaltningsberättelse 2012 med bilagor.

(2)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A1211-0018343

Utskrivet 2013-01-25 11:28

Patientnämnden

Förvaltningsberättelse 2012

(3)

2 (26) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A1211-0018343

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning 2012 och förväntad utveckling 2013 ... 4

1.1 Sammanfattning 2012 ... 4

1.2 Förväntad utveckling 2013 ... 5

2. Verksamhetsfakta ... 6

3. Uppföljning av mål ... 6

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål ... 6

3.1.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer ... 7

3.1.2 Nöjda medborgare och patienter ... 7

3.1.3 Stolta medarbetare ... 7

3.1.4 Hållbar miljö ... 7

3.1.5 Likvärdig behandling av alla invånare ... 7

3.1.6 Förbättrad tillgänglighet ... 7

3.1.7 En ekonomi i balans ... 7

3.2 Kvalitetsredovisning ... 7

3.3 Nämndens/Styrelsens mål ... 8

4. Uppföljning av uppdrag ... 8

5. Uppföljning av styrdokument ... 8

5.1 Specifika ägardirektiv ... 8

5.2 Följsamhet finanspolicy ... 8

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk ... 8

5.4 Intern kontroll ... 8

6. Uppföljning verksamhet ... 9

6.1 Organisationsförändringar... 9

6.2 Verksamhetsförändringar ... 9

6.3 Verksamhetens produktion/leveranser ... 9

6.3.1 Patientärenden ... 9

6.3.2 Statistik och information ... 11

6.3.3 Förebyggande arbete ... 12

6.3.4 Satsning på patientsäkerhet ... 13

6.3.5 Stödpersoner ... 14

6.4 Verksamhetstal ... 16

6.4.1 Övrig produktion ... 16

(4)

6.4.2 Produktivitet... 16

6.4.3 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv ... 16

7. Verksamhetens ekonomiska resultat ... 17

7.1 Årets resultat ... 17

7.1.1 Personal ... 18

7.1.2 Övriga kostnadslag, avskrivningar och finansnetto ... 19

7.2 Resultatdisposition... 20

7.3 Investeringar ... 20

7.4 Balansräkning ... 20

7.5 Kassaflödesanalys ... 20

8. Medarbetare ... 21

9. Miljö ... 22

10. Funktionsnedsättning ... 22

11. Folkhälsoarbetet ... 25

12. Upphandling och inköp ... 25

13. Övrigt ... 25

14. Ledningens åtgärder ... 25

15. Kontaktpersoner ... 26

(5)

4 (26) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE A1211-0018343

1. Sammanfattning 2012 och förväntad utveckling 2013

1.1 Sammanfattning 2012

(Mkr)

Patientnämndens resultat för 2012 är plus 0,2 mkr jämfört med plus 0,1 mkr för föregående år.

Under 2013 mottog förvaltningen 5 346 ärenden, vilket var 9 procent fler än föregående år. Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt de senaste åren och mer än fördubblats sedan 2005. Under 2012 uppgick de till 1 892, vilket var 5 procent fler än föregående år.

I 9 procent av ärendena lämnade förvaltningen rådgivning, information och hänvisning utan att något problem eller klagomål framförts. I vissa fall kan dock ett problem ligga bakom anmälarens önskan om information

De största förändringarna utgjordes av klagomål på vård vid akutsjukhus som ökade med 11 procent respektive specialistvård utanför akutsjukhus som ökade med 10 procent. För ärenden avseende primärvård sågs en mar- ginell ökning, medan klagomålen på psykiatri minskade med 3 procent.

Vid akutsjukhusen ökade ärenden rörande vård och behandling med 10 procent. Ärenden avseende kommunikation, till exempel bemötande, information och samverkan med patient/anmälare, med 19 procent.

-0,6 -0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2012 Fg mån PR

(6)

Privat specialistvård avser många olika verksamheter, varför generella slut- satser är svåra att dra. Dock ökade ärenden avseende specialiteterna obstetrik-gynekologi och ortopedi med 54 respektive 25 procent.

Klagomål på tandvård ökade något. Här ökade antalet ärenden som ansåg vård och behandling med 31 procent.

Under 2012 behandlade nämnden 8 principärenden. I flera av dem framkom brister i remisshantering. Bland övriga fanns exempel på brister i om- händertagande i primärvården vid akut skada, utebliven information till patienter vid avvikande provsvar och upprepad felförskrivning av läkeme- del.

Förvaltningen följer förbättringsåtgärder i vården i skriftliga ärenden.

Dessa kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Åt- gärder hade vidtagits i 430 skriftliga ärenden som avslutades under 2012, vilket var 45 procent fler än föregående år. I 291 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 183 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden.

Under 2010 minskade antalet ansökningar om stödperson. Detta föran- ledde särskilda insatser riktade mot de enheter som bedriver tvångsvård, vilket ledde till en kraftig ökning av antalet ansökningar 2011. Denna nivå kvarstod under 2012 då 206 stödpersonsförordnanden genomfördes.

Efterfrågan på statistiska sammanställningar av förvaltningens patientä- renden har ökat kontinuerligt. Under 2012 utvecklades ett system som automatiskt sammanställer och skickar rapporter via e-post såväl varje må- nad som på årsbasis.

1.2 Förväntad utveckling 2013

Nämnden finner det inte troligt att antalet patientärenden eller ansökning- ar om stödperson kommer att minska. Även om vissa typer av problem kan minska som en följd av nämndens och vårdens förebyggande insatser tyder andra faktorer på en utveckling i motsatt riktning. Dels leder sjukvårdens utveckling till att nya problem uppstår, dels medför den växande befolk- ningen i länet att ett ökande antal patienter kommer att söka vård, vilket sammantaget torde medföra en ökning av ärendemängden.

Antalet patientärenden, och särskilt de som hanteras skriftligt och kräver betydligt större utredningsresurser än övriga ärendetyper, ökar kontinuerligt.

I princip finns inga möjligheter att påverka omfattningen av de olika verk- samhetsdelarna då de som har synpunkter på vården, ansöker om stödper- son eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen uti- från egna behov och önskemål.

(7)

Förvaltningen kommer även under 2013 att vara mycket aktiv i sina informationsinsatser riktade till vården. Ett av nämndens sammanträden kommer som tidigare att förläggas externt och kombineras med information till lokala verksamheter.

Det pågående arbetet för att kvalitetssäkra stödpersonsverksamheten planeras slutföras under våren 2013. Antalet ansökningar om stödpersoner kommer att följas och särskilda informationsinsatser kommer även fort- sättningsvis att riktas till de verksamheter som bedriver tvångsvård.

Det ökande antalet patienter som tvångsvårdas i öppen psykiatrisk vård medför att säkerheten för stödpersonerna måste beaktas särskilt. Verksam- heten kommer att följa detta, och om behov ses utarbeta nya rutiner för stödpersonerna.

Förvaltningen har under de senaste åren följt upp vårdens åtgärder vid förmodad vårdskada. I en särskild pilotstudie 2012 har patienter i skriftliga ärenden där yttrande ska begäras från vården tillfrågats om de anser att de skadats i vården. Preliminärt planeras för ett nationellt projekt som invol- verar landets samtliga patientnämnder med denna inriktning under 2013.

2. Verksamhetsfakta

Denna punkt avser inte patientnämnden.

3. Uppföljning av mål

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål

SLL långsiktiga mål Dimension/parametrar Uppfyllt

mål?

Bokslut 2012

Mål 2012

Bokslut 2011 Förbättrad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

Avser ej Patientnämnden

Förbättrad kvalitet i hälso- och sjukvården Avser ej Patientnämnden

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Avser ej Patientnämnden

En ekonomi i balans

ja 0,2 0,0 0,1

SLL:s huvudmål rörande tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt tillgänglighet i kollektivtrafiken avser inte Patientnämnden. Nämnden

(8)

har dock egna mål rörande tillgänglighet och kvalitet, vilka redovisas på annan plats i detta dokument.

Resultatet för 2012 är plus 0,2 mkr jämfört med plus 0,1 mkr föregående år.

Resultatet är något bättre än budget på 0.

3.1.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer

De mål som bedöms relevanta för patientnämndens uppdrag redovisas nedan.

3.1.2 Nöjda medborgare och patienter

Minst vart tredje år genomförs en enkätundersökning riktade till anmälare som nyligen haft ett skriftligt ärende hos förvaltningen. Resultatet från den senaste undersökningen, som genomfördes 2011 och omfattade 160 anmä- lare redovisas i bilagorna Q1 och Q2.

3.1.3 Stolta medarbetare

Förvaltningen deltar årligen i landstingets medarbetarundersökning. Dessa har visat att medarbetarna anser att förvaltningen är en attraktiv arbets- plats. Vid den senaste undersökningen framkom indikationer på att personalgruppen inte fungerar optimalt. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med detta.

3.1.4 Hållbar miljö

Förvaltningens miljöarbete redovisas i avsnitt 9.

3.1.5 Likvärdig behandling av alla invånare

De som har synpunkter på vården eller ansöker om stödperson kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Förvaltningen kan inte se annat än att alla bemöts enligt de behov som finns i varje enskilt ärende.

3.1.6 Förbättrad tillgänglighet

Förvaltningens arbete för att säkerställa och följa tillgängligheten redovisas i avsnitt 3.3, Nämndens mål.

3.1.7 En ekonomi i balans

Nämnden har en ekonomi i balans. Resultatet är plus 0,2 mkr med en om- sättning på ca 20 mkr, det vill säga överskottet är ca 1 procent av omsätt- ningen.

3.2 Kvalitetsredovisning

Förvaltningens interna kvalitetsarbete har två aspekter. Den ena aspekten avser det egna arbetet, som ska bedrivas enligt fastställda riktlinjer och rutiner. Den andra aspekten avser vårdens nytta av kvaliteten på förvaltning- ens arbete, det vill säga hur de erfarenheter som verksamheten gör genom

(9)

sina patientärenden och sin stödpersonsverksamhet kan bidra till att för- bättra patientsäkerhet och kvalitet i vårdens olika delar.

Förvaltningen arbetar ständigt mer att förbättra kvaliteten i arbetet. Två kvalitetssamordnare har utsetts och tid för deras arbete har avsatts. Avvi- kelserapportering utgör basen i kvalitetsarbetet, och har lett till många för- bättringsåtgärder. Därutöver anordnas särskilda kvalitetsdagar med aktu- ellt innehåll.

3.3 Nämndens/Styrelsens mål

Patientnämnden ska bidra till att stärka patientens ställning och att för- bättra vården. Nämndens kvalitetsmål utgår därför från de fem verksam- hetsområden som definierats i den kvalitetspolicy som gäller från och med 2012; patientärenden, stödpersonsverksamhet, förebyggande verksamheter, öka kunskap hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter.

Samtliga mål inklusive uppföljning 2012 framgår av bilaga Q1 Kvalitetsmål 2012 som visar planen för 2012 samt Q2 som utöver planen för 2013 även visar den uppföljning som gjorts under 2012.

4.

Uppföljning av uppdrag

Inga uppdrag har givits till patientnämnden.

5. Uppföljning av styrdokument

5.1 Specifika ägardirektiv

Specifika ägardirektiv saknas.

5.2 Följsamhet finanspolicy

SLLs finanspolicy har följts.

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk

Följsamheten till aktuella policyer, handlingsplaner och regelverk redovisas i respektive bilaga.

5.4 Intern kontroll

Förvaltningens arbete med intern kontroll 2012 framgår i bilaga P1, Intern kontroll 2012 som visar planen för 2012 samt P2, Intern kontroll 2013, som utöver planen för 2013 även redovisar den uppföljning som gjorts under 2012.

(10)

6. Uppföljning verksamhet

6.1 Organisationsförändringar

Inga organisationsförändringar har genomförts under året.

6.2 Verksamhetsförändringar

Inga förändringar rörande verksamhetens innehåll eller uppdrag har skett under året. De förändringar som följde med anledning av patientsäkerhets- lagen (82010:659) och ändringar i lag (1998:1656) om patientnämndsverk- samhet m m 2011 medförde en kraftig ökning av antalet informationsinsatser som bestått under 2012.

6.3 Verksamhetens produktion/leveranser

Nämndens förvaltning ska fungera som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter samt annan information förvaltningen får görs utredningar och framställ- ningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda or- gan. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet.

De brister som utreds av förvaltningen utgör underlag för kvalitetsförbätt- ringar hos såväl berörda vårdgivare som vården i helhet. Då nämnden läg- ger särskild vikt vid ärenden som rör patientsäkerhet identifieras brister inom detta område varvid vården ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder.

De personer som kontaktar förvaltningen har på olika sätt råkat illa ut och tappat förtroendet för vården. Det är därför angeläget att återställa detta genom ett professionellt bemötande och högkvalitativ handläggning av deras ärenden. Därigenom kan i många fall en kostbar rundgång i vården fö- rebyggas. Att förvaltningen erbjuder god tillgänglighet och gott omhänder- tagande är således kostnadseffektivt då det leder till nöjda anmälare med återupprättat förtroende för vården som känner att deras problem tagits på allvar, vilket sammantaget torde innebära en besparing för vården som helhet.

Det kan även antas att förvaltningens ärendehantering i sig innebär en tids- besparing för vården. Flertalet av de händelser som kommer till förvalt- ningens kännedom kan smidigt lösas genom telefonkontakter, varvid vår- den avlastas egna åtgärder för att hantera dessa problem.

6.3.1 Patientärenden

Under 2012 inkom 5 346 ärenden till förvaltningen, vilket var 9 procent fler än föregående år. Av ärendena avsåg 9 procent rådgivning, information och hänvisning. I dessa fall har anmälaren kontaktat förvaltningen för att få information utan att något klagomål framförts. I en del fall kan ett problem ligga bakom kontakten, men anmälaren har önskat information om vilka

(11)

rättigheter man som patient har i en specifik fråga eller hur hon/han själv kan gå tillväga för att lösa problemet.

Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt de senaste åren och mer än för- dubblats sedan 2005. Under 2012 uppgick de till 1 892, vilket var 5 procent fler än föregående år.

I 39 procent av de skriftliga ärendena hade kontakten med förvaltningen inletts med ett telefonsamtal eller ett e-postbrev. I de fall anmälaren önskar att förvaltningen utreder ärendet ändras registreringen till skrivelse.

Ärenden som hanterades enbart med e-post ökade med 28 procent och ärenden som hanterades enbart per telefon ökade med 8 procent.

Ärendenas fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan.

Där redovisas även de väsentligaste förändringarna rörande ärenden som inkommit till nämnden skriftligen respektive per telefon.

Ärenden per vårdtyp

2012 2011 - 2012 förändring, %

Vårdtyp Antal Samtliga ärenden Skriftliga ärenden Telefonärenden

Akutsjukhus 1 698 + 11 + 12 + 11

Primärvård 1 271 + 1 - - 3

Psykiatrisk vård 830 - 3 - 12 -

Specialistvård* 615 + 10 + 6 + 12

Tandvård 315 + 2 - 6 + 4

Kommunal vård 63 - 19 - - 32

Geriatrik 78 + 28 + 58 + 21

Habilitering & Hälsa 6 - - -

Övrig vård 457 + 86 + 38 + 118

Utom SLL, avtal 13 - - -

Totalt 5 346 + 9 + 5 + 8

* utanför akutsjukhus

I förvaltningens statistikprogram kan två klagomål/synpunkter registreras i samma ärende, vilket var fallet i 16 procent av ärendena under 2012. Dessa avser vanligen en och samma vårdgivare. Ärenden av detta slag är vanligtvis mer komplicerade och kräver mer utredningsresurser än ärenden som endast innehåller ett klagomål. Jämfört med 2011 sågs en ökning av antalet ärenden med två klagomål/synpunkter med 20 procent.

Akutsjukhus

I 32 procent av samtliga ärenden framfördes klagomål på vård vid akutsjukhus, vilket var 11 procent fler än motsvarande period föregående år.

(12)

Klagomål avseende vård och behandling ökade med 11 procent och uppgick till 49 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus.

Klagomål avseende kommunikation, till exempel bemötande, information och samverkan med patient/anmälare, ökade med 19 procent och utgjorde 16 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus.

Klagomål på organisation, till exempel tillgänglighet och valfrihet, ökade med 6 procent och utgjorde 11 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus.

Primärvård

Totalt 24 procent av ärendena avsåg primärvård. Dessa minskade successivt under en följd av år, men ökar nu sedan 2009. En förklaring till detta skulle kunna vara att många nya mottagningar tillkomit under de senaste åren, vilket lett till en ökning av antalet besök. Under 2012 ökade ärendena dock endast obetydligt, med 1 procent jämfört med 2011.

Psykiatrisk vård

16 procent av ärendena avsåg psykiatrisk vård. Här ses en positiv trend.

Ärendena minskade under 2011, vilket fortsatt under 2012, då 3 procent färre ärenden inkom jämfört med föregående år. Förvaltningen kan inte se någon enskild förklaring till det minskande antalet ärenden.

Specialistvård utanför akutsjukhus

Ärenden avseende specialistvård utanför akutsjukhusen avser ett stort antal större och mindre mottagningar. De utgjorde 12 procent av samtliga ären- den och ökade med 10 procent. De största ökningarna såg som tidigare för obstetrik-gynekologi och ortopedi som ökade med 54 respektive 25 procent.

Tandvård

Tandvårdsärendena utgjorde 6 procent av nämndens samtliga ärenden och ökade med 2 procent. 42 procent avsåg behandling och 33 procent ekonomiska frågeställningar. Jämfört med föregående år sågs en förskjutning mot en större andel ärenden som avsåg vård och behandling.

Övrig vård

I 9 procent av ärendena framfördes klagomål på övrig vård. Dessa ökade med 86 jämfört med föregående år. Här registreras ärenden som avser landstingsövergripande frågor samt bland annat ambulanssjukvård, medi- cinsk fotvård, hjälpmedel, syncentraler och tolkverksamheten. Ökningen avsåg huvudsakligen övergripande frågor.

6.3.2 Statistik och information

Ett ökande antal av länets vårdgivare följer regelbundet sina ärenden hos förvaltningen och har tidigare tillsänts rapporter över dessa enligt egna önskemål, vanligen månads-, kvartals- eller tertialvis. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av förvaltningens erfarenheter. Därutöver efterfrågas erfarenhet-

(13)

erna av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med nyteckning och för- längning av avtal med vårdgivare. Dessa typer av datasammanställningar har ökat kraftigt under de senaste åren och har uppgått till cirka 600 per år.

Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering gene- rerar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför landstinget. Data sammanställs rutinmässigt på årsbasis i en rapport som till- ställs Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden, kommuner och stads- delar, Folktandvården, Stockholms läns sjukvårdsområde, samtliga akutsjukhus samt privata husläkarmottagningar och ett urval specialistläkar- mottagningar får på samma sätt ta del av de ärenden som avser deras egna verksamheter. Även dessa rapporter har ökat i antal under de senaste åren och uppgått till cirka 250 per år.

För att förbättra servicen till vården, och samtidigt i någon mån frigöra de resurser som tas i anspråk för sammanställning och utskick av ovan nämnda rapporter, har förvaltningen utarbetat ett system som innebär att såväl löpande månadsrapportering som de årliga rapporterna till vårdgivare automatiskt sammanställs och sänds med e-post till respektive vårdgivare.

Systemet hanterar även årsrapporter till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Månadsrapporterna har cirka 750 rapporter mottagare och årsrapporterna knappt 800 årsrapporter.

Förutom framtagande och sammanställning av data enligt ovan har förvalt- ningens personal gjort besök hos ett stort antal vårdgivare samt patient- och intresseföreningar för att informera om ärenden som varit aktuella.

Dessa besök har ökat dramatiskt. Personalen föreläser även vid utbildnings- tillfällen för utländska läkare som kuratorer, undersköterskor, medicinska sekreterare och vid utbildningar för blivande tandläkare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Sammanlagt har 117 sådana informationstillfällen ge- nomförts under 2012.

6.3.3 Förebyggande arbete

Genom sitt förebyggande arbete bidrar verksamheten till ökad kvalitet i hälso- och sjukvården. Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden och sprider genom sina proaktiva ärenden information om ärenden där problem i kontakterna med vården lösts på ett sätt som bidra- git till att förbättra patientsäkerheten och som andra vårdgivare bedöms kunna använda i sitt eget patientsäkerhets- och kvalitetsarbete.

Under 2012 behandlade nämnden 8 principärenden. Många avsåg flera vårdtyper och vårdgivare och gällde flera patienter. Nämnden har på detta sätt bland annat uppmärksammat:

− Brister i omhändertagande i primärvården vid akut skada

− Brister i information till patienter om avvikande provsvar

− Upprepad felförskrivning av läkemedel

(14)

I flera ärenden framkom brister i remisshantering. Det tog lång tid både att skicka remisser och för mottagaren att bedöma dem, man underlät att regi- strera inkomna remisser, patienten informerades inte när remissen skicka- des vidare till annan enhet med mera.

Förvaltningen kan genom sitt ärendehanteringsprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvar- liga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på missför- hållanden. Förvaltningen följer kontinuerligt de förbättringsåtgärder som dokumenteras i yttranden från vårdgivare. Dessa analyseras och redovisas i ett särskilt avsnitt i den årliga rapporten till Socialstyrelsen.

Förbättringsåtgärder hade vidtagits i 22 procent av de skriftliga ärenden som avslutades under 2012. Totalt hade åtgärder vidtagits i 430 ärenden, vilket var 45 procent fler än föregående år. I 291 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 183 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden.

6.3.4 Satsning på patientsäkerhet

De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en vär- defull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer.

I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet.

Den 1 januari 2011 ändrades lag om patientnämndsverksamhet m. m. så att det framgår att patientnämnderna ska bidra till hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vidare anges att nämnderna ska göra Socialstyrelsen upp- märksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn.

För att intensifiera nämndens patientsäkerhetsarbete sände förvaltningen under 2011, när patienten så önskade, upp skriftliga ärenden där det be- döms kunna föreligga en vårdskada eller risk för sådan. I dessa fall sänds en särskilt blankett till vården när förvaltningen begärde yttrande i ärendet. Av ifylld blankett framgick om vården bedömt att en vårdskada eller risk för sådan förelegat och i så fall vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta.

Blanketterna utvecklades och sändes under det första kvartalet 2012 till vårdgivare i samband med begäran om yttrande i samtliga ärenden där an- mälarens klagomål avsåg brister i behandling, bemötande, tillgänglighet, omvårdnad, samverkan, information och administration. Därefter följer förvaltningen utvecklingen genom en särskild granskning av yttranden i ärenden där det kan befaras att patienten fått en skada i vården.

(15)

Under september till november 2012 har förvaltningen tillfrågat anmälare i skriftliga ärenden där yttrande ska inhämtas från vården om de anser att de skadats i vården. Dessa uppgifter kommer att sammanställas i en särskild rapport under våren 2013.

Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara har nämnden knutits till landstingets centrala patient- säkerhetskommitté.

Patientnämnden och dess förvaltning deltog i mars i Patientsäkerhetsda- garna 2012. Medarbetarna bevakar kontinuerligt olika områden och med- verkar i och med detta vid seminarier och konferenser. Därutöver har nämnden och förvaltningen representerats vid den internationella patient- säkerhetskonferensen i Paris i april.

Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska patient- nämnden göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Därför gör förvaltningen minst varje kvartal en avstämning i ärendedatabasen för att utröna om det föreligger behov av att överväga att vidarebefordra information till Socialstyrelsen på en övergri- pande nivå. Vid två tillfällen hittills under 2012 har Socialstyrelsen upp- märksammats på ett ökande antal ärenden vid mottagningar. Dessa avsåg en vårdcentral och en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Därutöver följer förvaltningen ett antal mottagningar där mindre ökningar noterats.

6.3.5 Stödpersoner

Parallellt med arbetet med vårdrelaterade problem har patientnämnden en uppgift av myndighetskaraktär, att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Denna verksamhet regleras i rättighetslagar och är därmed omöjlig att styra, såväl vad gäller volym som fördelning över tid. Ett förordnande kan variera i längd från några dagar upp till flera år.

Under 2010 minskade antalet ansökningar om stödpersoner. Detta med- förde kontakter med samtliga chefer i verksamheter som bedriver psykiatrisk tvångsvärd, vilket ledde till en markant ökning. Under 2012 förordna- des 206 stödpersoner, vilket är samma antal som föregående år.

Den 31 december 2012 hade 139 patienter stödperson, vilket var något färre än samma datum föregående år.

Diagrammet nedan visar antalet förordnanden under åren 2008 till 2011 samt prognos för 2012.

(16)

Trots det ökade antalet förordnanden av stödpersoner under 2011 och 2012 har den totala kostnaden för verksamheten minskat till följd av de nya upp- följningsrutiner som infördes i samband med den kvalitetssäkring av stöd- personsverksamheten som beskrivs nedan. Diagrammet nedan visar utbetalning i tkr till stödpersonerna per månad under 2011 och 2012.

Då tillgång till stödperson är en rättighet för tvångsvårdade patienter är förvaltningen skyldig att tillhandahålla dessa och behöver således ha en beredskap att snabbt kunna förordna lämpliga stödpersoner. Totalt förfogar förvaltningen över cirka 200 stödpersoner. Eftersom dessa av olika anled- ningar ibland slutar sina uppdrag och allt fler nya patienter tillkommer be- höver förvaltningen varje år rekrytera och utbilda nya stödpersoner.

Under 2011 inleddes ett omfattande arbete med att kvalitetssäkra stödper- sonsverksamheten. Befintliga rutiner har reviderats, förbättrats och förtyd- ligats, vilket bland annat innebär att samtliga handläggare vid behov kan förordna stödpersoner. Här ingår att se över befintliga mål och ta fram nya/ytterligare mål och indikatorer. Även ärendedatabasens stödpersonsdel har utvecklats. Detta arbete kommer att slutföras under 2013.

0 50 100 150 200 250

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

0 50 100 150 200 250 300 350 400

2011 2012

(17)

Kvalitetssäkringen har, i vissa delar, medfört ett merarbete vad gäller hand- läggningen av ansökningar om och förordnanden av stödpersoner. Kontrol- len över verksamheten har dock skärpts väsentligt.

6.4 Verksamhetstal

Patientnämnden har inget ytterligare att anföra, utöver vad som framgår i avsnitt 6.3.

6.4.1 Övrig produktion Ej relevant för patientnämnden.

6.4.2 Produktivitet

Denna punkt avser inte patientnämnden.

6.4.3 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv

Alla medborgare har, oavsett ålder och kön, sexuell läggning, etnicitet med mera samma möjlighet att vända sig till patientnämndens förvaltning. De som har synpunkter på vården i länet kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål.

Under 2012 avsåg 63 procent kvinnor, vilket är samma andel som föregå- ende år. I ett mindre antal ärenden var patientens kön och/eller ålder inte kända.

Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan pro- blemområdena. Klagomål på vård och behandling var vanligast för båda könen och uppgick till 42 procent för män och 41 procent för kvinnor. Som tidigare år klagade kvinnor något oftare än män på kommunikationsrelate- rade problem, t ex bemötande. I övrigt var skillnaderna små.

Klagomål på akutsjukhus respektive psykiatrisk vård var något vanligare bland män, medan kvinnor klagade något mer på primärvård och speci- alistvård utanför akutsjukhus. Skillnaderna var dock små.

I de fall ett klagomål kan knytas till en person eller funktion i vården registreras dennas yrkeskategori i förvaltningens statistikprogram. Av det totala antalet ärenden 2012 kunde 3 764, det vill säga 70 procent, hänföras till en angiven person eller funktion i vården. I dessa fall har dennes yrkeskategori registrerats. Majoriteten av dessa klagomål, 72 procent, avsåg läkare. Däref- ter följde sjuksköterskor med 8 och tandläkare med 7 procent. Resterande 13 procent fördelade sig på ett stort antal yrkeskategorier och funktioner.

I 47 procent av ärendena som avsåg läkare hade dennas/dennes kön angi- vits. Här av såg 35 procent kvinnliga och 65 procent manliga läkare. För sjuksköterskor var antalet män mycket litet, medan fördelningen var mera jämn för tandläkare, 45 procent var kvinnliga och 55 procent manliga.

(18)

7. Verksamhetens ekonomiska resultat

Resultaträkning (Mkr)

Bokslut 2012

Bokslut 2011

Förändr

%

Budget 2012

Avvik mkr

Avvik

%

Fsg av övriga tjänster 1,5 1,4 7% 1,3 0,2 15%

Landstingsbidrag 18,1 18,5 -2% 18,1 0,0 0%

Övriga intäkter 0,2 0,3 -33% 0,2

Verksamhetens intäkter 19,8 20,2 -2% 19,4 0,4 2%

Pers kostnader -15,8 -16,4 -4% -16,2 0,4 -2%

Kostn fö övr verks ankn tj -0,1 0,0 173% -0,1

Lokal, fast kostnader, hyra anl till -1,6 -1,6 0% -1,6 0,0 0%

Övriga kostnader -2,0 -2,0 0% -1,6 -0,4 25%

Verksamhetens kostnader -19,5 -20,0 -3% -19,4 -0,1 1%

Avskrivningar -0,1 -0,1 0% -0,1 0,0 67%

Finansnetto 0,0 0,0

Resultat 0,2 0,1 0,0 0,2 -600%

7.1 Årets resultat

Utfallet är plus 0,2 mkr och därmed något bättre än föregående års resultat på plus 0,1 mkr. Utfallet är 0,2 mkr bättre än budgeten på 0 mkr.

Textkommentar

Intäkt Avvikelse

bokslut- budget

Kostnad Avvikelse

bokslut- budget

Resultat Avvikelse

bokslut- budget

Beslut av LF/LS/

HSN/TN (Belopp)

Intäkter 0,40 0,00 0,40 0,00

Pers kostnader 0,34 0,34

Övriga verks anknutna kostnader -0,06 -0,06

Övriga kostnader -0,40 -0,40

Avskrivningar -0,05 -0,05

Finansnetto -0,01 -0,01

0,0 0,0 0,0 0,0

Ev ej analyserad restpost 0,0

S:a avvikelse 0,4 -0,2 0,2 0,0

Intäkterna är ca 0,4 mkr högre än årets budget. Orsaker är vidarefakture- ring av konferenskostnader 60 tkr, fackligt arbete 136 tkr samt ökad ersätt- ning för arbete utfört åt länets kommuner samt länets tandvård. Personal- kostnaderna är drygt 0,3 mkr (342 tkr) lägre än budget. Övriga kostnader exklusive hyror är ca 0,5 mkr högre än budget.

(19)

7.1.1 Personal

Bemanningskostnader (Mkr)

Bokslut 2012

Bokslut 2011

Förändr

%

Budget 2012

Avvik

% Summa personalkostnader 15,8 16,4 -4% 16,2 -2%

varav förändring sem- och löneskuld -0,1 0,0 0,0

varav lönekostnad 15,9 16,4 -3% 16,2 -2%

varav pensionskostnad Inhyrd personal varav läkare varav sjuksköterskor varav övrig personal

Summa bemanningskostnad 15,8 16,4 -4% 16,2 -2%

Sjukfrånvaromått

Bokslut 2012

Bokslut 2011

Förändr

%-enh

Budget 2012

Avvik

%-enh Procentuell sjukfrånvaro 2,3 6,6 -430% 230%

Lönekostnaderna vilka utgör den största delkomponenten av personalkost- naderna minskade med 4 procent, det vill säga 0,6 mkr jämfört med års- bokslut 2011. Den övervägande orsaken till de minskade personalkostna- derna är minskade kostnader för nämndens stödpersonsverksamhet med minus 0,5 mkr. En heltids tjänstledighet under hösten medförde minskade personalkostnader med minus 0,2 mkr.

Lönekostnadsminskningen består bland annat av en minskad kostnad för nämndens stödpersonsverksamhet motsvarande 3,1 procent och en löneök- ning på 2,6 procent.

Inhyrd personal förekommer inte.

Sjukfrånvaron har minskat kraftigt till 2,3 procent jämfört med 6,6 procent föregående år.

(20)

Diagram helårsarbete

Antalet årsarbetare är 19,0 vid årets utgång och är då 0,5 anställd mindre än genomsnittet för 2011.

Helårsarbete närvaro/frånvaro exkl extratid

Bokslut 2012

Bokslut 2011

Förändr

%

Budget 2012

LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej)

Totalt helårsarbete 19,0 19,5 -3% 19

Förändring X ex avslutat uppdrag Förändring Y ex nya vpl. X-avd Förändring Z ex ny avdelning Förändring YY

Förändring ZZ

Personalkostnadsförändring (%) Bokslut 2012 jmf bokslut 2011

Bokslut 2011 jmf bokslut 2010

Budget 2012 jmf bokslut 2011

Total personalkostnadsförändring -3,5% 9,4% -1,4%

varav avtalsenlig löneökning 2,6% 2,0% 2,6%

varav så kallad löneglidning

varav volymförändring -3,0% 6,4% -3,0%

varav volymförändring stödpersonsverksamhet -3,1% 1,0% -1,0%

Stödpersonsverksamheten har minskat genom förbättrad intern kontroll.

7.1.2 Övriga kostnadslag, avskrivningar och finansnetto Lokalkostnaderna är 1,6 mkr d v s samma som föregående år. Avskrivning- arna har ökat något, avrundat fortfarande 0,1 mkr. Räntenettot har försäm- rats något på grund av det allmänna låga ränteläget samt att bankkostna- derna ökat något genom betalning till stödpersonerna varje månad.

15,6 15,7

3,4 3,8

19

0 0

0 5 10 15 20 25

Utfall 2012 Budget 2012 Utfall 2011

Närvaro Frånvaro Helåarsarb närvaro/frånvaro budget Extratid

(21)

7.2 Resultatdisposition

Landstingsfullmäktige beslöt i april 2009 om ändrade regler för resultat- dispositioner (LS 0901-0012). I förvaltningsberättelsen lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk.

Årets resultat 210 tkr

Lokalt eget kapital 458 tkr

Totalt eget kapital 668 tkr

Föreslås enligt fullmäktiges beslut att 2012 års resultat plus 210 tkr förs mot koncernfinansiering.

7.3 Investeringar

Investeringar (Mkr)

Bokslut 2012

Nuvarande status

Budget LF 2012

Övriga ospecificerade ojbekt 0,05 0,00

Totalt investeringar 0 0 0

Patientnämnden har investerat i datorer för sammanlagt 48 tkr.

7.4 Balansräkning

Balansräkning (Mkr)

Bokslut

2012 Bokslut

2011 Förändring

Mkr Tillgångar

Anläggningstillgångar 0,2 0,3 -0,1

Omsättningstillgångar 2,3 3,1 -0,8

varav kassa och bank 1,6 2,4 -0,8

Summa tillgångar 2,5 3,4 -0,9

Eget kapital 0,7 0,6 0,1

Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 0,0

Skulder

Långsfristiga skulder 0,0

Kortfristiga skulder 1,8 2,8 -1,0

Summa skulder och eget kapital 2,5 3,4 -0,9

Tillgångarnas förändring förklaras av minskat saldo på kassa och bank.

Skuldsättningen kan till stor del hänföras till att mindre belopp har reserve- rats för stödpersonsverksamheten genom övergång till utbetalning per må- nad i stället för som tidigare per kvartal.

Egna kapitalet har ingen större förändring, men förklaras av ett något högre resultat 2012 än 2011.

7.5 Kassaflödesanalys

Kassaflödet är minus 0,7 mkr.

(22)

8. Medarbetare

Förvaltningen utgörs av 19 personer, varav en förvaltningschef, 15 kvalifice- rade handläggare med social, juridisk eller samhällsvetenskaplig kompetens samt legitimerad vårdpersonal inom hälso- och sjukvård och tandvård samt tre administratörer. Ytterligare en person är korttidsanställd för särskilda uppgifter. Inhyrd personal har inte använts.

Personalen arbetar huvudsakligen med patientärenden och utredningar, samt information och utbildning riktad till allmänhet och vårdpersonal.

Därutöver tillkommer stödpersonsvereksamheten med förordnanden av stödpersoner för patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen samt rekrytering och utbildning av nya stödpersoner och även övrig administration rörande till exempel utbetalning av ersätt- ning till stödpersonerna.

Personalomsättningen är relativt liten och orsakas huvudsakligen av pens- ionsavgångar. Någon risk för övertalighet kan inte ses. Under våren 2012 nyanställdes en handläggare som ersättare för en medarbetare som lämnat sin tjänst. Ytterligare en medarbetare har lämnat sin tjänst under året. En ersättare för denna är rekryterad och kommer att tillträda under våren 2013. Förvaltningen har inte upplevt några svårigheter vid dessa eller tidigare rekryteringar.

Förvaltningen har rutiner för rekrytering och anställning. Vid lika meriter ges företräde till manliga sökande, yngre och personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Majoriteten av sökande till ledigförklarade tjänster är dock kvinnor. Under de senaste tre åren har en förvaltningschef (man), tre handläggare (kvinnor) samt en administratör (kvinna) rekryterats.

Förvaltningen har avtal med företagshälsovård som upphandlats av landstinget. Samtliga arbetsplatser är ergonomiskt utformade. Förvaltningen har inga anmälningar om arbetsskador. Personalen har vid behov möjlighet till handledning.

Planeringssamtal hålls regelbundet med alla medarbetare. Samtliga erbjuds årlig influensavaccination. En timme av arbetstiden per vecka kan använ- das för friskvård. Därutöver utgår viss ersättning för till exempel tränings- kort.

Personal- och kompetensförsörjningsplan för 2013 bifogas, se bilaga D2.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har under 2012 varit lägre än 2011. Då sjukfrånvaron tradit- ionellt ligger på en låg nivå bedöms inte behov av åtgärder för att ytterligare minska densamma föreligga. Inga åtgärder för rehabilitering har behövts.

Problem med alkohol och droger har inte förekommit.

(23)

Sjukfrånvaromått Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Genomsnittligt ant sjukdgr per anställd 5,5 13,7 6,8 13,0 22,0 14,8

Sjukfrånvaro i procent av ord arbetad tid 2,0% 3,7% 2,3% 5,9% 10,1% 6,6%

1/1 - 31/12 2012 1/1 - 31/12 2011

Jämställdhet och mångfald

Nämnden har en jämställdhets- och mångfaldsplan enligt landstingets riktlinjer. Under 2012 antogs även en lokal handlingsplan för HBT-frågor. För- valtningen strävar efter mångfald i såväl personalgruppen som vid rekrytering av stödpersoner. Detta bidrar till kompetenta utredningar av patientä- rende och adekvat stöd till de patienter som har stödperson.

Varje år deltar två medarbetare i landstingets certifierade jämställdhets- och mångfaldsutbildning. Sammantaget har hittills fyra handläggare och förvaltningschefen genomgått utbildningen.

9. Miljö

Patientnämndens förvaltning har arbetat aktivt med miljöfrågor genom att följa Miljöutmaning 2016 och verkat för en ekologiskt hållbar utveckling.

Förvaltningen har ett miljöledningssystem och är sedan 2004 miljöcertifie- rad enligt ISO 14001. Uppföljande revisioner genomförs regelbundet. Mil- jöhänsyn tas i varje handling och beslut vilket bland annat innebär att upp- handla, köpa in och beställa tjänster som medför minsta möjliga miljöbe- lastning.

9.1 Miljöutmaning 2016

Med Miljöutmaning 2016 som utgångspunkt lämnas följande redogörelse för hur förvaltningen arbetat för att vid utgången av år 2012 ha uppnått landstingets mål när det gäller:

Transporter

Personal reser huvudsakligen med kollektiva transportmedel. De fåtaliga taxiresorna görs företrädesvis med bilar som använder förnybara bränslen.

Tåg är alltid förstahandsalternativet vid inrikesresor. Förvaltning har ingen parkeringsplats.

Energi

Förvaltningen har införskaffat avstängningsbara kopplingsdosor där ar- betstagarna stänger av samtliga elektriska apparater vid arbetsdagens slut.

Vid standby-läge drar adaptrar ström trots att lampan/apparaten är av- stängd. Detta förhindras om man använder kopplingsdosan. Stickprovskon- troller har genomförts för att mäta följsamheten. 84 procent av alla an- ställda hade då använt kopplingsdosan och därmed stängt av all apparatur.

Förvaltningen strävar efter att vid nyinköp alltid anskaffa elektronik med bästa möjliga miljöprestanda.

(24)

Läkemedel

Förvaltningen använder varken lustgas eller läkemedel i sin verksamhet, men kommer att uppmärksamma om det i inkomna ärenden finns frågor som berör läkemedel och miljö.

Kemikalier

Förvaltningen använder inte kemikalier i sin kärnverksamhet. De kemikalier som används är maskindiskmedel samt de medel som används vid städning. Maskindiskmedel inhandlas vanligtvis via Landstingets inköps- central. Hyresvärden, KLF Fastighets AB som är miljöcertifierad, ansvarar för upphandling av städtjänst.

Produkter

Förvaltningen gör till övervägande delen sina inköp med hjälp av de upphandlingar som landstinget har gjort och beställer numera alla sina produkter för såväl kontor som kök av MediCarrier.

Vid förvaltningen tillhandahålls endast te och kaffe ur kaffeautomat, där såväl kaffe och te som mjölk är ekologiska. På detta sätt har förvaltningen uppnått landstingets miljömål där 30 procent av landstingets måltider ska baseras på ekologiskt framställda produkter.

Förvaltningen har enligt aktuell mål- och handlingsplan mål för att minska pappersförbrukningen med 10 procent. Utfallet för år 2012 blev dock sämre än föregående år då förvaltningen klarade miljömålet. Förvaltningen har under 2012 ökat sin pappersförbrukning med ca 14 procent jämfört med utgångsvärdet från 2009 och uppnådde på grund av detta inte gällande miljömål. Ökningen beror på en förändrad arbetsmetod för stödpersons- verksamheten, vilket har krävt mer administration och en ökad pappersför- brukning.

Miljöledning

Patientnämnden är miljöcertifierad och arbetar med ständiga förbättringar för att få behålla certifikatet samt för att integrera miljöarbetet i ordinarie verksamhet. Uppföljande revisioner genomförs regelbundet. Hänsyn tas till resultatet av de eventuella miljökonsekvensbedömningar som görs vid om- byggnationer eller större investeringar. Särskild rutin för miljökonsekvens- bedömning finns. Under året har miljökonsekvensbedömning gjorts för ombyggnad av ett kontorsutrymme. Arbete pågår med att ytterligare inte- grerar miljöarbetet med övriga processer inom förvaltningen. Sedan tidigare är miljöarbetet kopplat till budgetprocessen.

Under andra halvåret 2012 har förvaltningens miljösamordnare deltagit i ett projekt rörande ett gemensamt miljöledningssystem för fem förvalt- ningar och landstingsägda bolag. Beslut om ett eventuellt gemensamt mil- jöledningssystem fattas under februari 2013.

(25)

Upphandling

Förvaltning gör inga egna upphandlingar. I övrigt hänvisas till avsnittet om produkter.

Kommunikation

En handlingsplan för kommunikation är utarbetad. De som kontaktar för- valtningen via e-post påminns om att tänka efter om utskriften är nödvän- dig med tanken på miljön. Av patientnämndens hemsida framgår att för- valtningen är miljöcertifierad enligt ISO 14001.

Utbildning

Miljösamordnaren har genomgått flera seminarier med anledning av intro- duktionen av det nya miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016. Alla anställda har informerats om detta. Dessutom har checklistan rörande lag- efterlevnaden gåtts igenom med de anställda. Under 2013 kommer alla an- ställda att genomgå en elektronisk grundutbildning i miljö. En teoretisk och praktisk brandutbildning kommer att genomföras.

9.2 Övrig miljöuppföljning

Tillståndsplikt och anmälningsplikt

Förvaltningen bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet.

Köldmedier

Förvaltningen har inget ansvar för köldmediet som finns inom lokalen. An- svaret ligger på hyresvärden.

Avfall

Förvaltningen kan inte redovisa några siffror för konventionellt avfall. Där- emot har sju datorer, elsladdar, tre skrivare, två tangentbord och en radio kasserats.

Farligt avfall

Under året har förvaltningen förbrukat 74 batterier, 12 lågenergilampor och 15 tonerkassetter.

10. Funktionsnedsättning

Se bilaga F Mer än bara trösklar 2012.

(26)

11. Folkhälsoarbetet

Har förvaltningen/bolaget en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa?

Ja Nej Kommentar

X Ej relevant med hänsyn till nämndens uppdrag och verksamhet.

Har förvaltningen/bolaget ansvarig/samordnare för arbete med folkhälso- policyn?

Ja Nej Kommentar

X Ej relevant med hänsyn till nämndens uppdrag och verksamhet.

Har förvaltningen/bolaget under året fattat beslut som stödjer landstingets folkhälsopolicy eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn?

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel X Ej relevant med hänsyn till nämndens uppdrag och

verksamhet.

Ange om förvaltningen/bolaget utför annat folkhälsoarbete utöver det som nämnts i frågan ovan?

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på så- dant arbete

X Ej relevant med hänsyn till nämndens uppdrag och verksamhet.

12. Upphandling och inköp

Förvaltningen gör inge upphandlingar. Relevanta frågor i bilaga G har besvarats.

13. Övrigt

Samma redovisningsprinciper har använts som i senaste årsredovisning.

14. Ledningens åtgärder

Ett underskott under våren 2012 ledde till ett flertal åtgärder för att säker- ställa en ekonomi i balans. Som nämnts ovan infördes nya rutiner för upp- följning av stödpersonsverksamheten under året, vilket bidrog till en minskning av kostnaderna för denna del av verksamheten.

Därutöver har tillsättandet av en vakant tjänst skjutits till 2013 och kompe- tensutveckling och deltagande i konferenser har begränsats kraftigt.

Det successivt ökande ärendeantalet, särskild vad gäller skriftliga ärenden, har medfört en ökande belastning på handläggarna. Utveckling av ärende-