Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 15 hp VT 2010
Handledare: Katerina Hellström 2010-06-07
Elin Burman Erik Westerlund
Resultatmanipulering
– en jämförelse mellan olika ägarstrukturer
!"##"$%"&&$'$()
Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008.
Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer
vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella
skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat
tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.
Nyckelord: Resultatmanipulering (earnings management), ägarstruktur, agentteori, godtyckliga periodiseringar
! "
*$+,-$'$()
En väl fungerande redovisning gynnar samhället och alla de som har intressen i ett företag.
För att företagsledningen ska kunna delge den information som de besitter angående företagets ställning krävs det att standarder för redovisning tillåter ett visst utrymme för bedömningar (Healy & Whalen, 1999). Det är dock sedan länge känt att utrymmet istället kan utnyttjas och användas för manipulering av redovisningen (Stolowy, 2004). Intressenter fattar beslut som till stor del bygger på den ekonomiska information som företaget lämnar ifrån sig.
I de fall då manipulering förekommer skapas finansiella rapporter som har en lägre tillförlitlighet och är mindre relevanta för användare av informationen (Sánchez-Ballesta &
García-Meca, 2007). I vilken grad resultatmanipulering förekommer är således ett fenomen som är intressant att studera.
Att företagsledningen använder periodiseringar för att påverka och manipulera resultatet i ett företag är något som under en längre tid fått mycket uppmärksamhet inom den akademiska forskningen (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995; Healy & Whalen, 1999; Leuz, Nanda & Wysocki, 2003). Periodiseringar innebär en justering av de löpande inkomsterna och utgifterna så att de motsvarar de faktiska intäkter och kostnader som företaget haft under perioden. Att det är periodiseringar som används kan bero på att dessa förväntas vara mindre transparenta än andra instrument som istället behöver motiveras och förklaras i årsredovisningen (Alcarria & De Albornoz Noguer, 2004).
Earnings management, som i denna uppsats översätts till resultatmanipulering, kan i extremaste fall handla om ett olagligt finansiellt bedrägeri och leda till skandaler liknade det som skedde vid de amerikanska företagen Enron och Worldcom. De samhällskostnader som uppstod då illustrerar hur viktigt det faktiskt är att redovisningen på ett korrekt sätt avspeglar företagets verkliga situation. Värt att poängtera i detta sammanhang är att så länge ett företag håller sig inom de lagar som finns är resultatmanipulering inget olagligt även om det kan uppfattas som etiskt inkorrekt. I denna uppsats läggs ingen värdering kring begreppet resultatmanipulering.
Manipulering av redovisningen sker ofta när det finns en separation mellan ägande och kontroll (Rodríguez-Pérez & Hemmen, 2010). Förklaringen till detta kan vara att personer inom företaget försöker påverka resultaten för att uppnå de förmåner som fås vid presterat resultat. De försöker således dölja den verkliga prestationen för utomstående (Leuz et. al, 2003). Det finns situationer då ägare inte har möjlighet att säkerställa att företagsledningen gör vad som är bäst för ägarna och en informationsasymmetri kan resultera i en diskrepans
! # mellan vad ägare och ledning strävar efter och har som mål (Jensen & Meckling, 1976).
Agentteorin är en teori som förklarar varför denna diskrepans kan uppstå.
Hur resultatmanipulering ser ut i olika delar av världen, och i olika länder, är intimt sammankopplat med bland annat den ägarstruktur som råder (Leuz et. al, 2003). I Sverige är ägarstrukturen präglad av en stor andel familjeägda företag, alternativt ägare som innehar stora aktieposter. Ägare med stora aktieposter förväntas delta aktivt och ta ansvar för företaget genom att till exempel vara delaktiga i styrelsen. Det aktiva ägandet förväntas leda till en lägre förekomst av resultatmanipulering då splittringen mellan ägande och kontroll är mindre (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2010). En ytterligare ägarstruktur som är frekvent förekommande är den där investmentbolag äger den största delen av företaget. I företag där investmentbolag är den största ägaren bör de kunna utnyttja detta inflytande till att styra företagsledningen (Meckling & Jensen, 1976). Förmågan att utöva sitt inflytande påverkar splittringen mellan ägande och kontroll, dessutom påverkas trycket på företagsledningen att prestera ett önskat resultat. Omständigheter som dessa kan i sin tur påverka förekomsten av resultatmanipulering.
Vi har i denna uppsats valt att jämföra dessa två grupper av företag med olika ägarstrukturer mot en tredje grupp där ägandet istället är blandat och inga tydliga mönster av ägarstruktur existerar. Vi vill undersöka om vi kan identifiera skillnader i hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer. För att kunna studera detta krävs en metod för att mäta och uppskatta resultatmanipulering. En vanligt förekommande metod är att undersöka hur ett företags periodiseringar ser ut (Jones, 1991; Dechow, 1995).
Grunden till detta lades av Jones (1991) vars modell på ett kvantitativt sätt identifierar så kallade godtyckliga periodiseringar. Jones-modellen har under slutet av 1990-talet och 2000- talets början utvecklats till en modifierad modell som kommer att ligga till grund för vår kvantitativa studie. Syftet med denna uppsats är således att på den svenska marknaden utreda huruvida det finns en skillnad i förekomsten av resultatmanipulering i börsnoterade företag med olika ägarstrukturer. Den frågeställning vi ämnar besvara är om familjeföretag och företag ägda av investmentbolag skiljer sig åt vad gäller förekomsten av resultatmanipulering i förhållande till övriga svenska företag.
I uppsatsens första del redogör vi för begreppet resultatmanipulering. Denna del följs av en presentation och genomgång av agentteorin. Vidare förklaras hur resultatmanipulering och agentteorin kan anses vara kopplade till varandra. Vi definierar även de ägarstrukturer som vi valt att studera och jämföra samt presenterar tre aspekter som har inverkan på företagets karaktär. I uppsatsens andra del förklaras tillvägagångssättet för studien. Vi redogör för den
! $ statistiska metod som vi kommer att använda oss av för att jämföra de olika företagsgrupperna vad gäller förekomsten av resultatmanipulering samt företagsspecifika egenskaper. I den tredje delen av uppsatsen presenteras studiens resultat. Ett antal sammanfattande tabeller visas för att ge läsaren en tydligare uppfattning om det vi kommit fram till samt följa med i vår tolkning av resultaten. I uppsatsens sista del diskuterar vi möjliga förklaringar och analyserar hur förekomsten av resultatmanipulering skiljer sig mellan de olika ägarstrukturerna. Här återfinns de slutsatser som vi har dragit utifrån de resultat vi fått fram och vi presenterar även förslag på framtida forskning.
.,/0+&"&#"$'10+,2'$()
Enligt 2 kap. 3§ i den svenska årsredovisningslagen gäller i ett företag att ”[b]alansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not”. Företag är således enligt lag skyldiga att ge en så rättvisande bild som möjligt av företagets ställning. Vad som är en rättvisande bild är inte enkelt att definiera, utan beror på för vem siffrorna visas och vad de är till för. Problematiken medför att det finns ett utrymme för viss manipulering av resultatet i ett företag, utan att det för den skull klassificeras som olagligt.
En frekvent refererad definition av begreppet resultatmanipulering som använts i tidigare forskning inom området lyder:
”Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers” (Healy & Whalen, 1999).
Områden där företagsledare ställs inför behovet att göra bedömningar är främst vid uppskattningen av framtida ekonomiska händelser som exempelvis värden på långfristiga tillgångar, pensionsförmåner, lagervärdering, uppskjuten skatt och förluster på grund av dåliga lån och nedskrivningar av tillgångar (Healy & Whalen, 1999). Schipper (1989) definierar resultatmanipulering i linje med Healy & Whalen (1999) men fokuserar mer på den egna vinningen:
! %
"...a purposeful intervention in the external financial reporting process, with the intent of obtaining some private gain (as opposed to, say, merely facilitating the neutral operation of the process)...." (Schipper,1989)
Ett stort antal forskningsartiklar undersöker företagsledares val av periodiseringar för att finna bevis på förekomsten av resultatmanipulering (Bernard & Skinner, 1996). Redovisningen av periodiseringar ger företagsledningen frihet att bestämma det faktiska resultat som företaget rapporterar under en viss period. Informationsasymmetrin som existerar mellan ägare och ledning skulle kunna innebära att företagsledningen använder periodiseringar till att manipulera resultatet för att maximera sina egna intressen och signalera privat information.
Således påverkas vinsternas förmåga att faktiskt avspegla företagets verkliga prestation (Sánchez-Ballesta & García-Meca, 2007).
Det viktigaste målet med en korrekt periodiserad redovisning är att den kan hjälpa investerare att bedöma företagets ekonomiska resultat under en viss period (Dechow &
Skinner, 2000). En periodisering utförs när inkomsten alternativt utgiften på bokslutsdagen inte motsvarar den beräknade intäkten eller kostnaden (Falkman, 2001). I de fall då redovisningen sammanfaller med företagets livslängd överensstämmer resultatet med nettot av kassaflödet till och från ägarna och någon periodisering är ej nödvändig. Vanligtvis sammanfaller inte redovisning och livslängd, behovet av information i täta intervaller till investerare samt övriga intressenter om företagets ekonomiska ställning ger upphov till periodiseringar (Smith, 2006). Resultatet av detta innebär att periodiseringen i huvudsak är en värderingsfråga (Thorell, 1984). Falkman (2001) menar att periodiseringsprocessen är ett bedömningsmoment som är mer eller mindre subjektivt.
Den metod vi kommer att använda oss av i denna uppsats innebär en uppskattning av godtyckliga periodiseringar. Metoden kräver att periodiseringar separeras och delas in i godtyckliga och ej godtyckliga periodiseringar. De godtyckliga periodiseringarna används sedan som uppskattning för graden av resultatmanipulering (Xiong, 2006) och är periodiseringar som inte förklaras av verksamheten. Det finns följaktligen tvivelaktiga förklaring till varför förtaget valt att redovisa dem.
Resultatmanipuleringens förekomst är som nämnts ovan delvis beroende av hur ett företag använder möjligheten att periodisera de inkomster och utgifter som finns.
Förekommer en hög grad av godtyckliga periodiseringar är detta en indikation på att en resultatmanipulering förekommer. Det kan finnas ett flertal förklaringar till varför det i ett
! &
företag förekommer en manipulering av resultatet och en möjlig förklaring är att det existerar en spricka mellan ägarna och företagsledarna. När ägarna inte har möjlighet att kontrollera företagsledarnas handlingar och de dessutom har olika preferenser och incitament kan denna spricka uppstå. Har företagsledningen möjlighet att handla i egenintresse ökar sannolikheten att så sker (Artsberg, 2003). En teori som behandlar problematiken i denna situation är agentteorin och den kommer att förklaras nedan.
3(,$&&,42'$)
Agentteorin beskriver förhållandet mellan principalen (uppdragsgivaren) och agenten (uppdragstagaren). Relationen dem emellan definieras som ett kontrakt där agenten är skyldig att utföra en tjänst som ligger i principalens intresse men som innefattar att agenten har en viss befogenhet att fatta egna beslut (Jensen & Meckling, 1976). Vanligtvis illustreras denna relation som den mellan ägare och företagsledning eftersom det finns ett skrivet kontrakt emellan parterna och det tydligt framgår vem som är principal och vem som är agent (Davis, Schoorman & Donaldson, 1997; Lambright, 2008). Kärnan i agentteori är den inneboende konflikten när individer med olika preferenser samarbetar (Eisenhardt, 1989). Agentteorin utgår ifrån att individen handlar i egenintresse och är rationell. Således vill individen premiera sina egna intressen framför andras. En intressekonflikt frambringas eftersom företagsledningen, om tillfälle ges, kommer att prioritera sina egna intressen framför ägarens (Artsberg, 2003). Exempelvis kan tidsaspekten vara ett område där det finns meningsskiljaktigheter mellan principal och agent (Lambert, 2001). Tidsaspekten syftar på det faktum att principal och agent kan inneha olika preferenser vad gäller kort- och långsiktigt tänkande i företaget. I denna uppsats antas aktieägarna vara principalen och företagsledningen vara agenten.
Agentteorin förklarar och tydliggör främst två problem som kan uppstå i agentrelationer. Den första agentproblematiken uppstår när principalens önskemål eller vilja inte överensstämmer med agentens och det är svårt, alternativt dyrt, för principalen att verifiera vad agenten åtar sig (Deegan & Unerman, 2006). Principalen kan inte alltid kontrollera att agenten har agerat på önskvärt vis. Det andra problemet uppstår när principalen och agenten har olika inställningar till risk. Problemet här är att principalen och agenten kan föredra olika åtgärder på grund av olika riskpreferenser (Eisenhardt, 1989). Källorna till dessa problem är relaterade till negativt urval (adverse selection) och den moraliska risken (moral hazard). Negativt urval avser en situation där en agent har information som principalen inte har och där denna kunskap påverkar principalens beslutsfattande (Arrow, 1984). Principalen
! ' har ingen möjlighet att veta huruvida agenten har använt denna information på ett sätt som bäst gagnar principalen. Den moraliska risken avser en situation när det är svårt för principalen att observera och utvärdera agentens samtliga åtgärder (Arrow, 1984), vilket leder till en risk att agenten handlar i egenintresse framför principalens intresse.
Agenten motiveras främst av materiella belöningar som är mätbara (Davis et al., 1997;
Lambright, 2008). Att principalen och agenten har olika intressen och preferenser är det många forskare som framhåller. Detta behöver emellertid inte bero på agentens egoistiska natur (Buchanan, 1996).
Agentteorin har fått kritik främst på grund av att den utgår ifrån att individen alltid är vinstmaximerande (Granovetter, 1985; Perrow, 1986; Hirsch, Michaels & Friedman, 1987;
Davis et al., 1997; Barney & Hesterly, 1999). De som är skeptiska till detta antagande menar att individen drivs av många olika faktorer och att den finansiella vinningen inte nödvändigtvis måste vara den främsta drivkraften (Davis et al., 1997). En god relation är ett exempel på en faktor som kan motivera individen (Lambright, 2008). Att bygga en stark relation leder till att individen känner sig mer ålagd att möta de förväntningar som ställts och dessutom kan en god relation bygga upp tilliten parterna emellan (Lambright, 2008). Att bibehålla en relation som på lång sikt gynnar såväl principalen som agenten är en utgångspunkt för en fungerande agentrelation. Efterföljs medvetenheten om att bibehålla en stark relation kommer båda parter vidta nödvändiga åtgärder för att skydda relationen även om det inte nödvändigtvis ligger i deras kortsiktiga intresse (Lambright, 2008).
Avtalsförhållanden berör ofta inte endast ekonomiska utbyten utan även känslomässiga (Granovetter, 1985; Rousseau, 1995; Artz & Brush, 2000).
Det finns begränsat med modeller i forskningen som klargör och illustrerar agentteorin.
För att förtydliga agentteorin har vi i figuren (figur 1) nedan illustrerat förhållandet mellan företagets ägare och företagsledningen. Agentproblem uppstår när det råder en informationsasymmetri mellan dessa parter. Det finns ett kontrakt som innebär att principalen (ägarna) givit agenten (företagsledningen) i uppdrag att förvalta dennes intressen. I detta kontrakt finns dock ett visst utrymme för agenten att själv fatta egna beslut. För att ägarnas och företagsledningens intressen ska sammanfalla och agenten inte ska agera i egenintresse finns hypotesen om att ägarstrukturen har en påverkan på utfallet.
! (
) )
) ) )
Figur 1 – Agentteorin och ägarstruktur)
)
5"#'+6,7(-")%82,&"()49:)%82,&"()7(-")";)*$;,/&#,$&<4+"()
Den definition av familjeföretag som vi utgår ifrån i denna studie är att familjens ägande uppgår till minst femton procent av röstvärdet samt att familjen är den största aktieägaren. Att förfoga över femton procent av röstvärdet samt att inneha den största aktieposten kan anses vara tillräckligt ägande för att ett väsentligt inflytande ska vara möjligt och går dessutom i linje med hur existerande forskning definierar familjeföretag (Jaggi, Leung & Gul, 2009).
Vidare har vi valt att definiera företag som är ägda av investmentbolag på liknande sätt.
Ägaren är i dessa företag ett investmentbolag i den bemärkelse att de enligt lag får kalla sig för investmentbolag samt att de har som mål att genom ett varierat ägande i olika företag försöka sprida sina risker och därmed generera en hög avkastning på satsat kapital. För företag ägda av investmentbolag gäller även här att ägandet ska uppgå till minst femton procent av röstvärdet samt att investmentbolaget också är den största aktieägaren. Nedan följer en presentation av tre aspekter som förväntas ha inverkan på företagets karaktär (Villalonga & Amit, 2006).
Ägande
Familjekontrollerade företag har normalt ett mindre spritt ägande än företag i allmänhet och det samma gäller företag ägda av investmentbolag (Hjelström, 2007). Ägare som förfogar över stora andelar i företaget har betydande ekonomiska incitament att minska agentkostnader (Demsetz & Lehn, 1985). De har nämligen tillräckligt stora insatser för att vara inflytelserika
egenintresse egenintresse
Ägarstruktur Kontrakt
Ägare Företagsledning
Utfall
! ) nog att kunna minska utrymmet mellan deras eget intresse och företagsledningens. Att kunna överbygga sprickan mellan ägare (principal) och företagsledningen (agent) är oftast kostsamt och är en av de största utmaningar som uppkommer (Jensen & Meckling, 1976).
Det finns potentiellt en skillnad mellan stora institutionella och enskilda investerare med avseende på ambitioner. Institutionella investerare har en större portfölj att hantera och de kan vara mindre benägna att erövra makten i ett enskilt företag (Hjelström, 2007). Detta talar för att en del företag som är ägda av investmentbolag får ett mer passivt ägande medan familjeföretag som har färre intressen att bevaka har ett mer aktivt ägande. Familjeföretag präglas ofta av att de har en långsiktig tidshorisont (Jiraporn & DaDalt, 2009). I företag ägda av investmentbolag är inte ägandet alltid av samma långsiktiga art, men vanligtvis investeras en hel del tid även i dessa företag. Tiden är en aspekt där det kan finnas en diskrepans mellan principalen och agentens uppfattning (Lambert, 2001). Därför är det viktigt att bygga upp en väl fungerande relation mellan ägare och företagsledare (Lambright, 2008). Relationen mellan principal och agent är inte endast ett formellt kontrakt utan även känslomässiga utbyten och den har effekter på hur agenten kommer att förhålla sig gentemot principalen och omvänt (Granovetter, 1985; Rousseau, 1995; Artz & Brush, 2000). Familjeägda företags tidshorisont bör ge möjligheten att bygga upp en stark relation med företagsledningen och genom detta minska splittringen mellan principal och agent. I företag ägda av investmentbolag byggs även en relation men där risken är överhängande att relationen påverkas av ägarnas tryck att vinstmaximera (Jiraporn & DaDalt, 2009).
Kontroll
Hart (1995) hävdar att det kan vara svårt att hitta aktieägare som i en tillräcklig omfattning vill övervaka företagsledningen för att se till att de agerar i ägarnas intressen. Frågan som väcks är vem som ska kontrollera företagsledningen och även inneha incitament att göra detta.
Problemet är att aktieägaren som genomför övervakningen lägger ner tid och drar på sig kostnader för något som gynnar samtliga aktieägare, vilket medför att somliga ägare åker snålskjuts på de ägare som bevakar. Om alla aktieägare erhåller förmånerna från övervakningen, vem kommer då att initiera och betala för denna (Hart, 1995)? Att besvara denna fråga är ett av de största problemen med en spridd ägarstruktur och ett faktum som gör det besvärligt för aktieägarna (principal) att ha uppsikt över företagsledningen (agenten) (Deegan & Unerman, 2006). Finns det däremot stora aktieägare i företaget kan dessa ha mindre att förlora på att inleda en effektiv övervakning. En stor aktieägarna kan till större del ta vara på de fördelar som utvinns av övervakningen och är således villiga att ta kostnaden
! *+
(Hjelström, 2007). I familjeägda företag kan det även vara så att ägarna själva är en del av företagsledningen och kan således kontrollera direkt.
Familjeföretags prestation är ofta kopplat till familjens fortsatta välfärd. Ett resultat av detta är att de har incitament att övervaka företagsledningen. Den övervakning som genomförs av familjen bör begränsa möjligheten för företagsledare att manipulera resultatet (Jiraporn & DaDalt, 2009). Tidigare forskning visar ett samband mellan resultatmanipulering och hur insatta i verksamheten de som kontrollerar företaget är. Det förekommer mindre resultatmanipulering när de som övervakar företaget är insatta i verksamheten (Xia, Davidson
& DaDalt, 2003). Familjens långvarighet i företaget bör ha en liknande effekt, eftersom tiden ger bättre kunskap om företagets verksamhet och praxis (Jiraporn & DaDalt, 2009).
Detsamma bör även gälla för företag ägda av investmentbolag eftersom investmentbolagen ofta har betydande ägandeandelar i företagen och är insatta i de företag de väljer att investera i. Frågan är dock om investmentbolagen är tillräckligt insatta och varaktiga i företagen de äger om de har en mängd intressen att bevaka i olika företag?
Möjligheten att kontrollera vad agenten gör löser många av de principal-agentrelaterade problemen. Sker en systematisk övervakning undviks den moraliska risken och negativt urval eftersom agenten vet att principalen har möjlighet att identifiera sådant beteende (Xia et al., 2003).
Förvaltning
Ägare i familjeägda företag är som nämnts ovan långsiktiga investerare. Långsiktigheten har effekter på företagens benägenhet att hantera resultatet och kan begränsa trycket på företagsledningen att fabricera kvartalsrapporterna för att uppfylla kapitalmarknadens krav (Jiraporn & DaDalt, 2009). I företag ägda av investmentbolag kan det finnas ett tryck att resultatmanipulera eftersom det finns ett starkare fokus är på att tjäna pengar. Uppnår inte företagsledningen resultatmålen riskerar de att bli utbytta alternativt att investmentbolagen väljer att placera sitt kapital i mer lukrativa företag (Siregar & Utama, 2008). Ett av de problem som uppkommer vid ett principal-agentförhållande är att det kan finnas en skillnad när det kommer till risk. Således bör förvaltningen i familjeföretag och i investmentbolagsägda företag påverkas av vilka riskpreferenser som ägarna förmedlar till företagsledningen. För att kunna förmedla ägarnas riskpreferenser krävs det ett aktivt ägande som bygger upp en god relation mellan ägarna och företagsledningen så att deras intressen sammanfaller. Kontroll och ägandet bör följaktligen bidra till att agentproblematiken minskar.
! **
Familjeägda företag har renommékapital investerat i företaget av flera skäl. Först och främst bär många företag sina grundares namn och dessutom går företaget ofta vidare till nästa generation (Jiraporn & DaDalt 2009). Familjeägda företag ser inte bara sina företag som ett medel för att finansiera löpande konsumtion, utan även som en tillgång att testamentera till sina efterkommande (Casson, 1999; Chami, 1999). Dessutom kommer medlemmar ur familjen att upprepade gånger hantera kapitalleverantörer. Resultatet av detta är att deras rykte kan fungera som en bankgaranti (Jiraporn & DaDalt 2009). Detsamma torde vara möjligt för företag som är ägda av investmentbolag. Företag som har starka investmentbolag i ryggen har förmodligen större möjligheter att få sina lån godkända av kreditinstitut. Vidare kan företag som ägs av ett investmentbolag med gott renommé få en tryggare ställning på marknaden av den orsak att intressenterna vet vilka som är den största ägaren i företaget.
Grund för hypotes
Casson (1999) och Chami (1999) menar att familjeföretag är långsiktiga aktieägare som ser sina innehav som en tillgång som skall föras vidare till arvingar snarare än ett medel för att finansiera löpande konsumtion. Tiden ger dessutom familjeägda företag i större utsträckning företagsspecifika kunskaper, vilket gör dem potentiellt bättre övervakare av förvaltningen.
Ägare i familjeföretag kan även vara en del av företagsledningen vilket ger dem möjligheter att övervaka och se till att ägarnas intressen tillgodoses. Familjeägda företag har även förutsättningar att bygga goda relationer mellan ägare och företagsledning. Slutligen ger familjens rykte en potentiell bankgaranti eftersom det i vissa fall kan ha byggt upp en långsiktig god relation mellan familjeföretaget och kreditgivaren. Ägarstruktur av denna typ kan även ses som en mekanism som begränsar företagsledningens möjlighet att fatta beslut som resulterar i egen vinning och därför förväntas sambandet mellan godtyckliga periodiseringar och familjeägda företag vara negativt (Sánchez-Ballesta & García-Meca, 2007). Mot bakgrund av ovanstående diskussion om effekterna av familjens ägande på resultatmanipulering är vår första hypotes att:
H1: Graden av resultatmanipulering är lägre i familjeägda företag än i övriga företag.
I företag ägda av investmentbolag bör det finnas ett tryck att resultatmanipulera eftersom fokus i större utsträckning ligger på att tjäna pengar. Uppnås inte resultaten av företagsledningen riskerar de att bli utbytta alternativt att investmentbolagen väljer att placera sitt kapital i mer lukrativa företag. Således är vår andra hypotes att:
! *"
H2: Graden av resultatmanipulering är högre förekommande i företag ägda av investmentbolag än i övriga företag.
Det kan dock argumenteras att investmentbolag som ägare har större kontroll och är mer insatta i verksamheten än ägare i övriga företag, detta på grund av sina betydande innehav och viljan att placera i lukrativa företag. Långsiktiga relationer kan även uppstå som innebär att denna typ av ägande minskar splittringen mellan ägare och företagsledning.
=,&4-)
I denna uppsats studerar vi förekomsten av resultatmanipulering i Sverige under åren 2005- 2008 genom att jämföra företag med olika ägarstrukturer. Anledningen till att vi väljer denna tidsperiod för vår undersökning är att det under år 2005 infördes nya regler för redovisning i Sverige. I och med införandet av de nya reglerna lades ett större fokus på redovisning till verkligt värde istället för historiska värden. Redovisning till verkligt värde kräver i högre grad uppskattningar angående företagets ekonomiska situation, vilket bör leda till ett större spelrum för beslutsfattande och således påverka förekomsten av resultatmanipulering (Whittington, 2008). En aktuell tidsperiod är även intressant då det finns möjligheter att jämföra om resultatet skiljer sig från studier gjorda under tidigare tidsperioder.
I denna undersökning väljer vi att enbart fokusera på företag noterade på de svenska börslistorna (small-, mid- och large cap). Företag på dessa listor delar vi sedan, utifrån ovan genomgångna definitioner, manuellt in i tre grupper baserat på den ägarstruktur som råder;
familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag samt övriga företag. Anledningen till att vi manuellt väljer att studera företagens redovisningar är att det ej finns data tillgänglig på ägarstruktur utifrån den definition som vi har valt.
Det finns i dagsläget totalt 289 företag noterade på de svenska börslistorna där fördelningen är 131 företag på small cap, 80 företag på mid cap och 78 företag på large cap (Privataaffärer, 2010). När de tre grupperna skapas uppstår ett bortfall på 113 företag.
Anledningen till detta är antingen att information angående de största aktieägarna inte finns att tillgå eller att de uppstår svårigheter att definiera grupptillhörigheten1. I nästa steg hämtas data som är nödvändig för att kunna genomföra beräkningar vad gäller periodiseringar med hjälp av Datastream. Efter denna process har vi ett ytterligare bortfall på 48 stycken företag
1Fördelningen på bortfallet var 30,5 % av företagen på small cap, 37,5 % av företagen på mid cap och 55 % av företagen på large cap.
! *#
där data ej finns tillgänglig för alla år eller poster2. Vi får då ett slutgiltigt urval på 128 företag och observationer för fyra år vilket leder till observationer av 512 företagsår.
Tabell 1. Fördelning av urval Andra urval
Familjeföretag Fördelning Inv.
bolagsägda ftg
Fördelning Övriga Fördelning Tot.
fördelning
Small 24 66,67% Small 4 13,33% Small 41 67,80% 45,2 %
Mid 8 22,22% Mid 10 33,33% Mid 17 27,12% 27,3 %
Large 4 11,11% Large 16 53,33% Large 4 5,08 % 18,8 %
36 100% 30 100% 62 100 % 100 %
Ovan är urvalet sammanställt i en tabell och vi noterar att fördelningen mellan de olika börslistorna för familjeföretag och övriga företag är liknande. I de investmentbolagsägda företagen är fördelningen i det närmaste omvänd med en stor mängd företag noterade på large cap och ett färre antal på small cap. Marknaden ställer olika höga krav på företag beroende på storlek. Företag på large cap-listan har betydligt fler intressenter som följer företagets handlande än företag på small cap och detta kan även påverka företagens benägenhet samt möjlighet att utöva resultatmanipulering. Fördelningen är därför viktig att ta i beaktning vid en tolkning och analysering av resultatet.
Den metod vi väljer för att studera resultatmanipulering innebär att godtyckliga periodiseringar används för att uppskatta en eventuell förekomst. Metoden kräver först och främst att totala periodiseringar räknas fram, detta kan antingen göras från balansräkningsdata eller från kassaflödesanalysen som differensen mellan årets resultat och kassflödet ifrån den löpande verksamheten (Healy & Whalen, 1999; Cornett, Marcus & Theranian, 2008). I denna uppsats väljer vi att använda oss av data från balansräkningen för att räkna fram företagens totala periodiseringar. De totala periodiseringarna består av flertalet specifika periodiseringar som till naturen är olika. En förståelse för hur företagsledare samtidigt manipulerar dessa olika komponenter av periodiseringar kan ge värdefull information för att identifiera resultatmanipulering (Cornett et al., 2008). Att använda totala periodiseringar som uppskattning för att mäta förekomsten av resultatmanipulering är dock förenklande.
Anledningar till att ett företag har en stor mängd periodiseringar kan till exempel vara på
2Här var fördelningen på bortfallet vad gäller vilken lista de olika företagen var registrerade på relativt jämn;
25,2 % av företagen på small cap, 32 % av företag på mid cap och 34 % av företagen på large cap.
! *$
grund av en tillväxt i försäljning och detta skulle kunna ge ett missvisande resultat på hur mycket resultatmanipulering som faktiskt förekommer (Mohanram, 2003).
Totala periodiseringar beräknas med hjälp av balansräkningen fram från nedanstående formel:
Totala periodiseringar = TA = ((!CAit – !Cashit) – (!CLit - !STDit ) - Depit)/A1-t
!CAit = Förändring i totala tillgångar,
!Cashit = Förändring i likvida medel,
!CLit = Förändring i totala skulder,
!STDit = Förändring i långfristiga skulder,
Depit = Avskrivnings- och amorteringskostnader, At-1 = Totala tillgångar i slutet av år t-1
(Bartov, Gul & Tsui., 2001)
För att komma bort från problematiken att totala periodiseringar ses som ett förenklat sätt att mäta resultatmanipulering bör dessa sedan delas upp i godtyckliga (onormala) och icke godtyckliga periodiseringar (normala). Vi får genom uppdelningen ett bättre mått för att uppskatta resultatmanipulering (Bartov et al., 2001). Godtyckliga periodiseringar är den del av totala periodiseringar som inte går att förklara med tillgänglig finansiell information, alltså den del av totala periodiseringar som anses onormal. Exempel på normala periodiseringar är istället avskrivningar, det vill säga periodiseringar som förklaras med hjälp av verksamheten och är således ej relaterade till resultatmanipulering. Värt att påpeka är att även avskrivningar i vissa fall kan vara både befogade och manipulerade. Godtyckliga eller onormala periodiseringar är skillnaden mellan de totala periodiseringarna och de normala periodiseringarna (Cornett et. al, 2008).
Ett positivt värde på de godtyckliga periodiseringarna tyder på en intäktsökande resultatmanipulering medan negativa godtyckliga periodiseringar tyder på resultatmanipulering med hjälp av intäktsminskning (Jiraporn & Dadalt, 2009). Det absoluta värdet på de godtyckliga periodiseringarna är således den totala förekomsten.
För att räkna fram de normala periodiseringarna används nedanstående formel:
Icke godtyckliga periodiseringar = NDA = a1(1/At-1) + a2[(!REVt-!REC)t/At-1)] + a3(PPEt/At-1)
! *%
!REVt = Intäkter år t minus intäkter år t-1,
!RECt = Nettofordran år t minus nettofordran år t-1, PPE = Materiella anläggningstillgångar i slutet av år t At-1 = Totala tillgångar i slutet av år t-1,
a1, a2, a3 = Det uppskattade förhållandet mellan de oberoende och den beroende variabeln (Dechow et al., 1995)
Från de totala periodiseringarna subtraheras sedan de normala periodiseringarna, det vill säga periodiseringar som inte förväntas ha någon koppling till resultatmanipulering. Det som räknas fram är de godtyckliga periodiseringarna som sedan används för att uppskatta resultatmanipulering.
Godtyckliga periodiseringar = DA = TA – NDA
Under uppsatsens nedanstående del, där resultat av studien presenteras, jämför vi först ett antal företagsspecifika egenskaper i de olika ägarstrukturgrupperna. Genom ett oberoende t- test vill vi statistiskt säkerställa om det finns en signifikant skillnad mellan de olika grupperna: familjeföretag och investmentbolagsägda företag, och vår kontrollgrupp vad gäller dessa egenskaper.
Genom ett antal variabler, där ägarstruktur är en av dessa, försöker vi förklara vår beroende variabel resultatmanipulering, som betecknas som |DA|. För att jämföra de olika ägarstrukturerna och förekomsten av resultatmanipulering i dessa utför vi en linjär regression.
Vi vill försöka utreda hur stor del av de godtyckliga periodiseringar som förklaras av någon av våra variabler och framförallt om det är ägarstrukturen som förklarar en eventuellt existerande skillnad i förekomsten av resultatmanipulering. Vi väljer att använda oss av det absoluta värdet på DA (|DA|) och ej om de godtyckliga periodiseringarna är negativa eller positiva eftersom detta enbart är bevis på vad för typ av manipulering som företagen använder sig av och är ej relevant för vår undersökning.
Vi väljer att inkludera ett antal kontrollvariabler i regressionerna för att identifiera andra möjliga orsaker än ägarstruktur som förklaring till skillnader i förekomsten av resultatmanipulering. Vi definierar i likhet med Jiraporn & DaDalt (2009) företagens storlek som den naturliga logaritmen av totala tillgångar (Ln), detta för att en jämförelse mellan företagsgrupperna ska kunna genomföras. Vi kontrollerar även för hur företagets skuldsättning ser ut med hjälp av skuldsättningsgraden. Slutligen, eftersom den senaste tidens
! *&
forskning har visat att resultatet är bundet till variationer i lönsamheten, inkluderar vi förhållandet mellan resultat före räntenetto och skatter till balansomslutningen (RT) (Jiraporn
& DaDalt, 2009).
.,/0+&"&
Insamlad data, företagsegenskaper och grad av resultatmanipulering sammanfattas i Tabell 2.
Tabellen är uppdelad efter ägarstruktur, där familjeägda företag återfinns i första kolumnen, företag ägda av investmentbolag i andra kolumnen och i den tredje kolumnen finner vi de övriga företagen. I den fjärde och femte kolumnen beräknas skillnaden mellan de olika grupperna med hjälp av ett oberoende t-test. Första skillnaden (t-test/a) avser den mellan familjeföretag och övriga företag, den andra (t-test /b) är skillnaden mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag. Siffrorna i tabellen är medelvärden medan siffrorna under i parenteser är medianen.
Tabell 2 visar hur de olika företagsgrupperna ser ut vad gäller de utvalda företagsegenskaperna. Att diskrepansen mellan medelvärde och median är relativt stor beror på att vi har en variation storleksmässigt bland företagen. Cornett et al (2008) väljer att bortse från observationer som ligger utanför ett visst intervall, men vi väljer att behålla dessa i urvalet på grund av urvalets mindre storlek vid jämförelse med tidigare studier. Däremot har extrema värden sorterats bort i både Tabell 2 och senare även i Tabell 3. Medianen skulle potentiellt kunna vara mer rättvisande för urvalet som helhet, utgångspunkten för jämförelserna mellan företagsgrupperna avser dock medelvärde om inte annat anges.
Familjeägda företag har mindre tillgångar, försäljning, lägre skuldsättningsgrad och högre RT (räntabilitet på totala tillgångar) i jämförelse med övriga företag. Att försäljningen är mindre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag är dock inte signifikant. Vid jämförelsen mellan bolag ägda av investmentbolag och övriga företag utläser vi att investmentbolagsägda företag är större vad gäller tillgångar, försäljning och dessutom har dessa företag högre skuldsättningsgrad. Företag ägda av investmentbolag har något mindre RT
i jämförelse med övriga företag men denna ringa skillnad är inte signifikant. Att företag som är ägda av investmentbolag har större tillgångar och försäljning är inte särskilt oväntat eftersom många av dessa företag i denna studie befinner sig på large cap-listan.
DA betecknar godtyckliga periodiseringar. Denna del av periodiseringar är mest utsatt för manipulation och har använts som en indikator för att representera graden av resultatmanipulering. Positiva periodiseringar indikerar inkomstökande resultatmanipulering medan negativa periodiseringar indikerar inkomstminskande resultatmanipulering. Det
! *' absoluta värdet av DA (betecknas |DA|) och är den kombinerade effekten av både positiva och negativa periodiseringar. Vi väljer att fokusera på det absoluta värdet av de godtyckliga periodiseringarna eftersom syftet inte är att mäta om manipulationen av resultatet påverkas uppåt eller nedåt, utan om det förekommer mer eller mindre manipulering som helhet. Vi kan konstatera att |DA| är lägre i familjeföretag än i övriga företag vilket stödjer H1 om att resultatmanipuleringens förekomst är lägre i familjeföretag. Det ska dock påpekas att signifikansen vid denna jämförelse endast är signifikant på 10%-nivån vilket minskar styrkan i stödet till H1. Vid en jämförelse mellan företag ägda av investmentbolag och övrig företag är |DA| marginellt högre i investmentbolag. Resultatet saknar dock signifikans och ger inget stöd för H2 om att resultatmanipuleringens förekomst skulle vara högre i bolag ägda av investmentbolag i jämförelse med övriga företag.
Tabell 2 – Deskriptiv statistik för familjeföretag, företag ägda av investmentbolag samt övriga företag
Företagsegenskaper Familjeföretag Inv.bolagsägda Övriga Skillnader (t-test )
Antal företag 36 30 62 a b
Totala tillgångar 2 733 905 29 677 937 9 279 356 -2,433** 3,905***
(599 426) (5 275 000) (663 835)
Försäljning 6 123 552 29 639 654 8 984 187 -0,799 4,256***
(821 531) (6 648 300) (786 731)
Skuldsättningsgrad 6,7 % 14,7 % 10,1 % -3,01*** 3,022***
(3,5 %) (10,0 %) (4,5 %)
RT 13,1 % 5,5 % 6,5 % -2,243** -0,349
(13 %) (7,0 %) (8,0 %)
Periodiseringar
DA -0,192 0,132 0,018 -1,963** 0,940
(-0,050) (0,055) (-0,01)
|DA| 0,457 0,636 0,587 -1,802* 0,485
(0,240) (0,270) (0,280)
Anteckningar: RT är räntabilitet på totala tillgångar. DA är godtyckliga periodiseringar. |DA| är det absoluta värdet av DA, alltså den kombinerade effekten av positiva och negativa periodiseringar. Första siffrorna som visas är medelvärdet medan de inom parantes under är medianvärden. *, ** och *** statistiskt signifikant på 10
%, 5 % och 1 % nivåer respektive.
! *(
I Tabell 3 återfinns resultatet av ett antal variabler som förväntas förklara förekomsten av
|DA|. Den primära oberoende variabeln av intresse är dummyvariabeln som tar värdet 1 om företaget är familjeägt alternativt om det är ägt av ett investmentbolag, variabeln tar värdet 0 för övriga företag (Jiraporn & DaDalt, 2009). Den andra oberoende variabeln Ln tar hänsyn till storlek på företagen i förhållande till tillgångar. Storleken är intressant i förhållande till resultatmanipulering eftersom de största företagen tenderar att använda sig av komplexa finansiella instrument och det kan ge utrymme att styra resultat i önskvärd riktning eftersom de kan använda sig av redovisningsreglerna (Lee & Masulis, 2008). Det kan dock argumenteras att de största företagen studeras närmare av utomstående och analytiker och att offensiv resultatmanipulering då mer sannolikt upptäcks. Den tredje oberoende variabeln skuldsättningsgrad kan även den argumenteras från två perspektiv i relation till resultatmanipulering. Ett perspektiv förespråkar att företag med hög skuldsättningsgrad har incitament att resultatmanipulera eftersom de vill uppnå de krav som långivaren ställer, detta beteende kallas för covenants (Lee & Masulis, 2008). Det andra perspektivet argumenterar för det motsatta eftersom långivare medför kontroll av företag som kan leda till att resultatmanipulering upptäcks. I denna uppsats är skuldsättningsgraden mätt utifrån endast långfristiga skulder och därav är skuldsättningsgraden relativt låg för de olika grupperna. Den sista oberoende variabeln RT är av betydelse eftersom det är intressant att studera om det finns en korrelation mellan företagens prestation och förekomsten av resultatmanipulering.
Resultatet från den första linjära regressionen (familjeföretag och övriga företag) visar att det finns ett samband mellan resultatmanipulering (|DA|) och ägarstruktur (dummyvariabeln). Sambandet är negativt vilket betyder att det är mindre resultatmanipulering i familjeföretag och detta stödjer H1. Den första regressionen visar även att det förekommer mindre resultatmanipulering i större företag (negativt samband Ln) och att förekomsten ökar när företagen har hög skuldsättningsgrad alternativt hög RT (positiva samband). Resultaten från den andra regressionen (företag ägda av investmentbolag och övriga företag) visar att det inte finns något signifikant samband mellan ägarstrukturerna och resultatmanipulering. I likhet med första regressionen finner den andra ett negativt samband mellan storleken på företaget och förekomsten av resultatmanipulering och även positiva samband när det rör sig om variablerna skuldsättningsgrad och RT. Regressionerna har en förklaringsgrad (R2) på 10,1 % respektive 10 % vilket innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
! *) Tabell 3. Regressioner som sätter förekomsten av resultatmanipulering i relation till ägarstruktur
)
>'/?0//'4$)";)2,/0+&"&
Som nämnts ovan presenteras i Tabell 2 deskriptiv data över vårt urval. Intressant för vår studie är framförallt jämförelsen mellan det absoluta värdet av godtyckliga periodiseringar i de olika ägarstrukturgrupperna. Resultatet visar att det är en signifikant skillnad mellan förekomsten av absoluta godtyckliga periodiseringar i gruppen med familjeföretag jämfört med kontrollgruppen övriga företag. Att det existerar en skillnad vad gäller förekomsten är i linje med vår presentation av agentteorin och att avståndet mellan ägare och företagsledning är mindre i familjeföretag. En faktor som möjligen bidrar till detta är att familjeföretag har mer koncentrerat ägande, vilket resulterar i större kontroll och även möjligheten att påverka förvaltningen. Den långsiktighet som uppstår när ett företag stannar inom familjen under en längre tid bidrar även den till att avståendet blir mindre mellan ägare och företagsledning. Att vi observerar denna skillnad i förekomsten av godtyckliga periodiseringar ger stöd till den hypotes (H1) vi ställt upp om en lägre förekomst av resultatmanipulering i familjeägda företag i jämförelse med övriga företag.
Vidare kan vi av Tabell 2 utläsa att det inte existerar en skillnad i de absoluta Oberoende variabel
(t-test) Beroende variabel
|DA|
Familjeföretag (1 om familjeägt) N=353 -1,650*
Ln (Totala tillgångar) -1,976**
Skuldsättningsgrad 3,238***
RT 5,092***
R2 10,1 %
Oberoende variabel
(t-test) Beroende variabel
|DA|
Investmentbolagsägt företag (1 om inv.bol. ägt) N= 357 -0.669
Ln (Totala tillgångar) -2,210**
Skuldsättningsgrad 4,479***
RT 4,146***
R2 10,0%
Anteckningar: En dummyvariabel har inkluderats för att kontrollera för om resultatmanipulering förklaras av ägarstruktur. I de olika testen har familjeföretag samt företag ägda av investmentbolag betecknats med 1 medan övriga företag är 0. Ln är den naturliga logaritmen av företagets totala tillgångar. RT är räntabilitet på totala tillgångar, dessa tillsammans med skuldsättningsgraden utgör de beroende variablerna. |DA| är det absoluta värdet av DA, alltså den kombinerade effekten av positiva och negativa periodiseringar och den oberoende variabeln. *, ** och *** statistiskt signifikant på 10 %, 5 % och 1% nivåer respektive.
! "+
godtyckliga periodiseringarna mellan de investmentbolagsägda företagen och vår kontrollgrupp. Resultatet tyder således på att det inte förekommer någon skillnad i förekomsten av resultatmanipulering i jämförelse med övriga företag. Det finns med andra ord inget stöd för H2 som därmed förkastas. Anledning till detta tror vi kan vara att det finns effekter som både ökar och minskar förekomsten av resultatmanipulering i företagen ägda av investmentbolag. En övervägande andel av dessa företag i vår studie har ett relativt koncentrerat ägande vilket talar för en lägre förekomst av resultatmanipulering. Det koncentrerade ägande påverkar de investmentbolagsägda företagen på samma sätt som det påverkar familjeföretagen vilket resulterar i att ägarna bör bli mer insatta i verksamheten och kan således effektivt kontrollera företagsledningen. Det koncentrerade ägandet kan även resultera i att långsiktiga relationer byggs mellan ägarna och företagsledningen vilket minskar avståndet dem emellan och förebygger att ett agentproblem uppstår. Samtidigt finns det effekter som enligt vår mening ökar förekomsten av resultatmanipulering i de investmentbolagsägda företagen, en av dessa är det ofta finns ett starkare fokus på att prestera lönsamma resultat. Uppnås inte resultaten finns risken att företagsledningen ersätts, alternativt att kapitalet förflyttas till nya företag. En möjlig förklaring till varför de investmentsbolagsägda företagen inte uppvisar en lägre grad av resultatmanipulering trots sitt koncentrerade ägande är att ägandet och det starka fokuset på att prestera lönsamma resultat samspelar och tar ut varandra.
När vi studerar övriga företagsspecifika egenskaper som presenteras i Tabell 2 skiljer sig familjeföretag från vår kontrollgrupp i de flesta avseenden. Familjeföretag är mindre än kontrollgruppen med övriga företag om vi ser till medelvärdet av tillgångarna. Tidigare forskning (Xia et al., 2003; Sánchez-Ballesta & García-Meca, 2007) har funnit stöd för att det förekommer mer resultatmanipulering i mindre företag, men detta är ej överensstämmande med vad vi kan utläsa av vårt resultat i Tabell 2. Värt att poängtera är dock att om vi istället jämför medianen av tillgångarna är företagen relativt lika till storleken. Därför drar vi ej slutsatsen att vårt resultat går emot tidigare forskning. Försäljningen i familjeföretagen är inte signifikant skild från den i de övriga företagen. Däremot kan vi se att lönsamheten (RT) i de familjeägda företagen är betydligt bättre än lönsamheten i både de investmentbolagsägda företagen samt vår kontrollgrupp med övriga företag. Tidigare forskning (Anderson & Reeb, 2003; Jiraporn & DaDalt, 2009) har även den kommit fram till att familjeföretag generellt är mindre och mer lönsamma. Vi tror att detta beror på att ägare i familjeföretag är insatta i verksamheten och har mer kunskap om företaget de äger vilket leder till att gynnsamma investeringsbeslut tas. Anledningen till att vi är av denna uppfattning är att verksamheten ofta
! "*
förvaltas genom flera generationer vilket leder till att kunskap byggs upp och överförs inom familjen och till företaget. I linje med agentteorin bör det även finnas en bättre möjlighet till övervakning vilket innebär att risken för att misstag begås minskas samt att företagets resurser ej ödslas.
De investmentbolagsägda företagen är med hänsyn till både medelvärde och median större än kontrollgruppen med övriga företag vilket inte är förvånande med tanke på vårt urval där många av dessa företag återfinns på large cap-listan. Vi kan dock inte säkerställa någon signifikant skillnad mellan förekomsten av resultatmanipulering i dessa två grupper.
Samtidigt som en hel del forskning tyder på att mindre företag bör ha mer resultatmanipulering så finns det även forskning som talar för (Lee & Masulis, 2008) att det i större företag bör förekomma en högre grad av resultatmanipulering. De menar att större företag bör ha bättre möjligheter och resurser att manipulera resultatet. Vi uppfattar dock inga tecken på att det finns mer resultatmanipulering i de stora företagen, snarare det motsatta.
Resultatet i Tabell 3 visar i linje med agentteorin och H1 att det existerar ett negativt samband mellan familjeägda företag och resultatmanipulering. Ägarstrukturen är dock inte det enda som förklarar förekomsten av resultatmanipulering. Vad gäller de investmentbolagsägda företagen kan vi inte identifiera något stöd för att resultatmanipulering förklaras av den ägarstruktur som råder. De utförda regressionerna har en förklaringsgrad på 10,1% respektive 10,0% då ett antal andra variabler som kan tänkas påverka resultatmanipulering förutom ägarstruktur har inkluderas. Att förklaringsgraden är relativt låg tyder på att det förutom de variabler vi har studerat troligtvis finns andra förklaringar som vi ej lyckats identifiera.
Företag med hög skuldsättningsgrad förväntas vara mer benägna att använda sig av resultatmanipulering för att inte riskera företagets anseende gentemot investerare, samt undvika högre kreditkostnader. De vill uppnå de krav som långivarna ställer och vi finner stöd för covenants då resultat från Tabell 3 visar att en hög skuldsättningsgrad är positivt korrelerad med resultatmanipulering. Argumentet att långivare medför en kontroll av företaget som i sin tur leder till att resultatmanipulering upptäcks verkar inte påverka förekomsten av resultatmanipulering i företagen. Skuldsättningsgraden kan vara en av förklaringarna till varför familjeföretagen i denna studie har en lägre förekomst av resultatmanipulering eftersom de har en lägre skuldsättningsgrad. Den positiva korrelationen mellan skuldsättningsgrad och resultatmanipulering talar även för att det bör förekomma mer resultatmanipulering i de investmentbolagsägda företagen än i familjeföretagen, vilket resultatet också visar. Samtidigt bör denna förekomst vara ungefär lika omfattande som den i
! ""
vår kontrollgrupp då de investmentbolagsägda företagen och övriga företag har en liknande skuldsättningsgrad.
Något som vi även vill diskutera är det faktum att det finns ett positivt samband mellan RT och resultatmanipulering, vilket innebär att det i lönsammare företaget bör finnas en större förekomst av resultatmanipulering. Sambandet talar således för att förekomsten av resultatmanipulering bör vara hög i familjeföretagen då dessa företag är mest lönsamma.
Lönsamheten i företag ägda av investmentbolag och övriga företag är liknande vilket är ytterligare en faktor som tyder på att förekomsten av resultatmanipulering bör ligga på samma nivå i dessa två grupper. Att resultatmanipuleringen är lägst i familjeföretag trots att det finns flera kontrollvariabler som menar att den bör vara en relativt hög tyder på att ägarstrukturen är en viktig faktor i de familjeägda företagen och att den drar ner graden av resultatmanipulering. Samtidigt förklarar inte ägarstrukturen förekomsten av resultatmanipulering i de investmentbolagsägda företagen.
Resultatmanipulering är inte något som går att utläsa och klassificera på ett enkelt och rättvisande sätt. Förmågan hos den modifierade Jones-modellen att bryta ner periodiseringar till godtyckliga och inte godtyckliga komponenter är inte exakt. Det finns således en möjlighet till felklassificering av godtyckliga och ej godtyckliga periodiseringar. Om exempelvis delar av de icke godtyckliga periodiseringarna av misstag klassificeras som godtyckliga periodiseringar får detta konsekvenser för resultatet. I likhet med McNichols (2000) frågar vi oss hur godtyckliga periodiseringar beter sig vid avsaknaden av incitament att manipulera? Vi tänker oss att det finns en hel del företag som inte har avsikten eller resurserna att resultatmanipulera, vad händer med periodiseringarna i dessa företag?
Troligtvis finns det orsaker som okunskap, samordning och tidspress som påverkar hur periodiseringarna ser ut i ett företag. Vi anser att det bör förekomma svårigheter i större företag att samordna verksamheten på ett sådant sätt att önskad resultatmanipulering uppnås.
Flera olika instanser och avdelningar kan antas vara inblandade vilket gör det strategiskt svårt för företagsledningen att faktiskt manipulera ett resultat till fördel för den egna vinningen.
Agentteorin utgår från att individen alltid handlar i egenintresse och försöker maximera den egna vinningen, detta bör innebära att det i många fall finns en skillnad mellan agentteorin och verkligheten. Individen har som nämnts ovan inte alltid kunskap, möjlighet eller vilja att agera i egenintresse. En problematik som agentteorin ej tar i beaktning.
! "#
!+0&/"&/)
Syftet med denna studie är att utreda huruvida det finns en skillnad i förekomsten av resultatmanipulering i börsnoterade företag med olika ägarstrukturer. Vi har valt att applicera agentteorin på förhållandet mellan ägare och företagsledning. Diskrepansen som kan uppstå vad gäller de olika parternas mål, tillsammans med den informationsasymmetri som existerar dem emellan, öppnar upp möjligheten för företagsledningen att manipulera företagets resultat och uppnå egen vinning. Ägarstruktur är en potentiell faktor som kan påverka de inneboende skillnaderna mellan ägare och företagsledning. Därför har vi i denna studie valt att dela in svenska börsnoterade företag i olika ägarstrukturgrupper för att undersöka om skillnader existerar i förekomsten av resultatmanipulering och om ägarstrukturen kan vara en av faktorerna som förklarar skillnaderna.
Vi har valt att använda oss av godtyckliga periodiseringar som en uppskattning på förekomsten av resultatmanipulering. Vi har identifierat och jämfört olika ägarstrukturer samt studerat och analyserat skillnader och likheter. Resultaten tyder på att det är en skillnad i förekomsten av resultatmanipulering mellan familjeägda företag och övriga företag. I likhet med studier som Jiraporn & DaDalt (2009), Andersson & Reeb (2003), Sánchez-Ballesta &
Garcia-Meca (2007) och Siregar & Utama (2008) ger jämförelsen stöd för H1, att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag än i övriga företag. Vi observerar dock ingen skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering och H2 förkastas. När vi genomför en regression för att försöka förklara skillnaden mellan familjeägda företag och övriga företag med dummyvariabeln ägarstruktur finner vi ett negativt samband som påvisar att resultatmanipuleringens förekomst är lägre i de familjeägda bolagen. Vad gäller regressionen avseende de investmentbolagsägda företagen kan vi inte urskilja något samband mellan ägarstrukturen och resultatmanipulering.
Baserat på våra resultat från denna studie dras slutsatsen att investerare kan förlita sig mer på redovisade siffror som rapporterats av företag som är familjeägda än övriga företag eftersom det i dessa företag finns en lägre förekomst av resultatmanipulering. Investerare bör också vara medvetna om att även om börsnoterade företag vanligtvis granskas av bland annat stora revisionsbyråer finns det fortfarande en möjlighet till resultatmanipulering. Vi kan dock inte identifiera några skillnader i de redovisade resultatens tillförlitlighet mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag eftersom graden av resultatmanipulering i dessa företag är liknade.
En begränsning med vår studie är att den utförs på noterade företag i Sverige vilket
! "$
innebär en förhållandevis liten marknad och ett begränsat urval. Vi får relativt få företag i de olika ägarstrukturgrupperna och det blir problematiskt att säkerställa resultatens tillförlitlighet när styrkan i testerna är beroende på storleken på urvalet. Sverige är ett betydligt mindre land i jämförelse med till exempel USA där många av de tidigare studierna (Reeb & Andersson, 2003) kring resultatmanipulering har genomförts. En del tidigare studier inom resultatmanipulering som genomförts i Europa har undersökt världsdelen som helhet och inte tittat på ett land specifikt för att kunna identifiera ett större urval. Tidigare studier har endast valt att placera företagen i två grupper, familjeföretag och övriga företag, vilket även det ökar urvalet. Vi har dessutom jämfört företag på small, mid och large cap-listorna vilket gör att företagens karaktärer skiljer sig åt inom grupperna. Företagen är indelade på de olika listorna efter börsvärdets storlek och det finns således ett antal företag där skillnaderna är avsevärda.
Det skulle potentiellt vara mer rättvisande att utesluta värden utanför ett visst intervall, vi har dock valt att endast eliminera extrema värden vilket innebär att vi ej förlorar någon stor del av vår begränsade data.
Med hänsyn till de begränsningar som diskuterats ovan vore det därmed intressant att göra en studie liknande denna men istället på alla börser i norden. Företagen i norden bör vara av liknande karaktär och därför jämförbara med varandra. Att även inkludera fler oberoende variabler i regressionerna ökar förklaringsgraden och kan medföra ett mer tillförlitligt resultat.
En intressent kontrollvariabel skulle kunna vara en ytterligare dummyvariabel som tar hänsyn till om företaget granskas av en av de fyra största revisionsbyråerna eller inte. Vilken revisionsbyrå som används kan tänkas påverka hur noggrant företaget granskas och då även möjligheterna till resultatmanipulering.
En annan aspekt att studera är hur resultatmanipulering har förändrats över tid, till exempel en jämförelse mellan hur förekomsten av resultatmanipulering såg ut innan införandet av IFRS år 2005 samt hur det ser ut efter. Existerar det skillnader skulle det vara intressant att studera hur redovisning till verkligt värde påverkar beslutsfattanden. Det behövs även mer forskning kring hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag ägda av investmentbolag eftersom tidigare forskning främst fokuserat på ägarstrukturen familjeföretag.
Det vore önskvärt om vidare forskning inom resultatmanipulering får fram mer pålitliga och rättvisande modeller för att uppskatta förekomsten av resultatmanipulering, som till exempel är branschanpassade. Utvecklas dessa modeller kan mönster av resultatmanipulering utvinnas efter mer precisa kriterier.
