Sammandrag
Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.
Nyckelord: Ägarstruktur, Fotbollsklubbar, Finansiell prestation, Sportslig prestation, UEFA
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Lars Frimanson som stöttat oss under arbetets gång. Jan Lindvall har även bidragit med mycket support och värdefull handledning. Till sist vill vi uttrycka tacksamhet till Pontus Norell och Oscar Berg för mycket bra opponering och feedback under terminens gång.
Innehållsförteckning
Inledning 5 Litteraturöversikt 6 Hypotesutveckling 8 Analysmodell 10 Metod 11Population och urval 11
Operationalisering av variabler 13
Datahantering och statistisk analys 18
Regressionsdiagnostik 21
Resultat och analys 22
Medieringstest 22
Statistisk analys 24
Övrigt samband 26
Slutsats 29
Diskussion 29
Ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation 29
Ägarstrukturens påverkan på sportslig prestation 31
Sportslig prestations påverkan på finansiell prestation 32
Begränsningar 33
Framtida studier 34
Referenslista 36
Bilaga 1: Korrelationsanalys 43
Bilaga 2: Variance Inflation Factor 44
Bilaga 3: Residualanalys - NPS marginal 45
Bilaga 4: Residualanalys - Rörelsemarginal 46
Bilaga 5: Residualanalys - Sportslig prestation 47
Bilaga 6: Variansanalys NPS marginal 48
Inledning
Under de senaste decennierna har fotbollsvärlden präglats av hög ekonomisk tillväxt och ökad kommersialisering (King, 1997; Millward, 2013). Denna utveckling har lett till en förändring i ägarstruktur i fotbollsklubbarna då privata majoritetsägare köpt upp fotbollsklubbar och tagit över kontrollen (Taylor, 2008). Fotbollsklubbar som kontrolleras av en enskild privat investerare och fotbollsklubbar som ägs av sina medlemmar är de två dominerande ägarmodellerna inom europeisk fotboll (UEFA, 2019). Tidigare forskning inom ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation i fotbollsklubbar har givit olika synsätt på dess påverkan (e.g. Breuer & Rohde, 2018; Durand et al., 2017; Franck, 2010; Grossman et al., 2011; Nauright & Ramfjord, 2010; Taylor, 2008) och eventuellt kan sambandet förändrats över tid.
Den ökade privatiseringen av fotbollsklubbar har lett till att massiva summor investerats i privatägda klubbars spelartrupper som således köpt till sig konkurrenskraft (Breuer & Rohde, 2018). En förbättrad sportslig prestation influerar i sin tur det finansiella resultatet då det inte bara genererar kvalificerings- och biljettintäkter, utan även nya kommersiella möjligheter (Deloitte, 2020). Därtill finns tydliga indikationer på att den sportsliga prestationen kommer bli allt mer avgörande för det finansiella välmåendet för fotbollsklubbar i framtiden (Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016). Nya regulationer inom fotbollsvärlden (UEFA Financial Fair Play) reglerar dock möjligheten för investerare att direkt gå in och finansiera fotbollsverksamheten, vilket begränsar möjligheten att köpa sig till sportslig framgång (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014). Då den privatiserade ägarmodellen tidigare varit synonymt med överspenderingar och ineffektiv finansiell aktivitet (Breuer & Rohde, 2016b; Franck, 2010) finns anledning att ifrågasätta ägarmodellen under rådande regulationer. Syftet med följande arbete är därmed att undersöka ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation i Europas största fotbollsklubbar med sportslig prestation som en hypotetiskt medierande variabel. Forskningsfrågan som ämnas att besvara är om sportslig prestation kan
Litteraturöversikt
De första studierna på ägarstruktur i fotbollsklubbar gjordes under 1990-talet (King, 1997; Szymanski & Smith, 1997). Dessa gjordes med syftet att studera huruvida skillnader i ägarstruktur kunde påverka sportslig och finansiell framgång. King (1997) analyserade även de massiva kommersiella förändringarna som den engelska högstaligan i fotboll genomgick vid omstruktureringen av ligan 1992. Dessa innebar att fotbollens tidigare inhemska fokus omvärderades och riktades utomlands med lukrativa tv-avtal som skulle sprida intresset globalt (King, 1997; Taylor, 2008). Nya typer av ägandeskap kunde identifieras där ägare i stor utsträckning behandlade fotbollsklubbar som vinstdrivande företag. Fokuset förflyttades från att generera intäkter via sportslig framgång till att försöka tjäna pengar på sina supportrar (Bose, 2010). Denna vinstdrivande syn på fotbollsorganisationer skiljde sig från den tidigare vanligaste formen av ägare då sportslig prestation var i centrum och stora finansiella förluster var en del av att äga fotbollsklubben (King, 1997; Taylor 2008).
Taylor (2008) befäster att tidigare dominanta ägarmodeller ersatts och att ägandet inte heller längre kunde kopplas till klubblojalitet och emotionella värden i en specifik fotbollsklubb. På senare år har en tydlig indelning av ägarmodeller uppkommit inom professionell europeisk fotboll. De två dominerande ägarmodellerna som finns idag är på många sätt varandras motpoler. Majoriteten av europeiska toppfotbollsklubbar ägs av en enskild privat investerare som kontrollerar fotbollsklubben på egen hand. Den andra ägarmodellen är medlemsägda fotbollsklubbar (UEFA, 2019). I dem finns det ofta inga externa finansiella medel att tillgå vilket leder till att finansiering av sportsliga verksamheten enbart sker genom fotbollsklubbens egna intäkter (UEFA, 2019). Skillnader i fotbollsklubbens förutsättningar mellan dessa två ägarmodeller är ett kontroversiellt ämne som ofta debatteras. Speciellt då vissa länder förbjuder privat majoritetsägande (Lagrell et al., 2011).
majoritetsägare innebar ett skifte till att de började tävla om att vara den som spenderar mest på spelarövergångar snarare än fokus på hur finansiellt lönsamt klubben drivs (Franck, 2010). I hur stor utsträckning denna inpumpning av externa finansiella resurser kan ske har nya regelverk såsom UEFA Financial Fair Play (FFP) reglerat i ett försök att minska fördelen för de klubbar som ägs av aktörer som kontrollerar nästintill obegränsade finansiella resurser (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014). FFP togs fram inför säsongen 2011/2012 och är ett regelverk framtaget för fotbollsklubbar som deltar i UEFA-turneringar, däribland Champions League (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014). Detta tillvägagångssätt att köpa sig till sportslig framgång som i sin tur leder till ytterligare intäkter är något som FFP ämnar att begränsa. Regelverket tvingar fotbollsklubbarna att agera mer effektivt i förhållande till de intäkter som fotbollsklubben själv genererar (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014). Privata investerare som gått in i den europeiska toppfotbollen har setts öka investeringsnivån på spelartruppen och skuldsättningsgraden, men minskat lönsamheten (Franck, 2010). Dessa individer som investerar stora belopp i klubbar har däremot visat på andra fördelar som en ökning i vinstprocent (matcher) och höjda omsättningar (Grossmann et al., 2011). Det finns dessutom en indikation på att majoritetsägarens ursprung är en faktor i hur fotbollsklubbens styrs. Europeiska investerare har visat sig mer inställda på att maximera den sportsliga prestationen medan amerikanska mer associerats med finansiell vinstmaximering (Nauright & Ramfjord, 2010). Utöver detta är de finansiella resurserna som ägaren bidrar med normalt större från utländska investerare i jämförelse med inhemska (Breuer & Rohde, 2016b). I fotbollsklubbar med utländskt ägarskap tenderar fotbollsklubben även att vara helägd av den utländska ägaren (Breuer & Rohde, 2016a).
är möjligt för ägare att få någon vinning ur deras ägarskap i fotbollsklubbar. En nyckelfaktor som lyfts fram är den sportsliga prestationens möjliga påverkan på finansiell prestation. Tidigare forskning indikerar även att sportsliga prestation har en stark påverkan på det finansiella resultatet, och det finns en konsensus kring att det kommer bli av allt större vikt i framtiden (Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016).
Mycket av tidigare forskning i ämnet begränsas till att undersöka förhållandena, sportsliga såväl som finansiella, inom enskilda inhemska ligor (e.g. Breuer & Rohde, 2018; Durand et al., 2017; Millward, 2013). Däremot saknas en mer övergripande internationell undersökning på huruvida ägarstrukturen har en påverkan på toppfotbollsklubbars prestation, vilket denna riktat sitt fokus mot. Tidigare studier (e.g. Breuer & Rohde, 2018; Durand et al., 2017; Franck, 2010; Grossman et al., 2011; Nauright & Ramfjord, 2010; Taylor, 2008) uppvisar olika resultat när det kommer till ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation. Ägarstrukturen verkar dock kunna påverka den sportsliga prestationen (Grossman et al., 2011; Nauright & Ramfjord, 2010). En ytterligare variabel som sportslig prestation kan således hypotetiskt vara förklarande för sambandet då det är av stor vikt för den finansiella prestationen (Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016; Millward, 2013).
Hypotesutveckling
Durand et al., 2017; Franck, 2010; Grossman et al., 2011; Nauright & Ramfjord, 2010; Taylor, 2008).
Det finns belägg för att anta att en koncentrerad ägarstruktur kan ha en negativ effekt på finansiell prestation (Acero et al., 2017; Breuer & Rohde, 2018). Fotbollsklubbar med privata ägare tenderar att agera mindre finansiellt effektivt i jämförelse med fotbollsklubbar andra ägarstrukturer (Breuer & Rohde, 2018). Dock visar tidigare studier på att fotbollsklubbar som har en koncentrerad ägarstruktur kan leda till en ökad finansiell tillväxt (Grossmann et al., 2011; Nauright & Ramfjord, 2010). Trots privata investerares försök till att driva fotbollsklubbar som vinstmaximerande verksamheter för att öka den finansiella prestationen verkar inte ägarmodellen fungera (Taylor, 2008). Då FFP regulationerna nu begränsar investeringsnivån för fotbollsklubbar (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014) ökar anledningen att tro att den privatiserade ägarstrukturen inte påverkar finansiell prestation positivt. Tvärtom bör en koncentrerad ägarstruktur påverka finansiell prestation negativt då ineffektivt beteende från fotbollsklubbar med koncentrerad ägarstruktur bevisats i flertalet studier (Breuer & Rohde, 2016b; Breuer & Rohde, 2018; Franck, 2010; Espitia-Escuer & García-Cebrián, 2004). Utifrån detta formuleras Hypotes 1ab.
Hypotes 1a: Ägarstrukturen i fotbollsklubbar påverkar finansiell prestation.
Hypotes 1b: Desto högre grad av största enskilda ägarens procentuella kontroll över
fotbollsklubben desto sämre finansiell prestation.
prestationen att vara (Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016; Millward, 2013). Acero et al. (2017) menar på en koppling mellan sportslig prestation och finansiell prestation då de lyfter den tyska högstaligan Bundesliga som extra framgångsrika både finansiellt och sportsligt. Detta då det i Tyskland finns regulationer som begränsar en enskild aktör att bli majoritetsägare (Acero et al., 2017). Detta samband indikerar på att ju lägre kontroll en enskild ägare har över fotbollsklubben desto bättre sportslig prestation. Bättre sportslig prestation antas utifrån tidigare forskning påverka den finansiella prestationen positivt. Då de stora investeringarna i spelartruppen begränsas med FFP regulationerna ökar anledningen att tro att de privata majoritetsägarna ineffektiva beteende genererar sämre sportslig prestation än före regulationerna. Utifrån detta formuleras Hypotes 2ab.
Hypotes 2a: Ägarstrukturen påverkar sportslig prestation vilket förklarar variation i finansiell
prestation (Rörelsemarginal)
Hypotes 2b: Ägarstrukturen påverkar sportslig prestation vilket förklarar variation i finansiell
prestation (NPS marginal)
Analysmodell
Ovanstående figur (se figur 1) var studiens analysmodell som användes för att testa hypoteserna. Hypotes 1a testades i pilen mellan ägarstruktur och finansiell prestation. Detta då ägarstruktur antogs påverka finansiell prestation i fotbollsklubbar. Vidare antogs att fotbollsklubbar med en koncentrerad ägarstruktur genererar en sämre finansiell prestation vilket är Hypotes 1b som testades i samma pil som för Hypotes 1a. Hypotes 2ab testades genom pilen ägarstruktur till sportslig prestation och pilen sportslig prestation till finansiell prestation. Detta tvåstegstest undersökte sportslig prestation som medierande variabel. En medierande variabel är en variabel som förklarar sambandet mellan en oberoende variabel (ägarstruktur) och en beroende variabel (finansiell prestation) (Baron & Kenny, 1986). Utöver applicering av analysmodell för medieringstest genomfördes statistiska analyser för separata samband för att vidare testa och undersöka hypoteserna och delar av hypoteserna. De separata sambanden är delar av analysmodellen (se figur 1) då signifikanta samband mellan enskilda variabler testades. Operationalisering av variablerna förklaras i metodavsnittet.
Metod
Population och urval
Tabell 1: Urvalet av fotbollsklubbar
Totalt har 18 olika fotbollsklubbar identifierats i urvalet (se tabell 1). Samtliga fotbollsklubbar härstammar från någon av de ovan nämnda högstaligorna i Europa. I urvalet återfanns en övervikt av fotbollsklubbar från den engelska högstaligan Premier League. Från England kvalificerades 7 stycken fotbollsklubbar in på listan gällande topp 15 högsta omsättningarna på Deloitte Football Money League under perioden 2015-2020 (se tabell 1). I övrigt var antalet fotbollsklubbar från respektive land relativt jämnt fördelat mellan italienska högstaligan Serie
A, spanska högstaligan La Liga samt tyska högstaligan Bundesliga. Från den franska
högstaligan Ligue 1 kvalificerades enbart en fotbollsklubb in i urvalet utifrån de fastställda kriterierna.
Operationalisering av variabler
Ägarstruktur var den oberoende variabeln i analysmodellen (se figur 1). Variabeln
variabel där den största enskilda ägarens kontroll över fotbollsklubben använts som variabel för ägarstruktur.
Figur 2: Indelning ägarstruktur fotbollsklubbar
Ovanstående figur (se figur 2) illustrerar fördelningen över den största ägarens procentuella kontroll sinsemellan fotbollsklubbarna. Då en ägare kontrollerar minst 50 % av bolaget så kan den enskilda ägaren själv besluta om verksamhetens aktiviteter vilket ger direkt möjlighet till att påverka verksamhetens finansiella resultat (Corporate Finance Institute, 2020a). Medelvärdet för den största enskilda ägarens procentuella kontroll över fotbollsklubben är 64,3 % vilket är betydligt högre än genomsnittet för stora verksamheter i allmänhet (Demsetz & Lehn, 1985). Dock var variationen i urvalet stor, med en standardavvikelse på 40,53 procentenheter. Variationen i den enskilda ägarens kontroll över fotbollsklubben varierade från 0 % till 100 %.
Finansiell prestation var den beroende variabeln i analysmodellen (se figur 1). Finansiell
fotbollsklubbarnas investeringsmöjligheter. Nyckeltalen tog hänsyn till FFP regelverket genom att ställas i relation till fotbollsklubbens omsättning. Då speglar de finansiella måtten klubbens effektivitet i förhållande till omsättningen.
Det första finansiella nyckeltalet var rörelsemarginal. Nyckeltalet beräknades enligt följande ekvation:
Rörelsemarginalen avgör hur mycket av omsättningen som blir kvar till att betala räntor och skatt samt ge eventuell vinst (Corporate Finance Institute,u.åb). Rörelsemarginal är ett effektivitetsmått som är jämförbart mellan olika verksamheter (VISMA, u.å). Rörelsemarginal har tidigare använts vid analys och jämförelse av fotbollsklubbars finansiella prestation (Breuer & Rohde, 2018; Durand et al., 2017). Nyckeltalet möjliggjorde för analys av hur effektiva fotbollsklubbarna var gällande att maximera sitt finansiella resultat i förhållande till omsättning. Vid applicering av rörelsemarginal som finansiellt nyckeltal skapades ett jämförelsetal som bortsåg från olika skattesatser i fotbollsklubbarnas hemländer. För vissa kontroller av samband används fotbollsklubbens rörelseresultat. Rörelseresultat består utav resultat före räntor och skatter (Corporate Finance Institute, u.åc).
Det andra finansiella nyckeltalet var marginalen för nettoresultat på spelarhandel. I fortsättningen förkortas nettoresultat på spelarhandel till NPS. Nyckeltalet beräknades enligt följande:
Smith, 1997). Nettoresultat på spelarhandel är ett relevant mått för jämförelse av finansiell prestation mellan fotbollsklubbar då den ekonomiska aktiviteten i fotbollsklubbar kopplat till handel med spelare är mycket stor (Holzmayer et al., 2018; Transfermarkt, u.å).
I denna studie användes dock inte nettoresultat på spelarhandel utan ett egenkonstruerat mått som anpassar sig efter de nya FFP reglerna. Då fotbollsklubbarnas omsättning reglerar deras investeringsmöjlighet på spelarmarknaden ansågs det vara relevant att ta hänsyn till det vid jämförelse mellan fotbollsklubbarna. Därmed dividerades nettoresultatet på spelarhandel med fotbollsklubbens omsättning för att kunna jämföra effektiviteten i fotbollsklubbarnas finansiella prestation. NPS marginal var också ett finansiellt lönsamhetsmått som inte går att manipulera likt andra resultatmått. Nyckeltalet möjliggjorde för analys av fotbollsklubbarnas effektivitet i handel med spelare i förhållande till klubbens omsättning.
Sportslig prestation var den medierande variabeln i analysmodellen (se figur 1). Sportslig
prestation var en kontinuerlig variabel som mättes på kvotskala. Den sportsliga prestationen baserades på fotbollsklubbarnas framgång och avancemang i Champions League. Champions League arrangeras av Union of European Football Associations (UEFA) och är den största turneringen inom fotboll. I turneringen tävlar de mest högpresterande fotbollsklubbarna om vilken klubb som är bäst (UEFA, u.å). För att kvalificera sig till att få spela turneringen Champions League måste fotbollsklubbarna primärt presterat mycket bra i sin inhemska högstaliga. Alternativa kvalificeringssätt är att vinna Champions League året innan, vunnit Europa League året innan (näst största fotbollsturneringen) eller kvalificerat sig genom kvalomgångar (Kruskic, 2019).Det är av enormt stor vikt rent finansiellt för fotbollsklubbarna att kvalificera sig och prestera sportsligt i Champions League (Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016).
Tabell 2: Antalet möjliga matcher i Champions League per säsong
Första steget kvalificering består av ett gruppspel innehållande totalt 4 lag där varje lag spelar 6 matcher. För att avancera från gruppspelet krävs det att fotbollsklubben antingen vinner eller kommer på andra plats. Vid avancemang från gruppspelet är fotbollsklubben garanterad att spela minst 2 matcher till. I åttondelsfinalen blir fotbollsklubben lottad mot en annan motståndare. För att ta sig vidare i turneringen krävs ett bättre resultat än motståndaren sett över 2 matcher, en hemmamatch och en bortamatch. Vid avancemang från åttondelsfinalen fortgår samma process i både kvartsfinal och semifinal tills att fotbollsklubben potentiellt når finalspel (Kruskic, 2019). Totalt kan fotbollsklubben maximalt spela 13 matcher i Champions League per säsong, för att uppnå det resultatet måste fotbollsklubben avancera sig till final genom god sportslig prestation. Totalt i undersökningen kunde en fotbollsklubb maximalt spela 65 matcher i Champions League vilket skulle innebära att klubben tagit sig till final varje år under den undersökta perioden.
Denna operationalisering gjordes för att fånga upp effekten av att det är extremt viktigt för fotbollsklubbarna att kvalificera sig till Champions League. Begränsningen med indelningen var att den sportsliga prestationen av att spela exempelvis 1 match i gruppspelet likställs med att spela 1 match i final, dock fångade modellen upp mervärdet av att avancera till fler spelade matcher. Värdet av den sportsliga prestationen att vinna finalen i turneringen fångades inte upp i modellen vilket var en nackdel. Över en femårsperiod antogs operationaliseringen av sportslig prestation dock fånga upp de skillnader som finns mellan klubbarna avseende eventuella orättvisor i denna operationalisering.
100 % av fotbollsklubben och sedan sålt allt till en annan aktör under mätperioden, förändringen påverkade inte studien då ägarkoncentrationen förblivit densamma. För Arsenal och Inter har en skillnad i den enskilt största ägarens kontroll förändrats. För Inter precis i början av mätperioden skedde en förändring från 100 % till 68,55 % (Karensa, 2016). För Arsenal skedde en förändring från 67 % till 100 % under den sista säsongen av mätperioden (Panja, 2018). För studien har värden av ägarstruktur för dessa två fotbollsklubbar utgått från mätning i slutet av perioden. För att kontrollera så att denna förändring inte påverkade resultatet gjordes en vidare analys där snittet av ägarkoncentrationen för respektive år använts och inga signifikanta skillnader har påvisats. Vid kodning till dikotom variabel i den vidare statistiska analysen av resultatet har ingen av fotbollsklubbarna kodats till att de till 100 % kontrolleras av en enskild investerare. Detta på grund av att förändringen i Arsenal till 100 % ägarkoncentration skedde precis i slutet av mätperioden och förändringen i Inter från 100 % ägarkoncentration skedde i början av mätperioden.
Datahantering och statistisk analys
Datasetet med omsättning hämtades från Deloitte Football Money Leagues respektive rapport för åren 2015 till 2019. Datasetet för rörelseresultat är manuellt inhämtat från respektive fotbollklubbs årsredovisningar under säsongerna 2014/2015 till säsongen 2018/2019. Totalt har 90 mätpunkter för rörelseresultat identifierats och kodats i excel.
Tabell 3: Valutakurser GBP/EUR
datasetet från Deloitte Football Money League applicerat vid sammanställning av finansiella data i EUR.
Fotbollsrelaterade data är hämtad från Transfermarkt.com för den valda perioden. Transfermarkt är en databas med fotbollsrelaterad information som etablerat sig som en standardreferens inom ekonomisk forskning om europeisk fotboll (e.g. Bryson et al., 2013; Callsen-Bracker et al., 2014; Weimar & Wicker, 2017). Dataseten kodades i excel för att sedan analyseras i statistikprogrammet SPSS. Medieringstest har utförts i enlighet med analysmodellen (se figur 1) för att testa Hypotes 2ab.
Vid medieringstesten användes Baron & Kennys (1986) principer för stegvist medieringstest. Vid statistisk analys och medieringstest användes robusta standardfel och bootstrapping metod. Bootstrapping är en fördelaktig metod vid små stickprov då metoden kan användas för att upprepade gånger slumpmässigt testa sambandet (Hayes & Preacher, 2004). Anledningen till applicering av robusta standardfel var för hantering av potentiell heteroskedasticitet, vilket förklaras under regressionsdiagnostik. Analysmodellen var uppbyggd som en parsimonious modell vilket innebar att den innehöll så få variabler som möjligt för att förklara sambandet. Anledningen till det är att testade kontrollvariabler inte påverkat studiens resultat. Kontrollvariabler som ägarens hemland, antal tränarbyten och fotbollsklubbens popularitet på sociala medier har inte tillfört något signifikant resultat eller påverkat övrig statistisk analys signifikant vilket lett till att kontrollvariabler inte uttrycks i modellen.
Variansanalys är ett viktigt verktyg inom statistisk analys för att analysera data (Carlson et al., 2007). I envägs-variansanalys antas nollhypotesen mellan grupper inneha ett lika medelvärde i populationen (Carlson et al., 2007). Variation mellan grupperna och variation inom grupperna mäts (Carlson et al., 2007). Vid stor variation mellan grupperna och förhållandevis liten variation inom grupperna genereras anledning att tro att nollhypotesen måste förkastas (Carlson et al., 2007). Signifikansnivå̊n (p-värde) redovisas i studien med följande asteriskbeteckning: *= p ≤ 0,05 **= p ≤ 0,01, ***= p ≤ 0,001. I studien användes en konfidensgrad på 95 % för samtliga konfidensintervall. Ett konfidensintervall används för att skatta populationsparametrar från data i ett stickprov (Carlson et al., 2007). Vid applicering av en konfidensgrad på 95 % skapas ett intervall för populationsparametern där parametern i populationen omfamnas i 95 % av fallen. I 5 % av sådana skattningar med 95 % konfidensgrad visar konfidensintervallet fel då den faktiska populationsparametern är utanför intervallet (Carlson et al., 2007).
Vid medieringstest måste samma antaganden som vid linjär regression vara uppfyllda (Mendenhall & Sincich, 2014). De nedanstående antaganden antas för studiens samtliga statistiska analyser att vara uppfyllda och test av antaganden sker under avsnittet regressionsdiagnostik.
1. Antagande om att modellen är linjär i populationen 2. Antagande om att observationerna är oberoende
3. Det betingade väntevärdet av feltermen är noll för samtliga värden på x1, x2, …, xk 4. Feltermen (𝜀) är normalfördelad för alla värden på x1, x2, . . ., xk
Regressionsdiagnostik
Multikollinearitet får inte förekomma vid genomföring av korrekt regressionsanalys.
Multikollinearitet innebär att det finns stark korrelation mellan de oberoende variablerna i regressionsmodellen (Teorell & Svensson, 2007). Problemet är att det inte går att särskilja de oberoende variablernas effekt på den beroende variabeln. Om korrelationen mellan variablerna överstiger 0,8 är risken för multikollinearitet stor (Teorell & Svensson, 2007). För studien har korrelationsanalys genomförts och inga observerade värden över de kritiska gränserna för multikollinearitet har observerats (se bilaga 1). Utöver att analysera korrelationen mellan de oberoende variablerna kan en analys av variansinflationsfaktorn (VIF) ge en bild av multikollinariteten (O’brien, 2007). Det finns inga klara riktlinjer kring vad som är en tumregel där VIF värdet är för högt och indikerar på starkt multikollinearitet, vanlig tumregler är VIF värde 4 till 10 eller mer indikerar på eventuell multikollinearitet (O’brien, 2007). För studien har variansfaktorsanalys (VIF test) genomförts och inga observerade värden över de kritiska gränserna för multikollinearitet har observerats (se bilaga 2). Det fanns därmed inga tecken på att multikollinearitet förekom i modellen.
Heteroskedasticitet är ett annat centralt samband som måste kontrolleras. För att genomföra
Resultat och analys
Medieringstest
Figur 3: Medieringstest 1
bootstrapping vilket bekräftade hypotes 1ab gällande NPS marginal. Vid användning av robusta standardfel och bootstrapping hade ägarstruktur en något negativ påverkan på sportslig prestation (β = -0,187, 95% KI: -0.439 - 0,065), men sambandet var ej statistiskt signifikant (p= 0,136). Sportslig prestation påverkade inte NPS marginal (β = 0,002, 95% KI: -0,002- 0,006), då sambandet inte var statistiskt signifikant (p = 0,304). Den totala effekten av modellen gav (β = -0,002, 95% KI: -0,003 - 0,000) och var statistiskt signifikant (p= 0,010). Modellen påvisade dock ingen signifikant medierande effekt och vilket genererade att hypotes 2ab förkastades.
Figur 4: Medieringstest 2
osäkerhet. Det verkade därmed inte finnas något samband mellan fotbollsklubbens sportsliga prestation och fotbollsklubbens effektivitet på spelarmarknaden.
Det negativa sambandet mellan ägarstruktur och rörelsemarginal (β = -0,001, 95 % KI: -0,003 - 0,000) var ej statistiskt signifikant (p = 0,159) vid användning av robusta standardfel och bootstrapping vilket ifrågasatte hypotes 1ab gällande rörelsemarginal. Vid användning av robusta standardfel och bootstrapping hade ägarstruktur en något negativ påverkan på sportslig prestation (β = -0,187, 95% KI: -0.439 - 0,065), men sambandet var ej statistiskt signifikant (p = 0,136). Sportslig prestation påverkar inte rörelsemarginal (β = 0,004, 95% KI: -0,003- 0,010), då sambandet inte är statistiskt signifikant (p = 0,228). Den totala effekten av modellen gav (β = -0,000, 95% KI: -0,002 - 0,001) och var inte statistiskt signifikant (p = 0,603). Modellen påvisar därmed ingen signifikant medierande effekt och vilket genererade att hypotes 2ab förkastades.
Statistisk analys
Studien fann en tendens på att det finns ett negativt samband mellan koncentrerad ägarstruktur och finansiell prestation vilket stödjer hypotes 1ab. Detta då det fanns ett signifikant negativt samband mellan den största ägarens procentuella kontroll över fotbollsklubben och fotbollsklubbens effektivitet på spelarmarknaden. Studien fann inga påvisade medieringseffekter från sportslig prestation vilket innebar att hypotes 2ab förkastades. Det betyder en avsaknad av bevis för att anta att sportslig prestation kan förklara variation i förhållandet mellan ägarstruktur och finansiell prestation.
till 100 % av en enskild investerare (se tabell 1). För att jämföra och vidare undersöka de olika ägarstrukursgrupperingarnas påverkan på finansiell prestation genomfördes variansanalyser.
Figur 5: Jämförelse i medelvärde av NPS marginal
Figur 6: Största enskilda ägaren och NPS marginal
Ovanstående linjära regression (se figur 6) bestod av ägarstruktur som en kontinuerlig oberoende variabel och NPS marginal som beroende variabel. Pearsons korrelationskoefficient indikerade på ett statististiskt signifikant negativt samband (r = -0,638**). Kontrollen som den största enskilda ägaren innehar förklarade enligt modellen en stor del av NPS marginalen (R2 = 0,407). Sambandet var statistiskt signifikant vid användning av robusta standardfel vid användning av 5000 bootstrapping resamples (p = 0,007).
Övrigt samband
Figur 7: Jämförelse i medelvärde av rörelseresultat
Vid en visualisering av medelvärde för rörelseresultat mellan de två grupperna konstaterades att medelvärdet skiljer sig markant. Medelvärdet för grupp 1 var 113,673 (Std = 159,92) jämfört med medelvärdet för grupp 2 som var 1,39 (Std = 224,56). Då det fanns stor variationer i rörelseresultat inom grupperna visade variansanalys (se bilaga 7) på att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna (p = 0,233). Trots en visuell stor skillnad så ifrågasatte det statistiska resultatet hypotes 1ab. Gällande rörelseresultat som mått på finansiell prestation finns inget statistiskt säkerställt samband mellan ägarstruktur och finansiell prestation.
så pass stor jämfört med variationen inom grupperna. Gällande rörelseresultat kunde inget statistiskt säkerställt samband påvisas trots en lägre variation inom grupperna (p= 0,161).
Figur 8: Sportslig prestations påverkan på EBIT
Slutsats
Syftet med studien var att undersöka ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation i Europas största fotbollsklubbar med sportslig prestation som medierande variabel. För att undersöka syftet har forskningsfrågan för studien varit om sportslig prestation kan förklara
förhållandet mellan ägarstruktur och finansiell prestation i europeisk toppfotboll?
Studien finner inga bevis för att sportslig prestation kan förklara sambandet mellan ägarstruktur och finansiell prestation i fotbollsklubbar. Resultatet från undersökningen visar inte på någon observerad medieringseffekt. Studien finner ett statistiskt signifikant samband relaterat till frågeställningen.
Det finns ett negativt samband mellan den största ägarens procentuella kontroll över fotbollsklubben och fotbollsklubbens nettomarginal på spelarhandel. Desto mer kontroll en enskild ägare har över fotbollsklubben desto sämre presterar fotbollsklubben finansiellt vid tillämpning av NPS marginal som mått på finansiell prestation. Sambandet är studerat ur ett internationellt perspektiv för de fem största fotbollsligorna i europeisk fotboll vilket ökar generaliserbarheten.
Diskussion
Ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation
förändrats och den inhemska fokuseringen från fotbollsklubbarnas sida har skiftat mot en mer globaliserad marknad (King, 1997). De flesta av de tidigare studierna har också genomförts innan implementering av FFP regulationerna. Trots regulationerna påvisas att ägarstruktur påverkar fotbollsklubbarnas effektivitet på spelarmarknaden. Desto högre grad av procentuell kontroll som den största ägaren har desto mindre effektivt agerar fotbollsklubben i handel med spelare.
I studiens urval av fotbollsklubbar återfanns en övervikt av fotbollsklubbar från England, detta kan eventuellt påverka studiens generaliserbarhet mot målpopulationen. En bidragande faktor till övervikten av fotbollsklubbar från England kan förklaras i urvalsmetoden då omsättningen ökat markant i engelska fotbollsklubbar i takt med väldigt hög kommersiell tillväxt och nyinförda tv-avtal (King, 1997; Millward, 2013). Fördelningen av ägarstruktur i studien pekar på att de största europeiska fotbollsklubbarna till stor del ägs av utomeuropeiska investerare (8 av 18 klubbar i urvalet) och att koncentrationen i ägarstrukturen är mycket hög. I väldigt stor utsträckning innehar de utomeuropeiska investerarna total kontroll över fotbollsklubben. I den engelska toppfotbollen är utvecklingen av fler utomeuropeiska investerare ett faktum (Breuer & Rohde, 2018). Denna studie har dock funnit motiv för att ifrågasätta denna trend. Förändring i ägarstrukturen mot den privatiserade ägarmodellen med koncentrerad ägarstruktur kanske inte är så effektiv och framgångsrik som det på förhand verkar vara.
Studien finner ett negativt signifikant samband mellan ägarstruktur och NPS marginal. Detta stödjer hypotesen om att fotbollsklubbar med en koncentrerad ägarstruktur inte är lika effektiva finansiellt. Acero et al. (2017) finner också en negativ effekt på den finansiella prestationen av koncentrerad ägarstruktur men en positiv effekt precis i början vid den nya majoritetägarens tillträde. Möjligen presterar fotbollsklubben bättre i början vid tillträde av en sådan investerare då stora pengar investeras och fotbollsklubben får tillgång till större ekonomiska medel, men sedan avtar den finansiella prestationen i takt med överspenderingar i spelartruppen och ineffektiv finansiell aktivitet. Flertalet studier styrker detta resonemang (e.g., Breuer & Rohde, 2016a; Breuer & Rohde, 2016b; Breuer & Rohde, 2018; Franck, 2010) och denna studies resultat indikerar att sambandet även är signifikant på transnationell nivå. Det är högst tänkbart att denna studie hade funnit ännu starkare samband kopplat till ägarstrukturens påverkan på finansiell prestation om mätperioden innefattat säsonger före FFP implementeringarna. Detta då regulationerna tvingat alla klubbar att handla mer effektivt och begränsa överspendering med externt kapital från ägaren.
Ägarstrukturens påverkan på sportslig prestation
Manchester City vars majoritetsägare till stor del enbart verkat bry sig om den sportsliga prestationen och fotbollsrelaterade framgångar.
De två fotbollsklubbarna kontrolleras av enskilda investerare men ägarnas preferenser skiljer sig uppenbarligen åt. Den valda operationaliseringen fångar inte upp denna diskrepans. Det krävs förmodligen subjektiva bedömningar av ägarnas avsikter för att kunna fånga denna skillnad. Studiens avsaknad av medierande effekt i sportslig prestation härleds till stor del till de hinder av operationalisering som finns kopplat till variablerna för en internationell jämförelse.
Sportslig prestations påverkan på finansiell prestation
Sambandet mellan sportslig prestation och finansiell prestation har studerats utifrån analysmodellen (se figur 1) utan signifikant resultat. Utifrån den bestämda signifikansnivån förkastades sambandet mellan sportslig prestation och rörelsemarginal. I och med detta undersöktes liknande samband vidare, och låga p-värden mellan sportslig prestation och rörelseresultat indikerar på att det kan finnas ett underliggande samband. Resultatet i den utförda studien påvisar ett samband som pekar i den riktningen, och således skulle vara av värde att vidare utforska. Förklaringar som kan ligga bakom ett icke statistiskt signifikant samband mellan sportslig prestation och rörelseresultat trots indikationer på ett förhållande mellan variablerna beskrivs under begränsningar.
rörelseresultat förklaras av sportslig prestation. Att en så stor andel av det finansiella nyckeltalet EBIT beror på den sportsliga prestationen är ingen överraskning. Många har tidigare förutspått och uttryckt att vi i framtiden kommer se ett starkare samband mellan fotbollsklubbars sportsliga och finansiella resultat (e.g., Deloitte, 2020; Holt, 2007; Menary, 2016; UEFA, 2018), vilket studiens resultat trots allt indikerar kan vara fallet, om en statistiskt insignifikant. Inget signifikant samband har heller funnits mellan sportslig prestation och NPS-marginal (p= 0,136) och förkastades följaktligen på den valda signifikansnivån. Medieringseffekten i den uppsatta analysmodellen (figur 3) uteblir således. Det väldigt starkt signifikanta sambandet mellan ägarstrukturen och NPS-marginal verkar istället vara det som är högst förklarande i NPS-marginalens variationer.
Begränsningar
De uteblivna medieringsresultaten kan eventuellt förklaras i val av operationalisering av ägarstruktur, operationalisering av sportslig prestation samt val av finansiell prestation. Det är även fullt möjligt att ingen medieringseffekter finns i populationen trots annat val av operationalisering. Argumentet för operationalisering av variablerna i denna studie har primärt varit att använda det mest objektiva alternativ som funnits.
Valet av att operationalisera ägarstruktur som den enskilt största ägarens kontroll över fotbollsklubben leder till att eventuella övrig karaktäristiska på ägaren bortses. Andra metoder för operationalisering av variabeln hade eventuellt kunna fångat upp sambandet mellan ägarstruktur och finansiell prestation bättre. Det finns därmed anledning att tro att en alternativ operationaliseringen av ägarstruktur kan förklara sambandet bättre och fungera bättre vid kontroll av medieringseffekter.
sportsliga prestation i inhemska ligan, Champions League och övriga turneringar hade varit fördelaktigt för att fånga upp den totala effekten av den sportsliga prestationen. Nackdelen med att konstruera en sådan kombination av sportslig prestation är att subjektiva värderingar för vad som är en bra placering mellan olika ligor, turneringar och länder är nödvändig.
Valet av att operationalisera finansiell prestation med lönsamhetsmåttet NPS marginal grundar sig i att nettot på spelarhandel är en mycket stor del av fotbollsklubbarnas finansiella aktivitet. Nackdelen med NPS marginal i denna studie är till stor del den korta mätperioden. Fotbollsklubbarnas agerande på transfermarknaden utgår ifrån olika strategier där vissa klubbar värvar mycket dyra unga talanger för framtiden medans andra klubbar värvar erfarna etablerade spelare som ska prestera direkt. Den korta mätperioden leder till att större investeringar på längre sikt inte fångas upp då en eventuell försäljning av en högt värderad talang som fotbollsklubben investerat tid, träning och pengar i inte syns under mätperioden.
Sammantaget återfinns studiens begränsningar i valet av operationalisering av variablerna som används för medieringstestet. Den korta mätperioden och antal undersökta fotbollsklubbar är också en begränsning. Författarna misstänker att ett annat tillvägagångssätt i operationaliseringen hade fångat upp samband bättre. Mycket av den tidigare forskningen inom ämnet har gjorts före FFP regulationen och kan således tänkas få kraftfullare och tydligare resultat mellan de olika ägarstrukturerna vilket tidigare studier indikerar på. FFP regulationen kan således vara en förklaring till skillnader i denna studies resultat och tidigare forskning inom ämnet då mätperioden för studien enbart behandlar säsonger efter att FFP regulationerna trätt i kraft.
Framtida studier
ett jämförbart effektivitetsmått istället för ett absolut mått som inte är anpassat efter FFP regulationerna. I och med FFP regulationer har omsättningens betydelse kommit att bli av högsta betydelse för klubbarna då det avgör hur mycket de faktiskt får spendera på spelarhandel (Franck, 2014; Peeters & Szymanski, 2014). Ett mått som tar hänsyn till detta är därmed av stor vikt för rättvisande resultat i framtida studier.
Förslagsvis kan en undersökning på sambandet mellan ägarstrukturen i klubbar som befinner sig i denna studiens målpopulation och nettomarginalen på spelarhandel göras. Transfermarkt.com och deras utförliga databas med historik över spelarhandel möjliggör en totalundersökning för att testa sambandet i större skala om tid och ekonomiska medel för en sådan studie finns. Ett alternativ kan även vara en stickprovsundersökning med all professionell europeisk fotboll som målpopulation. Insikterna från en sådan studie skulle i en större utsträckning kunna generaliseras gentemot den valda målpopulationen. Som framhävt under begränsningar bör också en annan operationalisering av variablerna ägarstruktur och sportslig prestation övervägas vid framtida studier.
Referenslista
Acero, I., Serrano, R. & Dimitropoulos, P. (2017). Ownership structure and financial performance in European football. Corporate governance (Bradford), vol. 17, no.3, pp. 511-523.
Baron, R. M. & Kenny, D. A. (1986). The Moderator-Mediator Variable Distinction in Social Psychological Research – Conceptual, Strategic, and Statistical Considerations, Journal of
Personality and Social Psychology, vol. 51. no 6, pp. 1173–1182.
Barros, C, P., Garcia-del-Barrio, P. & Leach, S. (2009). Analysing the technical efficiency of the Spanish Football League First Division with a random frontier model. Applied economics, vol. 51, no. 25, pp. 3239-3247.
Bose, M. (2010). The deflating world of English football. The Spectator, 20 Feb, pp. 14-15. Breuer, C. & Rohde, M. (2016a). Europe’s Elite Football: Financial Growth , Sporting Success, Transfer Investment, and Private Majority Investors. International journal of financial studies, vol. 4, no. 2, pp. 12.
Breuer, C. & Rohde, M. (2016b). The financial impact of (Foreign) private investors in team investments and profits in professional football: Empirical evidence from the premier league.
Applied Economics and Finance, vol. 3, no. 2, pp. 243-255.
Breuer, C. & Rohde, M. (2018). Competing by investments or efficiency? Exploring financial sporting efficiency of club ownership structures in European football. Sport management
review, vol. 21, no. 5, pp. 563-581.
Callsen- Bracker, H., Herm, S. & Kreis, H. (2014). When the crowd evaluates soccer players’ market values: Accuracy and evaluation attributes of an online community. Sport management
review, vol. 17, no. 4, pp. 484-492.
Carlson, W.L., Newbold, P. & Thorne, B. 2007, Statistics for business and economics, 6.th edn, Pearson Prentice Hall, Upper Saddle River, N.J.
Chen, Z., Cheung, Y., Stouraitis, A. & Wong, A.W.S. (2005), Ownership concentration, firm performance, and dividend policy in Hong Kong, Pacific-Basin finance journal, vol. 13, no. 4, pp. 431-449.
Cho, M. (1998). Ownership structure, investment, and the corporate value: An empirical analysis. Journal of financial economics, vol. 47, no. 1, pp. 103-121.
Corporate Finance Institute. Majority shareholder. (u.åa).
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/majority-shareholder/ [Hämtad: 2020-11-23]
Corporate Finance Institute. Operating Profit Margin. (u.åb).
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/operating-profit-margin [Hämtad: 2020-11-25]
Corporate Finance Institute. EBIT guide. (u.åc).
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/ebit/ [Hämtad: 2020-11-25]
Dahmström, Karin. (2011). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk
Deloitte (2020). Eye on the prize. Football Money League.
http://shared.deloitte.se/docs/deloitte-deloitte-football-money-league-2020.pdf [Hämtad: 2020-11-01]
Demsetz, H. & Lehn, K. (1985). The Structure of Corporate Ownership: Causes and Consequences. The Journal of political economy, vol. 93, no. 6, pp. 1155-1177.
Demsetz, H. & Villalonga, B. (2001). Ownership structure and corporate performance. Journal
of corporate finance (Amsterdam, Netherlands), vol. 7, no. 3, pp. 209-233.
Durand, C., Maltese, L., Morrow, S., Scelles, N. & Terrien, M. (2017). The win/profit maximization debate: strategic adaptation as the answer? Sport, business and management, vol. 7, no. 2, pp. 121-140.
Espitia-Escuer, M. & García-Cebrián, L.I. 2004, Measuring the Efficiency of Spanish First-Division Soccer Teams, Journal of sports economics, vol. 5, no. 4, pp. 329-346.
Fielding N.G., Lee R.M. & Blank G. (2008). The sage handbook of online research methods. Sage, London.
Franck, E. (2010). Private firm, public corporation or member’s association governance structures in European football. International Journal of Sport Finance, vol. 5, no. 2, pp. 108-127.
Franck, E. (2014). Financial fair play in European club football: What is it all about?
International Journal of Sport Finance, vol. 9, no. 3, pp. 193-217.
Grossmann, M., Lang, M. & Theiler, P. (2011). The Sugar Daddy Game: How Wealthy Investors Change Competition in Professional Team Sports. Journal of institutional and
theoretical economics, vol. 167, no. 4, pp. 557-577
Hayes, A. F. & Preacher, K. J. (2004). SPSS and SAS procedures for estimating indirect effects in simple mediation models. Behavior Research Methods, Instruments, and Computers, vol.
36, pp. 717-731.
Himmelberg, C.P., Hubbard, R.G. & Palia, D. (1999), Understanding the determinants of managerial ownership and the link between ownership and performance, Journal of financial
economics, vol. 53, no. 3, pp. 353-384
Holderness, C.G., Kroszner, R.S. & Sheehan, D.P. (1999). Were the Good Old Days That Good? Changes in Managerial Stock Ownership Since the Great Depression. The Journal of
finance (New York), vol. 54, no. 2, pp. 435-469.
Holt, M. (2007). The Ownership and Control of Elite Club Competition in European Football.
Soccer and society, vol. 8, no. 1, pp. 50-67.
Holzmayer, F., Matesanz, D., Schmidt, S.L., Torgler, B. & Ortega, G.J. (2018). Transfer market activities and sportive performance in European first football leagues: A dynamic network approach. PloS one, vol. 13, no. 12.
Karensa, E. (2016). Chinese Firm Completes Inter Milan Takeover From Indonesian Businessman. Jakarta Globe. 7 Juni.https://jakartaglobe.id/news/chinese-firm-completes-inter-milan-takeover-indonesian-businessman/ [Hämtad 2020-12-10].
King, A. (1997). New directors, customers and fans: The transformation of English football in the 1990s. Sociology of Sport Journal, vol. 14, pp. 224-240.
Lagrell, L-Å., Santoft, M. J, B. & Erlandsson, S. (2011). IdrottsAB- utredningen, angående upplåtande förenings rösträtt. Svenska fotboll förbundet.
http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_56551/scope_0/ImageVaultHandler.aspx [Hämtad: 2020-11-16]
Loderer, C. & Martin, K. (1997). Executive stock ownership and performance tracking faint traces. Journal of financial economics, vol. 45, no. 2, pp. 223-255.
McConnell, J.J. & Servaes, H. (1990). Additional evidence on equity ownership and corporate value. Journal of financial economics, vol. 27, no. 2, pp. 595-612.
Menary, S. (2016). One rule for one: the impact of Champions League prize money and Financial Fair Play at the bottom of the European club game, Soccer and society, vol. 17, no. 5, pp. 666-679.
Mendenhall, W. & Sincich, T. (2014). A Second Course in Statistics: Regression Analysis. 7 uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
Millward, P. (2013). New football directors in the twenty-first century: profit and revenue in the English Premier League’s transnational age. Leisure Studies, vol. 32, no. 4, pp. 399-414. Morck, R., Shleifer, A. & Vishny, R.W. (1988). Management ownership and market valuation: an empirical analysis. Journal of financial economics, vol. 20, no. C, pp. 293-315.
Nauright, J & Ramfjord, J. (2010). Who owns England’s game? American professional sporting influences and foreign ownership in the Premier League. Soccer and society, vol. 11, no. 4, pp. 428-441.
O’brien, R.M. (2007) A Caution Regarding Rules of Thumb for Variance Inflation Factors,
Panja, T. (2018). U.S. Billionaire Gets Full Control of Arsenal, Buying out Russian Rival.
The New York Times. 7 augusti.
https://www.nytimes.com/2018/08/07/sports/soccer/arsenal-alisher-usmanov-stan-kroenke.html [Hämtad: 2020-12-10].
Peeters, T. & Szymanski, S. (2014). Financial fair play in European football. Economic policy, vol. 29, no.78, pp. 343-390.
Pfeffer, J. & Salancik, G. R. (2003). The external control of organizations: a resource
dependence perspective. New edn, Stanford Business Books, Stanford, Calif.
Sloane, P. (1969). "THE LABOUR MARKET IN PROFESSIONAL FOOTBALL", British
journal of industrial relations, vol. 7, no. 2, pp. 181-199.
Szymanski, S. & Smith, R. (1997). The English Football Industry: profit, performance and industrial structure, International review of applied economics, vol. 11, no. 1, pp. 135-153. Taylor, M (2008). The association game: A history of British football. London: Pearson-Longman.
Teorell, J. & Svensson, T. (2007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber AB
Transfermarkt, (u.å.). https://www.transfermarkt.com/statistik/einnahmenausgaben [Hämtad: 2020-11-27]
UEFA. (2018). 2018/19 UEFA club competitions revenue distribution system.
https://www.uefa.com/insideuefa/stakeholders/news/0246-0f8e6103e901-dcc200f0c494-1000--2018-19-uefa-club-competitions-revenue-distribution-system/ [Hämtad: 2020-11-27] UEFA (2019). The European Club Footballing Landscape. Club Licensing Benchmarking Report: Financial Year 2018.
UEFA. (u.å). Football's top club competition.
https://web.archive.org/web/20190607151532/https://www.uefa.com/uefachampionsleague/hi story/background/index.html. UEFA arkiv. [Hämtad: 2020-11-29]
Underhill, W. (2002), Taking a dive : Europe's elite football clubs may be spending themselves into the ground, Newsweek (International, Atlantic edition), vol. 3, pp. 38-39.
VISMA. (u.å). Rörelsemarginal – Vad är rörelsemarginal?.
https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-rorelsemarginal. [Hämtad: 2020-11-30] Weimar, D. & Wicker, P. (2017). Moneyball revisited: Effort and team performance in professional soccer. Journal of Sports Economics, vol. 18, no. 2, pp. 140-161.
