Omvårdnadsinterventioner vid KOL som påverkar inläggningar till slutenvård
- En litteraturstudie
Nursing interventions in relation to COPD that affect admissions to inpatient care
- A literature study
Emilia Nygren Linn Rutgersson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Elenor Jakobsson & Elisabeth Kling Examinerande lärare: Ingela Karlsson
Inlämningsdatum: 2021-05-07
SAMMANFATTNING
Titel: Omvårdnadsinterventioner vid KOL som påverkar inläggningar till slutenvård - En litteraturstudie
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Emilia Nygren & Linn Rutgersson
Handledare: Elenor Jakobsson & Elisabeth Kling
Sidor: 24
Nyckelord: KOL, inläggningar, slutenvård och omvårdnadsinterventioner
Introduktion/Bakgrund: Globalt är KOL den tredje största dödsorsaken och står för sex procent av alla dödsfall. I Sverige uppskattas 400 000–700 000 människor ha KOL. Det är vanligt att KOL leder till långa sjukhusvistelser och inläggningar till slutenvård, detta medför en stark nedsatt livskvalitet för patienten och en hög belastning på sjukvården. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och ansvarar för de omvårdnadsinterventioner som utförs.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att påverka inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Metod:
Litteraturstudien baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. Litteraturstudien består av tio vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Bestående av nio kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet redovisade omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kunde utföra som påverkade inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Omvårdnadsinterventioner som framkom var utbildning, läkemedelshantering, uppföljning, samordning, specifik-omvårdnad, stöd och fysisk aktivitet.
Resultatet visade att inläggningar kunde minskas i fem av studierna och i resterande fem kunde omvårdnadsinterventionerna inte påverka inläggningar till slutenvård. Slutsats: Eftersom omvårdnadsinterventionerna inte särredovisats i någon av artiklarna kunde dessa inte mätas enskilt på inläggningar. Sammanfattningsvis har inte någon specifik omvårdnadsintervention som påverkat inläggningar identifierats.
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 4
2 Bakgrund ... 4
2.1 Kronisk obstruktiv lungsjukdom ... 4
2.2 Patientens upplevelse av KOL... 4
2.3 Slutenvårdsinläggningar vid KOL ... 5
2.4 Sjuksköterskans roll ... 5
2.5 Problemformulering ... 6
2.6 Syfte ... 6
3 Metod ... 7
3.1 Litteratursökning ... 7
3.2 Inklusion-och exklusionskriterier ... 11
3.3 Urvalsprocessen ... 11
3.3.1 Urval I ... 11
3.3.2 Urval II ... 11
3.3.3 Urval III ... 11
3.4 Databearbetning ... 11
3.5 Etiska överväganden ... 12
4 Resultat ... 13
5 Diskussion ... 18
5.1 Resultatdiskussion ... 18
5.2 Metoddiskussion ... 19
6 Slutsats ... 20
7 Klinisk betydelse ... 20
8 Förslag till fortsatt forskning ... 20
Referenser ... 21 Bilaga 1: Artikelmatris
1 Introduktion
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) tros öka de kommande åren på grund av fortsatt hög exponering av riskfaktorer och befolkningens ökade ålder. Globalt är KOL den tredje största dödsorsaken och står för sex procent av alla dödsfall (World health organization [WHO], 2020;
Global initiative for chronic obstructive lung disease [GOLD], 2020). I Sverige uppskattas 400 000–700 000 människor ha KOL (Socialstyrelsen, 2020). Sjukdomen är komplex och kräver ofta flera åtgärder och insatser samtidigt. Det är vanligt att KOL leder till långa sjukhusvistelser och inläggningar till slutenvård, detta medför en stark nedsatt livskvalitet för patienten och en hög belastning på sjukvården (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2019). Sjuksköterskor ansvarar för att öka människors möjlighet att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa, hantera hälsoproblem eller lidande samt uppnå bästa tänkbara välbefinnande och livskvalitet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Författarna av studien har valt kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad som forskningsområde som ingår i Karlstads universitets forskningsprogram; främja hälsa och vårdkvalitet.
2 Bakgrund
2.1 Kronisk obstruktiv lungsjukdom
KOL är en progressiv livshotande lungsjukdom och innebär en kronisk inflammation i luftvägar och lungor. Tillståndet leder till att lungvävnaden och lungblåsor förstörs. På grund av permanenta skador på lungvävnaden kan inte sjukdomsförloppet helt hävas med behandling.
Rökning är den främsta orsaken till KOL, både aktiv och passiv (GOLD, 2020; Socialstyrelsen, 2020; WHO, 2019). Exponering för luftföroreningar, damm, ångor och långvarig astma är andra riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av KOL (WHO, 2017). Misstänkt KOL diagnostiseras med ett andningstest, spirometri. Det finns ingen kurativ behandling men rätt behandling kan generera i bättre livskvalitet, lindra symtom samt minska risk för dödsfall. Rökstopp är främsta behandlingen för personer som röker. Behandling med inhalerade kortikosteroid läkemedel har visat goda resultat hos en del personer. Målet med behandling vid KOL är att patienterna ska få kontroll över sin egen sjukdom (WHO, 2017). Faktorer som påverkar sjukdomsförloppet och dödlighet vid KOL är komorbiditeter (samsjuklighet) exempelvis hjärt och-kärlsjukdomar, njursvikt, psykiska besvär, muskelsvaghet, dålig näringsstatus och tidigare inläggningar till slutenvård (Cao m.fl., 2006). Exacerbationer (akuta försämringsperioder) påskyndar sjukdomsförloppet hos patienter med KOL, det leder till ökade symtom, infektionskänslighet och försämrad lungfunktion. Flera exacerbationer under samma år ökar risken för kraftig försämring och tidigare död (Vogelmeier m.fl., 2020). Om KOL inte diagnostiseras och behandlas rätt kan det leda till akuta inläggningar till slutenvård (Socialstyrelsen, 2020).
Patienter med KOL har ofta stora vårdbehov och sjukdomen medför betydande ekonomiska effekter på sjukvården. Den totala kostnaden för KOL i Sverige under ett år beräknas vara 14 miljarder kronor (Jansson m.fl., 2013).
2.2 Patientens upplevelse av KOL
Vid KOL förvärras symtomen successivt på grund av den progressiva försämringen av andningsförmågan. Det innebär att sjukdomen utvecklas från lindrig KOL till mycket svår.
Inledningsvis kan patienten uppleva milda symtom som sedan tilltar och påverkar hälsan (SBU, 2019). Tidiga symtom innefattar långvarig hosta, med eller utan slem och väsande andning i
andnöd som ett hinder i vardagen och för många leder andnöden till att patienter avstår från dagliga aktiviteter och sociala interaktioner (Connolly & Yohannes, 2016). KOL leder till nedbrytning av muskler vilket i sin tur leder till nedsatt fysisk funktion och prestationsförmåga.
Muskelsvagheten kan öka andnöden och resulterar i försämrat välbefinnande hos patienten.
Viktminskning, trötthet, sömnstörningar och psykiska besvär förknippas också med KOL vilket påverkar livskvaliteten avsevärt (Vogelmeier m.fl., 2020). Omkring tio till 42 procent av patienterna med KOL beräknas lida av depression. Problematiken med depression är vanligare hos patienter med KOL än vid andra sjukdomar och förekomsten är högre än i den allmänna befolkningen (Lim m.fl., 2019). Obehandlad eller otillräcklig behandling av depression kan få konsekvenser för patientens behandling och påverkar självhantering av sjukdomen (Pooler &
Beech, 2014). Depression ökar även risken för inläggning till slutenvård, dödlighet och är förknippad med nedsatt fysisk och social funktion hos patienten med KOL. Det är betydande att diagnostisera och hantera depression för att öka patientens livskvalitet (Lim m.fl., 2019).
2.3 Slutenvårdsinläggningar vid KOL
Slutenvård avser hälso-och sjukvård som ges till patienter vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppenvård eller hemsjukvård. Detta innebär att patienten skrivs in till slutenvård och att patienten får tillgång till en vårdplats, detta kallas för vårdtillfälle (Socialstyrelsen, 2018). Patienter med KOL som skrivs in återkommande till slutenvård har sämre prognos, ökad risk för dödlighet och för att återinskrivas igen (Simmering m.fl., 2016).
Omkring 10 till 20 procent av patienter med KOL som skrivits ut är inlagda till slutenvård igen inom 30 dagar (Simmering m.fl., 2016). Socialstyrelsen (2014) definierar återkommande inläggning till slutenvård som en oplanerad inläggning där en patient skrivits ut från slutenvård till sitt hem eller boende för att sedan läggas in på nytt, oftast inom 30 dagar upp till 1 år. Enligt Haplin m.fl. (2017) är exacerbationer associerade med höga sjukvårdskostnader på grund av de ökade vårdbehovet och ökade inläggningar. Slutenvårdsinläggningar för exacerbationer är även förknippade med hög dödlighet och ungefär fem procent av de patienter som vårdas för försämring av KOL dör på sjukhuset. Antal exacerbationer är därför avgörande för sjukdomens förlopp och inverkan på patientens hälsa. Förekomsten av inläggningar på grund av exacerbationer i samband med KOL varierar i olika länder, vilket kan återspegla skillnader i organiseringen i de olika hälso-vårdsystemen (Haplin m.fl., 2017). Enligt Socialstyrelsen (2014) kan återkommande inläggningar belysa kvaliteten i vården. Det kan indikera en för tidig utskrivning från slutenvård av patienten eller en utskrivning där uppföljning och fortsatt vård via öppenvård inte är tillräckligt samordnad. I denna litteraturstudie kommer ett eller flera vårdtillfällen till slutenvård benämnas som inläggning.
2.4 Sjuksköterskans roll
International council of nurses [ICN] beskriver fyra grundläggande ansvarsområden i sjuksköterskans profession, att främja hälsa, lindra lidande, återställa hälsa och att förebygga sjukdom. Omvårdnad är sjuksköterskan specifika kompetensområde. Genom att bedöma och identifiera omvårdnadsbehov samt bedöma hälsotillståndet hos patienten ska sjuksköterskan planera och utföra hälsofrämjande omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Personcentrerad vård är centralt i omvårdnaden och handlar om att individualisera vården. Det innebär att patienter inte är sina sjukdomar och sjuksköterskan bör fokusera på att lära känna personen som en människa med förnuft, vilja, känslor, behov, framtidsplaner och rättigheter (Ekman m.fl., 2011). Sjuksköterskan säkerställer patientens möjlighet att fatta egna beslut och påverka sin egen vård genom dialog, delaktighet, individuell planering, adekvat information och kunskap. Sjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande och stötta patienter och närstående att förhålla sig till en förändrad livssituation. Sjuksköterskan kan främja hälsa och förebygga ohälsa genom att stödja patienten i hälsosamma levnadsvanor, lindra lidande och motverka
obehag och illabefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). En omvårdnadsintervention beskrivs som en behandling som baseras på klinisk bedömning och kunskap.
Omvårdnadsinterventionen kan utföras genom direktvård, vilket innebär att den sker i samspel med patienten. Det kan också ske genom indirekt vård, som skiljer sig åt från den direkta vården då den inte behöver ske genom interaktioner med patienten (Wong m.fl., 2009). I omvårdnadsarbetet har sjuksköterskan en central roll att stärka patientens självhantering. Det kan ske genom utbildning, vägledning, främja fysisk aktivitet och skapa motivation (Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
2.5 Problemformulering
KOL är den tredje största dödsorsaken i världen och är en komplex, livshotande lungsjukdom som kräver stora omvårdnadsbehov. Det bidrar till nedsatt livskvalitet och lidande för patienten.
Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner och riktlinjer finns beskrivna, dock är inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL fortfarande problematiskt över hela världen. Specifika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa i mötet med dessa patienter behöver tydliggöras för att kunna förebygga inläggningar till slutenvård.
2.6 Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att påverka inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL.
3 Metod
Studien utfördes som en litteraturstudie vilket innebär en systematisk granskning och sammanställning av tidigare vetenskaplig forskning. Studien utfördes med en induktiv ansats och är utförd enligt Polit och Beck (2017) nio steg och redovisas i Figur 1.
Figur 1: Figuren är fritt tolkad och översatt utifrån Polit och Beck (2017) nio steg.
3.1 Litteratursökning
I steg 1 formulerades ett syfte utifrån litteraturstudiens valda ämnesområde (Polit & Beck 2017). I steg 2 valdes databaser och sökord som var relevanta för studiens syfte. Databasen CINAHL (Tabell 1) innehåller material inom omvårdnad, PubMed (Tabell 2) presenterar vetenskapligt material inom medicin och omvårdnad och PsychInfo (Tabell 3) inriktar sig inom psykologi (Polit & Beck, 2017). Väsentliga sökord utformades och översattes med lexikon från svenska till engelska. För relevanta sökord användes i CINAHL Major Subject Heading (MH), i PubMed användes MeSH-Terms och Thesaurus (T) i PsychInfo. I alla tre databaser användes även sökord i fritext för att utöka sökningens träffar. Sökorden i fritext sökes dessutom med trunkering [*] för att vidga sökningen ytterligare genom att söka med samtliga ändelser (Polit
& Beck, 2017). I steg 3 genomfördes databassökningen efter relevant material (Polit & Beck, 2017). För att tillämpa en systematisk sökning söktes orden först var för sig. Liknande sökord kombinerades sedan med den Booelska operatorn “OR” som garanterar att något av sökorden finns med. Relevanta sökord för varje nyckelord togs fram och kombinerades med “OR” för att fånga upp alla varianter och vidga sökningen. Sökorden lades sedan samman till en enda stor sökning där den Booelska operatorn AND användes för att smalna av och inrikta sökningens träffar till endast artiklar med de valda sökorden (Polit & Beck, 2017). Databassökning redovisas i Tabell 1, 2 och 3. Sökord som använts i CINAHL var (MH) “pulmonary disease, chronic obstructive”, “readmission”, “patient admission”, “nursing interventions”, “home nursing” och ”nursing practice”. Sökord i fritext var “patient readmission”, ”hospital readmission”, ”admission” och “nursing”. ”Pulmonary disease, chronic obstructive/NU” söktes även enskilt med tillsatt “nursing/NU” som en subheading för att avgränsa till sjuksköterskans omvårdnad. Sökning och kombinationer redovisas i Tabell 1.
Tabell 1: Databassökning i CINAHL 210210.
Sökord Antal
träffar
Urval I
Urval II
Urval III S1 (MH "Pulmonary disease, chronic
obstructive")
12259
S2 (MH "readmission") 9382
S3 ("Patient readmission") 4847
S4 ("Hospital readmission") 5769
S5 (MH "patient admission") 9991
S6 "Admission" 41902
S7 S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 50032
S8 (MH "nursing interventions") 3380
S9 "Nursing" 189598
S10 (MH "nursing practice") 13433
S11 (MH "home nursing") 1011
S12 S8 OR S9 OR S10 OR S11 189598
S13 S1 AND S7 AND S12 64 7 3 2
S14 (MH “Pulmonary disease, chronic obstructive/NU”)
86 8 (2) 0 0
Totalt antal
13 3 2
S=Sökning. MH=Major Subject Heading. ()=Interna dubbletter.
I PubMed genomfördes sökningarna med MeSH-termer. För att säkerhetsställa att korrekta termer användes söktes de svenska termerna i “Svenska MeSH”. MeSH-termer användes på sökorden “Pulmonary disease, chronic obstructive”, “patient readmission”, “nursing” och
“home nursing”. Sökord i fritext var “hospital readmission”, “admission”,
“rehospitalization”, “nursing interventions” och “nursing practice”. “Nurs*” med trunkering användes i sökning för inriktning på omvårdnad. Sökorden kombinerades sedan med de Booleska operatorerna “AND” och “OR” för att precisera och bredda sökningen. Sökningar och kombinationer redovisas nedan i Tabell 2.
Tabell 2: Databassökning i Pubmed 210210.
Sökord Antal
träffar
Urval I
Urval II
Urval III S1 ("Pulmonary disease, chronic
obstructive") [MeSH Terms]
25370
S2 ("Patient readmission") [MeSH Terms] 12560
S3 ("Hospital readmission”) 3685
S4 "Admission" 102594
S5 "Rehospitalization" 3527
S6 S2 OR S3 OR S4 OR S5 115550
S7 ("Nursing interventions") 1558
S8 "Nursing"[MeSH Terms] 45630
S9 ("Nursing practice") 6709
S10 ("Home nursing") [MeSH Terms] 1035
S11 Nurs* 334482
S12 S7 OR S8 OR S9 OR S10 OR S11 336523
S13 S1 AND S6 AND S12 150 28((3)) 7 7
Totalt 25 7 7
S=Sökning, MeSH Terms=Medical Subject Headings, *=Trunkering, (())=Externa dubbletter.
I databasen PsychInfo användes “chronic obstructive pulmonary disease” och “nursing” som Thesaurus termer. Sökord i fritext var “patient readmission”, “hospital readmission”,
“admission”, “rehospitalization”, “nursing interventions”, ”nursing practice”, “home nursing” och nurs*. Sökordet nurs* valdes att sökas enskilt för att bredda sökningen.
Sökorden kombinerades sedan med de Booleska operatorerna “AND” och “OR” vilket redovisas nedan i Tabell 3.
Tabell 3: Databassökning i PsychInfo 210210.
Sökord Antal
träffar
Urval I
Urval II
Urval III S1 (T) ("Chronic obstructive pulmonary
disease")
849
S2 Patient readmission 1481
S3 Hospital readmission 1471
S4 Admission 14116
S5 Rehospitalization 396
S6 S2 OR S3 OR S4 OR S5 15108
S7 Nursing interventions 19229
S8 (T) ("Nursing") 10250
S9 Nursing practice 25549
S10 Home nursing 12264
S11 S7 OR S8 OR S9 OR S10 47050
S12 Nurs* 77602
S13 S1 AND S6 AND S11 AND S12 17 6((2)) 1 1
Totalt 4 1 1
S=Sökning. (T)=Thesaurus. *=Trunkering. (())=Externa dubbletter.
3.2 Inklusion-och exklusionskriterier
I litteraturstudien inkluderades artiklar som publicerats mellan 2011-01-01 och 2021-02-10, var peer-reviewed samt skrivna på engelska. Artiklar innehållande inläggningar eller återkommande inläggningar i kombination med omvårdnadsinterventioner och KOL med eller utan komobiditeter inkluderades. Grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inom slutenvård, primärvård och hemsjukvård inkluderades även. Reviewartiklar och artiklar där någon etisk prövning inte redovisades exkluderades.
3.3 Urvalsprocessen
3.3.1 Urval I
I steg 4 lästes titlar och abstrakt och artiklarna kontrollerades utefter relevans till syftet (Polit
& Beck, 2017). Totalt kontrollerades 150 titlar i CINAHL, 150 titlar i Pubmed och 17 titlar i Psycinfo. Artiklar vars titel och abstract som inte stämde överens med litteraturstudiens syfte exkluderades. Artiklar som stämde överens med studiens inklusionskriterier togs vidare till urval I. Urval I resulterade i 13 artiklar från CINAHL (Tabell 1), 25 artiklar från Pubmed (Tabell 2) och fyra artiklar från Psycinfo (Tabell 3). Totalt 42 artiklar.
3.3.2 Urval II
I steg 5 bearbetades de utvalda artiklarna (Polit & Beck, 2017). Författarna läste artiklarna enskilt och sedan tillsammans för gemensam relevansbedömningen. Artiklarna kontrollerades återigen mot studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterie. I steg 6 (Polit & Beck, 2017) sammanfattades och tolkades artiklarnas innehåll. Artiklar vars huvudfokus inte var KOL och artiklar som inte redovisades hur inläggningar påverkades exkluderades. Vidare exkluderades två artiklar där det inte framkom tydligt att sjuksköterskan utförde omvårdnadsintervetionerna. Urval II resulterade i tre artiklar från CINAHL (Tabell 1), sju artiklar i Pubmed (Tabell 2) och en artikel i PsycInfo (Tabell 3). Totalt 11 artiklar.
3.3.3 Urval III
I steg 7 genomgick artiklarna en kritisk granskning. Granskningsmallar som användes var
“Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck, 2017). En artikel exkluderades eftersom ingen etisk prövning redovisades. Urval III resulterade i två artiklar i CINAHL (Tabell 1), sju i Pubmed (Tabell 2) och en artikel i Psycinfo (Tabell 3). Totalt tio artiklar (sammanställts i bilaga 1).
3.4 Databearbetning
I steg 8 analyserades och sammanställdes artiklarna. De tio artiklarna granskades med ett induktivt förhållningssätt (Polit & Beck, 2017). Artiklarna skrevs därefter ut i fulltext.
Författarna erhöll samtliga exemplar som lästes flertalet gånger för att få en tydlig överblick.
Varje omvårdnadsintervention kategoriseras och erhöll varsin färg. Färgerna användes för att markera och sortera de olika interventioner som framkom i artiklarna. Interventionerna sammanställdes därefter i en tabell för att se vilka interventioner som var mest förekommande.
Eftersom interventionerna ingick i olika program kunde inte effekten av en specifik intervention utläsas. Interventionernas påverkan på inläggningar gick därför inte att tolkas separat.
Litteraturstudiens resultat om påverkan på inläggningar har därmed fått tolkas utifrån ett sammantag av interventionerna. I steg 9 sammanställdes resultatet från de tio artiklarna (Polit
& Beck, 2017).
3.5 Etiska överväganden
Forskning som avser människor kräver en godkänd etikprövning enligt etikprövningslagen (SFS 2003:460, 8 §). Lagen beaktar de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheter samt människans välfärd alltid ska gå före samhällets och vetenskapens behov. Forskning går ofta ut på att bygga vidare på andras resultat, idéer och metoder, vilket innebär att kunskapsmängd redan finns där att bygga vidare på. Det finns därför krav på att tydliggöra vem som gjort vad (Vetenskapsrådet, 2017). Genom att använda Polit och Beck (2017) granskningsmallar säkerställdes artiklarnas kvalitet. Artiklarna redovisas i artikelmatris (bilaga 1).
Litteraturstudiens tio artiklar är etiskt prövade och godkända av en etisk kommitté. Författarna har strävat efter att vara objektiva vid sammanställning av artiklarna för att inte påverka resultatet. Författarna har även strävat efter korrekt referenshantering enligt APA 7 som redovisas i löpande text och referenslista för att undvika plagiering.
4 Resultat
Resultatet baseras på tio studier, nio stycken var kvantitativa och en var kvalitativ. Artiklarna var publicerade i Australien (n=1), Danmark (n=1), England (n=1), Kanada (n=1), Kina (n=2), Norge (n=1), Spanien (n=2) och USA (n=1). Studiens resultat presenteras i beskrivande text, tabell och figur.
I åtta av de kvantitativa artiklarna jämfördes två grupper, där olika vårdprogram undersöktes.
En interventionsgrupp som erhöll specifika omvårdnadsinterventioner och en kontrollgrupp erhöll sedvanlig vård (Abad-Corpa m.fl., 2012; Aboumatar m.fl., 2019; Hernández m.fl., 2015;
Ko m.fl., 2017; Lavesen m.fl., 2016; Titova m.fl., 2015; Wang m.fl., 2019; Wood-Baker m.fl., 2012). En av de kvantitativa artiklarna var en kvalitetsgranskning där omvårdnadsinterventioner undersöktes på en enskild grupp deltagare (Dajzcman m.fl., 2013). I den kvalitativa artikeln erhöll alla deltagare omvårdnadsinterventionen, där de sedan delades in i fokusgrupper för utvärdering (Patel m.fl., 2016). Samtliga omvårdnadsinterventioner från artiklarna har kategoriserats och sammanställts i Tabell 4.
Tabell 4: Översikt av artiklarnas omvårdnadsinterventioner och studiernas varaktighet.
Utbildning Läkemedels- hantering
Uppföljning Samordning Specifik- omvårdnad
Stöd Fysisk
aktivitet
Studiens längd
Abad- Corpa m.fl. (2012)
Deltagare och eventuell anhöriga erhöll utbildning om KOL.
Säkerställde korrekt hantering av inhalator.
Sjuksköterskan träffade deltagaren och anhörig på sjukhuset. I syfte att ge information om KOL, behandling, identifiera omvårdnadsproble m och behov, samt underlätta kommunikationen mellan
professioner.
Hembesök inom 72 timmar.
Telefonuppföljning.
24 timmar efter utskrivning kontaktade sjuksköterskan primärvården om utskrivningen.
Underhåll av syrgasbehan dling i hemmet.
Anpassad träning och andningsö vningar.
12
månader.
Aboumata r m.fl.
(2019)
Utbildningssession på sjukhuset, därefter fortsatte utbildningen hemma och över telefon. Deltagarna och anhörig fick utbildning i att känna igen tidiga tecken på exacerbationer, information om rökstopp och att upprätthålla en aktiv livsstil.
Säkerställde korrekt intag av mediciner.
Underlättade tillgång till kommunala program och behandlingstjänster.
Stöd vid utskrivning från sjukhus för att deltagare och vårdgivare ska känna sig bekväma med vårdplan.
Energibes paringsöv ningar och andningstr äning.
6 månader.
Dajczman m.fl. (2013)
Deltagare och anhörig utbildades i självhantering, rökavvänjning samt vikten av en hälsosam livsstil.
Sjuksköterskor fanns tillgängliga på telefon och e- mail för att besvara frågor eller ifall åtgärder behövdes.
Sjuksköterskan hade ett nära samarbete med läkaren för samordning och kommunikation.
Sjuksköterskan ansvarade för överföringar mellan olika institutioner.
2,5 månader.
Hernández m.fl. (2015)
Deltagarna undervisades av en sjuksköterska specialiserad på lungor och anding.
De erhöll information om KOL, instruktioner om icke-
farmalogisk behandling, tekniker för självhanteringsstrat egier, samsjuklighet och strategier för framtida exacerbationer.
Kommunsjuksköter skor fick utbildning.
Instruktioner om
administreringst eknik för farmalogisk behandling.
Deltagarna besöktes av sjuksköterskan och ett
”primärvårdsteam”
(läkare, sjuksköterska och socialsekreterare).
Individuell terapeutisk plan utformades för behandling av komorbiditeter.
Kommunsjuksköter skor fick tillgång till ett bemannat callcenter.
I samband med besöket säkerställde teamet att socialt stöd till deltagaren fanns.
12 månader.
Ko m.fl.
(2017)
Deltagarna utbildades av en
Korrekt medicinering
Deltagarna erhöll ett telefonnummer
Deltagarna besöktes av en fysioterapeut,
Socialt och samhällsstöd
Individuel lt
12 månader.
andningssystemet, KOL,
rökavvänjning, hantering av dyspné, näringsintag och självhanteringsstrat egier vid exacerbationer.
och långvarig syrgasbehandlin g.
Lavesen m.fl. (2016)
Deltagarna utbildades i självhantering och symtom och tecken på exacerbationer.
Information om läkemedehanter ing som inhalationer.
Uppföljning via telefon-dag 2 och dag 30 efter utskrivning. Mellan denna tid kunde deltagarna ringa SSK om det uppstod funderingar.
Telefonsamtal ingick även från KOL-
sjuksköterskan från öppenvården.
Deltagaren bokades in för uppföljning till öppenvård tre månader efter utskrivning. En sammanfattning av vårdplan skickades till deltagarens allmänläkare.
Hemsjukvårdssjuks köterskan hade möjlighet att kontakta en lungspecialist eller öppenvården för stöd och råd om problem uppstod.
3 månader.
Patel m.fl.
(2016)
Deltagarna erhöll en surfplatta hemma i
utbildningssyfte för att ökade deras självhantering och medvetenhet om symtom och tecken på exacerbationer.
Veckovisa besök av sjuksköterskan för att följa upp hälsostatus. De var även tillgängliga via telefon och via surfplattan.
Deltagarna upplevde hembesöken givande och skapade en känsla av trygghet.
Deltagarna upplevde att sjuksköterskan upprätthöll en bro mellan olika professioner inom sjukvården.
Surfplattan gav en stark känsla av stöd. Med surfplattan kunde deltagaren och sjuksköterskan övervaka deltagarens tillstånd.
Redovisa des ej.
Titova m.fl. (2015)
Utbildning i självhantering och verktyg för att hantera symtom.
Stöttning i medicindoserin g och injektioner.
Deltagaren fick skriftlig information om användning av prednisolon och antibiotika.
Programmet bestod av ett callcenter där specialistsjuksköter skor fanns för support och kommunikation med deltagaren.
Sjuksköterskan i hemsjukvården kunde även ring dit för råd.
Vid utskrivning gjordes en individuell självhanteringsplan av läkaren tillsammans med specialistsjuksköter skan.
Sjuksköterskan i hemsjukvården erbjöds även utbildning om KOL.
Sjuksköterskan stöttade deltagaren genom att observera hälsotillståndet .
Sjuksköte rskan uppmuntr ade deltagarna till fysisk aktivitet.
12 månader.
Wang m.fl.
(2019)
Vid utskrivning fick deltagarna utbildning om KOL, andningsteknik, hostteknik och strategier för att hantera symtom.
Fysisk aktivitet och rökavvänjning.
Detta gjordes av en sjuksköterska specialiserad på lungor och andning.
Information om långvarig syrgas i hemmet och användning av inhalationer.
Telefonsamtal varje vecka bestående av uppföljning i självhantering och plan. Hembesök av specialistsjuksköter skorna där dem bedömde symtom och tecken, komplikationer och nya symtom. De bedömde deltagarens fysiska aktivitet och gjorde upp plan och nya mål
Långvarig syrgas i hemmet.
Främja familjemedlem mar förståelse och betydelsen av familjestöd för att förbättra deltagarnas hälsotillstånd.
Hembaser at rehabiliter ing, andningsö vningar.
12 månader.
I samtliga tio artiklar utbildade sjuksköterskan deltagarna och i vissa fall deras anhöriga. I sju av tio artiklar ingick läkemedelshantering av en sjuksköterska tillsammans med deltagarna. Uppföljning av sjuksköterskan ingick som omvårdnadsintervention i åtta av tio artiklar. Sjuksköterskan ansvarade för samordningen kring deltagaren i nio av tio artiklar. Specifik omvårdnad framkom i tre av tio artiklar. Sjuksköterskan såg till att säkra stöd till deltagarna i sex av tio artiklar. Att främja fysisk aktivitet hos deltagarna ingick i fem av tio artiklar. Omvårdnadsinterventionernas påverkan på inläggningar till slutenvård redovisas i Figur 2. Studier vars resultat baseras på en jämförelse mellan grupper visade tre av artiklarna (Ko m.fl., 2017; Titova m.fl., 2015; Wang m.fl., 2019) en minskning i inläggningar till slutenvård. I Ko m.fl. (2017) studie påvisades en skillnad på 0,61 mellan grupperna.
Interventionsgruppen lades in 1,24 gånger per person medan kontrollgruppen lades in 1,85 gånger (P=0,047). Även Titova m.fl. (2015) resultatet visade en minskning på 12,6 procent i inläggningar hos interventionsgruppen. Deltagarna följdes upp ett år efter studien avslutats, vilket visade en minskning på 46,5 procent (P=0.01). Jämfört med kontrollgruppen minskade inläggningarna med 8,3 procent år ett och ingen skillnad kunde ses år två. I Wang m.fl. (2019) visade interventionsgruppen signifikant färre inläggningar till slutenvård i jämförelse med kontrollgruppen (P=0,03) samt i akutmottagningsbesök (P=0,001). I studierna av Patel m.fl.
(2016) och Dajczman m.fl. (2013) gjordes ingen jämförelse, utan alla deltagarna erhöll samma omvårdnadsinterventioner. I Patel m.fl. (2016) visade resultatet att omvårdnadsinterventionerna var betydande för deltagarnas självhantering, deltagarna upplevde att de inte behövde söka vård lika ofta. I Dajczman m.fl. (2013) resulterade vårdprogrammets omvårdnadsinterventioner i en 60 procentig minskning i KOL relaterade inläggningar till slutenvård (P= <0,001). I ytterligare tre artiklar kunde en skillnad redovisas mellan grupperna, ingen signifikant skillnad presenterades men resultatet visade att omvårdnadsinterventionerna kunde påverka återinläggningar med en viss procent (Abad-Corpa m.fl., 2012; Lavesen m.fl., 2016; Wood- Baker m.fl., 2012). I Abad-Corpa m.fl. (2012) resultat visades en skillnad på fyra procent, med fördel till interventionsgruppen. I Wood-Baker m.fl. (2012) studie noterades en skillnad på fem procent med fördel till interventionsgruppen. Likaså i Lavesen m.fl. (2016) redovisades en mindre skillnad mellan grupperna. Efter 30 dagar var inläggningsgraden 33 procent för interventionsgruppen och 34 procent för kontrollgruppen (P=0,84 efter 30 dagar och P=0,66 efter tre månader). I två av artiklarna kunde omvårdnadsinterventionerna inte påverka inläggningar till slutenvård (Aboutmatar m.fl., 2019; Hernández m.fl., 2015). Hernández m.fl.
(2015) resultat visade att inläggningar till slutenvård inte kunde reduceras med omvårdnadsinterventionerna, dock kunde en minskning ses i antalet akutmottagningsbesök för interventionsgruppen (P=0,02). I Aboumatar m.fl., (2019) studie hade kontrollgruppen 0,40 inläggningar per deltagare vilket var färre än interventionsgruppen som hade 1,40 inläggningar per deltagare (P=0,004).
Wood- Baker m.fl.
(2012)
Hjälpte deltagaren att utforma självhanterings strategier.
Sjuksköterskan besökte deltagarens hem för en allmän bedömning och diskutera eventuell problematik, sätta upp mål och en handlingsplan för att nå målet. De fanns tillgängliga på telefon för uppföljning och avstämning.
Dagbok som deltagaren använde sig utav för att anteckna symtom, fysisk aktivitet. De använde sig av en skala vid anteckninge n.
12
månader.
Figur 2: Omvårdnadsinterventioner i artiklarna och hur de påverkade inläggningar till slutenvård.
0 1 2 3 4 5 6 7
Antal omvårdnadsinterventioner
Grön = Antal inläggningar minskade
Grå = Ingen skillnad/ingen signifikant skillnad i antal inläggnigar
5 Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra för att påverka inläggningar till slutenvård hos patienter med KOL. Omvårdnadsinterventioner författarna valt att diskutera är samordning, uppföljning och utbildning som var mest framstående i sjuksköterskans arbete.
5.1 Resultatdiskussion
Samordning var betydande i Patel m.fl. (2016) studie, sjuksköterskan gjorde det möjligt för en fungerande samordning och att deltagarna kände sig trygga i att hantera sin sjukdom i hemmet.
I studien av Dajczman m.fl. (2013) ansvarade sjuksköterskor specialiserade inom KOL för att upprätthålla samordningen och deltagarnas förflyttningar mellan institutioner. Teamarbetet gynnade deltagaren genom att förbättra deras tillgång till olika professioner (Dajczman m.fl., 2013). Samordningens betydelse för omvårdnadsarbetet kan styrkas med en studie av Poisson Irani (2014) där patienter som planerades till öppenvården efter de blivit utskrivna från slutenvård hade nio procent färre återkommande inläggningar inom 30 dagar. Pedersen m.fl.
(2017) betonar likaså vikten av samordning vid utskrivning från slutenvård av patienter med KOL. Studien utgick från särskilda omvårdnadsinterventioner som bland annat innefattade att deltagarna erhöll god förberedelse innan utskrivning. Sjuksköterskan säkerhetsställde även kommunikation mellan slutenvård och primärvård innan hemkomst. Deltagarna fick hembesök av en distriktssköterska och erbjudande att delta i ett stödprogram. En fungerande samordning visade sig bidra till minskning av inläggningar inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvård.
Inläggningar till slutenvård kunde även förebyggas upp till 180 dagar efter första utskrivningen (Pedersen m.fl. 2017). Patienter med KOL kräver stora vårdbehov och beräknas kosta 14 miljarder varje år i Sverige (Jansson m.fl., 2013). Genom att säkerställa en fungerande samordning mellan sjuksköterskan och olika professioner kan inläggningar till slutenvård minska och därmed bespara hälso- och sjukvården höga kostnader (Socialstyrelsen, 2020). Författarna till litteraturstudien anser att det behövs läggas mer vikt på samordning kring patienter med KOL för att undvika oplanerade inläggningar. KOL är en komplex sjukdom som kräver ett teamarbete med olika professioner och tätt samarbete för att uppnå optimal vård och för att patienterna ska känna sig trygga i vårdövergångarna.
Uppföljning efter utskrivning från slutenvård kunde bidra till att KOL-relaterade inläggningar minskade i fem studier (Dajzman m.fl. 2013; Ko m.fl. 2017; Patel m.fl., 2016; Titova m.fl., 2015; Wang m.fl., 2019). Deltagarna i Patel m.fl. (2016) studie uppgav att sjuksköterskans tillgänglighet och rutinmässiga hembesök skapade en känsla av trygghet. Yin m.fl. (2018) sammanställning motsäger litteraturstudiens resultat och hävdar att det inte går att konstatera om uppföljning kan påverka antalet inläggningar till slutenvård. Resultatet av sammanställningen skiljde sig åt huruvida uppföljning efter utskrivning var effektivt. I en av studierna där sjuksköterskan besökte deltagarna i hemmet, utförde bedömningar och gav vägledning kunde en minskning observeras i antalet inläggningar. Andra studier från sammanställningen som också inkluderade uppföljning efter utskrivning kunde däremot inte visa några skillnader i antalet inläggningar till slutenvård. Vidare menar Yin m.fl. (2018) att kunskaper om omvårdnadsinterventioner som gynnar patienter med KOL fortfarande inte är klarlagda. Återkommande inläggningar kan återspegla kvaliteten i vården. Därmed kan inläggningar indikera en för tidig utskrivning från sjukhus och där uppföljning av patienter varit otillräcklig (Socialstyrelsen, 2014). Uppföljning bidrar till bättre sjukdomskontroll hos personer med KOL och kan leda till färre exacerbationer. Inläggningar av patienter med exacerbationer
patienter med KOL. Författarna till litteraturstudien anser därför att patienter behöver följas upp i exempelvis primärvård eller via hembesök efter utskrivning från slutenvård för att bevara kontinuiteten i vården. Uppföljning ger möjligheten att upptäcka och identifiera risker i tidigare skede som kan drabba patienten.
Utbildning var betydande i omvårdnadsarbetet i Ko m.fl. (2017) studie. Utbildningens syfte var att stärka deltagarnas självhantering och förståelse för sjukdomen. Yang m.fl. (2017) betonar likaså vikten av utbildning bestående av andningsteknik, självhantering och handlingsplan för egenbehandling vid exacerbationer. Studien visade att utbildning minskade återkommande inläggningar upp till ett år efter utskrivning från slutenvård. Litteraturstudiens resultat kan även stärkas av Krishnan m.fl. (2013) som understryker utbildning som en betydande komponent för att minska inläggningar. Utbildningen bestod av andningsteknik, information om handlingsplan vid exacerbationer och rådgivning om rökavvänjning. Effekten av utbildning har dock visat sig vara tudelat. I Jónsdóttir (2008) sammanställning undersöktes ett utbildningsprogram och effekten på inläggningar till slutenvård hos personer med KOL. Utbildningsprogrammet innefattade bland annat självhantering och förståelse för sjukdomen och vikten av motion, avslappning och bibehålla sociala relationer. Studiens sammanställning visade att utbildning kunde minska inläggningar men i vissa studier kunde det inte göra skillnad (Jónsdóttir, 2008). Författarna till litteraturstudien vill poängtera vikten av utbildning till patienter med KOL för att stärka deras självhantering av sjukdomen och deras livssituation. Författarna anser att utbildning av patienterna bör fokusera på att göra patienten delaktig och engagerad i sin egen vård. Detta kan leda till bättre resultat av behandling och säkrare vård. Artiklarnas resultat baseras på flera omvårdnadsinterventioner som undersökts samtidigt. Därmed har författarna till litteraturstudien inte kunnat identifiera någon specifik omvårdnadsintervention som kan påverka inläggningar till slutenvård.
5.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2017) nio steg vilket gav möjlighet att arbeta på ett strukturerat sätt samt för att göra studien replikerbar. Litteraturstudiens trovärdighet kan styrkas med att alla nyckelbegrepp från syftet är med i databassökningarna och i flera varianter av termer. Detta har gjort att alla artiklar som inkluderats i resultatet är relevanta för syftet.
Litteraturstudiens pålitlighet kan styrkas med att alla artiklar i resultatet är peer-review och erhåller därför god kvalitet. Samtliga artiklar har genomgått en kritisk kvalitetsgranskning som tyder på att trovärdigheten i arbetet är hög. En annan styrka med litteraturstudien är artiklarna som resultatet bygger på är publicerade inom de senaste tio åren vilket gör att forskningen aktuell. En svaghet med litteraturstudien är att fler sökord för KOL kunde användas, exempelvis fritextsökning “pulmonary disease, chronic obstructive”, “COPD” och “lung disease”.
Författarna kunde gjort en ytterligare sökning i någon av databaserna för att finna fler artiklar till resultatet. Detta kan ses som en svaghet i studien eftersom författarna upplevde svårigheter att hitta tillräckligt med material. Författarna fann ett flertal användbara systematic review artiklar som inte kunde användas till resultatet, dessa används dock i bakgrund och diskussion.
Resultatet bygger på studier från olika länder i världen, det har gett författarnas studie ett brett perspektiv, men kan bli en svaghet när det gäller överförbarheten eftersom sjukvårdssystemet skiljer sig åt länderna emellan. En annan svaghet med litteraturstudien var att artiklarnas resultat inte redovisade omvårdnadsinterventioner enskilt utan i helhet. Det medförde svårigheter i att identifiera vilka specifika interventioner som påverkade inläggningar och därför kan resultatet påverkats.
6 Slutsats
Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner som framkom i litteraturstudien var utbildning, läkemedelshantering, uppföljning, samordning, specifik omvårdnad stöd och fysisk aktivitet.
Resultatet redovisade att inläggningar kunde minskas i fem av studierna och i resterande fem kunde omvårdnadsinterventionerna inte påverka inläggningar till slutenvård. Eftersom omvårdnadsinterventionerna inte särredovisats i någon av artiklarna kunde dessa inte mätas enskilt på inläggningar. Sammanfattningsvis har inte någon specifik omvårdnadsintervention som påverkat inläggningar identifierats.
7 Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat kan öka sjuksköterskans medvetenhet om vilka omvårdnadsinterventioner som kan tillämpas i mötet med patienter med KOL. Tre betydande omvårdnadsinterventioner från studiens resultat var utbildning, uppföljning och samordning.
Dessa interventioner kan öka patientens självhantering och trygghet. Ett samarbete med andra professioner behövs för att patienten ska erhålla optimal vård. Förhoppningen med litteraturstudien är att upplysa om dessa omvårdnadsinterventioner och deras betydelse för att minska inläggningar till slutenvård.
8 Förslag till fortsatt forskning
Författarna upplevde att forskning kring sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid KOL är begränsat. Litteraturstudiens resultat tyder på att omvårdnadsinterventioner som påverkar inläggningar av patienter med KOL fortfarande inte är klarlagda. Det skulle därför vara intressant att forska vidare om KOL och inläggningar eftersom KOL är en komplex sjukdom.
Det skulle även vara intressant att beforska effekten av enskilda omvårdnadsinterventioner för att tydliggöra vilka interventioner som faktiskt bidrar till att förebygga inläggningar till slutenvård.
Referenser
* = Artiklar som utgör resultatet.
*Abad-Corpa, E., Royo-Morales, T., Iniesta-Sanchez, J., Carrillo-Alcaraz, A., Rodríguez- Mondejar, J., Saez-Soto, A. R. & Vivo-Molina, C. (2012). Evalution of the effectiveness of hospital discharge planning and follow upp in the primary care of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Clinical Nursing, 22, 669-680. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04155.x
*Aboumatar, H., Naqibuddin, M., Chung, S., Chaudhry, H., Kim, S., Saunders, J., Bone, L., Gurses, A., Knowlton, A., Pronovost, P., Putcha, N., Rand, C., Roter, D., Sylvester, C., Thompson, C., Wolff, J., Hibbard, J. & Wise, R. (2019). Effect of a Hospital- Initiated Program Combining Transitional Care and Long-term Self-management Support on Outcomes of Patients Hospitalized With Chronic Obstructive Pulmonary Disease. JAMA, 322(14), 1371-1380. doi:10.1001/jama.2019.11982
Cao, Z., Ong, K. C., Eng, P., Tan, W. C. & Ng, T. P. (2006). Frequent hospital readmissions for acute exacerbation of COPD and their associated factors.Official Journal of the Asian Pacific Society of Respirology, 11(2), 188-195. doi:10.1111/j.1440- 1843.2006.00819.x
Connolly, M. J. & Yohannes, A. M. (2016). The impact of depression in older patients with chronic obstructive pulmonary disease and asthma. Maturitas, 92(2016), 9-14.
doi:10.1016/j.maturitas.2016.07.005
*Dajczman, E., Robitaille, C., Ernst, P., Hirsch, A. M., Wolkove, N., Small, D., Bianco, J., Stern, H. & Palayew, M. (2013). Integrated interdisciplinary care for patients with chronic obstructive pulmonary disease reduces emergency department visits and admissions: A quality assurance study. Canadian Respiratory Journal, 20(5), 351-356.
doi:10.1155/2013/187059
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L. E., Rosén, H., Rymark, M. & Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-Centered Care - Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251 doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Global initiative for chronic obstructive lung disease [GOLD] (2020). Global strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease.
Global initiative for chronic obstructive lung disease, 1-141. goldcopd.org/wp- content/uploads/2019/12/GOLD-2020-FINAL-ver1.2-03Dec19_WMV.pdf. [2021- 02-20]
Halpin, D. M., Miravitlles, M., Metzdorf, N., Celli, B. (2017). Impact and prevention of severe exacerbations of COPD: a review of the evidence. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 12 (2017), 2891-2908. doi:10.2147/COPD.S139470
*Hernández, C., Alonso, A., Aymerich, G., Serra, I., Marti, D., Rodriguez-Roisin, R., Narsavage, G., Gomez, M. C. & Roco, J. (2015). Effectiveness of community-based
integrated care in frail COPD patients: a randomised controlled trial. NPJ Primary Care Respiratory Medicine, 25, 15022. doi:10.1038/npjpcrm.2015.22;
Jansson, S. A., Backman, H., Stenling, A., Lindberg, A., Rönmark, E. & Lundbäck, B.
(2013). Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity--has it changed during a ten years period? Respiratory Medicine, 107(12), 1931–
1938 doi:10.1016/j.rmed.2013.07.012
Jónsdóttir, H. (2008). Nursing care in the chronic phase of COPD: a call for innovative disciplinary research. Journal of Clinical Nursing, 7(7), 272-290. doi:10.1111/j.1365- 2702.2007.02271.x
Krishnan, J. A, Gussin, H. A., Prieto-Centurion, V., Sullivan, J. L., Zaidi, F. & Thomashow, B.
M. (2014). National COPD readmission summit 2013: Integrating COPD into patient- centered hospital readmission reducing programs. Chronic Obstructive Pulmonary Disease: Journal of the COPD foundation, 2(1), 70-80.
doi:10.15326/jcopdf.2.1.2014.0148
*Ko, F. W. S., Cheung, N. K., Rainer, T. H., Lum, C., Wong, I. & Hui, D. (2017).
Comprehensive care programme for patients with chronic obstructive pulmonary disease: a randomised controlled trial. Thorax, 72, 122-128. doi:10.1136/thoraxjnl- 2016-208396
*Lavesen, M., Ladelund, S., Frederiksen, A. J., Lindhart, B. O. & Overgaard, D. (2016). Nurse- initiated telephone follow up on patients with chronic obstructive pulmonary disease improves patients empowerment, but cannot prevent readmissions. Danish Medical Journal, 63(10), 1-5. https://ugeskriftet.dk/files/a5276_1.pdf
Lim, J. U., Park, C. K., Kim, T. H., Jang, A. S., Park, Y. B., Rhee, C. K., Jung, K. S., Yoo, K.
H., Lee, W. Y., & Yoon, H. K. (2019). The Difficulty Of Improving Quality Of Life In COPD Patients With Depression And Associated Factors. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, (14), 2331–2341.
doi:10.2147/COPD.S216746
*Patel, N., Jones, P., Adamson, V., Spiteri, M. & Kinmond, K. (2016). Chronic Obstructive Pulmonary Disease Patients’ Experiences of an Enhanced Self-Management Model of Care. Qualitative Health Research, 26(4), 568-577. doi:10.1177/1049732315573013
Pedersen, P. U., Esgard, K. B., Soerensen, T. B. & Larsen, P. (2017) Effectiveness of structured planned post discharge support to patients with chronic obstructive pulmonary disease for reducing readmission rates: a systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation, 15(8), 2060-2086. doi:10.11124/JBISRIR-2016- 003045
Poisson Irani, A. (2014) Reducing the Readmission Burden of COPD: A Focused Review of Recent Interventions. Current Emergency and Hospital Medicine Reports, 2, 172- 181. doi:10.1007/s40138-014-0050-x
Pooler, A. & Beech, R. (2014). Examining the relationship between anxiety and depression and exacerbations of COPD which result in hospital admission: a systematic review.
International Journal of Chronical Obstructive Pulmonry Disease, 29(9),315-30.
doi:10.2147/COPD.S53255
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460.
[2021-03-01]
Simmering, J. E., Polgreen, L. A., Comellas, A. P., Cavanaugh, J. E. & Polgreen, P. M. (2016).
Identifying patients with COPD at high risk of readmission. Chronic Obstructive Pulmonary Disease: Journal of the COPD Foundation, 3(4), 729-738.
http://doi.org/10.15326/jcopdf.3.4.2016.0136
Socialstyrelsen (2014). Utveckling av indikatorerna undvikbara slutenvård och oplanerade återinskrivningar. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-2-12.pdf. [2021-02-11]
Socialstyrelsen (2018). Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2018-9-10.pdf. [2021-02-21]
Socialstyrelsen (2020). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-12-7135.pdf. [2021-03-01]
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2019). Behandling av astma
och KOL.
https://www.sbu.se/contentassets/4688ec4e75dc4df4b30a01ba7f441cbf/behandling_
av_astma_och_kol.pdf. [2021-02-14]
Svensk sjuksköterskeförening (2020). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad.
https://swenurse.se/publikationer/indikatorer-for-halsoframjande-omvardnd. [2021- 03-14]
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf. [2021-03-01]
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/k ompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf. [2021- 03-01]
*Titova, E., Steinshamn, S., Indredavik, B. & Henriksen, A. H. (2015). Long term effects of an integrated care intervention on hospital utilisation in patients with severe COPD: a single centre controlled study. Respiratory Reasarch, 16(8), 1-10.
doi:10.1186/s12931-015-0170-1
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf. [2021-03-5]
Vogelmeier, C. F., Román-Rodríguez, M., Singh, D., Han, M. K., Rodríguez-Roisin, R. &
Ferguson, G. T. (2020). Goals of COPD treatment: Focus on symptoms and exacerbations. Respiratory Medicine, 166 (2020), 1-7.
doi:10.1016/j.rmed.2020.105938
*Wang, L. H., Zhao, Y., Chen, L. Y., Zhang, L. & Zhang, Y. M. (2019). The effect of a nurse- led self-management program on outcomes of patients with chronic obstructive pulmonary disease. The Clinical Respiratory Journal, 2020(14), 148-157. doi:
10.1111/crj.13112
Wong, E., Scott, L-M., Briseno, J. R., Crawford, C. L. & Hsu, J. W. (2009). Determining Critical Incident Nursing Interventions for the Critical Care Setting: A Pilot Study.
International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20(3), 110-121.
doi:10.1111/j.1744-618X.2009.01123.x
*Wood-Baker, R., Reid, D., Robinson, A. & Walters, E. H. (2012). Clinical trial of community nurse mentoring to improve self-management in patients with chronic obstructive pulmonary disease. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 7, 407-413. doi:10.2147/COPD.S32220
World Health Organization [WHO] (2017). Chronic obstructive pulmonary disease (COPD).
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/chronic-obstructive-pulmonary- disease-(copd). [2021-02-20]
World Health Organization (2019). Causes of COPD.
https://www.who.int/respiratory/copd/causes/en/. [2021-02-15]
World Health Organization [WHO] (2020). The top 10 causes of death.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/the-top-10-causes-of-d. [2021-02- 15]
Yang, F., Xiong, Z. F., Yang, C., Li,L., Qiao, G., Wang, Y., Zheng, T., He, H. & Hui, H. (2017) Continuity of Care to Prevent Readmissions for Patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease: A Systematic Review and MetaAnalysis. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 14:2, 251-26.
doi:10.1080/15412555.2016.1256384
Yin, H., Yang, L. & Yeb, Q. (2018). A systematic review of the effectiveness of clinical nurse specialist interventions in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), Frontiers of Nursing, 5(2), 147-156. doi: doi:10.2478/fon-2018-0019
Bilaga 1: Artikelmatris
* Interventionsgrupp
* Kontrollgrupp
Författare, årtal, land
Syfte Metod Huvudresultat
Abad- Corpa m.fl.
2012 Spanien
Syftet var att utvärdera effekten av en
protokalliserad intervention vid utskrivning från slutenvård och uppföljning i primärvården för patienter med KOL.
Studiens metod:
Kvantitativ metod, kvasiexperimentiell studie
Metod för datainsamling:
Telefonintervjuer Urval: 170 exklusive bortfall
IG*: 75 KG*: 95 Bortfall: 27 Metod för dataanalys:
Multivariate analysis, student’s t-test
Resultat visade ingen signifikant skillnad. IG hade en återintagande på 43 procent och KG 47 procent, vilket innebär en skillnad på fyra procent.
Studiens interventionsprogram innefattade en
koordinationssjuksköterska som utbildade deltagarna och anhöriga innan utskrivning samt identifiera problem. Koordinationssjuksköterskan samverkade med andra yrkesgrupper inför utskrivning och kunde kontakta dessa om behovet fanns. Efter utskrivning gjorde
koordinationssjuksköterskan tillsammans med sjuksköterskan i hemsjukvården hembesök för
avstämning, identifiera svårigheter och kontakta informera primärvården.
Kontrollgruppen tog inte del av någon ytterligare intervention utan vårdades enligt sedvanlig vård.
Aboumatar m.fl.
2019 USA
Utvärdera om ett
slutenvårdsinitieratprogram som kombinerar
övergångsvård och långsiktigt
självhanteringsstöd för patienter med KOL och för anhörigvårdare kan förbättra utfallet.
Studiens metod:
Kvantitativ metod, randomiserad klinisk studie
Metod för datainsamling:
Journalgranskning Urval: 240 exklusive bortfall
IG: 120 KG: 120 Bortfall: 31 Metod för
dataanalys: Statistisk analys
Interventionsprogrammet kunde inte påverka inläggningar till slutenvård.
Vid uppföljning efter sex månader visade resultatet att KOL-relaterade inläggningar per deltagare i IG var 1,40 och 0,72 för KG. Det var en skillnad på 0,68 i vårdbesök.Vårprogrammet innehöll patient- och anhörigutbildning i självhantering vid KOL.
Interventionen administrerades av KOL-sjuksköterskor. Deltagarna fick stöd och information för att förberedas inför hemgång. Individanpassade planer för intag av mediciner, symtom och tecken på exacerbation,
andningsträning och rökavvänjning.
Deltagarna fick både hembesök och telefonuppföljning efter utskrivning från en sjuksköterska. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård.
