• No results found

Remissyttrande: Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4 (Dnr: Fi2020/00475/BB) ArkDes DNR: AM2020-34

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissyttrande: Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4 (Dnr: Fi2020/00475/BB) ArkDes DNR: AM2020-34"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Statens centrum för arkitektur och design

Datum 2020-05-06 Remissyttrande:

Klimatdeklaration för byggnader, DS 2020:4 (Dnr: Fi2020/00475/BB) ArkDes DNR: AM2020-34

Sammanfattning av organisationens övergripande synpunkter

Statens Centrum för Arkitektur och Design, ArkDes tillstyrker förslaget till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader.

ArkDes stödjer förslaget till ändring av plan- och bygglagen.

ArkDes stödjer inrättandet av de uppdrag som Regeringen har gett Boverket.

ArkDes vill framhäva betydelsen av att involvera arkitektur, form och design, såväl inom frågor som berör byggande och klimatpåverkan, som ur ett vidare hållbart perspektiv. Byggnader och miljöer som gestaltas med omsorg, med långsiktighet och cirkularitet som utgångspunkt, skapar både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Inom arkitektur, form och design ryms verktyg för innovativa processer, kreativ

materialanvändning, platsanpassade lösningar och ett holistiskt synsätt.

I det ansvar som ArkDes har, med stöttning från Boverket, att följa upp genomslaget av Politiken för gestaltad livsmiljö, ser vi det som ett viktigt delmål att synliggöra

klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. Kommentarer på promemorians innehåll

I promemorian lämnas förslag till ny lag och förordning om klimatdeklaration för

byggnader. Promemorian innehåller också ett förslag till ändring av plan- och bygglagen. Förslagen i promemorian innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket. Byggherren ska visa att en klimatdeklaration har lämnats in, eller att något av undantagen som tas upp i promemorian är tillämpligt, innan slutbesked kan meddelas av byggnadsnämnden.

ArkDes tillstyrker förslaget till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader. ArkDes stödjer förslaget till ändring av plan- och bygglagen.

(2)

2 Regeringen har gett Boverket i uppdrag att:

- Upprätta och förvalta ett klimatdeklarationsregister. - Upprätta och förvalta en databas med klimatdata. - Utveckla informations och vägledningsinsatser.

Vidare kommer Boverket att utöva tillsyn av deklarationerna.

ArkDes stödjer inrättandet av de uppdrag som Regeringen har gett Boverket. I förslaget till ny lag och förordning om klimatdeklaration för byggnader avses: 1. klimatpåverkan: utsläpp av växthusgaser,

2. växthusgaser: gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning.

ArkDes vill framhäva betydelsen av att involvera arkitektur, form och design, såväl inom frågor som berör byggande och klimatpåverkan, som ur ett vidare holistiskt perspektiv. Det överordnade målet för Politiken för gestaltad livsmiljö, som antogs av Riksdagen 2018, är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

I preciseringen av målet för Politiken för gestaltad livsmiljö står bland annat att: ”Hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden”. Just klimatfrågan har även blivit uttalat som ett av de huvudteman som ArkDes fokuserar på i uppföljningen av politikens genomslag.

I propositionen till Politiken för gestaltad livsmiljö står följande:

En gestaltning av hög kvalitet är en investering i alla hållbarhetens dimensioner. Om kortsiktiga ekonomiska aspekter överordnas andra hänsyn riskeras grundläggande värden i människors liv och likaså samhällets långsiktiga hållbarhet, inte minst vad gäller

möjligheterna till ekologisk balans. En gestaltningsprocess där ett miljömässigt perspektiv står i förgrunden kan ge stora vinster i form av en effektiv energi- och resursanvändning, materialval som inte belastar naturmiljön och vardagsmiljöer fria från farliga kemiska ämnen.

Vidare nämner propositionen till Politiken för gestaltad livsmiljö flertalet politikområden med bäring på arkitektur-, form- och designpolitiken. Särskilt Agenda 2030, FN:s New Urban Agenda och de för Sverige uppsatta målen för miljöpolitiken, kulturpolitiken, kulturmiljöpolitiken, samhällsbyggandet, hållbara städer, transportpolitiken,

folkhälsopolitiken och funktionshinderpolitiken samt det klimatpolitiska ramverket. Klimatperspektivet står högt upp på många agendor idag. För att lyckas nå de nationella klimatmålen krävs gemensamma insatser och en strukturell omställning på flera nivåer. Enligt det underlag som Naturvårdsverket under våren lämnade till regeringens

klimatpolitiska handlingsplan, går utvecklingen visserligen åt rätt håll men för långsamt. Inom ramen för arkitektur, form och design finns både utmaningar och lösningar för att målet om netto-noll utsläpp på sikt ska kunna nås. På samma gång som svenska

(3)

3 byggnader står för ungefär en femtedel av de svenska utsläppen, ur ett

livscykelperspektiv, finns lösningar att hitta i designprocessen.

Byggnader och miljöer som gestaltas med omsorg, med långsiktighet och cirkularitet som utgångspunkt, skapar både ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Inom arkitektur, form och design ryms verktyg för innovativa processer, kreativ

materialanvändning, platsanpassade lösningar och ett holistiskt synsätt.

I promemorian beskrivs att syftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra denna påverkan. Samtidigt är

bedömningen att kravet på klimatdeklaration i detta skede är att betrakta som ett informationsstyrmedel, och att det finns en risk att kravet på kort sikt leder till en

marginell effekt på utsläppen av växthusgaser. Förslaget skapar dock förutsättningar för sektorn att vidta reduceringsåtgärder baserade på resultaten. På längre sikt bedöms klimatdeklarationerna leda till beteendeförändringar bland marknadens aktörer. I det ansvar som ArkDes har, med stöttning från Boverket, att följa upp genomslaget av Politiken för gestaltad livsmiljö, ser vi det som en viktig strategi att synliggöra

klimatpåverkan vid uppförande av byggnader.

Stockholm den 6 maj 2020

Eric de Groat

Bitr. Överintendent, ArkDes

Beredning:

References

Related documents

Detta på grund av att kommunen inte anser att det är i linje med syftet att förenkla bygglovsprocessen, snarare kommer förändringen leda till att bygglovsprocessen kompliceras

Den huvudsakliga anledningen till detta är att lagförslaget inte innebär några krav på direkta åtgärder för att minska klimatpåverkan, syftet är indirekt påverkan genom

Länsstyrelsen anser att markarbeten bör kunna ingå i klimatdeklarationerna då det redan i dag finns etablerade metoder för att kvantifiera klimatpåverkan från dessa.. I

o Ska det till exempel finnas schabloner för mängd energianvändning för bodar i databasen eller ska detta mätas i produktion.. Hur ska det i så fall fördelas per byggnad i

Liksom tidigare remissvar, då ställt till Boverket, gällande införandet av klimatdeklarationer för byggnader, så är Plåt & Ventföretagen i grunden positiva

Det omfattar inte befintlig bebyggelse inte heller vid flyttning av tidigare uppförd byggnad, ombyggnad, tillbyggnad eller vid ändring av byggnad.. Boverket föreslås vara

Godkänna förslag till remissvar och föreslå att kommunstyrelsen beslutar: Kommunstyrelsen antar miljö- och byggnadsnämndens yttrande och tillför det till övriga yttranden

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd (VGS) har, i egenskap av byggnadsnämnd för Sandvikens kommun, fått remiss från Regeringskansliet angående om klimatdeklaration