2008:318
C - U P P S A T S
Att tolka filmmusik utan bild
- en undersökning av gymnasieelevers tolkningar och associationer vid lyssning till musik avsedd för film
Karin Åberg
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Musik
Institutionen för Musik och medier
Luleå Tekniska Universitet
Instutitionen för musik och medier
Att tolka filmmusik utan bild
- En undersökning av gymnasieelevers tolkningar och associationer vid lyssning till musik avsedd för film
Karin Åberg
Examensarbete 15p Höstterminen 2008 Kurs: Musik C
Handledare: Sverker Jullander
FÖRORD
Jag vill tacka ett antal personer som hjälpt mig på vägen för att, efter mycket om och men, slutföra denna uppsats.
Christer Bouij, som under den första tiden var min handledare. Han gav mig mycket bra support och riktlinjer för min utformning av uppsatsen.
Sverker Jullander, som efter Christer Bouij tog över som handledare, och som jag fått kontinuerlig uppbackning av. Han har hjälpt mig att på distans gå i mål med mitt examensarbete och har på ett ypperligt sätt följt upp mina frågor och svårigheter. Jag är oerhört tacksam för den vägledning och det stöd jag har fått av honom.
Jan Ferm, min trogne lärare och mentor som har följt och väglett mig under hela min utbildning på Musikhögskolan. Han var min konstnärliga handledare under första tiden av min uppsats.
Magdalena Norén, musiklärare på det estetiska programmet vid Strömbackaskolan i Piteå, som ordnade med att jag fick genomföra de intervjuer som ligger till grund för min
undersökning. Jag tackar även eleverna som deltog.
Min mamma, Eva Åberg, som under mitt arbete har lusläst mina texter för att hjälpa mig att
hitta stavfel, grammatiska fel, och alla möjliga fel. Som den lärare hon är, men kanske främst
svampplockare, begåvas hon med en röntgenblick som skannar av terrängen för att finna sitt
byte.
ABSTRAKT
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild.
Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika
varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ”koder” som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss.
Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis. Ett antal gymnasieelever av båda könen fick lyssna till musiken, besvara en skriftlig enkät med frågor om de känslor, bilder och genrer de associerade till, och slutligen besvara muntliga följdfrågor i grupp.
Sammanställningen av svaren visade tydliga tendenser och likheter mellan elevernas
associationer. Dessutom var deras tolkningar mycket lika mina egna musikaliska intentioner av vad jag ville att musiken skulle förmedla.
Det fanns vissa genomgående skillnader mellan könen, men i stort sett var alla elever överens om att musik i film är mycket viktig. Resultat från tidigare undersökningar om musikens manipulativa påverkan och dess koder stämmer överens med de resultat som föreliggande studie kommit fram till.
Nyckelord: Musikalisk komposition, filmmusik, musik utan film, musikaliska koder,
manipulerande, enkät, gymnasieelever, estetiska programmet musik, genusskillnader, genrer,
associationer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
2. SYFTE ... 9
Forskningsfrågorna ... 9
3. BAKGRUND... 10
Vad grundar sig koderna på? ... 10
Dialektal genre ... 11
Svensk filmmusik kontra Hollywood ... 11
4. METOD ... 13
Kompositionen ... 13
Enkäten ... 16
5. RESULTAT ... 18
Kommentarer till redovisningen av enkätsvaren ... 18
Sats 1. ”Trädfolket” ... 20
Sats 2. ”Det första intrycket” ... 26
Sats 3. ”Mötet” ... 31
Sats 4. ”Strid i byn” ... 37
Sats 5. ”I fiendens boning” ... 42
Muntliga följdfrågor ... 48
6. METODDISKUSSION ... 52
Svårigheter med sammanställningen av deltagarnas svar ... 52
Kryssfrågor – ett alternativ? ... 52
Ojämn fördelning ... 53
Muntliga följdfrågor ... 53
7. RESULTATDISKUSSION ... 54
Enkätfrågorna ... 54
Följdfrågorna ... 57
Forskningsfrågorna ... 58
Var kommer associationerna ifrån? ... 59
8. FORTSATT FORSKNING ... 60
9. SLUTKOMMENTARER ... 61
REFERENSER ... 62
BILAGOR... 63
Bilaga 1: Enkät till undersökningen ... 64
Bilaga 2: Partitur på kompositionen ”In The Deep Forest” ... 66 Bilaga 3: CD
Innehåll:
Spår 1. ”Trädfolket”
Spår 2. ”Det första intrycket”
Spår 3. ”Mötet”
Spår 4. ”Strid i byn”
Spår 5. ”I fiendens boning”
Spår 6. ”In The Deep Forest” (hela kompositionen).
1. INLEDNING
Redan som barn påverkades jag starkt av musik från olika sorters TV-program och filmer.
Det var som om musiken kröp under skinnet på mig och den förstärkte alla de historier som spelades upp framför mina ögon. Mest fastnade jag för vad jag kallar ”drömsk, mystisk, melankolisk och dramatisk musik”. Jag vet inte riktigt varför, kanske för att jag själv alltid varit lite av en ”drama-queen”. Jag kunde riktigt känna och uppleva detsamma som
karaktärerna i filmen, som tack vare musiken förstärkte hela historien.
Jag är uppvuxen med musik som ständigt cirkulerat omkring mig. Mina föräldrar är inte musiker, dock musikälskare, och LP-spelaren gick ofta varm i hemmet. Vi hade väldigt mycket ”barnmusik” som jag och min bror lyssnade på – om och om igen och även en massa musiksagor som alltid var lika spännande och som jag lärde mig utantill.
Jag började prata väldigt tidigt och redan vid 1,5 års ålder kunde jag sjunga rent. (Min favoritsång var ”Ekorr’n satt i granen”.) Då vi hade ett piano hemma dröjde det inte länge förrän jag intog pianopallen. Först satt jag mest och klinkade till min mammas tappra försök att spela Beethovens ”Månskenssonat” och ”Für Elise”. Sedan lärde jag mig att spela
melodier, som ”Blinka lilla stjärna”, ”Här dansar herr Gurka” m.fl. Till en början lärde jag mig alla låtar på gehör, men vid sju års ålder började jag ta pianolektioner och därmed lärde jag mig även att spela efter noter.
I och med att båda mina föräldrar är lärare och dessutom ihärdiga bokmalar – särskilt min mamma, har det cirkulerat många böcker i hemmet. Många var besöken till ”bibblan” där vi lånade högvis med sagoböcker som jag ivrigt kastade mig över och läste från pärm till pärm.
Både mamma och pappa läste ofta för mig och min bror, och detta med stor inlevelse. Jag lärde mig att läsa relativt snabbt, redan på dagis, och jag läste sagor för de mindre barnen. De tre bockarna Bruse var min favorit, så till den grad att jag kunde högläsa den utantill. Som dagisbarn började jag även skriva egna små böcker, vilket jag skulle fortsätta med långt upp i skolgången. Dessutom älskade jag att spela teater, rita och skriva. Sammanfattningsvis hade jag stor fantasi, älskade sagor och musik och hade heller inga problem med att hitta på egna små alster.
Den första film jag reagerade starkt på när det gäller filmmusiken var Den oändliga historien.
1Jag var sex år och såg den tillsammans med mina föräldrar samt min bästis.
Förutom att jag tyckte det var den bästa film jag sett, minns jag att jag var hänförd över
musiken. Den var så vacker, kraftfull, storslagen och mystisk – allt på samma gång. Jag tyckte så mycket om den att jag spelade in delar av musiken direkt från TV:n genom att ställa vår kassettbandspelare framför den.
Sedan har det bara fortsatt. Jag utövade musik i olika former genom hela grundskolan. I gymnasiet gick jag ett musikprogram och efter det har jag gått både musikfolkhögskola och studerat på musikhögskola. Under den tiden växte även mitt intresse för filmmusik fram. Jag började skriva musik för olika kortfilmer och därmed lärde jag mig olika koder för typiska händelser i filmer. Det kunde vara smäktande stråkar i kärleksscener, pampig musik med en massa blåsinstrument i spännande actionscener, där hornet står för hjälten. Skärande
dissonanser på stråkar vid spännande, rysliga scener och så vidare. Dessa instrumentationer för olika scener och händelseförlopp i film var något självklart som varken jag, mina lärare
1 Originaltitel: Die unendliche Geschichte, Tyskland (1984), regissör: Wolfgang Petersen.
eller studiekamrater ifrågasatte. Det bara är så och det känns så självklart. Hur kunde det vara på något annat sätt?
Varifrån kommer då detta, att musik i film har så stor inverkan på vad vi ser och upplever och även att vi reagerar precis på det sätt som det är tänkt att vi ska reagera? Utan att ifrågasätta det. Vad är det som gör att våra känslor förstärks av musiken till bilden och att vi upplever samma saker? Även att de flesta förstår sig på vilka känslor som förmedlas av musiken. Hur kommer vi fram till detta?
Så om vi nu har ett språk som de flesta förstår och kan relatera till, borde vi inte alla då få samma upplevelse av en viss typ av musik? Eller är det så att vi även i denna
kommunikationsform kan tolka det som sägs till oss på olika sätt beroende på vilken bakgrund vi kommer ifrån, hur vi levt och vad vi har för erfarenheter som vi bär med oss?
Kan man även finna skillnader mellan könen? Vi talar ju om att ”män och kvinnor” talar olika
språk. Gäller det även i musiksammanhang och när vi tolkar musiken gentemot bild? Utav
dessa tankar och funderingar bestämde jag mig för att undersöka ämnet på ett djupare plan.
2. SYFTE
Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild.
Forskningsfrågorna
Vilka likheter och skillnader finns mellan individers upplevelse av samma typ av musik?
Skiljer sig upplevelserna mellan könen?
Hur pass viktig är musiken för upplevelsen av en film?
I vilken grad överensstämmer upplevelserna med det som musiken var avsedd att
illustrera?
3. BAKGRUND
Filmmusikens funktion är inte att stå i centrum, utan det är filmen, dess handling och hur den ska förmedlas. Dock kanske man inte tänker på hur stor roll musiken egentligen spelar i detta sammanhang. Vad skulle hända om man stängde av ljudet i en pågående film?
Vi får en upplevelse utav en visuell presentation, vi förstår vad som händer genom bilderna vi ser. Det är något av en självklarhet. Men varför måste man då lägga till musik i en redan tydlig berättelse med både ord och bild? Det vore väl konstigt om vi i olika situationer i vardagen skulle börja höra smäktande stråkar när vi såg ett kärlekspar i en park, eller snabba hetsiga melodier om vi var stressade? Dock köper vi detta i film. Vi skulle snarare tycka att det kändes konstigt och att något fattades om vi inte hörde någon musik. När det handlar om filmmusik är inte meningen att vi ska tänka på den, utan den ska bara vara där för att förstärka det vi ser.
”Musiken vidrör något som intellektet inte kan kontrollera och vi kan uppleva oss lurade att känna saker bortom bildkompositionens och manusets strukturella plan.”
2Så skriver Peter Bryngelsson, (kompositör, arrangör, manusförfattare och filmmusikanalytiker) i boken
Filmmusik – det komponerade miraklet, där han bl.a. skriver om hur manipulativ filmmusiken är. Melodin relaterar till den känslomässiga upplevelsen vilket gör att vi kan känna i kroppen hur toner och tonföljder för oss i olika riktningar och har betydelse för vad vi känner.
Musiken placerar jaget i en upplevelse av tid och rum och detta påverkas också av helhetsstruktur och genre. Tack vare att alla de dramatiska och tematiska möjligheter i musiken möjliggör näst intill oändliga motsägelser kan man i samma musik rymma både glädje och sorg, ilska och ödmjukhet.
Man kan alltså tala om olika typer av koder som sätter igång olika känslor hos oss. För vissa sinnesstämningar används en viss typ av musik. Peter Bryngelsson skriver att i skräckfilmer används i stor utsträckning dissonant harmonik.
3Ett tydligt exempel på detta, som också kommenterades av försöksgruppen, är musiken i filmen Hajen,
4där temat bygger på endast två toner som ligger ett halvt tonsteg från varandra. Dessa två toner ger också en direkt
”varningssignal” om att något hemskt kommer att ske och vi sätts direkt i spänd förväntan.
Varje gång vi hör detta tema kommer vi att reagera på samma sätt, då det gett oss en
indikation på vad som ska ske. Vi har omedelbart tagit till oss denna kod och accepterat hur den fungerar utan att ifrågasätta det.
Vad grundar sig koderna på?
Vad grundar sig då detta språk på, dessa koder i filmmusiken? Hur var det till exempel innan filmen fanns, eller innan man lärde sig att lägga på musik på filmen? Vem bestämde vad som skulle vara vad när det gäller tolkningar av olika känslor och hur skulle man i musiken förmedla detta? Hur visste man att lyssnaren skulle uppfatta det som levererades på det sätt som var tänkt?
2 Bryngelsson 2006, s. 7-9.
3 2006, s. 116.
Johnny Wingstedt menar att den musik i film, även kallad ”underscore”,
5som har som funktion att föra handlingen framåt oftast är den musik som publiken minst uppmärksammar och inte alls tänker på.
6Den bara finns där som något självklart. Dock har det inte alltid varit så. När ljudfilmen inträdde under sent 20-tal tvekade producenterna att använda sig av
underscore som tillför dramatik, alltså betonar filmens händelser etc. Man var helt enkelt rädd för att publiken skulle kunna bli förvirrad när de inte kunde se musikerna spela. Det var inte förrän genombrottet med filmsuccén King Kong
7, 1933, som ”dramatisk underscore”
etablerades som standard för produktion av ljudfilm.
8Wingstedt menar att användandet av musik i film som berättande form har blivit en del av ett kodsystem som vi har lärt oss att känna igen och även förväntar oss. Att artistiska
representationer av omgivningen refererar till koder snarare än till verkligheten.
9Koder är grundläggande för hur vi tolkar verkligheten, samtidigt som vi sällan är medvetna om våra invanda sätt att uppfatta vår värld. Därför är koderna något som vi inte medvetet tänker på i vår vardag.
Philip Tagg skriver att det musikaliska språk som finns i de flesta soundtracks till stor del grundar sig på en konstmusiktradition från 1850-talet som vi - bortsett från vissa små förändringar - även använder oss av idag.
10Enligt honom brukar vi alltså ett kodsystem som lyssnaren tar till sig. Skulle man, utifrån dessa antaganden och observationer, kunna säga att bakgrundsmusik för film talar ett slags universalspråk?
Dialektal genre
Thomas Lindahl anser att filmmusik i högsta grad är en dialektal genre som beror på att filmen är dialektal.
11På samma sätt som att en språklig dialekt talas av invånarna inom ett visst geografiskt område menar han att sättet man producerar filmmusik på i olika
länder/områden/regioner beror på den typ av ”språk” man präglas av och hur man är van att kommunicera. Han anser att svensk filmproduktion ofta styrs av klichéer, där man oftast arbetar i de genrer man tidigare arbetat i. Dessutom vågar man sig sällan därifrån för att pröva på något nytt. Man kör helt enkelt ”safe” med ett antal ”välkända” teman och styr
musikspråket därefter.
Svensk filmmusik kontra Hollywood
Medan filmindustrin i Sverige är mycket sparsmakad med att ta ut svängarna är amerikansk filmmusik raka motsatsen. I Hollywood har kompositörerna en helt annan inställning till vad filmmusiken har för funktion. Där förser man publiken med en ”färdigtuggad” upplevelse.
5 En engelsk term som syftar på musik i film som åskådaren hör, men inte karaktärerna i spelfilmen. (Kallas även på engelska non-diegetic music).
6 Wingstedt 2005 s. 17-19.
7 Originaltitel: King Kong, USA (1933) Regissör: Merian Cooper, Ernest Schoedsack.
8 Wingstedt 2005, s. 17, fotnot 2.
9 Wingstedt 2005. s. 19.
10 Tagg 1979, s. 60
11 Franzén 2003.
Så enligt Lindahl skulle musik som skrivs för en Hollywoodfilm aldrig passa i en svensk film, eller vice versa. Detta för att man använder sig av olika koder som relaterar till det samhälle man lever i. Som t.ex. språket, ”dialekten”, man talar.
Jag tolkar detta som att man i olika länder och kulturer har olika utgångspunkter för vilka
typer av koder man använder sig av. En film från t.ex. Indien har säkerligen ett helt annat sätt
att ”tala” till sin publik. Vi i Sverige eller Europa skulle nog missa många underliggande
koder, då vi har en helt annan bakgrund och kultur.
4. METOD
Jag har komponerat ett flersatsigt verk för kör och orkester, ”In The Deep Forest” (se bilaga 2), tänkt för en films händelseförlopp, men där ingen film är producerad. För att skapa ett filmiskt sammanhang har jag komponerat flera tydliga teman som är återkommande genom hela kompositionen, med variationer och skillnader i karaktär. För att utvärdera hur olika musikaliska utformningar påverkar oss känslomässigt, och vilka typer av bilder och händelseförlopp vi eventuellt kan associera till, har fem musikexempel (satser) av olika karaktär valts ut, för att utifrån en enkät få bästa möjliga resultat. Dessutom ställdes även muntliga följdfrågor angående mer generell påverkan av filmmusik. Detta för att få ett något bredare perspektiv i jämförelse med min egen komposition. Enkätdeltagarna var en grupp gymnasieungdomar.
Kompositionen
Från början skrev jag kompositionen för en stråkkvintett. Då bestod den bara av själva huvudtemat och var ca fem minuter lång. Sedan har jag skrivit olika variationer på den som jag använde till en novellfilm, för att slutligen utöka den ytterligare till den komposition jag skrev till uppsatsen.
Kompositionen bygger på en komprimerad berättelse som skulle kunna motsvara ett slags synopsis. Jag måste poängtera att själva handlingen inte följer musiken in i minsta detalj och vice versa. Kompositionen består av olika satser som representerar berättelsen. I partituret finns dock inga ”satser” noterade, utan jag använder mig endast av repetitionsbokstäver.
Introduktionen och finalen (sista satsen) är musikaliskt själva huvudtemat. Det är samma musik, men i finalen tillkommer kören, vilket gör att den blir musikaliskt starkare och pampigare. Det är också därför som jag valde att inte ta med introduktionen (”Skogens
hjärta”) som ett av lyssningsexemplen, då det skulle blivit ”kaka på kaka”. Däremot kallar jag finalen (sista satsen) för sats 1 eftersom den första delen i själva berättelsen hör till
introduktionen i kompositionen. Så det jag i uppsatsen kallar för sats 1, ”Trädfolket”, är i själva verket den sista satsen i kompositionen.
Satserna spelades inte heller upp i sin rätta ordning enligt handlingen. Sats 5, ”I fiendens boning”, ligger före sats 4, ”Strid i byn”, i den fullständiga kompositionen, liksom i
handlingen. Sats 1, ”Trädfolket”, ligger, som jag nämnt ovan, sist i kompositionen. trots att själva handlingen som beskrivs parallellt med sats 1 hör till introduktionen i den fullständiga kompositionen. Sats 2 och 3 ligger dock i rätt ordning i förhållande till varandra. Så den korrekta ordningen i själva partituret är: (introduktionen), sats 2, sats 3, sats 5, sats 4, sats 1.
Eftersom jag inte använder mig av satser i partituret är inte heller satsernas titlar noterade. För
att läsaren ska kunna orientera sig i partituret följer här repetitionsbokstäverna för varje sats
som jag spelade upp för eleverna.
U - Sats 1. ”Trädfolket”
E - Sats 2. ”Det första intrycket”
O - Sats 3. ”Mötet”
S - Sats 4. ”Strid i byn”
M - Sats 5. ”I fiendens boning”
Instrumentation och klang
”In The Deep Forest”, (speltid: 18.25) är skriven för en mindre symfoniorkester samt åttastämmig kör. Orkestreringen är följande:
Flöjt, Oboe, Klarinett i Bb, Fagott, Horn i F, Pukor, Vibrafon, Klockspel, Slagverk (Cymbal, Gran Cassa), Sopran 1, Sopran 2, Alt 1, Alt 2, Tenor 1, Tenor 2, Bas 1, Bas 2, Violin 1, Violin 2, Viola, Cello, Kontrabas.
Instrumenten jag använder mig av på inspelningen är midiljud, alltså inte riktiga instrument.
Dessutom gick det inte att få det rätta ljudet på slagverket, vilket märks mest på pukorna, då det ljudet ersattes med ett frekvensmässigt betydligt högre ljud, liknandes lite ”ihåliga”,
”burkiga” slag, vilket tyvärr bidrar till att själva kraften, tyngden och basen uteblir.
Musikalisk uppbyggnad
Harmoniken i hela kompositionen pendlar mellan dur och moll och har en övervägande melankolisk karaktär. Själva huvudtemat/melodin är uppbyggt på en enkel rundgång med enkla, rena ackord. Det är en drivande spänning i ackorden som tillsammans med melodin genomsyrar hela kompositionen. Sidoteman vävs samman med huvudtemat eller står för sig själva. Vissa är mer dissonanta. Kompositionen växlar mellan lugna och mer dramatiska partier.
Inledningen är instrumental och spelas av stråksektionen, som går direkt på huvudtemat, vilket är mycket dramatiskt. Musiken börjar unisont och smygande, för att sedan byggas upp till ett crescendo som slutligen når sin höjdpunkt. Sedan följer de olika satserna med sina olika teman och variationer. Huvudtemat återkommer också under kompositionens gång, även detta med variationer. Kompositionen slutar med samma tema som inledningen – huvudtemat, men denna gång med hela kören.
Genom hela kompositionen återkommer ”pumpande” åttondelar som fungerar som ett slags motor och driver stycket framåt. Åttondelarna finner man både i stråk och kör och ibland även i träblåset. Det är stråket och kören som har den största platsen i kompositionen. Dessa både
”tävlar” och samarbetar med varandra. De turas om att bära temat, medan blåset mer ligger
som ett eko, eller med sidoteman. Kören representerar ”Trädfolket”, medan stråket är själva
skogen. Det förekommer även harmonik som bygger på den pentatoniska skalan vilket ger lite
av asiatisk karaktär. Den pentatoniska skalan förekommer i det parti jag kallar ”Vattenfall”,
där snabba rytmer rör sig upp och ner i en båge. Denna figur spelas av flöjt och senare stråk.
Handling
Styckets handling utspelar sig i en sagomiljö och handlar om ett speciellt folk kallat
Trädfolket. Detta folkslag var en gång vanliga människor. Då de för tusen år sedan drog sig undan mänskligheten och ut i skogen på grund av allt krig och förödelse som härjade, utvecklade de så småningom nya egenskaper i och med den samhörighet de fick av naturen.
Dessutom bär de på speciella magiska krafter som gör dem starkare än en vanlig människa.
Folket lever i en gömd skog i ett försvunnet landskap. Där lever de i fred med naturen.
Naturen i sig är storslagen och förunderligt vacker. Enligt en myt om denna plats finns det i skogens hjärta en sten med oerhörda krafter. Den som har denna sten i sin ägo ska kunna styra världen. Trädfolket vaktar denna sten, och så länge den ligger där orörd kommer det vara fred.
Men, utanför den stora skogen lever människorna. Det finns ett rike där en Kejsarinna
härskar. Kejsarinnan är maktlysten och vill komma åt denna sten. Hon förbereder nu krig mot Trädfolket för att komma åt stenen och ta över världen.
Kejsarinnan har en systerson som står vid hennes sida. Han har hittills följt henne och hennes vilja under alla år, men under berättelsens gång kommer han att ändra sin uppfattning och karaktär för att slutligen vända sig mot sin härskarinna och moster. Anledningen till detta är hans möte med Trädfolkets Prinsessa, en stark och egensinnig flicka som gör allt för att skydda sitt folk. Hon har lärt sig att hata människorna utanför och förbereder sig nu för det kommande kriget. Hon måste komma åt Kejsarinnans svaga punkt för att kunna förgöra henne, men då måste hon också lämna skogen och bege sig in i Kejsarinnans rike. I och med att hon lämnar skogen kommer hon att tappa de magiska krafterna och hon vet att hennes utgång förmodligen är döden. Men detta hindrar henne inte, hon vet att det är detta hon måste göra för att rädda sitt folk från att dö och hindra Kejsarinnan från att ta över världen.
Men mötet med Kejsarinnans systerson försvårar detta uppdrag, då Prinsessan ofrivilligt utvecklar känslor för honom. För att i korta drag sammanfatta den fortsatta
händelseutvecklingen kommer Kejsarinnan att bryta sig igenom skogen och sätta eld på Trädfolkets by, allt medan Prinsessan kämpar i människans land för att finna Kejsarinnans svaga punkt.
Kejsarinnans systerson slits i sin tur emellan sin lojalitet till sin moster och sina nyväckta känslor för Trädfolkets Prinsessa som gör att han inte längre vill ta över skogen. Följden av detta blir att han till slut vänder sin Kejsarinna ryggen, även om han vet att detta straffas med döden. Han söker upp Prinsessan för att hindra henne från att gå under av Kejsarinnans ondska.
Prinsessan kommer till sist fram till Kejsarinnans domäner, de djupa svarta tunnlarna i
underjorden, där väggarna genomsyras av de ondaste krafter. Där finner hon slutligen vad hon letar efter och återvänder till sin by. Men hon möts av en förskräcklig syn, då hela hennes by pyr i aska och rök.
Det hela slutar dock med en strid mellan Prinsessan och Kejsarinnan, där Prinsessan slutligen lyckas bemästra Kejsarinnan, och Trädfolket är räddat. Skogen stängs åter för människan och läker så småningom igen. Kejsarinnans systerson väljer att stanna med Trädfolket vid
prinsessans sida och tillsammans fortsätter de att leva i harmoni med naturen.
Texten
Lyriken i kompositionen bygger på enkla meningar. Texten är på engelska, vilket var ett val som jag gjorde då jag finner språket mycket tacksamt att uttrycka sig poetiskt på (dessutom skriver jag ofta mina låttexter på engelska). Huvudtexten lyder:
We are the people who live in the forest.
We´re living together.
We live in the forest, the very deep forest.
Come, live with the people.
Come, live with us!
Come now, live with us.
Sedan följer även kortfattade berättande texter, dock bara små fragment av historien. Min tanke var att själva texten i sången inte skulle vara alltför tydlig för lyssnaren, utan mer finnas där som ett instrument. De följande textdelarna är:
Far, far away, deep in the forest.
Night, it´s so dark.
Moon is shining.
Little star, it´s crystal clear.
Fairies are seen, dancing on ice.
Hurry, hurry! Soon it´s day-break.
Hurry, hurry! Soon the sun will be here.
Hurry, hurry! Soon it´s dawn, the sun is rising.
People coming!
People coming, they are coming now!
They are here!
In the deep…
In the deep…
Och slutligen åter huvudtexten:
We are the people…
Enkäten Deltagare
Enkätdeltagarna var vid undersökningstillfället gymnasieelever i en kustkommun med ca 40 000 invånare. Samhället domineras av en stor tillverkningsindustri. Gymnasieskolan har ca 1700 elever på sammanlagt 14 nationella program. Deltagarna som svarat på enkäten
studerade på det estetiska programmet med inriktning musik. Det var sammanlagt 22 elever
som deltog, 17 flickor och 5 pojkar.
Genomförande
För att uppnå ett så givande resultat som möjligt utifrån min frågeställning och mina
antaganden använde jag mig av en skriftlig enkät som kompletterades av muntliga följdfrågor.
På så sätt hade deltagarna möjlighet att notera eventuella uppfattningar och tolkningar av musiken under uppspelningen. Jag hade ca 60 minuter till mitt förfogande. Undersökningen ägde rum under lektionstid.
Enkäten (se bilaga 1) är uppbyggd så att varje spelad sats följdes av tre frågor. Det är samma frågor till alla satser. Jag informerade om att jag ville att deltagarna skulle anteckna de bilder, händelser, upplevelser och genrer de associerade till, helst utan att tänka först, utan impulsivt gå efter det första de tänkte på, med andra ord: brainstorm. Efter varje sats fick deltagarna tid att notera färdigt sina uppfattningar. Först när alla kände sig klara med en sats spelades nästa upp. Viktigt var att deltagarna inte skulle prata eller diskutera vad de tänkt på eller skrivit mellan varje sats för att inte påverkas av varandra. Efter att samtliga satser spelats upp ställde jag ytterligare fyra frågor muntligt, gällande satserna och filmmusik. Här fick deltagarna i grupp fritt kommentera sina tankar/associationer till vad de hört. Jag antecknade deras svar och kommentarer på plats, i form av stödord/stolpar.
Skriftliga enkätfrågor
1. Upplever du några känslor/reaktioner på musiken? Beskriv i så fall vilka.
2. Ser du några specifika bilder/händelser framför dig när du lyssnar till musiken?
3. Vad för sorts film/genre upplever du det rör sig om? (t.ex. komedi, drama, action, skräckfilm etc.)
Muntliga följdfrågor
1. Skulle detta vara musik du valde att lyssna på hemma? Oavsett ja, eller nej, förklara varför.
2. Kan du ge något exempel på en film du sett där du särskilt uppmärksammade musiken?
3. I så fall, på vilket sätt påverkade den dig?
4. Hur påverkar musiken stämningen i en film?
5. RESULTAT
Utifrån enkäten har jag sammanställt deltagarnas svar och beskrivningar i olika kategorier samt genrer. Jag har delat upp flickor och pojkars svar var för sig och redovisat summan av alla deltagares svar. Jag har noterat specifika avvikande svar och även de filmer som vissa av deltagarna refererat till.
Jag redovisar enkätsvaren utifrån de fem delar av min komposition som jag valde ut att spela för deltagarna (sats 1-5). Varje sats har namngetts efter den handling som musiken är avsedd att illustrera. Först presenteras satsens musikaliska förlopp parallellt med en beskrivning av det tänkta filmiska förlopp som musiken illustrerar. Beskrivningen görs ur ett
kameraperspektiv. Jag vill också tillägga att jag även i denna beskrivning har lagt in ett fåtal kommentarer om instrumenteringen.
Kommentarer till redovisningen av enkätsvaren
Fråga 1 och 2
Resultatet av enkäten har jag valt att tolka och sammanställa på detta sätt:
De 22 deltagarna, varav 17 flickor och 5 pojkar, har i enskilda ord och/eller meningar beskrivit de ev. känslor/reaktioner de fick under lyssningen på de olika satserna.
Deltagarnas tolkningar kan variera i hög grad bara under en sats, vilket gör det svårare att sammanställa deras svar. Därför har jag valt att ifrån deras beskrivningar lägga ihop de meningar/ord som jag finner ligga inom en viss ram av känsla och även genre, och försöka att gruppera deras svar i så få kategorier som möjligt för att få en bra överblick. Ett exempel på detta är i sats 5, fråga 1 (känslor/reaktioner), då fem flickor svarade: ”Livlighet”, ”livsglädje”,
”både glatt och sorgset”, ”sommar”, ”kärlek”, ”glatt”, ”lugn”. Då alla svaren innehåller en
”glad” och ”lycklig” stämning väljer jag att skapa en ”box” med en av mig utvald genre som jag tycker passar in på samtliga flickors beskrivning av deras tolkning av satsen. Jag väljer att kalla denna box för ”Lycka/kärlek”.
På detta sätt betar jag av samtliga deltagares svar, placerar dem i boxar och anger dessutom könsfördelning och vilket kön som skrivit vad. Även bortfall redovisas. Jag får då en
överskådlig bild över vad deltagarna svarat och kan snabbt avläsa vilka typer av reaktioner som dominerar. Om en deltagare svarat något utstickande nämner jag det för sig. Dock är det svaret även avprickat i den box det passar in i.
Då en deltagare kan ha gett olika tolkningar i ett och samma svar (ord/meningar från olika genrer, och olika känslor/upplevelser), som därmed kommer att hamna i olika boxar, kommer det sammanlagda antalet svar att bli högre än antalet deltagare. Om ett ord nämns flera gånger hos olika deltagare, t.ex. ”längtan”, har jag valt att bara notera det en gång i
sammanställningen. Dock har jag prickat av antalet deltagare vars svar innehållit samma ord.
En och samma deltagare kan också ha angett flera ord/meningar som hamnar i samma box.
Fråga 3
Jag har först sammanställt flickors och pojkars svar i tabellform. Jag har prickat av varje svar ordagrant, då svaren visar att många elever har valt att ange mer än en genre, t.ex.
”drama/skräck”. I den efterföljande kommentaren har jag valt att notera endast den enskilda genre som nämnts flest gånger hos respektive kön och summerat dessa. Detta för att få en överblick av den övervägande tolkningen av satsen utifrån deltagarnas svar.
Då vissa deltagare ibland har nämnt mer än en kategori, stämmer slutsumman av flickor
respektive pojkar inte alltid överens med det verkliga antalet deltagande i enkäten.
Sats 1. ”Trädfolket” (
durata: 2.54)Introduktionen (sats 1) är en presentation av det så kallade ”Trädfolket”. Jag nämnde tidigare att introt/huvudtemat återkommer i finalen, men då med hela kören. Dock valde jag att använda finalen som intro när jag spelade upp satserna för eleverna, just för att kören var pålagd. Sats 1 representerar alltså Trädfolket och deras by, naturen och skogen.
Musikaliskt förlopp
Stråket samt kören inleder unisont (viola, cello samt tenorer). De följs upp av basarna som oktaverar (kontrabas, bas i kören) och lägger sig på en bordunton. Sen kommer sopran och altar in tillsammans med delar av träblåset. Stycket ökar i både dynamik och instrumentation, tills det når sin kulmen i ff. Sedan en generalpaus.
Stycket startar åter, svagt, med lätta sextondelar i flöjt och klarinett medan oboen spelar en kort melodi. (Se notexempel 1.) Temamelodin börjar, och det sker ett crescendo i instrumentering och dynamik. Kort mellanspel igen.
Temamelodin fortsätter, och nu lägger sig altarna samt 1:a violinerna på ett slags obligatstämma över temamelodin med en lätt ”hackig” rytm.
Perioden förskjuts och därmed hamnar ettan på figuren på olika ställen. (Se notexempel 2.) Detta medför ett driv och ett slags ”kippande efter andan”. Violinerna följer sedan upp med samma figur som altarna. Flöjt läggs på, sjudande.
Åttondelarna pumpar mot långa limmande toner.
Hela tiden crescendo. Flöjterna lägger sig ännu högre. Orkestern stannar på ett ff.
Sedan återkommer huvudtemat som börjar svagt och ökar i kraft tills hela orkestern når sin kulmen och avslutar unisont i fff.
Filmiskt förlopp
Inledningen. Precis när filmen börjar. Titeln på filmen visas. Endast svart bakgrund. Förtexter, så som regissör, producent, manus etc., visas.
Musikalisk presentation av Trädfolket.
Om man tänker sig ur ett kameraperspektiv är det en ”flygscen” där man flyger fram över mäktiga berglandskap, skog och vattendrag. Det är snabba svängar och precis när musiken kommer till sitt första ”mellanspel” flyger man in i en djup tunnel. Det går snabbt, det är dramatiskt, likt musiken som börjar sjuda. Snart ser man ett ljus långt borta och plötsligt är man ute ur tunneln.
En by med små märkliga hus uppenbarar sig.
Sen ser man en ryttare på häst, en flicka,
ridandes i högt tempo. Det långa håret fladdrar i vinden. Man får se en närbild av hennes ansikte.
Det är sammanbitet och hennes ögon är fokuserade. Snart sluter en mängd ryttare upp och vi ”tittare” följer deras färd över branta slätter. Detta är alltså Trädfolket.
Precis när temat når sin kulmen stannar ryttarna
upp vid kanten av en avgrund där man ser ut över
hela Trädfolkets rike.
Ex. 1: Den lätta sextondelsrörelsen i mellanspelet efter GP. spelad av flöjt och klarinett. (Taktart 6/8)
Ex 2: Den ”hackiga” rytm, som ackompanjerar temamelodin. (Taktart 6/8)
Fråga 1
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 3 kategorier.
Box 1: Dramatik/äventyr/spänning/förväntan 16 svar Flickor: 12
Pojkar: 4
”Dramatik”, känslostormar”, ”stigande vansinne”,” äventyrligt”,
”hjältedåd”, ”spännande”, ”förväntan”, ”förberedande”,
”upptrappning”, ”olöst mysterium”, ”utforskande av det fördolda.”
”Lite dramatiskt”, ”TV-spel, ’Zelda’”, ”styrka”, ”ilska”,
”mystiskt och spänning.”
Box 2: Sorg/rädsla
12 svar Flickor: 10
Pojkar: 2
”Mörkt”, ”dystert”, ”kallt”, ”död”, ”skräck”, ”rädsla”, ”obehag”,
”ensamhet”, ”Gud.”
”Sorg”, ”allvarligt.”
Box 3: Hoppfullt 3 svar Flickor: 3
Pojkar: 0
”Hoppfullt”, ”ljus”, ”klarnar upp”, ”vackert”.
Detta första musikstycke (sats), som också är huvudtemat i min komposition, visade sig ge många, långa och utförliga svar. Man kan även se en klar majoritet som svarat inom kategorin Dramatik/äventyr/spänning/förväntan, box 1, både hos flickor och pojkar.
Det ligger även många svar i box 2: Sorg/rädsla. Enligt min uppfattning ligger box 1 och 2 väldigt nära varandra i uttryck. Jag finner en övervägande enighet i deltagarnas tolkningar av stycket, trots att några har svarat i en något annorlunda riktning, såsom ”hoppfullt och ljust”
(jämfört med ”mörkt och dystert”). Därav kan man dra paralleller mellan ”hoppfullt” och
”klarnar upp” som båda har ett slags upptrappande, stegrande innebörd som dominerar starkt i box 1. Baserat på detta är min tolkning av deltagarnas svar på den första frågan att de fick en klar och gemensam uppfattning av satsens karaktär.
Genrerna TV-spel, äventyr, dramatik kan innefatta samtliga föregående kategorier. Ett
exempel på detta är en längre beskrivande kommentar av en elev: ”Vinter blir vår, mörkt blir
ljust, sen tillbaka till vinter igen” och ” Mitten hoppfullt, början och slut nästan lika”.
Fråga 2
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 4 kategorier.
Box 1: Smyger - sen springer/jagar 7 svar Flickor: 7
Pojkar: 0
”Någon smyger”, ”något uppenbarar sig sedan”, ”någon smyger sig på någon”, ”springer från platsen”, ”någon som smyger för att hitta något eller gömma sig”, ”någon som springer/rymmer och känner sig jagad”, ”en pojke som springer från någonting – oroligt, som i filmen om ’Beethoven’”, ”någon springer i en skog”.
Box 2: Död/mörker/ondska
8 svar Flickor: 5
Pojkar: 3
”Mörker”, ”död”, ”någon dör/blir hängd”, ”typisk musik för Ringaren i Notre Dame”, ”något hemskt händer”, ”någon blir hängd”, ”kyrkogård”, ”begravning”, ”någon har dött”.
”Någonting ont kommer att hända”, ”någon ond typ som kommer fram”, ”mörker”, ”död”, ”man/kvinna som reser sig ur en förlust”,
”återblickar”.
Box 3: Natur/miljö/medeltid
4 svar Flickor: 4
Pojkar: 0
”Natur”, ”skog”, ”landsbygd”, ”gammal miljö”, ”mörk enslig stig”, ”dimmigt och kallt”, ”gammalt medeltida slott med mörka torngångar, typ Rosens namn”, ”munkar som sjunger i en
mörk och svart stenkyrka”, ”kyrka”.
Box 4: Krig/uppror
6 svar Flickor: 6
Pojkar: 0
”Krig med svärd”, ”ett krig där man kämpar och en sida vinner”,
”revolterande händelse”, ”uppgörelse”, ”upplösningen”, ”vet ej vad som kommer att hända”, ”något sker i slow motion”, ”ett dilemma av något slag”, ”slow motion någonting”, ”folk som springer”, ”förberedande”, ”början på en film, anslaget”.
Bortfall: 2 (pojkar)
På denna fråga gavs många utförliga svar och långa meningar med noggranna beskrivningar.
Övervägande svar var en känsla av flykt från något allvarligt. Människor som känner sig jagade, hotade och rädda. Mörkt, kallt, död och förödelse. Det var häpnadsväckande många svar som visade sig vara i detalj lika, som att flera svarade att en pojke springer i en skog.
Uttrycket ”slow motion” upprepades två gånger. Två stycken relaterade till filmen Ringaren i Notre Dame och ordet ”hängd” togs upp flera gånger. Detta finner jag visar på att denna typ av musik relaterar starkt till särskilda typer av bilder/händelser och förmodligen även specifika filmscener.
Ett flertal filmtitlar nämndes, vilket eventuellt skulle kunna vara ett tecken på att musik påminner om en viss typ av filmgenre. Filmer som nämndes var:
Ringaren i Notre Dame - 2 ggr!
Rosens namn
Beethoven
”Beethoven” nämndes i samma mening som ”pojke som springer från någonting”, vilket jag tolkar som att den deltagare som skrev detta refererade till en scen tagen ur filmen Min odödliga kärlek.
12Filmen handlar om Ludwig van Beethovens liv och innehåller en scen där en pojke (Beethoven som barn) springer igenom en skog, på flykt från sin far som
misshandlar honom.
Man kan även utifrån de filmer som nämns i svaren avläsa att musiken relateras till en äldre tidsera, främst från medeltiden, då filmen Rosens namn utspelar sig på 1300-talet och Ringaren från Notre Dame på 1400-talet i Paris. Med relation till filmen om Beethoven förekommer även sent 1700-tal och början av 1800-talet (tiden då Beethoven levde). En deltagare nämnde även ”svartvitt” som också kan förknippas med gamla svartvita filmer och
”förr i tiden”.
Ett alternativ till sammanfattningen av svaren är att jag kunde ha lagt ihop box 2 och 3 till en
och samma, då innehållet går lite in i varandra, som till exempel att ”kyrka” och ”kloster” kan
förknippas med ”död” och ”begravning”, och även Ringaren i Notre Dame. Dock valde jag att dela upp orden i två kategorier, då många ord lutade mot ”död” och ”ondska”, medan orden
”munkar”, ”kloster” och ”natur” inte nödvändigtvis behöver ha med mörker och ondska att göra.
Fråga 3
Här resulterar flickor och pojkars svar i sammantaget 10 kategorier.
Flickor Pojkar Alla
Skräck Drama Drama/skräck Krigsfilm Tecknat/drama Sci-fi/äventyr/drama Fantasy
Action/skräck Thriller/skräck Äventyr/skräck/action
6 3 2 2 1 1 1 - 1 -
1 - - - - - - 1 1 1
7 2 2 2 1 1 1 1 1 1
Summa: 17 4 21
Bortfall: 1 (pojke)
Filmer som nämndes:
Deep Blue Sea (under genren Skräck, en flicka).
Av tabellerna att döma kan man utläsa en tyngdpunkt på genren ”skräck”. Både flickor och
pojkar verkar vara eniga om detta. Sedan nämns ”drama” många gånger, men endast hos
flickorna. Hos pojkarna är det ”action” som kommer på andra plats.
Sats 2. ”Det första intrycket”
(durata: 4.02)Musikaliskt förlopp
Oboe och vibrafon inleder unisont med en
”vacklande” melodi som följs upp av flöjten med en variation medan stråket smyger sig in.
Skira violiner lägger sig på ett ljust ”skimrande ackord” med långa toner som sakta förflyttar sig en och en så att harmonierna ändras bit för bit.
(Se notexempel 3.)
Hornet kommer in. Det hela utvecklar sig till ett nät av toner som vävs in i varandra. Fagott samt flöjt läggs på och driver mot ett unisont f.
Generalpaus.
Kören kommer in, utan orkester, med samma harmonier och figur som i början av stycket.
Vackert. Oboen sluter upp unisont med körens melodi. En något lurande känsla.
Så samma melodi igen, men med höjning. Stråket läggs på tillsammans med kören. Ljusare.
Basarna läggs på och dynamiken ökar.
Ny del, med ny melodi som sjungs av kören.
Svagt, lite trevande. Spänning. Hela orkestern växer till ett f för att sedan gå tillbaka i dynamik.
Sedan starkt igen och unison avslutning.
Sedan ännu ett nytt parti, med en vemodig melodi. Kören tillsammans med vibrafonen.
Träblåset läggs på som komp till kören. Fortsatt crescendo och kören slutar starkt och unisont.
Filmiskt förlopp
Oboe, vibrafon samt flöjt inleder med en
”vacklande”, lite mystisk melodi som ska gestalta de säregna träden i skogen. Man ser ett märkligt, men mycket vackert landskap.
Skira violiner följer upp.
Dimman ligger på. Man ser en vacker dal med ett vattenfall. Närbilder på dagg som droppar stilla.
Det är en kylig morgon.
Hornet i orkestern varnar om att något är på gång. Det ligger en spänning i luften. Spänningen stiger i takt med musiken
Paus.
Så kommer kören in. Samma melodi som violinerna inledde med. En ung flicka kommer gående (Prinsessan av ”Trädfolket”). Hon är späd och blek, med långt mörkt hår.
Solstrålar tränger igenom trädgrenarna och kastar ett spektrum av bländande ljus som gnistrar likt diamanter på trädens löv och på marken.
Det har varit en mörk men stjärnklar natt. Älvor har dansat över vattendrag, spegelblanka som is.
Skogens väsen varnar om att det snart är gryning.
Nu händer det något. Flickan anar någon komma.
Hon ställer sig bakom ett träd. Då ser hon en människa. En pojke. (Kejsarinnans systerson).
Något hon aldrig tidigare har sett. Han går sakta
omkring, ser sig om, sökande.
Ex. 3: Notbilden av de ”skira violinerna”.
Fråga 1
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 3 kategorier.
Box 1: Mystik/spänning 9 svar Flickor: 7
Pojkar: 2
”Mystik”, ”rädsla och spänning”, ”mystik, men på ett bra sätt”,
”spännande”, ”något ovanligt kommer att hända”, ”lite spänt”,
”allt är inte som det ska”, ”smygande”, ”mystiskt”,
”hemlighetsfullt”, ”sommar”, ”men ändå mystik här”,
”mystisk känsla”
”Mystik”, ”orolighet”.
Box 2: Sorg/melankoli/död 11 svar Flickor: 8
Pojkar: 3
”Sorg”, ”någon död?”, ”uppgivet”, ”melankoliskt”,
”ledsamt”, ”sorgset”, ”frågande”, ”tvekande”, ”när frågan är besvarad - sorg”, ”lite tragiskt, men ändå glädje”.
”Ledsen”, ”sorgsen”, ”sorgfullt”, ”sorgligt”.
Box 3: Lust/nyfikenhet 3 svar Flickor: 3
Pojkar: 0
”Magiskt”, ”nyfiket”, ”förvirrat”, ”ömt”, ”kärleksfullt”,
”förförelse”, ”lust”, ”sommar”, ”grönt”, ”barnfilm”,
”medeltiden”, ”upplysande”.
Bortfall: 1 (flicka)
Det visade sig vara väldigt många av deltagarna som hade med ordet ”sorg” i sina svar, en del i meningar, men många bara ordet i sig. Därav kan man bland deltagarna utläsa en
överensstämmelse mellan deras upplevelser av musiken.
Från de svar jag fått på denna fråga tycker jag mig se en enighet i deltagarnas
känslotolkningar. Dessutom stämmer de mycket bra överens med hur jag själv menade att musiken skulle nå fram och hur jag själv upplever musiken. De tre grundpelare, som stycket bygger på och knyter samman helheten är just (mystisk) spänning, melankoli samt lust. Detta är också vad jag har fått ut av deltagarnas svar.
Fråga 2
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 3 kategorier.
Box 1: Magi/mystik/spänning 13 svar Flickor: 10
Pojkar: 3
”Magi”, ”Näcken spelar för en ung jungfru”, ”irrar, springer, funderar - förvirrad”, ”framtiden oviss”, ”liten flicka springer i en skog och det kommer någon efter henne, fast hon märker det inte”,
” något kommer närmare”, ”typ sommardans som övergår till något negativ”, ”hemlighetsfull”, ”försöker gömma sig, fly”, ”någon får en slags uppenbarelse, aha-upplevelse och löser fallet”, ”allt är stilla, något har just hänt”.
”Någon mystisk situation”, ”något oförklarligt händer och alla blir
som frågetecken”, ”någon går i skogen och söker efter någon som
kommit bort”.
Box 2: Död/mörker/ondska 9 svar Flickor: 7
Pojkar: 2
”Dagen efter ett mord/brott då solen går upp vid en brygga”, ” någon kanske dör, blir begravd”, ”någon som gått bort,
begravning”, ”ljus-mörker”, ”det goda – det onda”, ”skuld - oskuld”, ”någon som förlorat en betydelsefull vän eller släkting”, ”någon som är ledsen och sitter och tänker”.
”Dyster”, ”mörk skog”, ”krig”.
Box 3: Natur 3 svar Flickor: 3
Pojkar: 0
”Natur”, ”en skog”, ”en bäck”, ”någon springer på en äng”,
”plockar äpplen”, ”man åker till en stuga”.
Det verkar som om natur och spänning ligger sida vid sida i tolkningen av detta stycke.
Sommar, sol och vackra vyer beblandar sig med sjudande spänning, lurande ondska och död.
Egentligen skulle man kunna slå ihop samtliga tre kategorier eftersom de är så pass
sammanflätade. ”Natur – Näcken – spänning – död – ovisshet - oskuldsfullt - flicka blir
lurad…” Det är faktiskt en betydande överensstämmelse mellan svaren. Det enda svar som
drar lite åt sidan är ordet ”krig”, men samtidigt hör det ihop med ”död”.
Fråga 3
Här resulterar flickor och pojkars svar i sammantaget 10 kategorier.
Flickor Pojkar Alla
Drama Skräck Drama/skräck Drama/thriller Fantasy/äventyr Drama/romantik Drama/barnfilm Action
Thriller TV-spel
4 3 2 3 3 1 1 1 - 1
1 1 1 - - - - - 1 -
5 4 3 3 3 1 1 1 1 1
Summa: 19 4 23
Bortfall: 1 (pojke)
Filmer som nämndes:
Romeo och Julia (av flicka)
Två flickor nämnde två kategorier vardera. Jag valde att placera in båda deras svar i tabellen.
Detta resulterar i att slutsumman flickor inte stämmer överens med det verkliga antalet flickor som deltog. (Summan blir två ”extra” flickor).
Som tabellen visar innehåller majoriteten av svaren genren drama. Närmast efter kommer genren skräck hos flickor. Deltagarnas relation till just denna genre i förhållande till
musikstycket stämmer rätt bra med fråga 1 (i samma stycke). Död, melankoli, spänning etc.
kan lätt förknippas med dessa genrer. I tabellen nämns även mer ”positiva” relationer, som barnfilm, äventyr, fantasy och även romantik, men även här kan dessa svar kopplas ihop med första frågan, box 3: ”Lust/nyfikenhet”.
En pojke svarade ”TV-spel”, men tillade att det kunde bero på att instrumenten på
inspelningen inte var riktiga instrument, utan lät ”synthiga”. Dock finns det en nära koppling
mellan TV-spel och filmmusik, särskilt i rollspel och fantasy.
Sats 3. ”Mötet”
(durata: 3.15)Musikaliskt förlopp
Stråket börjar i 5-tonskala. (Se notexempel 4.) De”böljande” sextondelarna ska likna ett vattenfall. Låter lite asiatiskt. Stråket spelar mot flöjten. Sedan pumpande stråk. Leder mot ett crescendo. Kören träder in, stor och mäktig.
Mycket starkt.
Höjdpunkt. Den snabba rörliga flöjten ligger över, likt ett skimmer.
Sen kommer en ny del, som är som den första delen, men nu halveras tempot, likaså
”vattenfallsfiguren”. Fallande basgång. Sen tar träblåset över temat.
Det gamla temat återkommer med pumpande åttondelar i stråket.
Samma tema som vid ”Mötet” tar vid, men bara en kort bit, och med mer ”varm” harmonik.
Även kören kommer in igen, med samma melodi som i första delen. Mycket starkt och mäktigt.
Flöjt och klarinett byter av med snabba böljande sextondelar som bildar en liknande figur som vattenfallet. (Se notexempel 5.) Detta ska illustrera när pojken och Prinsessans blick möts.
Stycket slutar enkelt och unisont.
Filmiskt förlopp
Prinsessan rider i högt tempo över en äng. Stora vyer, (stråkarna). Det blåser i hennes hår. Hon tänker på pojken (kören). Ser bilden av honom framför sig.
Hon förstår inte vad som händer med henne.
Känslor.
(Ny scen.)
Ett lugnt vattenfall. Prinsessan sitter vid vattendraget. Hon tvättar sitt ansikte. Hennes häst står bredvid.
Någon kommer smygande mellan träden.
(”pumpande” stråkar tar vid). Prinsessan ser sig omkring. Anar något.
Men så blir hon lugn igen. Hon inbillade nog sig.
Hon vände sig om. Då skymtar hon ett ansikte mellan träden. Det är pojken. Hon möter hans blick. De ser på varandra.
Allt är tyst. Första mötet.
Ex. 4. Figuren i 5-tonskala som illustrerar vattenfallet, här spelad av violinerna. (Taktart: 4/4)
Ex. 5. Figuren som illustrerar när pojken och flickans blickar möts, här spelat av flöjt och klarinett. (Taktart 4/4)
Fråga 1
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 5 kategorier.
Box 1: Lycka/glädje 16 svar
Flickor: 13
Pojkar: 3
”Livlighet”, ”livsglädje”, ”lyckliga”, ”lekfullt”, ”böljande”,
”spännande och glatt”, ”lekfullt/roligt”, ”frihet”, ”glatt”, ”vänligt”,
”man är glad över något”, ”glädje”, ”starka färger”.
”Glad och uppiggande” (såg en bild av en sol), ”lycka, frihet”, och fridfullt”.
Box 2: Saga/fantasi 6 svar Flickor: 4
Pojkar: 1
”Fantasi”, ”drömmande”, Alice i Underlandet, Titanic.
”TV-spel”.
Box 3: Sorg/längtan
4 svar Flickor: 3
Pojkar: 1
”Ensamhet”, ”desperation”, ”längtan efter frihet”,
”sorgligt”, ”längtan”, ”kanske lite sorgligt”.
”Längtan.”
Box 4: Natur 2 svar Flickor: 2
Pojkar: 0
”Sommar”, ”grönt”, ”fåglar och bin”, ”kloster”.
Box 5: Dramatik
2 svar Flickor: 2
Pojkar: 0
”Dramatiskt”, ”dramatik”, ”dramatiskt, men samtidigt lycka”.
Bortfall: 1 (flicka)
Detta stycke är av lite mer lekfull karaktär jämfört med de andra styckena. Harmoniken går mer i dur, temat är livligare och karaktären lätt. Detta tycker jag även visar sig i de svar jag fick av deltagarna. Det är livligt och glatt, natur och grönska, lycka och frihet. Dessa typer av svar överväger hos båda könen.
Några av deltagarna svarade lite annorlunda. Det är längtan, desperation, sorgligt och dramatiskt. Detta kan jag tänka mig anknyter till de partier i stycket där mollharmonierna inträder och där det är mest dramatiskt, själva höjdpunkterna. Jag anser att det ligger en melankoli i tonerna och i uttrycket, så även i detta fall tycker jag deltagarnas tolkningar stämmer mycket bra överens med hur jag menat att förmedla känslor genom min musik. Just ordet ”längtan” finns med i både pojkars och flickors svar, vilket jag själv skulle tolka som att det begreppet och känslan är något som många ungdomar upplever. Det var också min
musikaliska mening, att musiken förmedlar en känsla av längtan.
Man har även associerat till saga, fantasi och, även här, TV-spel. Detta tolkar jag som att
satsen har en karaktär som stämmer bra överens med dessa genrer.
Intressant är ordet ”drömmande”, då jag skulle kunna tänka mig att det är den pentatoniska skalan som flöjten spelar och dess böljande snabba rörelser som framkallat denna association.
Den pentatoniska skalan ligger ju inte långt ifrån heltonsskalan i karaktär, vilken ofta används i just ”drömscener” i film.
Fråga 2
Här sammanfattar jag deltagarnas svar till 4 kategorier.
Box 1: Natur 7 svar Flickor: 5
Pojkar: 2
”Följa John i skogen”, ”natur”, ”vår”, ”allting blommar”,
”sommar”, ”ljust”, ”vacker äng”, ”älvlandskap”, ”djur”, ”höga dimberg”.
”Gammaldags fält där en person rider”, ”öppna landskap”.
Box 2: Sökande/på väg 7 svar Flickor: 5
Pojkar: 2
”Sökande”, ”upptäcksfärd”, ”på väg”, ”reser till något nytt”,
”bråttom”, ”pojke som springer till någon som kanske behöver hjälp”, ”någon som söker någonting”, ”liten flicka i blå klänning som är på upptäcksfärd”.
”Vandring - vill nå sitt mål”, ”flyger fram över världen”.
Box 3: Avslut 4 svar Flickor: 4
Pojkar: 0
”Anlänt efter en resa”, ”krig avslutat”, ”upplösning av film”,
”någon dör”, ”kamp mot det onda (något hemskt ska ske, sen bra)”.
Box 4: Glad 4 svar Flickor: 3
Pojkar: 1
”Lustiga”, ”glad”.
”Någon leker (i solen).”
Bortfall: 1 (pojke)
Några svar finner jag svåra att placera i kategorier:
”Jokrar hoppar omkring”
”Äckliga filurer”
”Ung kvinna fången i sitt eget paradis”
”Introt till ’Zelda Ocarina of Time’”
”Liten flicka i blå klänning som är på upptäcksfärd”
Det är spridda svar och speciella i sin karaktär. Dock visar de på att deltagarna fått en mycket klar och specifik bild utifrån musikstycket.
Även i dessa svar finnes raka motsatser, så som:
”Upplösning av film”, ”Introt till ’Zelda Ocarina of Time’”.
Dock kan det finnas stora likheter i filmmusik just när det gäller intro samt outro, då dessa oftast är temat i själva filmen/berättelsen och starka tyngdpunkter. T.ex.
”Liten flicka i blå klänning som är på upptäcksfärd”, är en väldigt utförlig beskrivning av hur
deltagaren tolkar musiken.
Fråga 3
Här resulterar flickor och pojkars svar i sammantaget 8 kategorier.
Flickor Pojkar Alla
Drama Äventyr
Barnfilm/tecknat/drama Äventyr/drama
Drama/komedi Drama/thriller Äventyr/action Action
9 4 3 1 1 1 - -
1 1 - 1 - - 1 1
10 5 3 2 1 1 1 1
Summa: 19 5 24
Filmer som nämndes: (samtliga av flickor).
Mio, min Mio
Alice i underlandet
Peter Pan
Romeo och Julia
Shakespeare in Love
Enligt min tolkning drar pojkarnas svar åt två olika håll, action och drama. Dock har genren äventyr nämnts hos tre av pojkarna, viket visar på en viss enighet i deras svar.
Flickornas svar är rätt enhetliga, med en överlägsen majoritet för genren drama. Vad för slags drama (generellt) det rör sig om kan ju vara svårt att tyda, men genrer som äventyr, barnfilm och kärlek/romantik nämns. Av dessa svar får jag den uppfattning att den kvinnliga delen tolkar musiken som dramatisk med en ”positiv” lutning, då deras svar är genrer som barnfilm, komedi, äventyr och romantik.
En flicka som hade svarat drama/äventyr skrev att hon trodde att hennes tolkning berodde på
körerna i stycket.
Sats 4. ”Strid i byn”
(durata: 2.12)Musikaliskt förlopp
Plötsliga, snabba stråkar inleder. Även fagott.
Hackigt, stötande, och med snabba rörliga partier.
(Se notexempel 6.) Fjärdedelstrioler mot sextondelar. Farligt, lurande. Träblåset svarar med långa växande toner. Larmande. Det är något på gång.
Slagverket kommer in. Pukor, slag. Dramatiskt.
Starkt mot svagt. Varierande dynamik.
Höjning i harmoni. Kören sluter upp. Dubblerar stråk samt blås. En unison insats av något udda, hackiga rytmer och betoningar. (Se notexempel 7.)
Sen kommer ett lite lugnare och svagare parti med endast stråket med rörliga och mer snabba toner. Leder mot ett crescendo där flöjten tar över i höga snabba insatser medan övriga blåset, stråket samt kören ligger på långa toner.
Orkestern ökar i dynamik som slutar i en
dramatisk höjdpunkt med en melankolisk melodi där kören är stark och i fokus.
Samma melodi igen, nu med låg bas som fyller i med uppåtgående rörelse.
Slutar enkelt och stilla med endast träblåset.
Filmiskt förlopp
Det är strid på gång. Människorna med
Kejsarinnan i spetsen närmar sig Trädfolkets by.
Varningssignaler ekar mellan träden. Trädfolket larmar om att faran är nära.
(Ny scen.)
Prinsessan springer genom skogen. Hon är snart framme vid gränsen till Människorna och Kejsarinnans domäner. Hon måste hitta den svaga punkten, hon måste! Plötsligt hindras hennes väg. Det är stopp. Hon kommer inte längre. Något håller henne fast. Om hon inte kommer loss nu är det för sent.
(Ny scen.)
Människorna har tagit sig igenom Trädfolkets barriärer. Byn står i lågor och förödelsen är brutal.
(Ny scen.)
Prinsessan kommer fram till byn. Den syn som hon nu möter kommer hon aldrig att glömma.
Kvar av hennes älskade by är bara pyrande rök och aska.
Hon faller ner på knä.
Ex. 6: Träblåset med de hackigt, stötande, och snabba rörliga figurerna. (Taktart: 4/4)
Ex. 7: De udda, hackiga rytmerna och betoningarna. (Taktart: 4/4)
