Minnesanteckningar IVIK-nätverk i GR 081128
Närvarande: Ayse Camgoz Ale , Marie Skarrie Elmqvist Alingsås, Jan-Erik Pederstorp Härryda, Eva Hed Kungsbacka, Elisabeth Hallberg, Farshid Golchin Kungälv, Sven Larsson, Linda Oden Lerum, Maria Rödholm, Ronny Nyberg, Annika Vannerberg Mölndal, Kerstin Lundgren, Stefan Näslund Partille, Ninja Wängde Tjörn.
Ärenden:
1. Föregående minnesanteckningar. Finns på GR´s hemsida.
Traumaenheten presenterade sin verksamhet på Fässbergsgymnasiet under v 44. Många ur nätverket deltog. Ronny Nyberg tipsade om boken ”Från en psykolog till en pedagog – om traumatiserade barn i undervisningen” av Guhn Godani, Rädda Barnen. Mer info finns på Rädda Barnens hemsida.
2. Information från Migrationsverket
Leif Johansson, mottagningschef inom Västra Götalandsregionen, VGR beskrev läget kring asylsökande inom regionen både i allmänhet och om
ensamkommande barn i synnerhet. Han har arbetat inom olika delar av Migrationsverket sedan 1999. Han upplever att det blev bättre boenden för ungdomarna efter 2006 då de stora boendena las ner. De var ingen bra miljö för ungdomarna. Däremot bidrog den nya lagstiftningen till att det blev större avstånd till myndigheter så som tex prövningsenheten.
Det är ett problem att fastställa ålder och identitet eftersom ungdomarna ofta bär med sig en historia som anses gynna dem under färden till det nya ”hemlandet”. Om det finns osäkerhet kring den unges ålder kan tiden i korttidsboendet bli förlängd medan man utreder. Man arbetar för att återvändandet ska bli bra. Ett acceptabelt mottagande dvs att det finns anhöriga är viktigt. Det läggs stor kraft i att leta efter föräldrar framför allt i Irak, Afghanistan och delar av Afrika. Vuxna återvändare stöttas med ekonomiskt bidrag. Dessutom finns frivilligorganisationer som hjälper till på olika sätt. Asylsökande ensamkommande pojkar från
Afghanistan är ovilliga att återvända. Här finns ofta ett klanbeslut hemifrån rörande ungdomen och ett återvändande ses som trots mot klanen. 70 % av asylärenden från Afghanistan avslås för ögonblicket. Migrationsverket förväntar sig att antalet asylsökande från Afghanistan kommer att minska. Man upplever en kraftig minskning av antalet asylsökande från Irak.
Ärendegången nu är att Migrationsverket anmäler ungdomarnas ankomst. Därefter måste kommunerna ta sitt ansvar. Om en ungdom önskar byta anvisningskommun kan det göras först efter att den tänkta
mottagningskommunen accepterar mottagandet. 3. Filmprojektet
Tankarna kring projektet startade utifrån att socialkontoret i Härryda
uppmärksammat stora grupper av ungdomar dra runt i centrum. Skolan fick då ett uppdrag att komma med förslag på aktiviteter. Arbetsnamnet blev ”Mötesplats Hulebäck”. Det är tänkt som ett filmprojekt för svenska och IVIK-ungdomar under sommarlovet på Wendelsbergs folkhögskola. En idéskiss med idé, mål, och upplägg finns och presenterades på mötet. Mölndal har ok från berörda förvaltningar att finasiera plats och sommarjobb för några ungdomar. Övriga kommuner meddelar Jan-Erik Pederstorp så snart som möjligt om intresse finns.
Om projektet ska komma igång måste det finnas en tydlig viljeyttring och ekonomi för att kunna erbjuda plats för några ungdomar.
Övriga aktiviteter
Tjörn har sommarskola med musikinriktning. 3x10 ungdomar, egna och från andra kommuner deltar. Folkhögskolor brukar ha ett utbud av olika kurser. 4. Skolverkets Råd och anvisningar
Skriften ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever” har givits ut av Skolverket under hösten 2008. Den är lättläst och ger ett bra underlag för de kommuner och som tar emot ungdomarna. Skriften kan beställas på : Fritzes kundservice, 10647 Stockholm, e-post skolverket@fritzes.se 5. Manual, se bilaga 1
6. Slutrapport, bilaga 2
Rapporten har reviderats efter att nätverket har lämnat in kommentarer.
Förvaltningscheferna au anser att utifrån rapporten är det viktigt IVIK-nätverket finns ytterligare ett år.
8. Nätverket och framtiden
Ordförande Annika Vannerberg tackade deltagarna för deras engagemang och insats under det gångna året. Hon överlämnade ordförandeskapet till vik rektor Ronny Nyberg, Mölndal.
Peter Johansson ordförande i IV-nätverket besökte och tackade avgående ordförande för IVIK-nätverket för hennes arbete i nätverket.
9. Enkätresultat.
Deltagarna anser att nätverket varit viktigt och har bidragit med ökad kunskap kring frågor rörande ensamkommande flyktingbarn. Man ser ett stort behov av att fortsätta arbetet. Det behövs mer information och utbildning kring hur man arbetar med traumatiserade ungdomar
10. Vårens möten blir den 27/2 och den 24/4. Tid för båda mötena kl 8.45-11.30 i GR´s lokaler på Gårdavägen 2. Rum meddelas i kallelsen.
Annika Vannerberg Nätverkets ordförande
Förvaltningschef vid utbildningsförvaltningen Halmstads kommun
Tel 035 -13 75 44 Mobil 070-67 67 544 Fax 035 - 13 80 93
Manual för skolintroduktion av ensamkommande flyktingbarn.
Introduktionen är mycket viktig för att den nyanlända elevens fortsatta skolgång ska fungera bra. Tydliga rutiner är viktiga för alla parter.
Första kontakt.
Boka intervjutillfälle med tolk och God Man. Gör upp om en introduktionsdag, ej fredag och ej dag före lov. Det är viktig att introduktionen inte blir ett isolerat tillfälle utan följs av skoldag.
. Dag 1
En person tar emot. Denna person har ett ”introduktionspaket” bestående av böcker, penna, papper, busskort, matkort, schema med mera.
En blivande klasskamrat är bra att ha med, inte för informationsöverföring utan för trygghet
Gör direkt klart om grundläggande rutiner och regler se bilaga exempel på Samtal.
Fråga ”vad behöver du?”, ”vad vill du ha”? Eleven behöver dessa frågor för att få utrymme att uttrycka sina behov. - Har du information som innehåller negativa delar, ta dem sist.
Undvika att ”gräva efter information” av medkänsla eller nyfikenhet. Vänta till den unge vill berätta själv.
Tänk på att inte tvinga dig inte till ögonkontakt. Kulturellt kan detta vara ett felsteg. Se informationsöverlämnadet som en process dvs informationen ska upprepas och utvidgas över tid.
Skolan startar i anslutning till informationen
Någon utses och får ansvaret att följa eleven första skoldagen. Det kan tex vara en lärare, assistent eller klasskamrat
Att tänka på i övrigt
- Gärna sena mornar. Eleven sover ofta illa
- Lov är inte roligt för dessa elever. Kan någon aktivitet ordnas så förgyller det tillvaron.
- Fysisk aktivitet tex fotboll är inte alltid bra när man saknar ord för kommuni-kation. Det kan bli väldigt tufft. Estetisk verksamhet, bild, kan vara att föredra. - En stunds enskildhet på rast räcker oftast för den elev som vill ha en bönestund. - Uppmärksamma högtider. Elev en ska anmäla frånvaro i förväg.
