Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Genusbias i behandling av patienter på sjukhus
En litteraturöversikt
Författare
Andreas Signorini Linn Lauridsen
Examensarbete i sjuksköterskeprogrammet 15p 2020
Handledare Kerstin Lugnet
Examinator
Elisabet Eriksson
ABSTRACT
Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara riskfyllt och leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling.
Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuellaskillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.
Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats.
Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020.
Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och att dessa samtal varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, män får i större utsträckning det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare.
Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta sex minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med perkutan coronar intervention (PCI) som män.
Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt att det finns skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.
Nyckelord: sexism, treatment, female and male patients, hospital
1
ABSTRACT
Background: With a gender perspective in medical science, it is common to work on
identifying signs of gender bias. Gender bias can be unhealthy and can lead to incorrect actions that have consequences for care, interactions and medical treatment.
Purpose: To explore whether gender is important for any differences in treatment men and women receive in closed wards in hospitals. We will investigate medical, surgical and psychiatric treatment.
Method: The design is a literature review. For the literature review, 10 articles from the PubMed database have been analyzed and processed. The articles are published between the years 2010-2020.
Results: In the surgical treatment, the results showed that the dialog with women concerned fewer IDM criteria and lasted for a shorter time. Women received more conservative treatment.
In psychiatric treatment, there showed differences between the sexes in the choice of treatment method regarding the prescription of drugs, women receive to a greater extent secondary prophylactic drugs compared to men, who received the primary treatment alternative. In medical treatment, indicated differences between the sexes in waiting time, where women over the age of 65 have to wait 12 minutes longer for a doctor's consultation. Women under the age of 65 had to wait an average of six minutes longer. Women under the age of 50 are not offered treatment with Percutaneous Coronary Intervention (PCI) as often as men.
Conclusion: The results show differences between the sexes in medical, surgical and
psychiatric treatment in inpatient care in hospitals exist. The literature review shows how there are differences between the sexes in the choice of treatment method, prescription of medicines and in waiting time for consultation with a physician.
Keywords: sexism, treatment, female and male patients, hospital
2
ABSTRACT 1
INTRODUKTION 4
Teoretisk referensram 5
Problemformulering 6
Syfte 6
METOD 7
Design 7
Sökstrategi 7
Bearbetning och analys 9
Kvalitetsanalys 9
Resultatanalys 10
Forskningsetiska överväganden 10
Kirurgisk behandling 11
Psykiatrisk behandling av patienter 11
Medicinsk behandling av patienter 12
DISKUSSION 14
Resultat diskussion 14
Skillnader i väntetid 14
Skillnader i val av behandlingsmetod 15
Metoddiskussion 18
Slutsats 20
REFERENSLISTA 20
BILAGOR 25
3
INTRODUKTION
FN:s generalförsamling antog 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. I denna förklaring står att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Samt att var och en är berättigad till alla de rättigheter som uttalas i deklarationen utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av exempelvis kön, ras, etnisk tillhörighet, religion,
funktionsvariation och sexuell läggning. I deklarationen framgår även att var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för de egna och familjens hälsa och välbefinnande. Samt att var och en har rätt till en jämlik sjukvård, fri från diskriminering och förtryck (FN, 1948-2008).
Diskriminering kan ta sig olika uttryck och brukar i lagens mening exemplifieras som diskrimineringsgrunder. Det finns sju diskrimineringsgrunder och de innefattar bland annat diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning eller på grund av
funktionsvariation. Kön är en annan diskrimineringsgrund och begreppet definieras enligt lagen som att vara man eller kvinna. Diskrimineringslagen förbjuder all diskriminering som har ett samband med kön. I Sverige innefattar förbudet mot könsdiskriminering också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet (SFS 2017:30).
Kön kan vara både juridiskt, biologiskt och socialt. Det juridiska könet innebär det kön som lagen anser att en har, exempelvis vilket kön som är markerat i personens pass. Det biologiska könet är ett begrepp för arter som fortplantar sig genom sexuell förökning, för att skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar. Detta skiljer sig mot det sociala könet som med andra ord kan benämnas genus (Nationalencyklopedin, 2020). Genus är en social konstruktion som syftar till att försöka förklara vad som formar mannens och kvinnans sociala beteende. Det betyder att genus skapas genom ett kontinuerligt samspel mellan strukturella förhållanden och uppfattningar relaterade till kvinnligt och manligt beteende.
Genus som struktur är uttryck för hur kön knyts till makt (Määttä & Öresland, 2014). Det är den biologiska betydelsen av kön som vi kommer att syfta till när vi använder ordet kön.
Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Det vill säga omedvetna föreställningar om kvinnligt och manligt som leder till omotiverade skillnader baserat på könstillhörighet, dvs genusbias leder till
könsdiskriminering. Genusbias kan vara riskfyllt och leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering (Määttä & Öresland, 2014).
4
Inom genusmedicin talas det mycket om att den traditionella medicinska forskningen har utgått från mannens biologiska funktioner. Redan 1994 avslöjades att referenssystem för
laboratorievärden som mätte hälsostatus utgick från unga mäns status. Den kunskap vi idag har tillskansat oss om den mänskliga kroppen, genom otaliga experiment och annan bedriven forskning, har vi fått genom studier på män. Redan så tidigt i det medicinska förloppet finns alltså en tydlig genusbias (Määttä & Öresland, 2014).
Brucker et al., (2019) skriver att det finns starka bevis för att genusbias existerar på många plan inom vetenskaplig medicin, samt att forskare undersöker hur utbrett genusbias är både bland personal och inom vård av patienter. Men de skriver även i sin artikel att den forskning som bedrivs på genusbias mestadels fokuserar på kommunikation och bemötande vårdpersonal emellan. Ett exempel på detta är artikeln skriven av Spector et al., från år 2014 som beskriver hur en tredjedel av sjuksköterskor världen över rapporterar en utsatthet för fysiskt eller psykiskt våld på arbetsplatsen. En fjärdedel av sjuksköterskorna i studien rapporterade erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen, vilket tillsammans med fysiskt våld var den vanligast rapporterade könsdiskrimineringen av sjuksköterskor i västvärlden. Enligt ovan forskning är könsdiskriminering vanligt förekommande inom vården världen över och kan kopplas samman med genusbias inom området, samt att forskning med ett genusperspektiv på vård av patienter är undermålig.
I enlighet med ICN:s etiska kod ska sjuksköterskans professionella ansvarsområde handla om att främja vårdens utveckling och se till att vården förblir personcentrerad, genom att respektera den enskilda personens rättigheter och värderingar. För att kunna göra det krävs att
sjuksköterskan har kunskap om rådande grundläggande mänskliga rättigheter samt en kunskap om genusbias, könsdiskriminering och dess inverkan i vården. Det krävs ett belysande av förekomsten av genusbias i vårdgivarens arbete för att den enskildes rättigheter ska tillgodoses (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram utgår vi från Virginia Hendersons behovsteori. Henderson beskrev sin teori för första gången 1955. Den beskriver människans behov då Henderson menar att människan har en rad olika grundläggande behov som är nödvändiga för hälsan. Vid nedsatt hälsa kan förmågan att själv uppfylla dessa behov brista och då är det sjuksköterskans ansvar och uppgift att hjälpa personen att tillfredsställa dem. Henderson menar att eftersom en människas/vårdtagares behov kan variera beroende på var i livet en befinner sig så är det av
5
största betydelse att vården skapar en relation till vårdtagaren och lär känna personen väl. Det kommer att underlätta för vården att sätta sig in i vårdtagarens situation och förstå vad personen behöver (Kristoffersen Jahren, 2006).
Teorin kan tolkas som att sjuksköterskan har till uppgift att hjälpa alla vårdtagare lika mycket, att hjälpa dem uppfylla sina behov tills de kan klara det på egen hand. Det är enligt Virginia Henderson sjuksköterskans ansvar att tillgodose alla vårdtagares behov. Det kan kopplas till att vården ska vara jämlik för alla, att alla vårdtagare ska bemötas med en vilja från vårdgivaren att tillgodose dennes behov, oavsett kön (Kristoffersen Jahren, 2006).
Problemformulering
Som vårdpersonal är det grundläggande att se till att alla vårdtagare får en vård på lika villkor.
Det är vårdpersonalens ansvar i egenskap av vårdgivare att möta patienters behov av god och jämställd vård. För att detta ska uppnås krävs kunskap om var och när skillnader mellan könen och genusbias, existerar i vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Brucker et al., (2019) menar på att av den forskning som bedrivs på genusbias inom sjukvården visar på en tydlig existens av fenomenet, och tillsammans med Määttä & Öresland (2014) hävdar Brucker et al., (2019) hur denna forskning mestadels fokuserar på vårdpersonalens upplevelser och
erfarenheter av genusbias. Genusbias kan leda till felaktiga handlingar i både vård och
bemötande av patienter och kan ha konsekvenser för både vårdkvaliteten och patientsäkerheten inom sjukvården. Därför vill vi istället granska om det är vanligt förekommande att genusbias existerar även vid vård av patienter.
Syfte
Syftet med studien är att belysa ifall kön har betydelse för eventuellaskillnader män och
kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.
6
METOD
Design
Metoden som används är en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. En litteraturöversikt är en fördelaktig metod vid inhämtning och kartläggning av aktuella forskningsresultat inom det valda ämnet. En litteraturöversikt kan belysa kunskapsläget inom ett forskningsområde men även belysa vilka områden inom forskningsfältet som inte är beforskade och kan därmed utgöra en grund för framtida forskning (Forsberg & Wengström, 2013) Studien kommer utgå ifrån Polit och Becks flödesschema som innefattar åtta olika steg för en litteraturöversikt och kan ses i Figur 1 (Polit & Beck, 2012).
Figur 1. Polit och Becks flödesschema för litteraturöversikt.
Sökstrategi
Vid sökning av artiklar användes databasen PubMed samt Svensk MeSH för att hitta termer som kunde användas som sökord. De MeSH termer som togs fram var Sexism, Treatment outcome samt Hospital medan sökningarna även inkluderade sökord som Gender differences, Treatment, Patients, Gender discriminations, Primary care, Time delay, Psychiatric, Gender bias, Sex discrimination samt Surgical.
7
Primary Care är ett sökord som egentligen inte faller under studiens syfte. Primärvård utförs inte på sjukhuset som är ett av inklusionskriterierna för denna litteraturöversikt, men då andra länder kopplar primärvården till sjukhuset i sina studier så har de även valts ut att användas i denna litteraturöversikt.
Inklusionskriterier är att artiklar inte ska vara äldre än 10 år (2010-2020), vara skrivna på svenska, engelska eller norska, patienterna ska vara äldre än 18 år och innefatta båda könen.
Artiklarna ska vara etiskt godkända med avseende de fyra grundläggande principerna för forskning på människor. Dessa fyra grundläggande principer benämns som följande, 1)informationskravet, 2) samtyckeskravet, 3)konfidentialitetskravet och 4) nyttjandekravet Forskningspersonen ska informeras om studiens syfte, deltagandet ska vara frivilligt och personen ska skyddas från att skadas både psykiskt, fysiskt och integritetsmässigt.
Forskningsmaterialet ska även vara oåtkomligt för utomstående. Principerna syftar till att skydda den enskilda människan och respektera människovärdet. Om artiklarna inte uppfyllde inklusionskriterierna eller gav fulltext via Uppsala universitet exkluderades de från denna litteraturöversikt.
Vid sökning av artiklar användes Svensk MeSH för att få fram sökord för användning i
databasen PubMed. För att få en så bra sökning som möjligt samt ökat utfall användes booleska operationer, vilket innebär att man använder sig av termer som “AND”, “OR” eller “NOT”.
Då sökningarna resulterade i ett mycket stort antal artiklar exkluderades en hel del som inte motsvarade syftet.Efter att ha gått igenom utfallet valdes 90 abstracts ut då de antingen hade en relevant titel som ansågs beröra syftet eller för att inledningen i deras abstract innehöll något som berörde syftet i fråga. Efter att alla abstracts hade lästs igenom noggrant valdes en mindre grupp på 26 artiklar ut för att läsas i fulltext. Dubbletter togs bort. Tabell 1.
Tabell 1. Sammanställning av artikelsökning
8
Databas Sökord Utfall Lästa
abstract
Lästa fulltext
Urval
Pubmed “Gender differences” AND
Treatment AND analysis 941 20 8 2
gender differences [titel] AND primary care [titel]AND time delay
76 10 2 2
Av de 26 valda artiklarna exkluderades fyra artiklar då de inte tydligt kunde redovisa ett etiskt övervägande. Ytterligare sex artiklar exkluderades då de på något sätt inte uppfyller alla
inklusionskriterier. Efter att återstående artiklar kvalitets granskats exkluderades ytterligare sex artiklar då de inte uppfyller tillräckligt god kvalité för att inkluderas i studien. Tio artiklar ansågs vara av god kvalité enligt granskningsmallen samt relevant för att besvara syftet i denna litteraturöversikt.
Bearbetning och analys
Samtliga artiklar har lästs igenom och granskats ett flertal gånger av författarna enskilt. Data har sedan bearbetats, analyserats och även diskuterats mellan författarna för att skapa en helhet samt för att kunna upptäcka likheter och olikheter (Friberg, 2017) (Bilaga 1).
Kvalitetsanalys
Kvalitets analysen utfördes med hjälp av granskningsmallen utvecklad av Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2016. (Bilaga 1). Granskningsmallen är uppbyggd av en serie av frågor som innefattar alternativ så som Ja, Nej eller Vet ej, eller så var det frågor med öppna svar där författarna fick skriva in egna svar som ålder, mängd och bortfall. Då granskningsmallen inte använder sig av ett bestämt poängsystem valdes en av de olika rekommenderade poäng systemen. Enligt detta poängsystemet får artikeln ett poäng för varje punkt som är bra. Max poängen är 25 och för god kvalite behöver en artikel mellan 20 till 25 poäng. Medel kvalite ligger mellan 10 till 19 poäng och under det anses vara dålig kvalite. Artiklarna granskades tillsammans och poängsätts utefter det valda poängsystemet. Efter noga granskning valdes
9 sexism [mesh] OR “gender discrimination”
AND patients AND hospital treatment [mesh]
64 18 7 3
sexism in psychiatric treatment 49 22 3 1
sexism AND surgical treatment AND
patients 32 15 4 1
“gender discrimination” OR “gender bias”
OR “sex discrimination” 18 5 2 1
endast artiklar med hög eller medelhög kvalité att tas med i denna litteraturöversikt medan artiklarna med låg kvalité valdes bort.
Resultatanalys
De 10 artiklarnas resultat sammanställdes och presenteras i bilaga 1. Studiernas resultat
bearbetades och analyserades ett flertal gånger med utgångspunkt från syftet med denna studie.
Utifrån de bearbetade artiklarna kunde en tolka att det uppstod könsdiskriminering på sjukhus men med varierad grad. Nästan alla artiklar inom de olika områdena kirurgi, medicin och psykiatri gav indikationer på könsdiskriminering som sedan kunde diskuteras under två teman.
De teman som lyfts fram utifrån resultatet är skillnader i väntetid och skillnader i vald behandling.
Forskningsetiska överväganden
När forskning involverar människor ska de fyra grundläggande principerna för forskningsetiska överväganden följas. Det material vi använder oss av är studier som är etiskt godkända av en formell kommitté, avseende de fyra grundläggande principerna för forskning på människor.
Detta enligt Etikprövningslagen (2003:460) som har till syfte att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Forskningspersonen skall
informeras om den aktuella forsknings-uppgiftens syfte, själv ha rätt att bestämma om sin egen medverkan, skyddas mot att skadas psykiskt, integritetsmässigt eller fysiskt. Samt att alla uppgifter om berörda personer ska förvaras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2020). Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ska alltid beaktas vid etikprövning och samtidigt ska en ta hänsyn till intresset av att ny kunskap kan utvecklas genom forskningen (Etikprövningsmyndigheten, 2020).
Forskaren har själv det yttersta ansvaret för attse till att forskningen är moraliskt acceptabel och utav god kvalitét (Regeringskansliet, 2011). Något som kommer följa oss i vårt arbete är FNs konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor. Det innebär att vi har en tro på grundläggande mänskliga rättigheter, på människans värdighet och samt på lika rättigheter för män och kvinnor på alla plan.
Vi intygar härmed även ett aktivt deltagande och självständighet i arbetets alla olika delar.
10
RESULTAT
Syftet var att ta reda på skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus. Resultatet som framkom i litteraturöversikten avseende skillnader mellan könen kommer därför delas in under dessa tre rubriker, 1) kirurgisk behandling, 2) psykiatrisk behandling och 3) medicinsk behandling. De teman som framkom var skillnader i väntetid mellan könen och skillnader i val av behandlingsmetod mellan könen.
Kirurgisk behandling
I Borkhoff et al., studie (2013) avsåg man att studera betydelsen av patientens kön i det personcentrerade samtalet mellan patient och vårdgivare. Patienterna som medverkade skulle genomgå total knäartroplastik. Det som i svensk sjukvård benämns som personcentrerat samtal kan benämns i denna originalartikel som informed decision making (IDM) och innefattar följande kategorier, 1) diskussion om patientens roll i behandlingen, 2) diskussion om
bakgrunden till beslutet, 3) diskussion om behandlingsalternativ, 4) diskussion om fördelar och nackdelar, 5) diskussion om risker, 6) patientens förståelse, 7) diskussion om patientens
preferenser. I studiens resultat framkom att i samtalet med de kvinnliga patienterna inkluderades färre IDM-steg än i samtalen med män, därav fick kvinnor en lägre uppfylld IDM-procent än männen. Samtalen med kvinnor varade också under en kortare tid än samtalen med män, 17,3 minuter respektive 19,6 minuter. Ännu en skillnad mellan könen som framkom var att kvinnor i större andel rekommenderades konservativ behandling för sina besvär jämfört med män som istället fick genomgå kirurgi. Det var även mindre sannolikt att kvinnor fick förklarat för sig bakgrunden till läkarens beslut i val av behandling.
Psykiatrisk behandling av patienter
Hur kvinnor och män rekommenderas olika behandlingsalternativ för samma sjukdomsbild är något som även framkommer i studien av Karanti et al., (2015) som syftar till att utvärdera potentiella skillnader mellan könen i behandling av bipolär sjukdom, och även i en studie skriven av Lytzy et al., (2019) som granskade genusbias förekomst i behandling av den psykiatriska diagnosen depression. Resultaten visar här på att män och kvinnor får olika behandling, där kvinnor erbjuds mer psykoterapeutiska åtgärder i kombination med sekundära medicinska alternativ, till skillnad från män som oftare erbjuds det rekommenderade
behandlingsalternativen.Vid behandling av bipolär sjukdom var det vanligast att män fick det
11
rekommenderade läkemedlet litium, medan de behandlingsalternativ som kvinnor erbjuds för bipolär sjukdom istället är antidepressiva, psykoterapi, ETC, bensodiazepiner och lamotrigin.
När det gäller diagnosen depression presenterar Lytzy et al., (2019) hur kvinnor har svårt att även här få tillgång till ett primärt behandlingsalternativ. Studiens resultat visar hur kvinnor inte lika ofta får tillgång till antidepressiva, ångestdämpande eller lugnande medel som män, trots en definitiv diagnos på depression. Kvinnor blir istället oftare sjukskrivna och detta ofta redan samma dag som en psykiatrisk diagnos ställs.
Medicinsk behandling av patienter
Att kvinnor mer sällan erbjuds rekommenderade läkemedel är även något som tas upp i artikeln av Lee et al., (2019). Studien syftar till att fastställa om könsskillnader existerar i hanterandet av patienter med en historia av hjärt-kärlsjukdom. Där presenterar artikelförfattarna bland annat att kvinnor oftast har fler riskfaktorer än män men likväl är det inte lika stor andel av de
kvinnliga patienterna som screenas jämfört med männen. Av kvinnorna screenades 41% för riskfaktorer jämfört med 47,8% av de manliga patienterna. Till största del tas det upp hur kvinnor mer sällan än män erbjuds rekommenderade läkemedel såsom ACE-hämmare, angiotensin-2-receptorblockerare och betablockerare. När det kom till ett eller fler utskrivna läkemedel per person så får totalt sett endast 73% av kvinnorna de rekommenderade
läkemedlen utskrivet medans 85,9% av männen får tillgång till samma läkemedel. När det gäller tre eller fler läkemedel så får endast 37,9 % av kvinnorna tillgång till det jämfört med motsvarande 45,9% hos de manliga patienterna.
I en artikel av Jortveit et al., från 2016 undersöks skillnader mellan könen i utvärdering och behandling av patienter med hjärtinfarkt. Studien visar att färre kvinnor än män (52% jämfört med 48%) blev utredda med koronarangiografi vid akut icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI) trots att internationella riktlinjer säger att alla patienter med hjärtinfarkt ska genomgå en tidig koronarangiografi. Skillnaden kvarstår även efter åldersjustering, men återfinns inte hos patienter med akut ST-höjningsinfarkt (STEMI). Även Naamany et al., (2019) tar upp
skillnader i utredning detta dock vid utredning av smärta. Naamany et al., (2019) presenterar att vid utredning av smärta fick män i större utsträckning genomföra ett VAS-test jämfört med kvinnor. Jortveit et al., (2019) visar även på hur kvinnor under 50 år inte lika ofta erbjuds behandling med perkutan koronarintervention (PCI) och att färre kvinnor än män med NSTEMI får sekundärprofylaktiska läkemedel utskrivet. Enligt Naamany et al., (2019) finns det även en signifikant skillnad mellan kvinnor och män vid medicinering av smärta. Naamany et al.,
12
(2019) menar att män i större uträckning fick mer analgetisk behandling samt opioider jämfört med kvinnor (48,3% jämfört med 35,7%). Av alla som blev utredda i studien var det 37,9% av kvinnorna som inte fick läkemedel utskrivet jämfört med 31,2% av männen. Detta resultatet är inget konstigt då enligt Naamany et al., (2019) skattade män högre på VAS-testet jämfört med kvinnor. Madsen et al., (2018) säger emot Naamany et al., (2019) resultat då de själva
presenterar att kvinnor och män rapporterar lika mycket smärta och att de även får lika mycket läkemedel.
Mayer et al., (2019) syftar till att undersöka skillnader mellan könen i väntetid vid behandling av hjärtinfarkt. Tiden från en patients symtomdebut tills att denne kontaktar sjukvården var 37 minuter längre för kvinnor än för män. Även Manzo- Silberman et al., (2018) presenterar hur kvinnor i snitt tar 14 min längre på sig att söka vård jämfört med män. Vilket resulterade i att kvinnor befann sig 41 minuter längre i den ischemiska fasen och det gav en ökad dödlighet i hjärtinfarkt för kvinnor. Av kvinnorna som inte överlevde hjärtinfarkten hade 84% en längre tid i ischemisk fas jämfört med män. Bruins et al., är inte överens med Manzo-Silberman et al., (2018) samt Mayer et al., (2019) och istället förespråkar att kvinnor istället har kortare tid mellan symtomdebut och kontakt med sjukvården (108 min jämfört med 180 min). Däremot tar Bruins et al., (2012) upp hur kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare efter ankomst till sjukhuset än män. För patienter under 65 år skiljer sig väntetiden på läkarkonsultation mellan könen med sex minuter, där kvinnor får vänta sex minuter längre än män. För patienter som redan innan ankomst till sjukhuset har diagnostiseras med akut
koronarsyndrom skiljde sig väntetiden på läkarkonsultation med 14 minuter, och även där fick kvinnor vänta längre än män.
13
DISKUSSION
Den forskning som granskats i denna litteraturöversikt visar att genusbias kopplat till
könsdiskriminering är vanligt förekommande. Det har visat sig att patientens kön har betydelse för vilken behandling patienter får inom vården på sjukhus. Kvinnor ges inte lika mycket tid i det personcentrerade samtalet. Kvinnor får vänta längre på att träffa läkare. Val av
behandlingsmetod har också visat sig skilja mellan könen. Kvinnor får oftare en konservativ behandling istället för den invasiva behandling som är ett vanligare behandlingsalternativ för män. Kvinnor får i större utsträckning sekundära läkemedelsalternativ istället för de primära läkemedelsalternativ som ofta ges till män. I följande text diskuteras resultatet i förhållande till syftet, med utgångspunkt i de olika teman som framkommit. Teman som framkom är 1)
skillnader mellan könen i väntetid och 2) skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod.
Resultat diskussion Skillnader i väntetid
Ett flertal artiklar visar att det finns skillnader mellan könen i väntetid på vård. Meyer et al., (2019) samt Manzo- Silberman et al., (2018) tar båda upp att väntetiden för kvinnor är längre än för män. Skillnaderna i tid är markant, 37 minuter respektive 14 minuter. Båda menar att den stora skillnaden återfinns i tiden mellan symtomdebut till mottagandet av vård, något som snabbt kan skilja ifall individen väljer att stanna hemma och avvakta istället för att söka vård.
Kan det bero på individen och när hen känner behov av att söka vård?
Bruins et al., (2012) menar dock att kvinnor yngre än 65 har kortare tid än män mellan symtomdebut och mottagande av vård. Medan en tidsskillnad istället dyker upp hos kvinnor över 65 vid väntan på konsultation av läkare. Enligt Bruins et al., (2012) är skillnaden i väntetid inte alltid konstant men det finns ändå en tydlig skillnad. Skillnaden i den tid det tar från symtomdebut till mottagande av vård behöver inte ligga enbart före eller efter att kvinnor anländer till sjukhusen, men det existerar en skillnad under någon av dessa faser. Bruins et al., menar också att även kvinnor som tidigare blivit diagnostiserade med akut koronarsyndrom fick vänta längre, något som kan leda till stora skillnader i behandlingens resultat då minuter i många fall kan göra stor skillnad för utfallet.
Artiklarna ovan visar på att det finns skillnader i tid mellan könen när det kommer till att söka vård. Skillnader som kan uppstå eftersom känslan av i vilken utsträckning en vårdtagare tycker sig behöva vård kan skilja sig mellan individer, något som inte nödvändigtvis behöver bero på
14
kön. Anledningar till varför individer väljer att vänta med att söka vård kan komma att skilja sig åt, och detta är en skillnad som är svår att åtgärda då inte alla har någon att konsultera om de bör söka vård eller inte, samt att alla individer tycker och upplever saker på olika sätt och har rätt att göra det. Att det finns det så tydliga skillnader mellan könen skulle kunna bero på de omedvetna föreställningar om manligt och kvinnligt som vi har i dagens samhälle och som är själva definitionen av genusbias. Det kan vara så att det finns en norm som säger att kvinnor borde hålla ut mer innan de söker vård. Det kan vara omedvetna föreställningar som säger till det ena könet att bita ihop en längre tid än det andra könet, för att mötas som likvärdig. Något som ger slutsatsen att det skulle handla om det sociala könet och inte det biologiska. Det sociala könet berättar för oss vad som formar vårt sociala beteende (Nationalencyklopedin, 2020).
Att minska skillnaden i tiden det tar för respektive person att söka vård är svårt att åtgärda rent konkret eller medicinskt. Det handlar här om att synliggöra de omedvetna föreställningar vi har om kvinnligt och manligt och hur de genomsyrar kön i relation till sjukvård. Skillnaden i väntetiden mellan könen som uppstår när patienter ankommit till sjukhuset kan antas lättare att åtgärda. Virginia Henderson menar att alla är berättigade till god och likvärdig vård, vilket i detta fall inte sker. Enligt hennes behovsteori har varje enskild individ rätt till samma goda och likvärdiga vård, den som bär ansvaret att upprätthålla detta är enligt Henderson sjuksköterskan.
Vilket poängterar vikten av att denna kunskap når ut till just sjuksköterskor som vårdpersonal.
Det här är något som bör ses över och denna kunskap behöver implementeras i
omvårdnadsarbetet då det sker en uppenbar könsdiskriminering vid väntetid på sjukhusen.
Skillnader i val av behandlingsmetod
När det kommer till vilken behandling respektive kön får kan man se en klar
könsdiskriminering gällande områdena kirurgi, psykiatri samt medicin. Under rubriken
kirurgisk behandling kunde en slutsats om förekomst av könsdiskriminering också dras, men då vi endast har en artikel under denna rubrik går resultatet inte att jämföra med annan forskning och man bör därför var försiktig med att dra slutgilta slutsatser från denna rubrik. Något som är en svaghet för vår studie. Skillnad i behandling går tydligt att se inom psykiatrin och diagnosen depression, där kvinnor enligt Lytzy et al., (2019) har svårare att få tillgång till både
antidepressiva läkemedel och ångestdämpande, jämfört med män som har fått samma diagnos.
Även vid behandling av bipolär sjukdom visar resultatet att kvinnor erbjuds mer
psykoterapeutiska åtgärder i kombination med sekundära medicinska alternativ jämfört med
15
män som blir erbjudna primära alternativ av läkemedel och inte psykoterapeutiska lösningar (Karanti et al., 2015).
Vad dessa skillnader mellan könen kan bero på går att diskutera utifrån olika vinklar. Kvinnor och män är fysiskt och biologiskt olika utformade, det skulle kunna vara så att detta även påverkar psykologin, men här är genusvetare och forskare mycket oeniga. Teorin inom genusperspektivet utgår från att vi lever i en värld där män och kvinnor fostras till olika
beteendemönster, baserat på de omedvetna föreställningar om kvinnligt och manligt, vilket kan resultera i olika psykologiska strategier för patienter (Määttä & Öresland, 2014). De omedvetna föreställningarna skulle även kunna påverka attityder hos vårdgivare vid behandling av
psykiatriska patienter. Det här kan ligga till grund för de skillnader mellan könen som finns i behandling inom psykiatrin. Återigen kan vi se en diskriminering av kvinnor relaterat till kön som kan skada individen, då personen kanske inte får den optimala vård den är berättigad till och därmed kanske inte får sina grundläggande behov tillgodosedda, vilket på längre sikt kan få konsekvenser för patientens hälsa. Sjuksköterskans ansvarsområde i den här situationen är att.
som vårdgivare ansvara för och att se till så att detta tillgodoses ända tills det att patienten själv kan tillfredsställa sina grundläggande behov, menar Virginia Henderson i sin behovsteori.
Att det finns skillnader i vilken behandling vårdtagaren blir tilldelad beroende på kön är skrämmande men det finns också andra delar i processen av att välja behandling som är lika skrämmande. En stor del i vilken behandling en individ får är baserad på utredningen. I nästan alla fall behöver personen svara på frågor, ta tester och efter det kan läkaren komma med ett behandlingsalternativ. Vi kan dock redan här se en skillnad mellan könen. Enligt Borkhoff et al., (2013) varar kvinnors personcentrerade samtal under en kortare tid än mäns. Läkaren gick inte heller igenom alla IDM steg med kvinnorna, vilket läkaren gjorde med männen. Detta kan vi även se hos Lee et al., (2019) som presenterar att trots att kvinnor oftast har fler riskfaktorer än män så screenas de inte lika ofta för dessa riskfaktorer. Även enligt studien av Jortveit et al., från 2016 beskrivs hur färre kvinnor blir utredda med perkutan koronar intervention (PCI) trots lagförda riktlinjer på en likvärdig utredning och behandling mellan könen. Dessa skillnader är en tydlig könsdiskriminering som inte stödjer varken hälso-sjukvårdslagens eller FN:s utlåtande om rätten till en jämlik vård för alla individer. Hur kommer det sig att detta uppstår? Till
skillnad från behandlingar som i vissa fall inte kan genomföras för att kvinnor och män är olika fysiskt, ett argument som inte kan tillämpas när det kommer till ofullständiga utredningar.
Resultaten av dessa artiklar visar på att vårdpersonal sviker kvinnor redan vid utredningen och det leder till att kvinnor inte får samma möjlighet när det kommer till behandling.
16
Argument mot skillnader i behandling och utredning skulle kunna vara att man helt enkelt svarar olika på frågorna under sin utredning. Detta är självklart möjligt och ska inte uteslutas då det är en bidragande faktor till vad läkaren får för bild av dig som patient och dina besvär. Om detta är fallet skulle det kunna förklara varför kvinnor enligt Lee et al., (2019) mer sällan erbjuds de rekommenderade läkemedlen.
Vid ett läkemedel utskrivet per person fick 73% av kvinnorna det utskrivet jämfört med 85,9%
av männen. När det gällde tre eller fler läkemedel var skillnaderna mellan könen ännu större.
Det var inte bara hos Lee et al., (2019) som man kan se denna drastiska skillnad utan även hos Naamany et al., (2019) presenteras antalet läkemedel per person procentuellt sett som mycket högre hos män än hos kvinnor. Som förklaring till denna drastiska skillnad menar Naamany et al., (2019) att män skattar högre på VAS-skalan jämfört med kvinnor. Det som säger emot att detta är en trovärdig anledning är att Madsen et al., (2018) förklarar att män och kvinnor generellt sett rapporterar lika mycket smärta och även får lika mycket smärtlindring, vilket tyder på att det inte finns skillnader mellan könen i smärtbehandling samt att genusbias inte existerar inom detta område. Om det inte finns någon genusbias inom smärtlindring hur kommer det sig då att det uppstår en sådan markant skillnad vid andra läkemedel? Det skulle kunna bero på att smärta är en känsla som genom alla tider förskrivits de svaga individerna.
Om vi tillämpar samhällets omedvetna “genusordning” (Määttä & Öresland, 2014), så har kvinnan genom alla tider setts som den svagare individen och därav är det möjligt att vårdpersonal inte tar kvinnor som söker sjukvård på lika stort allvar som män som söker sjukvård, därav kommer den behandling som patienterna får att skilja sig beroende på kön.
Många spekulationer kring dessa skillnader kan ske men en sak är tydlig och det är att hur man än vrider och vänder på det så uppstår det en klar skillnad mellan kvinnor och män när det kommer till utredning samt vilken behandling vårdtagaren får.
Virginia Henderson skriver i sin behovsteori från 1955 att en människas grundläggande behov kan variera beroende på var i livet hen befinner sig. Men skillnaderna mellan könen i den medicinska behandlingen som vårt resultat har kommit fram till, kvarstår efter åldersjustering.
Kvar att diskutera blir hur män och kvinnor kan befinna sig på olika andliga platser i livet trots likvärdig ålder. Om män och kvinnor utifrån detta antagande har olika grundläggande behov, relaterat till vem man är som individ, drabbas de ändå lika hårt av en ojämlik behandling?
- Innebär det då att den ojämlika behandlingen är negativ för sjukvården, eftersom alla individer har olika grundläggande behov att få tillfredsställda?
17
Svaret på den frågan är ja, det spelar stor roll. Detta för att genusbias är oförenligt med kontexten inte bara i den svenska hälso-sjukvårdslagen (SFS 2017:30), utan även i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter (1948-2008). Någonstans har vi alla enats om att mänskligt liv är förenat med vissa rättigheter, där rätten till en god och jämlik vård är förenat med ett gott liv. Existens av genusbias kan vara riskfyllt och leda till felaktiga handlingar i relation till vårt samhälles stadgar, vilket har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias inom vården får konsekvenser för människors rätt till ett gott liv och en god hälsa.
Vår litteraturöversikt i detta arbete har en klinisk relevans för alla vårdgivare. Det är kunskap som skulle kunna få vårdgivare som inte har kunskap om genusbias att ändra sina attityder kring kön och genus och hur det faktiskt påverkar vården. Vilken vård vill vi ge människor i vår värld? Det handlar i grund och botten om människors attityder gentemot andra människor.
Vår humana inställning till varandra. Något som är högst relevant för samtiden.
Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar som design för den här studien då vi ansåg att det var den mest passande designen för vårt syfte.
För att hitta termer som kunde användas som sökord till våra artiklar användes Svensk MeSH.
På grund av att Svensk MeSH inte hade bra termer för just vårt syfte fick vi använda oss egna termer för att kunna precisera artiklar som besvarade vårt syfte. Detta gjorde att vi fick
sökningar som bättre besvarade vårt syfte och underlätta urvalet av artiklar vilket är en fördel men samtidigt en nackdel då vi fick använda oss av flera olika varianter av samma termer för att kunna hitta relevanta artiklar. Sökningarna där vi har använt oss av termer från Svensk MeSH gav oss ett väldigt stort utfall där de flesta artiklar inte var relaterade till syftet och fick exkluderas. Ett av sökorden från Svensk MeSH är primary care, en term som inte föll under våra inklusionskriterier och därför inte borde tagits med vilket kan ses som en svaghet. Trots detta valde vi att inkludera denna sökning då andra länder kopplade primärvården till vård på sjukhus i sina studier, och det gav oss mer material för att besvara vårt syfte då dessa studier var av god kvalitet.
De valda inklusions- och exklusionskriterier användes då vi ansåg att de var relevanta för att denna litteraturöversikt skulle bli så bra som möjligt. Vi valde att använda oss av artiklar som inte var äldre än 10 år för att få den senaste och mest relevanta datan. Detta gjorde att utfallet
18
blev mindre men då de flesta artiklar var skrivna inom ramen för 10 år blev inte bortfallet så stort vilket är positivt. Vi satte även en åldersgräns på patienterna för att precisera den målgrupp vi ville undersöka, nämligen vuxna. När det kom till vilket språk artiklarna var skrivna på utgick vi ifrån ett bekvämlighetsurval och valde de språk vi kan. Då vi var
begränsade till tre språk så fick vi exkludera ett fåtal artiklar som vi inte kunde översätta. Ett annat inklusionskriterium var att artiklarna skulle finnas tillgängliga att läsas i fulltext via Uppsala Universitet vilket är ett måste för att kunna få tag i hela artikeln. Detta skulle kunna ses som en nackdel då det innebär en viss begränsning på antalet möjliga artiklar att välja mellan och ger en sämre förmåga att generalisera resultatet.
Samtliga artiklar har lästs igenom och granskats ett flertal gånger av båda författarna enskilt, för att sedan diskuteras gemensamt. Under bearbetning av artiklarnas innehåll sökte vi efter konkret material, dvs studier som presenterade resultat som kunde besvara vårt syfte, som i detta fall var olika former av könsdiskriminering och genusbias på sjukhus.
Diskussionen rörde sig sedan om respektive artikels huvudfynd, svagheter och styrkor samt likheter och skillnader artiklarna sinsemellan. Syftet var att ta reda på eventuella skillnader mellan könen i behandling av slutenvård på sjukhus, avseende medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling. Utifrån syftet utformades tre rubriker som avspeglar de tre behandlingsformerna. Under respektive rubrik presenteras sedan artiklarnas huvudfynd i relation till varandra.
Ett inklusionskriterium var att artiklarna skulle vara etiskt godkända avseende de fyra grundläggande principerna för forskning på människor. Dessa fyra grundläggande principer benämns som följande, 1)informationskravet, 2) samtyckeskravet, 3)konfidentialitetskravet och 4) nyttjandekravet. Vi har tillämpat dessa forskningsetiska överväganden genom att välja artiklar som var etiskt godkända av en kommitté som har analyserat studien utifrån dessa kriterier. En svaghet utifrån forskningsetiska överväganden är att vi använt oss av ett fåtal artiklar som inte tagit hänsyn till informations- eller samtyckeskravet. Detta på grund av att artiklarna hämtat data från lagförda nationella register där tillåtelse finns att använda materialet till forskning, förutsatt att konfidentialitetskravet följs. Därav har vi inkluderat detta fåtal av artiklar för att få en större datainsamling så att generaliserbarhet kan uppnås.
Vidare forskning på området kommer alltid att vara till nytta då den tid vi lever i ständigt förändras och den medicinska vetenskapen ständigt bör vara i framkant eftersom vård av människor handlar om allas rätt till ett värdigt liv.
19
Vid kvalitetsbedömning av artiklarna användes Bahtsevani et al., 2016 bedömningsmatris.
Styrkan hos bedömningsmatrisen är att den är enkel att följa och med hjälp av poängsystemet kan svaga artiklar lätt urskiljas från starka.
Artiklarna använder sig av statistiska analysmetoder som Chi-2-test och Mann-Whitney U-test till exempel. Utöver dessa kända statistiska analysmetoder användes ett flertal andra metoder som vi inte kände igen, dessa har vi sökt upp för att kontrollera deras externa validitet. Artiklar vars statistiska analysmetod inte varit beskrivet har ändå tagits med då de visade på god intern validitet. De flesta artiklar som valts ut, har uppnått god extern och intern validitet. Flertalet artiklar inkluderade ett stort antal deltagare i sina studier, vilket ligger till grund för en god generaliserbarhet. En god generaliserbarhet, trovärdiga statistiska analyser och en förmåga att replikera studien gav upphov till god extern validitet hos artiklarna. Då de flesta artiklar presenterade val av analysmetod och presenterade all data som tillhörde studien kunde man även se tydliga tecken på god intern validitet. Dessa faktorer togs i beaktande vid bearbetning av artiklarna för att skapa en reliabel litteraturöversikt.
Slutsats
Litteraturöversikten visade att skillnader mellan könen kan ses både inom kirurgisk, medicinsk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus. Inom den kirurgiska behandlingen fanns det en skillnad mellan könen när det kom till tiden individerna fick att samtala med läkare angående vald behandlingsmetod. Psykiatrisk behandling visade det var stora skillnader i vilka läkemedel individerna fick, kvinnor blev i större utsträckning behandlade med sekundära behandlingsalternativ medan män fick primära behandlingsalternativ. Skillnader fanns även inom den medicinska behandling där kvinnor över 65 år hade en längre väntetid på sjukhusen än männen, trots att dem tidigare blivit diagnostiserade med akut koronarsyndrom. Denna studie bidrar med kunskap och förståelse kring hur genusbias existerar i vård av patienter som behandlas på sjukhus. Den påvisade forskningen kan ge vårdpersonal kunskap för att öka både vårdkvalitet och patientsäkerhet. Genusbias är oförenligt med kontexten inte bara i den
svenska hälso-sjukvårdslagen, utan även i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter.
REFERENSLISTA
20
Stoltz, P. (2016) Tolka, värdera och sammanväga bevis. C. Bahtsevani, P. Stoltz & A.
Willman, (Red.), Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet.
(s.106-108.) Lund: Studentlitteratur
*Borkhoff, C. M., Hawker, G. A., Kreder, H. J., Glazier, R. H., Mahomed, N. N., & Wright, J.
G. (2013). Influence of patients’ gender on informed decision making regarding total knee arthroplasty. Arthritis Care & Research, 65(8), 1281–1290. https://doi.org/10.1002/acr.21970
Brucker, K., Whitaker, N., S Morgan., Pettit, K., Thinnes, E., M Banta, A & M Phalmer, M.
(2019). Exploring gender bias in nursing evaluations of emergency medicine residents.
Academic Emergency Medicine, 26(11), p 1266-1272. doi: 10.1111/acem.13843
*Bruins Slot, M. H. E., Rutten, F. H., van der Heijden, G. J. M. G., Doevendans, P. A., Mast, E.
G., Bredero, A. C., Glatz, J. F. C., & Hoes, A. W. (2012). Gender differences in pre-hospital time delay and symptom presentation in patients suspected of acute coronary syndrome in primary care. Family Practice, 29(3), 332–337. https://doi.org/10.1093/fampra/cmr089
*E Spector, P., E Zhou, Z & Xuan Che, X. (2014). Nurse exposure to physical and nonphysical violence, bullying, and sexual harassment: A quantitative review. International journal of nursing studies, 51(1), p 72-84. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.01.010
Etikprövningsmyndigheten. (2020). Vad säger lagen?. Etikprövningsmyndigheten Hämtad från: https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturstudie. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-152).. Lund: Studentlitteratur
FN. (1948-2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förenta Nationerna.
Hämtad från:
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
*Jortveit, J., Govatsmark, R. E. S., Langørgen, J., Hole, T., Mannsverk, J., Olsen, S., Risøe, C., 21
& Halvorsen, S. (2016). Gender differences in the assessment and treatment of myocardial infarction. Tidsskrift for Den Norske Laegeforening: Tidsskrift for Praktisk
Medicin, Ny Raekke, 136(14–15), 1215–1222. https://doi.org/10.4045/tidsskr.16.0224
*Karanti, A., Bobeck, C., Osterman, M., Kardell, M., Tidemalm, D., Runeson, B., Lichtenstein, P., & Landén, M. (2015). Gender differences in the treatment of patients with bipolar disorder:
A study of 7354 patients. Journal of Affective Disorders, 174, 303–309.
https://doi.org/10.1016/j.jad.2014.11.058
Kristoffersen Jahren, N (2006). Grundläggande omvårdnad 4. Solna: Liber AB
*Lee, C. M. Y., Mnatzaganian, G., Woodward, M., Chow, C. K., Sitas, F., Robinson, S., &
Huxley, R. R. (2019). Sex disparities in the management of coronary heart disease in general practices in Australia. Heart (British Cardiac Society), 105(24), 1898–1904.
https://doi.org/10.1136/heartjnl-2019-315134
*Lytsy, P., Hallqvist, J., Alexanderson, K., & Åhs, A. (2019). Gender differences in healthcare management of depression: Aspects of sick leave and treatment with psychoactive drugs in a Swedish setting. Nordic Journal of Psychiatry, 73(7), 441–450.
https://doi.org/10.1080/08039488.2019.1649723
*Madsen, T. E., McLean, S., Zhai, W., Linnstaedt, S., Kurz, M. C., Swor, R., Hendry, P., Peak, D., Lewandowski, C., Pearson, C., O’Neil, B., Datner, E., Lee, D., & Beaudoin, F. (2018).
Gender Differences in Pain Experience and Treatment after Motor Vehicle Collisions: A Secondary Analysis of the CRASH Injury Study. Clinical Therapeutics, 40(2), 204-213.e2.
https://doi.org/10.1016/j.clinthera.2017.12.014
*Manzo-Silberman, S., Couturaud, F., Charpentier, S., Auffret, V., El Khoury, C., Le Breton, 22
H., Belle, L., Marlière, S., Zeller, M., Cottin, Y., Danchin, N., Simon, T., Schiele, F., & Gilard, M. (2018). Influence of gender on delays and early mortality in ST-segment elevation
myocardial infarction: Insight from the first French Metaregistry, 2005-2012 patient-level pooled analysis. International Journal of Cardiology, 262, 1–8.
https://doi.org/10.1016/j.ijcard.2018.02.044
*Meyer, M. R., Bernheim, A. M., Kurz, D. J., O’Sullivan, C. J., Tüller, D., Zbinden, R., Rosemann, T., & Eberli, F. R. (2019). Gender differences in patient and system delay for primary percutaneous coronary intervention: Current trends in a Swiss ST-segment elevation myocardial infarction population. European Heart Journal. Acute Cardiovascular Care, 8(3), 283–290. https://doi.org/10.1177/2048872618810410
Määttä & Öresland. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s.323- 339). Lund:
Studentlitteratur
Naamany, E., Reis, D., Zuker-Herman, R., Drescher, M., Glezerman, M., & Shiber, S. (2019).
Is There Gender Discrimination in Acute Renal Colic Pain Management? A Retrospective Analysis in an Emergency Department Setting. Pain Management Nursing: Official Journal of the American Society of Pain Management Nurses, 20(6), 633–638.
https://doi.org/10.1016/j.pmn.2019.03.004
Nationalencyklopedin, (2020). Kön. Nationalencyklopedin. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6n
Regeringskansliet. (2011). FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Regeringskansliet.
23
Hämtad från:
https://www.regeringen.se/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns-konvention er-om-manskliga-rattigheter
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och- sjukvardslag_sfs-2017-30
Svensk sjuksköterskeförening. (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad
från:https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoters kor/
Vetenskapsrådet, (2020). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
* = orginalartiklar
24
BILAGOR
Bilaga 1. Sammanfattning av artiklar
25 Författar,
år, land
Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Borkhoff, C.
M., Hawker, G. A., Kreder, H. J., Glazier, R.
H., Mahomed, N. N., &
Wright, J. G.
2013, Kanada
Influence of Patients' Gender on Informed Decision Making Regarding Total Knee Arthroplasty
Att undersöka effekten av patientens kön vid
patient-läkar samtal i processen av att
rekommendera total
knäartroplastik .
SAS version 9.0, SMH, GEE, PROC MULT- TEST.
67 läkare deltog efter bortfall på 4 st.
Under samtalen fick kvinnorna genomgå färre IDM steg än männen och fick lägre IDM procent på grund av det. Samtalstiden var även länge för männen (19,6 respektive 17,3).
Kvinnorna blev även rekommendera konservativ behandling oftare än män.
Hög
Bruins Slot, M. Rutten, F.
H., van der Heijden, G.
J. M. G., Doevendans, P. A., Mast, E. G., Bredero, C., Glatz, J. F.
C. Hoes, A.W.
2012, Nederländern a
Gender differences in pre--hospital time delay and symptom presentation in patients suspected of acute coronary syndrome in primary care
Att beskriva skillnader mellan könen i pre-hospitala väntetider och symtompresent ation hos patienter med misstänkt akut koronarsyndro m inom primär sjukvård.
Mann-Whi tney U-test, chi-2-test, Fishers’s exact test, t-test, SPSS version 16.0
290 st. 52%
kvinnor och 48%
män.
medianvärdet på väntetid till att träffa läkare var 45 min för kvinnor och 33 minuter för män. Medianvärdet för väntetid mellan symtom och
hjälpsökande var 108 in för kvinnor och 180 för män.
Kvinnor rapporterade mer utspridd smärta än män.
Medel
Manzo-Silbe rman, S., Coturaud, F., Charpentier, S., Auffret, V., El Khoury, C., Le Breton, H., Belle, L., Marlière, S., Zeller, M., Cottin, Y., Danchin, N., Simone, T., Schiele, F., Gilard, M.
2018, Frankrike.
Influence of gender on delays and early mortality in ST-segment elevation myocardial infarction:
Insnsight from a French Metaregistry, 2005-2012 patient-level pooled analysis.
Att undersöka om skillnader mellan könen påverkar väntetider och mortaliteten på sjukhuset i en stor population
Chi-2-test, Fisher’s exact test, Students t-test, Shapiro- Wilk test, SPSS version 20.0
16733 st 46%
kvinnor och 54%
män.
Det fanns kliniskt relevanta skillnader i väntetid på tiden från symtom till kontakt för hjälp. Där
medelskillnaden låg på 14,4 minuter. Det fanns ingen signifikant skillnad i väntetid från perioden diagnos till behandling. Dödsfall på sjukhuset inträffade 3 gånger så mycket för kvinnor som för män.
Medel
26
Karanti, A,.
Bobeck, C., Osterman, M., Kardell, M.,
Tidemalm, D., Runeson, B.,
Lictenstein, P., & Landé, M. 2015, Sverige.
Gender differences in treatment of patients with bipolar disorder: a study of 7354 patients
Att undersöka potentiella könsskillnader i behandling hos patienter med bipolär.
GAF- symtom score, VIF
7354st.
58%
kvinnor och 42%
män.
Kvinnor fick en annan behandling jämför med män. Kvinnor blev behandlade med ECT, antidepressiva, benzo, lamotrigine och psycoterapi medan männen fick litium.
Neuroleptika gavs också oftare till kvinnor än män.
Hög
Jortveit, J., Govatsmark, R.,
Langörgen, J., Hole, T., Mannsverk, J., Olsen, S., Risöe, C., Halvorsen, S.
2016, Norge
Gender differences in the
assessment and treatment of
myocardial infarction
Föreligger skillnader mellan könen i utredning och behandling av hjärtinfarkt i Norge.
T-test, chi- 2- test, Kaplan- Meier- kurvan, Cox regressions analys, SPSS version 21
24 820 st 42%
kvinnor och 58%
män.
Färre kvinnor än män fick koronarangiografi, men lika stor procent av män och kvinnor genomgår PCI. Kvinnor blir utskrivna med färre sekundärprofylaktiska medel. Det fanns skillnader
komplikationer för kvinnor och män.
Hög
Meyer, M.
R.,
Bernheim, A.
M., Kurz, D.J., O’Sullivan, C.J., Tüller, D., Zbinden, R., Roseman, T., Eberli, F.R., 2019, Schweiz
Gender Differences in patient and system delay for primary percutaneous coronary intervention:
current trends in a Swiss ST-segment elevation myocardial infarction population
Att analysera skillnader mellan könen i olika typer av väntetid, bl.a.
väntetid för PCI. Studien syftar även till att fastställa faktorer som kan förutspå väntetid och associationen mellan kön, väntetid sjukhusmortali tet.
Students t-test, Pearsons korrelation skoefficent ,
Wilcoxons tecken-ran g- test, Fisher’s exact test
430 st.
52%
kvinnor och 48%
män.
Kvinnligt kön var associerat med längre väntetid. Killip klass 3 eller mer och symtom presentation under “off hours” ledde till ökad väntetid hos män men inte för kvinnor. En killip class 3 eller mer och högre ålder var förenat med ökad sjukhusmortalitet
Medel
Lytsy, P., Hallqvist, J., Alexanderso n, K., & Åhs, A. 2019.
Sverige.
Gender differences in healtcare management of
depression:
Aspect of sick leave and treatment with
psychoactive drugs in a Swedish setting.
Att undersöka ifall män och kvinnor diagnostiserad e med depression blev hanterade lika när det kom till sjukskrivning och få medicin utskrivet.
MADRS,
AUDIT, 19 448st.
56%
kvinnor och 44%
män.
Det fanns liten till ingen skillnad mellan könen.
Man kunde se att männen hade lite lägre odds till sjukskrivning medan en högre chans att få mediciner utskrivna.
Medel
Lee, C. Sex Att fastställa Mantel- 130 926 st. Kvinnor fick mer sällan Medel
27
M.Y., Mnarzagania n,G., Woodward, M., Chow, C.K., Sitas, F., Robinson, S., Huxley, R.R.
2019, Australien
disparities in the
management of coronary heart disease in general practices in Australia
huruvida skillnader mellan könen existerar i hanterat av patienter me en historia av hjärt-kärlsjukd om
Haenszel kvadrat-tes t, Stata/ SE version 15.0
40%
kvinnor och 60%
män.
rekommenderade läkemedel utskrivet, särskilt kvinnor under 45 år. Lägre proportion kvinnor blev screenade för riskfaktorer.
Kvinnor har fler riskfaktorer än män.
Madsen, T.E., McLean, S., Linnstaedt, S., Kursz, M.C., Swor, R., Hendry, P ., Peak, D., Lewandowsk i, C., Pearson, C., O’Neil, B., Datner, E., Lee, D., Beaudoin, F.
2018, USA
Gender Differences in Pain Experience and Treatment after Motor Vehicle Collisions: A Secondary Analysis of the CRASH- Injury Study
Att beskriva skillnader mellan könen i upplevelse och behandling av smärta , speciellt användandet av opioider och bensodiazepin er efter utskrivning , för
motorcykelkra sch- relaterad smärta.
Students t-test, Chi-2-test, Stata version 14.0
1878 st.
49%
kvinnor och 51%
män.
Bortfall på 34st.
Kvinnor rapporterade mer allvarligare symtom på
“smärt-katastrofskalan”
och mr peritraumatisk stress efter olyckan.
Kvinnor rapporterade också mer somatiska symtom än män Lika stor andel kvinnor som män fick opioider.
Kvinnor fick inte lika ofta bensodiazepiner.
Medel
Naamany, E., Reis, D., Zuker- Herman, R., Drescher, M., Glezerman, M., Shiber, S.
2019, Israel
Is there gender discriminatio n in acute renal colic pain managment?
A
retrospective analysis in an emergency department setting
Att undersöka administration och hantering av analgetika av personalen i relation till patientens kön.
Och därigenom undersöka omfattningen av
könsdiskrimin ering i behandling av smärta.
SAS software version 9.4, students t-test, fisher’s exact test
824 st.
47%
kvinnor och 53%
män.
VAS var generellt sett högre ho män än hos kvinnor. Fler män än kvinnor fick analgetika.
Antalet läkemedel förskrivet per person var också högre hos män.
Hög
Granskningsmall
28
