Vad som påverkar patientens
följsamhet till livsstilsråd vid typ 2 diabetes
– En litteraturstudie
Influencers of patient’s adherence to advice about life style changes in type 2 diabetes– A literature study
Sofia Stjerngren Karlsson Kerstin Turesson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Erica Lillsjö och Agneta Pihlman Anna Josse Eklund
2018-11-02
Sammanfattning
Titel: Vad som påverkar patientens följsamhet till livsstilsråd vid typ 2 diabetes – En litteraturstudie
Influencers of patient´s adherence to advice about life style changes in type 2 diabetes – A litterature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sofia Stjerngren Karlsson och Kerstin Turesson Handledare: Erica Lillsjö och Agneta Pihlman
Sidor: 17
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, livsstil, egenvård och följsamhet
Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 tillhör gruppen metabola sjukdomar som karaktäriseras av hyperglykemi på grund av defekter i insulinsekretion, insulinabsorption eller båda. Om hyperglykemin förblir okontrollerad finns risk för senkomplikationer. Det är därför av vikt att förstå de faktorer som påverkar patientens livsstil vid diabetes mellitus typ 2.
Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsråd hos patienter med diabetes mellitus typ 2.
Metod: Litteraturstudie där Polit och Becks (2012) forskningsprocess i nio steg följts. Databaserna som använts för artikelsökningen är CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 12 artiklar efter en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.
Resultat: Resultatet redovisas i form av tre kategorier ”Stöd från omgivningen, en avgörande faktor för att uppnå livsstilsförändring”,” Vikten av att personanpassa information” och ”Att se och förstå den socioekonomiska faktorn”. Resultatet visar betydelsen av stöd, informationens innehåll och utförande samt att inkludera de personer som utgör patientens nätverk om så önskas och att beakta patientens socioekonomiska ställning och anpassa de livsstilsråd som förmedlas så följsamhet främjas.
Slutsats: Typ 2 diabetes innebär livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet, hälsosam kosthållning, egenvårdsåtgärder och medicinering. Studien belyser påverkande faktorer till livsstilsförändringar.
Faktorer som belyses i resultatet än vikten av stöd från omgivning, kunskapens kvalitet, förmedlande och utformning samt hur den socioekonomiska situationen påverkar.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND... 1
DIABETES TYP 1 OCH TYP 2 ... 1
OMVÅRDNAD ... 2
LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR OCH EGENVÅRD ... 3
PROBLEMFORMULERING ... 3
SYFTE ... 3
METOD ... 4
LITTERATURSÖKNING ... 4
DATABASSÖKNING ... 5
Tabell 1. ... 5
URVAL 1 ... 6
URVAL 2 ... 6
URVAL 3 ... 6
DATABEARBETNING ... 6
FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN... 6
RESULTAT ... 7
STÖD FRÅN OMGIVNINGEN, EN AVGÖRANDE FAKTOR FÖR ATT UPPNÅ LIVSSTILSFÖRÄNDRING ... 7
VIKTEN AV ATT PERSONANPASSA INFORMATION ... 7
ATT SE OCH FÖRSTÅ DEN SOCIOEKONOMISKA FAKTORN. ... 8
DISKUSSION ... 9
RESULTATDISKUSSION ... 9
METODDISKUSSION ... 12
KLINISK BETYDELSE ... 12
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 12
SLUTSATS ... 13
REFERENSLISTA... 14
Bilaga 1: Artikelmatris ... 18
Introduktion
Diabetes mellitus är en grupp av metabola sjukdomar som karaktäriseras av hyperglykemi vilket uppstår genom defekter i insulinsekretion, insulinabsorption eller båda (Gavin et al.
1997). Hyperglykemi är vanligt vid undermåligt reglerad diabetes vilket över tid leder till komplikationer (World Health Organization [WHO] 2017). Komplikationer vid diabetes är retinopati vilket innebär risk för förlust av syn, nefropati som leder till njursvik och neuropati medför risk för fotsår, amputation och charcotfot. Charcotfot är en sällsynt skada som uppstår i foten samt vristen och orsakar deformiteter. Diabetespatienter är även mer benägna att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (Gavin et al. 1997).
För yrkesutövande sjuksköterskor är det och kommer i framtiden bli allt vanligare att behandla patienter med diabetes oavsett om arbetet utförs inom somatisk-, primär- eller kommunalvård på särskilt boende eller i patientens hem. Det är därför av vikt för
yrkesverksamma sjuksköterskor att ha förståelse och kunskap om de faktorer som påverkar patientens livsstilsval (Bailey et al. 2011).
Bakgrund
DMT2 är den vanligaste formen av diabetes och är även den sjukdom som ökar mest i världen, och antalet diagnostiserade fortsätter att stiga (Mulder 2017). År 2035 beräknas 592 miljoner människor leva med DMT2 (Herre et al. 2015). Behandlingsrekommendationer vid DMT2 är regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och att följa medicinregimen vilket förebygger uppkomsten av komplikationer (WHO 2017).
Diabetes typ 1 och typ 2
Diabetes typ 1 innebär en avsaknad av insulinsekretion på grund av autoimmun destruktion av pankreas b-celler. Utvecklingen av den autoimmuna destruktionen är individuell, dock sker en snabbare utveckling av destruktionen i yngre åldrar. Risken för typ 1 diabetes kan påvisas genom genetiska markörer (Gavin et al. 1997).
Vid diabetes mellitus typ 2 (DMT2) uppstår en inadekvat insulinsekretion i pankreas och/eller resistens mot insulin då det cirkulerande insulinet ej absorberas (Gavin et al. 1997). Med ålder minskar insulinkänsligheten vilket är en av anledningarna till att typ 2 diabetes är vanligare hos äldre och insjuknande sker över tid. Dock blir det allt vanligare att yngre personer drabbas av diabetes typ 2 (Mulder 2017). Riskfaktorer för utveckling av diabetes typ 2 är fetma, bukfetma, inaktivitet och ålder (Gavin et al. 1997).
Diabetes mellitus typ 1 debuterar i regel akut med symtomen: polyuri, polydipsi synrubbning, viktminskning, infektion, konstant hunger och fatigue. De symtom som uppstår vid DMT2 liknar de vid diabetes mellitus typ 1 men är i regel mer diffusa, vilket resulterar i att
diagnosticering sker långt efter insjuknandet och komplikationer redan kan ha uppstått (WHO 2017). DMT2 har flera olika orsaker men diagnosen förutsätter dock att det inte finns tecken på autoimmun destruktion av pankreas och att personen inte har någon annan känd orsak till diabetes (Lindholm 2009).
Behandlingen av DMT2 utgörs främst av livsstilsförändringar i form av hälsosam kost och fysisk aktivitet, vilket även är en förebyggande behandling för sjukdomens komplikationer (Whittemore et al. 2003). När resultatet av livsstilsförändringar inte är tillräckligt bör farmakologisk antidiabetisk behandling påbörjas. Metformin (biguanider) är den vanligaste farmakologiska behandlingen som administreras peroralt och hämmar leverns
glukosproduktion. När den perorala behandling och livsstilsförändringar är otillräcklig för en adekvat behandling av hyperglykemi kan insulin komma att vara nödvändigt
(Läkemedelsverket 2017).
Omvårdnad
Vid omvårdnaden av patienten tillämpas ett humanistiskt perspektiv där individen bör
bemötas med respekt utifrån hans/hennes förutsättningar och sjuksköterskan bör arbeta utifrån en jämlik vård och hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2016a). Arbetet som sjuksköterska innebär självständigt ansvar för omvårdnaden av patienter vilken grundar sig i
kärnkompetenserna. Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska utgörs av sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättring och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogik i
omvårdnadsarbete. Kärnkompetenserna tillhandahåller stöd åt sjuksköterskan och tydliggör sjuksköterskans kompetens. (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orem (2001) beskriver patientens delaktighet som hans/hennes engagemang i behovet av egenvård. Vilket förutsätter att patienten besitter nödvändig kunskap samt intresse till egenvård, vilket uppnås genom samtal där patientens kunskap om egenvårdbehov och livsstilsförändringar framkommer. Orem beskriver tre dimensioner till det egna vårdandet: utveckling, genomförbarhet och tillräcklighet. Där utveckling: ökad kunskap, genomförbarhet: förmåga till de livsstilsförändringar egenvården kräver och tillräcklighet: antalet livsstilsförändringar och egenvårdsåtgärder patienten har förmågan att genomföra. Patientlagen (SFS 2014:821) stärker patientens ställning i vården genom att patienten och hans/hennes närstående ska göras delaktiga samt få möjlighet att medverka i vården som ges genom att patienten självs ska ges möjlighet att utföra vård- eller behandlingsåtgärder han/hon har förmåga att utföra.
Genom att personcentrera vården synliggörs patienten då han/hon inte bara ses som en individ utan är en del i en helhet med ett socialt sammanhang med närstående, partner eller andra betydelsefulla personer. Vid personcentrerad vård ses inte patienten som sin sjukdom utan som en person. Bästa möjliga förutsättningar skapas för patienten att göra genomtänkta och informerade val kring hans/hennes hälsa. Vilket uppnås genom att låta personen göra valen utan att vårdpersonal moraliserar. Exempelvis att inte skuldbelägga en patient med DMT2 som inte följer råden om fysisk aktivitet (Svensk sjuksköterskeförening 2016b).
Patientens förmåga till egenvård bör utgöra sjuksköterskans fokus och på så sätt främja den.
Främjandet av egenvården sker genom förmedlande av den kunskap patienten behöver besitta om sin egenvård och dess betydelse för bevarandet av liv, hälsa och välbefinnande.
Sjuksköterskan utgör här en viktig roll genom bedömning, vägledning, stöttning och utbildning av patienten utifrån hans/hennes förmåga och kunskap. Om patienten ej besitter förmågan att utföra sin egenvård kan det resultera i egenvårdbrist. Vilket innebär att patienten inte är kapabel att ta hand om sig själv, då utgör sjuksköterskan en betydande roll för
säkerställandet av patientens behov. När patienten inte kan sköta sin egenvård på egen hand är
det sjuksköterskans uppgift att bedöma om egenvården ska utföras av närstående till patient om möjligt eller av sjuksköterskan (Orem 2001).
Livsstilsförändringar och egenvård
Egenvård innehar en vital roll för personer med DMT2 då det förebygger komplikationer till sjukdomen (Hall 2015). Egenvård definieras som en medveten handling som individer initierar och utför i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande (Orem 2001).
livsstilsförändringar vid DMT2 definieras som förändringar i det dagliga livet, såsom
kostförändringar och ökad fysisk aktivitet (Chen et al. 2014). Kostrekommendationer som ges är begränsad konsumtion av rött kött som innehåller höga fetthalter samt drycker och
livsmedel som innehåller socker, salt och alkohol. Liksom att öka intaget av fisk, skaldjur, nötter, fröer, baljväxter, frukt, bär och grönsaker samt att äta regelbundet (Nordiska
ministerrådet 2014). Rekommendationer för fysisk aktivitet är minst 30 minuters träning per dag. Fysisk aktivitet tre gånger per vecka måttligt till intensivt påverkar blodglukosvärdet positivt och minskar även risken för diabeteskomplikationer (Statens folkhälsoinstitut 2006).
Den huvudsakliga behandlingen är som tidigare beskrivet icke-farmakologisk vilket innebär hälsosamma kostvanor, ökad fysisk aktivitet (World Health Organization 2017) och innebär livslång livsstilsförändring med självdisciplin (Buchmann et al. 2016). Egenvård är en medveten handling som individen själv utför och som lärs in genom kommunikation och relationer (Orem 2001). Vidare förklaras innebörden av egenvård som besittning av adekvat kunskap om medicinhantering, att på̊ egen hand kunna behandla tillstånd som inte kräver sjukvård samt söka hjälp när behovet uppstår (Hall 2015).
Begreppet self-efficacy är något som Bandura (1977) lyfte fram för att förklara människors tro på sig själva och deras egna förmågor att hantera en situation. Den egna tilltron har en betydande del i hur en person hanterar livet och förändringar. I de artiklar som används för studiens resultat förekommer begreppet self-efficacy, då det inte finns någon klar översättning till svenska används begreppets engelska form.
Problemformulering
Det blir allt vanligare med DMT2 världen över vilket kräver förändringar i patientens livsstil om sjukdomen ej skall leda till komplikationer. Livsstilsförändringar inriktas främst på regelbunden fysisk aktivitet och hälsosam kost och är sjukdomens grundbehandling vilket patienten själv utför. Förståelse av de faktorer som påverkar patientens följsamhet till livsstilsråd är därför av vikt för sjuksköterskor/vårdpersonal i alla delar av vården för en adekvat omvårdnad.
Syfte
Syftet med studien är att belysa vad som påverkar följsamhet till livsstilsråd hos patientermed diabetes mellitus typ 2.
Metod
Enligt Polit och Beck (2012) ska en litteraturstudie vara omfattande, bygga på aktuell forskning och vara grundligt utförd. De beskriver även vikten av att använda artiklar vilka härstammar från primärkällor. Vid litteraturstudien följdes Polit och Becks (2012)
forskningsprocess i nio steg (Figur 1) och är densamma som vid en hel forskningsstudie. En litteraturstudie skall vara högkvalitativ och reproducerbar därför följs forskningsprocessens nio steg systematiskt där urval, inklusions- och exklusionskriterier tydligt framgår. Det kräver att de som utfört studien även har varit opartiska och insiktsfulla i sin tolkning av
informationen som sökt fram (Polit & Beck 2012).
Figur 1. Polit och Becks (2012) nio steg för litteraturstudie (fritt översatt från engelska till svenska).
Litteratursökning
I enlighet med steg ett från Polit och Becks (2012) nio steg formulerades samt förfinades syfte. Därefter valdes sökord ut för artikelsökning i databaserna PubMed och CINAHL enligt steg två i Polit och Becks (2012) nio steg. Databaserna valdes då de båda databaserna
innefattar forskningsområdet omvårdnad. Målet med de valda sökorden var att finna adekvata vetenskapliga artiklar i vetenskapliga publikationer vilka svarar mot studiens syfte. I steg tre genomfördes databassökningen där sökorden applicerades och träffresultatet utgjordes av potentiella artiklar i form av primärkällor (se tabell 1).
1. Formulering samt förfinande av syfte
2. Skapa sökstategi genom val av databas
och sökord
3. Genomförande av databassökning efter
potentiella artiklar i form av primärkällor
4. Granskning av valda poteniella artiklar mot syfte artiklar sorteras
bort som ej är av intresse för syftet 5. Läsning av utvalda
artiklar i en helhet 6. Användbar data identifieras och kodas
7. Kritiskt granska utvalda artiklars vetenskapliga kvalitet
8. Analysera och samordna information
9. Resultat sammanställs.
Databassökning Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna som användes för databassökningarna var publikationer som publicerats mellan 2013-01-01 och 2018-09-19 de skulle även vara kollegialt granskade (peer reviewed), endast innefatta vuxna (all adults i Cinahl, från 19 år i Pubmed). Ytterligare ett
inklusionskriterie var att artiklarna publicerats på svenska eller engelska.
Exklusionskriterier
De exklusionskriterier som applicerades i de båda databaserna var sökträffar där
publikationen berör annan form av diabetes än DMT2 samt patienter med kognitiv svikt.
Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. I PubMeds sökning användes MeSH-termer (medical subject heading) dessutom lades nurs* till då endast de sökträffar som omfattade omvårdnadsforskning var relevanta för syftet. I CINAHL byggde sökningen på headings där Diabetes mellitus typ 2 söktes som exact subject heading (MH) resterande sökord söktes i form av word in subject heading (MW) se tabell 1 nedan.
Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed Diabetes Mellitus type 2(MeSH)
(S1) 22065
Patient compliance (MeSh)) (S2) 12977
Behavior (MeSH) (S3) 193583
Life style (MeSH) (S4) 13901
Nurs* (S5) 59369
S1 AND S2 720
S1 AND S2 AND S3 14469
S4 OR S3 AND S2 AND S1 722
S4 OR S3 AND S2 AND S1 AND S5 80 22 7 6
CINAHL Diabetes Mellitus type 2(MH) (S1) 4952 Patient compliance (MW) (S2) 2745
Behavior (MW)(S3) 11796
Life style (MW) (S4) 3418
S1 AND S2 182
S1 AND S2 AND S3 32 22 9 6
S1 AND S2 AND S3 AND S4 7 1 1 0
S4 OR S3 AND S2 AND S1 0
Tabell 1. Databassökning. Exact subject heading (MH), word in subject heading (MW).
Utförd 2018-09-19.
Urval 1
Vid identifiering av relevanta artiklar genomfördes följande urval enligt fjärde steget i Polit och Becks (2012) nio steg (figur 1). De 119 artiklarnas relevans granskades mot studiens syfte utifrån artiklarnas titel, abstract och syfte. Efter urval 1 kvarstod totalt 45 artiklar av de 119 sökträffarna, 22 stycken från Pubmed och 23 stycken från Cinahl.
Urval 2
Samtliga 45 artiklar lästes sedan i fulltext enligt Polit och Becks (2012) femte steg (figur 1). I enlighet med sjätte steget identifierades användbar data som kodades utifrån
litteraturstudiens syfte och de artiklar som ej svarade mot syftet sorterades bort. Relevant data identifierades genom granskning av artiklarnas syfte, metod, resultat samt diskussion. Totalt kvarstod här 17 artiklar.
Urval 3
I enlighet med Polit och Becks (2012) sjunde steg (figur 1) gjordes en ingående kritisk granskning av artiklarna med hjälp av granskningsmallarna: Guide to an overall qritique of qualitative research report och Guide to an overall critique of quantitative research report från Polit och Beck (2012). Utav de 17 artiklarna som granskades valdes 12 ut till urval tre.
De artiklar som valdes bort klarade ej den kritiska kvalitetsgranskningen. Totalt bestod urvalet av åtta kvantitativa artiklar, tre kvalitativ och en mixed metod.
Databearbetning
I enlighet med det åttonde steget i Polit och Becks (2012) nio steg granskades och
analyserades den identifierade datan från artiklarna i det tredje urvalet och samordnades. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid artikelgranskningen. Resultaten i artiklarna
analyserades och diskuterades gemensamt samt kartlades de kategorierna som ansågs relevanta för studiens syfte. Artiklarna numrerades från 1–12 och de olika kategorierna färgkodades. Varefter data bearbetades framstod kategorier. Resultatet av databearbetningen sammanställdes och redovisas i resultatet.
Forskningsetiska ställningstaganden
Vid urval och presentation av resultatet till litteraturstudier bör etiska överväganden göras.
Samtliga artiklar skall även enligt inklusionskriterierna vara kollegialt granskade (peer reviewed). Vid redovisningen av resultatet skall data som redovisas ej förvrängas utan redovisas i sin helhet. I första hand söks primärkällor för att undvika eventuella tolkningar av primärförfattare (Forsberg & Wengström 2016).
Vid utförandet av arbetet har vi båda varit delaktiga genom att vi suttit tillsammans och diskuterat samtliga steg i processen. Likaså användes engelsk-svenskt lexikon då språkkunskaper brister och på så vis minskas risken för feltolkningar och brister i översättning.
Resultat
Resultatet baseras totalt på 12 artiklar vilka är genomförda i USA (n=3), Portugal (n=3), Israel (n=1), Nederländerna (n=1), Kanada (n=1), Grekland (n=1), Iran (n=1), Sydafrika (n=1) varav åtta kvantitativa, två kvalitativa och en mixed metod. I Bilaga 1, artikelmatris redovisas samtliga artiklar. Efter att de 12 artiklarna analyserats och bearbetats framkom tre kategorier som utgjorde resultatet i studien vilka var Stöd från omgivningen, en avgörande faktor för att uppnå livsstilsförändring, vikten av att personanpassa information samt att se och förstå den socioekonomiska faktorn.
Stöd från omgivningen, en avgörande faktor för att uppnå livsstilsförändring Resultatet belyser betydelsen av stöd från familj, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal men även den negativa påverkan vilket framkom som underkategorier med då de går i
varandra sattes de samman och redovisas under kategorin stöd och markeras i kursivtext.
Stöttning från personer i patientens omgivning framkommer som en faktor för patientens förmåga till genomförande av livsstilsförändringar (Ramkisson et al. 2017; Kooiman et al.
2018; Satterwhite Mayberry et al. 2016; Graça Pereira et al. 2015; Maslakpak Hemmati et al.
2017). Patienterna indikerade att närstående har en stor och viktig roll för känslan av stöd vilket även gav patienterna ett ökat välmående (Ramkisson et al. 2017), ökad grad av
följsamhet till utförande av fysisk aktivitet (Kooiman et al. 2018; Satterwhite Mayberry et al.
2016; Graça Pereira et al. 2015) samt hälsosam kosthållning (Satterwhite Mayberry et al.
2016; Graça Pereira et al. 2015). Stöttning från partner och familj var av särskild vikt för genomförandet av livsstilsförändringar (Ramkisson et al. 2017; Kim et al. 2015) framförallt då det påvisade att patientens self- efficiacy stärktes (Kim et al. 2015). Patienterna förmedlade ett behov av stöttning för utförandet av fysisk aktivitet (Mladenovic et al. 2014; Ramkisson et al. 2017), kostförändringar samt fotvård (Ramkisson et al. 2017).
Patienter beskrev att när någon familjemedlem och/eller närstående uttryckte sitt missnöje eller argumenterade angående livsstilen kring DMT2 upplevdes det frustrerande och hämmande för patientens följsamhet till livsstilsförändringar (Ramkisson et al. 2017).
Involverande av familj beskrevs vara av vikt för patienten vid information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal via telefon eller vid fysiskt möte (Satterwhite Mayberry et al.
2016; Maslakpak Hemmati et al. 2017). När partner medverkade och tog del av information angående livsstil vid DMT2 förbättrades patienters följsamhet till råd om livsstilsförändringar signifikant (Maslakpak Hemmati et al. 2017).
Patienters ålder i korrelation med partnerskapstid påverkade följsamhet till fotvård (Graça Pereira et al. 2015, Chourdakis et al. 2014) även kvinnor och de patienter som haft en kortare tid sedan diagnostisering av DMT2 följde råden kring fotvård bättre (Chourdakis et al. 2014).
Majoriteten av patienter beskrev känslan av stöd från hälso- och sjukvårdpersonal som påverkad om språket var en barriär (Kim et al. 2015).
Vikten av att personanpassa information
Resultatet belyser vikten av informationens innehåll och utförande samt att inkludera de personer som utgör patientens nätverk om så önskas. Även här framkom i bearbetningen underkategorier men de kunde inte särskiljas och därför redovisas de under kategorin om information och markeras i kursivtext.
Informationen som ges och hur den förmedlas är av stor vikt samt inkluderandet av familj och närstående beskrivs ha en nyckelroll för följsamheten till livsstilsråd hos patienter med DMT2. Kunskapen som förmedlas innefattar information om DMT2 konsekvenser, vikten av metabol kontroll, regelbunden fysisk aktivitet, fotvård, hälsosam kost och
blodsockerkontroller i ett behandlande och förebyggande syfte (Graça Pereira et al. 2016;
Graça Pereira et al. 2015; Masumeh Hemmati et al. 2017, Avraham et al. 2016; Chourdakis et al. 2014; do Rosario Pinto et al. 2017; Ramkisson et al. 2017). Informationen om DMT2 ges till patienten och partnern så ett gemensamt förhållningssätt till DMT2 kan tillämpas.
Kunskapen minskar fördomar kring DMT2 och därför komplikationer av sjukdomen.
Patienter och partner uttrycker ett behov av åtgärder gällande familjecentrerad utbildning (Graça Pereira et al. 2015; Ramkisson et al. 2017) särskilt vid nydebuterad DMT2 (Graça Pereira et al. 2016). När undervisning ges bör hälso- och sjukvårdspersonal ta hänsyn till språkbarriärer (Kim et al.2015; Avraham et al. 2016; Chourdakis et al. 2014) och innehållets språk i undervisningen bör anpassas till mottagaren (Avraham et al. 2016; Chourdakis et al.
2014).
Ökad livskvalitet, self-efficacy och förbättrad inställning mot DMT2 upplevs när patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är i samförstånd (Kim et al. 2015). Uppföljning av patienter efter given undervisning främjar följsamheten (Maslakpak Hemmati et al. 2017).
Sjukdomstid, ålder och kunskapsnivå påverkar följsamheten till råd vid DMT2. patienter som levt med sjukdomen länge uppvisar en adekvat kunskap om komplikationer av DMT2. Vilket har en positiv påverkan på följsamheten av livsstilsråd, den motsatta effekten observeras hos patienter med nyligen debuterad DMT2 och vid lägre kunskapsnivå (Chourdakis et al. 2014;
do Rosário Pinto et al. 2017). Motivationen till daglig aktivitet ökade vid användande av aktivitetsmätare då patienterna upplevde framstegen som mätbara. När den dagliga aktiviteten ökat med 1000 steg eller mer påvisades även förbättringar i blodsockernivå (Kooiman et al.
2018).
Att se och förstå den socioekonomiska faktorn.
Resultatet påvisat att patientens socioekonomiska ställning har stor betydelse för patientens följsamhet. Även här framkom underkategorier som inte kunde särskiljas och markeras med kursivtext.
Låg inkomst är en utmärkande faktor för patienters följsamhet till livsstilsråd vid DMT2 (Chourdakis et al. 2014; Satterwhite Mayberry et al. 2016; Keene et al. 2018; Ramkisson et al. 2017; do Rosário Pinto et al. 2017) och påverkar möjligheten till hälsosam kosthållning därför behöver hälso- och sjukvårdspersonal individanpassa livsstilsråden (Chourdakis et al.
2014). Den låga inkomsten beskrivs som en särskilt påverkande faktor då förmågan att följa livsstilsråd är mycket låg eller obefintlig (Satterwhite Mayberry et al. 2016; Keene et al. 2018;
do Rosário Pinto 2017) patienter uttrycker viljan att följa livsstilsråden men beskriver att den ekonomiska situationen kräver prioriteringar mellan kostnaden för boende och kostnaden för DMT2 bestående av hälsosamma livsmedel och läkemedel (Keene et al. 2018; do Rosário Pinto et al. 2017) liksom förmågan att utföra blodsockerkontroller påverkas då den har en hög kostnad för patienten (Chourdakis et al. 2014).
Segregation förekommer som en påverkande faktor både ekonomiskt och etniskt (Ramkisson et al. 2017; Satterwhite Mayberry et al. 2016; Keene et al. 2018), etniskt segregerade grupper påtalar bristen på tillgänglighet till hälso- och sjukvård (Ramkisson et al. 2017) även
låginkomsttagare uttrycker en brist på tillgänglighet till hälso- och sjukvård (Satterwhite Mayberry et al. 2016; Keene et al. 2018). Patienter med mindre resurser har ofta svårt att
medverka vid interventioner då arbete prioriteras och ändrade arbetstider gör det svårt för patienterna att kunna transportera sig till möte då ekonomin brister (Satterwhite Mayberry et al. 2016; Keene et al. 2018). Området patienten bor i har en påverkande faktor då känslan av säkerhet i området är låg och resulterar i att patienten ej vågar utföra den fysiska aktiviteten (Chourdakis et al. 2014).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar följsamheten till livsstilsråd hos patienter med diabetes mellitus typ 2.
Resultatet baseras totalt på 12 artiklar vilka är genomförda i USA (n=3), Portugal (n=3), Israel (n=1), Nederländerna (n=1), Kanada (n=1), Grekland (n=1), Iran (n=1), Sydafrika (n=1) varav åtta kvantitativa, två kvalitativa och en mixed metod. I Bilaga 1, artikelmatris redovisas samtliga artiklar. Efter att de 12 artiklarna analyserats och bearbetats framkom tre kategorier som utgjorde resultatet i studien vilka var Stöd från omgivningen, en avgörande faktor för att uppnå livsstilsförändring, vikten av att personanpassa information samt att se och förstå den socioekonomiska faktorn.
Resultatdiskussion
Stöd, en avgörande faktor för att uppnå livsstilsförändring
Litteraturstudiens resultat visar att stöd från omgivningen är en påverkande faktor för följsamheten till livsstilsråd som förmedlas av hälso- och sjukvårdpersonal. I studien utförd av Ågård et al. (2016) bekräftas vikten av stöd då patienter som upplever brist på stöd även upplever förlust av glädje och livskvalitet. Staffs et al. (2017) beskriver i sin studie att patienter ofta önskar mer frekvent stöd från sjuksköterskan framförallt angående hälsosam kost.
I litteraturstudien framkommer det att patientens närstående besitter en viktig roll för känslan av stöd och till förmågan att förbättra livsstilen framförallt den fysiska aktiviteten och
hälsosam kost. Vilket i sin tur gav ett ökat välmående. Närstående och partner har en nyckelroll för patientens följsamhet till livsstilsförändringar samt han/hennes känsla av self- efficacy. Tovars et al. (2013) studie styrker partner och närståendes roll samt att self-efficacy visar sig inneha en indirekt påverkan till följsamheten vid livsstilsförändring och egenvård.
Interventioner för ökad self-efficacy för patienter med kroniska sjukdomar tillsammans med familj/vänner och hälso- och sjukvårdspersonal har visats vara effektivt för följsamhet till råd som ges vid diabetes mellitus. En signifikant effekt till att följa livsstilsråd påvisas om stöd finns från läkare och hälso- och sjukvårdsteam vilket också stärker resultatet i denna studie ytterligare.
Det framkommer i studiens resultat att patienten har ett behov av stöd för utförande av fysisk aktivitet, hälsosam kost och fotvård. Familjens involverande beskrevs vara av vikt även vid information från hälso- och sjukvården vid fysiska möten eller via bokade möten på telefon.
När hälso- och sjukvården stöttade patienten med frekventare fysiska möten eller
telefonmöten stärktes deras känsla av stöd. Vilket styrks av Döblers et al. (2018) studie där telefonbaserad intervention och stöttning gavs. När partner medverkade och tog del av information angående livsstil förbättrades följsamheten signifikant.
I litteraturstudien framkommer ålder som en positiv påverkan till utförandet av fotvård i relation till partnerskapstid, kön och nydebuterad DMT2. Reaneys et al (2018) studie beskriver vikten av en delaktig partner för följsamheten av fotvårdsråd. De patienter som ingick i ett äktenskap/relation som varat under flera år hade en högre grad av följsamhet än de patienter som hade haft kortare relationer då stöd i fotvården orsakade obekväma känslor hos patienterna.
Litteraturstudien resultat påvisar en negativ påverkan på följsamheten till livsstilsförändringar vid osämja inom familjen/relationer. Satterwhites et al. (2014) studie visar att patienter med DMT2 och låg kunskap om hälsa var mer sårbara när familjemedlemmar var negativa och med hämmande inställningar vilket visar sig i följsamheten till glykemisk kontroll. Purcell och Cutchen (2013) beskriver att patienter upplevde familjen och vänners stöd som ett irriterande moment när kostvanor kritiserades och höga krav ställdes. Språkbarriärer påverkade upplevelsen av stöd från hälso- och sjukvården. Vilket beskrivs ingående av Okrainec et al. (2017) där kanadensiska immigranter upplevde att språket skapade problem när de uppsökte sjukvården vilket i sin orsakar problem för främjandet av hälsa.
Vi anser att känsla av stöd kan appliceras inom alla områden där individer möter svårigheter/förluster eller livsförändringar. Som sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal bör man se patienten i ett sammanhang med familj och närstående.
Vikten av att personanpassa information
Resultatet i litteraturstudien visar att sättet information ges på samt att innehållet är av stor vikt tillsammans med inkluderandet av familj och närstående för följsamheten till livsstilsråd vid DMT2. Den kunskap som förmedlas genom informationen om DMT2 ska innefatta konsekvenser, vikten av metabolkontroll, fysisk aktivitet, blodsockerkontroller, hälsosam kost och fotvård i syfte att behandla, förebygga och förbättra. Booths et al. (2013) studie belyser att patienter upplevde svårigheter med utförande av kostförändringar då familjen inte besitter kunskap eller förståelse till DMT2. Vid ny diagnos upplevde patienterna informationen som överväldigande då de inte kunde bearbeta all information. Det resulterade istället i att de inte kunde sortera informationen som förmedlats. När information om DMT2 förmedlas till patienten tillsammans med hans/hennes partner främjas ett gemensamt förhållningssätt, samt uppföljning efter given undervisning påvisas vara av vikt. Orems (2001) omvårdnadsteori belyser vikten av ett holistiskt förhållningssätt där sjuksköterskan utgör en betydande roll för stärkandet av patientens förmåga till att utföra egenvård och livsstilsförändringar.
Kunskap om DMT2 minskar fördomar om sjukdomen och de komplikationer som kan uppstå.
I relation till det uttrycker patienter och partner ett behov av fler åtgärder inom
familjefokuserad utbildning. Isakssons et al. (2015) studie lyfter vikten av att informera patienter tillsammans med deras familj då de uttryckte ett behov av att känna
grupptillhörighet och förståelse. Sjukdomstid, ålder, nivå av kunskap är ytterligare
påverkande faktorer där patienter som haft en längre sjukdomstid visade på en högre nivå av kunskap och förståelse för DMT2 komplikationer och där med bättre följsamhet till
livsstilsråd (Isaksson et al. 2015).
Vid utbildning bör hälso- och sjukvårdspersonal ta hänsyn till språket i informationen vilket anpassas till mottagaren. När samförstånd råder mellan patienten och hälso- och
sjukvårdpersonal resulterar detta i ökad livskvalitet, self-efficacy samt förbättrad inställning till DMT2. McCalls och Martin Ginis (2004) studie styrker vikten av informationens
utformning i form av ett lättförståeligt och naturligt språk för läsaren/åhöraren samt att innehållet mottages bättre om det är positivt betingat.
Hos patienter som använde sig av aktivitetsmätare ökade motivationen vilket resulterade i ökad daglig fysisk aktivitet, aktivitetsmätaren ansågs som mycket användbar för följsamheten.
Hos patienter som ökade den dagliga fysiska aktiviteten med 1000 steg eller mer sänktes blodsockernivån. Polgreens et al. (2018) studie visar på positiva resultat vid användandet av aktivitets mätare i form av Fitbit i kombination med dagliga mål. De dagar mål ej satts nåddes inte behovet av daglig fysisk aktivitet.
Som hälso- och sjukvårdspersonal är det av vikt att beakta patienten i ett sammanhang och bör därför erbjuda familj och närstående att närvara när information ges. Framförallt vid en ny diagnos då det kan vara svårt för patienten att ta till sig all information som förmedlas. När information skall ges bör sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal tänka på om behov finns för tolk samt använda ett talspråk som patienten och hans/hennes familj och närstående kan förstå.
Att se och förstå den socioekonomiska faktorn
Resultatet i litteraturstudien visar att låginkomst är en särskilt påverkande faktor då förmågan att följa livsstilsråd är mycket låg eller obefintlig, patienter uttrycker viljan att följa
livsstilsråden men beskriver att den ekonomiska situationen kräver prioriteringar mellan kostnaden för boende och kostnaden för DMT2. Även förmågan att utföra
blodsockerkontroller påverkas då den har en hög kostnad för patienten. Chaufan et al (2012) skriver också om hur deltagarna i studien var tvungna att välja mellan kostnaden för boende, hälsosam mat och andra grundläggande behov.
Litteraturstudiens resultat visar även att inkomsten påverkar patientens möjlighet till en hälsosam kosthållning därför behöver hälso- och sjukvårdspersonal anpassa kostråden.
Chaufans et al. (2012) studie styrker det då de lyfter hur låg socioekonomisk status är en påverkande faktor till en hälsosam livsstil. Framförallt då den hälsosamma maten är kostsam.
Segregation förekommer och är en påverkande faktor både ekonomiskt och etniskt. Grupper som är etniskt samt ekonomiskt segregerade påtalar bristen på tillgänglighet till hälso- och sjukvård. I studien av Jacobs Kronenfeld (2012) belyses segregationsproblemen samt att debatt förs för jämlikhet i vården.
Patienter med mindre resurser har ofta svårt att medverka vid interventioner då arbete prioriteras och ändrade arbetstider gör det svårt för patienterna att kunna transportera sig till möte då ekonomin brister. Vilket styrks av Chaufans et al. (2012) studie där transport till arbete belyses som problematiskt om personen har en låg socioekonomisk status.
Området i vilket patienten bor har en påverkande faktor och när känslan av säkerhet i området är låg resulterar det i att patienten ej vågar utföra den fysiska aktiviteten. I studien av Visagie et al. (2017) påvisades att boendet och omgivande miljö inte enbart påverkar individer med sjukdom utan även den friska befolkningen.
Även i Sverige finns socioekonomiska faktorer som påverkar patientens följsamhet till
livsstilsråd. Exempelvis om patienten inte har ekonomin att betala de nödvändiga medicinerna eller komma upp i högkostnadsskydd. Även livsmedel för en hälsosam kosthållning får
prioriteras då de är mer kostsamma.
Metoddiskussion
Genomförandet av litteraturstudien utfördes utifrån Polit och Becks (2012) forskningsprocess i nio steg, vilket medförde ett metodiskt och strukturerat arbetssätt som stärker studiens tillförlitlighet, trovärdighet och replikerbarhet.
De två databaserna (PubMed och CINAHL) som användes i studien gav ett brett resultat och artikelträffarnas innehåll har en stor bredd då databasernas innehåll skiljer sig från varandra.
Inklusionskriterier användes där engelska och svenska inkluderades som språk eftersom det är ett språk som behärskades av båda författarna i denna studie vilket stärker tillförlitligheten i studien och risken för tolkningsfel vid översättning minimerades. Tidsgränsen för artiklarna var 2013-01-01 till 2018-09-19 då DMT2 är ett forskningsområde där det bedrivs mycket forskning och ny relevant forskning ville utvinnas. Det fördes en diskussion kring artiklarnas aktualitet där tidsgränsen ansågs lämplig när jämförelse av artiklar publicerade 2013 och artiklar publicerade 2018 gjordes. Ytterligare inklusionskriterie var ålder på patienter som deltagit i studien då de skulle vara av vuxen ålder, vilket innebar 18 år eller äldre. Här skiljde sig filtren som var möjliga att applicera i databaserna. I PubMed användes filtret 19 år eller äldre istället och i CINAHL alla vuxna (all adults).
Sökord som valdes var MeSH-termer i PubMed (medical subject heading), major heading (MH) och word in subject heading (MW) i CINAHL. För att säkerställa artikelträffarnas relevans användes samma sökord i båda databaserna. I PubMed söktes även Nurs* i fritext då databasen i huvudsak är en medicinsk databas, endast artiklar inom omvårdnadsforskning var av intresse för studien.
Det ansågs att antalet artiklar som återfanns i de utvalda databaserna för studien, PubMed och CINAHL var tillräckligt därför gjordes bedömningen att någon mer databas ej behövdes.
Relevanta artiklar kan ha missats då ingen ytterligare databas användes. Artiklarnas studier utfördes i många olika länder och visar på en internationell presentation och redovisas i resultatet vilket bidrar till ökad giltighet och stärkte studien.
Vi har båda varit delaktiga under samtliga steg och processer för möjliggörande av
tillförlitlighet i studien samt att de artiklar som valts varit så relevanta och tillförlitliga som möjligt.
Klinisk betydelse
Resultatet visar betydelsen av stöd i form av familj, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal men även den negativa påverkan på patientens följsamhet om
samstämmighet ej råder mellan patienten, hälso- och sjukvård samt familj och närstående.
Samt vikten av informationens innehåll och utförande samt att inkludera de personer som utgör patientens nätverk om så önskas. Likaså bör sjuksköterskan säkerställa att inga språkbarriärer försvårar patientens följsamhet. Som sjuksköterska bör man även beakta patientens socioekonomiska ställning och anpassa de livsstilsråd som förmedlas så följsamhet främjas. Liksom att betrakta patienten som unik med egna kunskaper och förmågor.
Som tidigare nämnts kan resultatet av studien användas inom alla delar av vården där individer möter svårigheter/förluster eller livsförändringar.
Förslag till fortsatt forskning
Det vore intressant med fortsatt forskning som belyser vikten av den socioekonomiska faktorn vidare för att hälso- och sjukvårdpersonal ska kunna anpassa råden till den rådande
ekonomiska situationen för patienten och främja hälsa.
Slutsats
Behandlingen vid DTM2 innebär flera livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet,
hälsosam kost, egenvårdsåtgärder och medicinering. Studien belyser påverkande faktorer till livsstilsförändringar. Resultatet påvisar vikten av stöd från omgivning, kunskapens kvalitet, förmedlande och utformning samt hur den socioekonomiska faktorn påverkar patienten.
Faktorerna som påverkar patientens följsamhet kan appliceras inom alla områden i vården för att främja patientens hälsa och välmående i kombination med att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt.
Referenslista
*= Artiklarna vilka resultatet baserats på.
*Avraham, R., Van Dijk, D. & Simon-Tuval, T. (2016). Regulatory focus and adherence to self-care behaviors among adults with type 2 diabetes. Psychology, health & medicine, 21(6), 696–709. doi: 10.1080/13548506.2015.1112413.
Bailey, C. & Kodack, M. (2011). Patients adherence to medication requirements for therapy of type 2 diabetes. International journal of clincal practice, 65, 314–322. doi:
10.1111/j.1742-1241-2010-02544.x
Bandura, A. (1977) Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioural change.
Psychological review, 84 (2), 191–215.
Chen, L., Pei, J H., Kuang, J., Chen, H M., Chen, Z., Li, Z W. & Yang, H Z. (2014). Effect of lifestyle intervention in patients with type 2 diabetes: A meta-analysis. Metabolism clinical and experimental, 64(2), 338-347. doi:10.1016/j.metabol.2014.10.018
Booth, O A., Lowis, C., Dean, M., Hunter, S J. & C. McKinley, M. (2013). Diet and physical activity in the self-management of type 2 diabetes: barriers and facilitators identified by patients and health professionals. Primary Health Care Research & Development, 14, 293–306. doi: 10.1017/S1463423612000412.
Chaufan, C., Constantino, S. & Davis, M. ‘It’s a full time job being poor’: understanding barriers to diabetes prevention in immigrant communities in the USA. Critical public health, 22(2), 147–158. doi: 10.1080/09581596.2011.630383
*Chourdakis, M., Kontogiannis, V., Malachas, K., Pliakas, T. & Kritis, A. (2014). Self-care behaviors of adults with type 2 diabetes mellitus in Greece. Journal of community health, 39(5), 972–979. doi: 10.1007/s10900-014-9841-y.
*Do Rosário Pinto, M., Santos Perreria P M D., Lima Basto, M. & Dos Santos Mendes Mónico, L. (2017). Impact of a structured multicomponent educational intervention program in metabolic control of patients with type 2 diabetes. BMC endocrine disorderes. 17(77). doi: 10.1186/s12902-017-0222-2.
Döbler, A., Pollmann, H., Raspe, H., Herbeck Belnap, B., Farin, E. & Mittag, O. (2018).
Telephone-delivered lifestyle support with action planning and motivational interviewing techniques to improve rahabilitation outecomes. Rehabilitation psychology, 63(2), 170–181. doi: 10.1037/rep0000224
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Gavin, J R., Hughes, H., Davidson, M B., de Fronzo, R A., Drash, A., Gabbe, S G., Genuth, S., Harris, M I., Keen, H., Knowler, W C., McLaren, N K., Palmer, J P., Raskin, P., Rizza, R A. & Steern, M P. (1997). Report of the expert committee on the diagnosis and classification of diabetes mellitus. Diabetes care, 20(7), 1183–1197. doi:
10.2337/diacare.20.7.1183
*Graça Pereira, M., Costa, V., Oliviera, D., Ferreira, G., Pedras, S., Rui Sousa, M. &
Machado, J C. (2015). Patients and spouses contribution toward adherence to self-care behaviors in type 2 diabetes. Research and theory for nursing practice: an international journal, 29(4), 276–296. doi: 10.1891/1541-6577.29.4.276.
*Graça Pereira, M., Pedras, S., Machado J C. &Ferreira, G. (2016). Partners representations of diabetes as mediators between patients representation and adherence to self-care behaviors, in type 2 diabetes. Psychology, health & medicin, 21(6), 707–714. doi:
10.1080/13548506.2015.111817.
Hall, G. (2015). Supporting successful self-management in diabetes. Diabetes & primary care, 17(2), 94-101.
Herre, A. J., Graue, M., Hope Kolltveit, B-C. & Gjengedal, E. (2015). Experience of knowledge and skills that are essential in self-managing a chronic condition- a focus group study among people with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (30), ss. 382–390. doi: 10.1111/scs.12260.
Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, MG., Stenvall, J. & Hörnsten, Å. (2015). Diabetes empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian journal of caring science, 29, 521–527. doi: 10.1111/scs.12185.
Jacobs Kronenfeld, J. (2012). Health care systems issues and race/ethnicity, immigration, SES and gender as sociological issues linking to health and health care. Research in
sociology of health care, 30, 3–18. doi: 10.11.08/S0275-4959(2012)0000030003
*Keene, D E., Guo, M. & Murillo, S. (2018). That wasn’t really a place to worry about diabetes”: Housing access and diabetes selfe-management among low-income adults.
Social science & medicine, (197), 71–77. doi: 10.1016/j.socscimed.2017.11.051.
*Kim, M T., Kim, K B., Huh, B., Nguyen, T., Han, H-R., Bone, L R. & Levine, D. (2015).
The effect of a community-based self-help intervention: Korean americans with type 2 diabetes. American journal of preventive medicine. 49(5), 726–737. doi:
10.1016.j.amepre.2015.04.033
*Kooiman, T J M., de Groot, M., Hoogenberg, K., Krijnan, W P., van der Schans, C P. &
Kooy, A. (2018). Self-tracking of physical activity in people with type 2 diabetes: a randomized controlled trial. CIN: Computers, Informatics, Nursing, 36(7), 340–349.
doi: 10.1097/CIN.0000000000000443.
Lindholm, E. (2009) I C-D Agardh & C, Berne (red) Diabetes. 4. uppl. Liber Stockholm ss.
17–29.
Läkemedelsverket. (2017). Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation.Information från Läkemedelsverket, 28(4), 29–48.
*Maslakpak Hammati, M., Razmara, S. & Niazkhani, Z. (2017). Effects of face-to-face and telephone-based family-oriented education on self-care behavior and patient outcomes in type 2 diabetes: A randomized controlled trial. Journal of diabetes research, 2017.
doi: 10.1155/2017/8404328
McCall, L A. & Martin Ginis, K A. (2004). The effects of message framing on exercise adherence and health beliefs among patients in a cardiac rehabilitation program. Journal of applied biobehavioral research, 9(2), 122–135.
*Mladenovic, A B., Wozniac, L., Plotnokoff, R C., Johnson, J A. & Johnson, S T. (2014).
Social support, self-efficacy and motivation: a qualitative study of the journey through HEALD (healthy eating and active living for diabetes). Practical diabetes, 31(9), 370–
374. doi: 10.1002/pdi.1905.
Mulder, H. (2017). Diabetes Mellitus ett metabolt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nordiska ministerrådet. (2014). Nordic Nutrition Recommendations 2012-Integrating nutrition and physical activity. 5th edition. doi: 10.6027/Nord 2014-002
Purcell, N. & Cutchen, L. (2013). Diabetes Self-Management Education for African Americans: Using the PEN-3 Model to Assess Needs. American Journal Of Health Education, 44(4), 203–212. doi: 10.1080/19325037.2013.798212.
Okrainec, K., Booth, G L., Hollands, S. & Bell, C M. (2017). Language barriers among the foreign-born in Canada: agreement of self-reported measures and persistance over time.
J immigrant minority health. 19, 50–56. doi: 10.1007/s10903-015-0279-9.
Orem, D E. (2001). Nursing concepts of practice. 6. uppl. S:t Louis: Mosby.
Polgreen. L A., Anthony, C., Carr, L., Simmering, J E., Evans, N J., Foster, E D., Segre, A M., Cremer, J F. & Polgreen, P M. (2018). The effect of automated text messaging and
goal setting on pedometer adherence and physical activity in patients with diabetes: A randomized controlled trial. Plos one, 13(5). doi: e0195797.
Polit, D F. & Beck, C T. (2012). Nursing Research: Genereating and assessing evidence for nursing practice. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
*Ramkisson, S., Pillay, B J. &Sibanda, W. (2017). Social support and coping in adults with type 2 diabetes. African journal of primary health care & family medicine, 9(1). doi:
10.4102/phcfmv9il.1405
Reaney, M., Chimel, N. & Churchill, S. (2018). Foot care ´spousal´support and type 2 diabetes: an exploratory qualitative study. Psychology and health, 33(9), 1191– 207.
doi: 10.1080/08870446.2018.1481215.
*Satterwhite Mayberry, L., Harper, K J. & Osborn, C Y. (2016). Family behaviors and type 2 diabetes: What to target and how to address in interventions for adults with low
socioeconomic status. Chronic illness, 12(3), 199–215. doi:
10.1177/1742395316644303.
Satterwhite Mayberry, L., Rothman, R L. & Osborn, C Y. (2014). Family members
obstructive behavior appear to be more harmful among adults with type 2 diabetes and limited health literacy. Journal of health communication, 19, 132–143. doi:
10.1080/10810730.2014.938840.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartement.
Staff, A., Garvin, P., Wihrén, A-B. & Yngman Uhlin, P. (2017). Patients requests and needs for culturally and individually adapted supportive care in type 2 diabetes patients: A comparative study between Nordic and non-Nordic patients in a social economical vulnerable area of Linköping, Sweden. Primary care diabetes, 522–528. doi:
10.1016/j.pcd.2017.06.006.
Statens folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b12494011cb84706b5838c92497b 3762/r200613_fysisk_aktivitet_0701.pdf [2018-10-31].
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening (2016b). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Tovar, E., Rayens, M K., Gokun, Y. & Clark, M. (2015). Mediators of adherence among adults with comorbide diabetes and depression: the role of self-efficacy and social support. Journal of health psychology, 20(1), 1405–1415. doi:
10.1177/1359105313512514.
Visagie, S., Eide, A H., Dyrstad, K., Mannan, H., Swartz, L., Schneider, M., Mji, G., Munthali, A., Khogali, M., van Rooy, G., Hem, K-G. & MacLachlan, M. (2017).
Factors related to environmental barriers experienced by persons with and without disabilities in diverse African settings. Plos one, 12(10). doi:
10.1371/journal.pone.0186342
Watson, J. (2008) Nursing. The philosophy and science of caring. Boulder, CO: Univerity Press of Colorado.
Whittemore, R., Bak, P., Melkus, G., & Grey, M. (2003). Promoting lifestyle change in the prevention and management of type 2 diabetes. Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 15(8), 341-349. doi: 10.1111/j.1745-7599.2003.tb00407.x Word Health Organization (WHO). (2017). Diabetes.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/ [2017-11].
Ågård, A., Ranjbar, V. & Strang, S. (2016). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), 49–53. doi:
10.1002/pdi.2000.
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare Titel Syfte Metod/urval/bortfall Resultat
Avraham, R.
Van Dijk, D.
Simon-Tuval, T.
2016 Israel
Regulatory focus and adherence to self-care behaviors among adults with type 2 diabetes.
Syftet var i första hand att testa sambandet mellan regelbundenhetens fokus hos patienter med typ 2 diabetes och förmågan att följa två egenvårdåtgärder i form av livsstilsförändringar. Samt testa förhållanden mellan informationens innehåll, individuell regelbundenhet och typ av beteende vid egenvård av diabetes.
Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie Urval:
Bekvälmlighetsurval av hospitaliserade patienter med diabetes. Totalt tillfrågades 200 patienter att delta, 161 patienter valde att medverka, utav dem fullföljde 130 patietner enkäten.
Bortfall: 31
Resultatet visar på att den information som ges behöver anpassas till patientens
förutsättningar för regelbundenhet och hälsa.
Chourdakis, M., Kontogiannis, V.
Malachas, K.
Pliakas, T.
Kritis, A.
2014 Grekland
Self-care behaviors of adults with type 2 diabetes mellitus in Greece.
Studiens syfte var att undersöka
egenvårdsbeteenden hos vuxna med typ 2 diabetes mellitus i Thessalonikis storstadsområde i norra Grekland.
Metod: Kvantitativ studie Urval: 177 samtliga patienter som matchade kriterierna för studien deltog.
Bortfall: Något bortfall redovisas ej.
Resultatet visar att egenvården som utförs varierar mellan olika
åldersgrupper och olika kön.
Exempelvis utförde de yngre männen den fysiska aktiviteten regelbundet. Medan yngre
makar/partner ej utförde fotvården regelbundet. Äldre deltagare följde i högre grad blodsockerkontroller, intag av medicin och fotvårdsråd.
do Rosário Pinto, M.
Santos Perreira, P M D Lima Basto, M.
dos Santos Mendes Mónico, L.
2017 Portugal
Impact of structures multivomponenta educational
intervention program on metabolic control of patients with type 2 diabetes.
Syftet i studien är att analysera vilken effekt livsstilsförändringar har på blodsockerkontroll vid dåligt reglerad diabetes typ 2 hos patienter inom ett community care centre.
Metod: Kvalitativ interventrionsstudie.
Urval: Totalurval av 136 patienter som matchade kriterierna för studien.
Bortfall: Totalt 122
patienter fullföljde studien.
Resultatet visar att genom ett utbildningsprogram bestående av åtgärder som förbättrar egenvården och en hälsosam livsstil förbättras den metabola kontrollen.
Graça Pereira, M.
Costa, V.
Oliviera, D.
Ferreira, G.
Pedras, S.
Rui Sousa, M.
Machado, J C.
2015 Portugal
Patients and spouses contribution toward adherence to self-care behaviors in type 2 diabetes.
Syfte att belysa patientens och partners förändring i livssituation vid
nydiagnostiserad diabetes mellitus typ 2 och förmågan att följa egenvård.
Metod: Kvantitativ studie, Urval: Urval skedde bland patienter med
nydiagnostiserad diabetes mellitus typ på i norra Portgal. Totalt deltog 104 patienter med diabetes mellitus typ 2 och deras partner.
Bortfall: Inget bortfall redovisades.
Resultatet visade att inställningen till förändringar i diet var positivt påverkad när partnern uppvisade positivt support i samband med förändringen. Dock blev det
negativt påverkat av depression hos partnern och negativ support.
Graça Pereira, M.
Pedras, S.
Machado, J C.
Ferreira, G.
2016 Portugal
Partners
representations of diabetes as mediators between patients represntation and adherance to self-care behaviors, in type 2 diabetes.
Syfte var att undersöka de effekterna personer har på en partners följsamheten till egenvård vid nyligen diagnostiserad diabetes mellitus typ 2.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Urval: totalurval av de patienter som matchar inklusionskriterierna.
Bortfall: Inget bortfall redovisas.
Resultatet visar att partners
delaktighet är av vikt för patienters följsamhet till egenvård i form av fysisk aktivitet, fotvård och kontroll av blodglukos vid nydiagnostiserad diabetes mellitus typ 2
Keen, D E.
Gou, M.
Murillo, S.
2018 USA.
That wasn't really a place to worry about diabetes: housing access and diabetes self-management among low-income adults.
Syftet var med studien att undersöka hur boende utmaningar och resurser påverkar egenvårdsbeteende hos patienter med diabetes.
Metod: Kvalitativ studie Urval: strategiskt urval med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog 40 personer.
Bortfall: Inget bortfall redovisades.
Resultatet visade på hur
tillgängligheten till boende samt boendekostnader påverkar möjligheten för personer med diabetes att prioritera diabetesvård, skapa rutiner samt kunna finansiera diabetesrelaterade kostnader.
Kim, M T.
Kim, K B.
Huh, B.
Nguyen, T.
Han, H-R.
Bone, L R.
Levine, D.
2016 USA
The Effects of a community-based self-help intervention:
Korean americans with type 2 diabetes.
Syfte var att testa effekten av ett samhällsbaserat och kulturellt anpassat flerkommunikationellt stödprogram i en etnisk minoritet med typ 2 diabetes.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Där totalt 250 medverkande valdes ut randomiserat.
Varav 120 deltog i interventionsgruppen och 130 i kontrollgruppen.
Bortfall: 0
En statistisk signifikans fanns mellan de två grupperna.
Interventionsgruppen visade statistisk signifikans när det gällde förbättring av diabetesrelaterad självkänsla och livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.
Kooiman, T J M.
De Groot, M.
Hoogenberg, K.
Krijnen, W P.
Van der Schans, C P.
Kooy, A.
2018
Nederländerna
Self-tracking of physical activity in people with type 2 diabetes: a
randomized controlled trial.
Syftet med studien var att fastställa effektiviteten av att använda sig av online
program för att kunna följa och förbättra den egna fysiska aktivitetsnivån och dess effekt på HbA1c nivåer och andra hälsofaktorer så som vikt och BMI.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Totalt passade 105 patienter mot inklusions- och exklusionskriterier utav dessa slumpades 72 ut att delta i studien. Studien byggde på en
interventionsgrupp och en kontrollgrupp.
Bortfall: Ett bortfall på 6 deltagare redovisades.
Nivån av fysisk aktivitet ökade signifikant i interventionsgruppen.
Hos deltagare i
interventionsgruppen som ökade deras genomsnittliga antalsteg per dag med 1000 steg eller kunde en relevant lägre skillnad påvisas i HbA1c nivån. Hos de deltagare som inte ökat den fysiska aktiviteten med 1000 steg eller mer per dag eller i kontrollgruppen påvisades ingen effekt på HbA1c nivåerna.
Maslapak Hammati, M.
Razmara, S.
Niazkhani, Z.
2017 Iran
Effects of face-to-face and telephone-based family-oriented education and self- care behavior and patient outcomes in type 2 diabetes: A randomized controlled trial.
undersöka effekterna av face- to-face och telefonbaserad familjeorienterade
utbildningsprogram gällande egenvårdsbeteende och resultat hos patienter med typ 2 diabetes.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Totalt identifierades 250 lämpliga personer för studien och genom randomiserat urval valdes 90 av dessa ut till att delta i studien.
Bortfall: 0
Studien visade förmånliga effekter av en familjeorienterad
undervisning om egenvård och på resultaten för patienten. Den påvisade även potentialen för telefonbaserad undervisning som ett kostnadseffektivt alternativ till undervisning om
diabetesomvårdnad.
Mladenoovic, A B.
Wozniak, L.
Plotnikoff, R C.
Johnson, J A.
Johnson. S T.
2014 Kanada
Social support, self- efficiacy and motivation: a qualitative study of the journey through HEALD (healthy eating and active living for diabetes).
Syftet var att beskriva hur social support påverkar deltagarnas egna förmåga och motivation till att delta i fysisk aktivitet före, under och efter deltagandet i studien.
Metod: Kvalitativ studie Urval: Strategiskt urval med semistrukturerade intervjuer, totalt
medverkade 13 personer i studien,
Bortfall: Något bortfall förekom inte.
Deltagarna upplevde att den egna förmågan och motivationen till att vara fysiskt aktiva vad bundna till känslan av support från
träningsledare samt de andra deltagarna i studien.
Ramkisson, S.
Pillay, J B.
Sibanda, W.
2017 Sydafrika
Social support and coping in adults with type 2 diabetes
Undersöka om patienter som uppfattar den sociala
supporten som låg också upplever sig ha sämre välmående och
copingförmåga än patienter som upplever sig ha en god social support.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie
Urval: 401 medverkande som besvarade en enkät. I resultatet redovisades svaren från samtliga 401 deltagare
Bortfall: Inget bortfall förekom.
Resultatet visade att medverkande med god social support upplevde sig ha bättre välmående
Satterwhite Mayberry, L.
Harper, K J.
Osborn, C Y.
2016 USA
Family behaviors and type 2 diabetes: What to target and how to adress in interventions for adults with low socioeconomic status.
Klargöra och utvärdera hur obstruktiva
familjeförhållanden så som sabotage och osämja särskilt bland etniska
låginkomsttagare som upplever svårigheter att följa egenvårdsrutiner.
Metod: Mixed method, Urval: bestod i personer som medverkat i en tidigare studie (Diabetes MeASURES 2012). Totalt gjordes försök att kontakta kontaktades 192 utav dessa svarade 72 patienter vilka tillfrågades att medverka i en
telefonenkät, utav dessa medverkade 53 patienter i telefonenkäten. och 15 av dem medverkade sedan i fokusgruppen
Bortfall: 0
De flesta deltagarna var
låginkomsttagande Afroamerikaner som bodde med familjemedlemmar dock levde endast 48% av dessa med den person som gav dem mest stöd i dennes diabetes, De flesta deltagarna upplevde att den person som stöttade dem även var den som de upplevde hämmade beteende från. 40% av deltagarna sa att inkluderandet av familjen i planeringen av vården och
omsorgen vid diabetes skulle vara positivt.
