Stockholms Universitet,
Institutionen för mediestudier, JMK, medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatuppsats, H18Mkand (MK3013)
Författare: Noréa Dahlskog
Handledare: Ekaterina Aleksandrovna Kalinina
Viktrelaterade tillstånd och moral
− En kvalitativ studie om Aftonbladets nyhetsrapportering om fetma och
ätstörningar
2
Sammanfattning
Både fetma och ätstörningar klassificeras som viktrelaterade tillstånd som har förknippats med ökad risk för olika hälsoåkommor. En skillnad sinsemellan är dock statusen på de kroppar som respektive tillstånd associeras till, där övervikt stigmatiseras medan smalhet tvärtom idealiseras. Vidare är nyhetsmedia en institution i vårt samhälle som både
eftersträvar objektivitet samt har en informerande funktion, och bör därmed idealt sätt inte reproducera ovanstående. Det är även i detta spänningsfält som denna uppsats tar avstamp, mer specifikt genom att undersöka hur fetma och ätstörningar representeras i totalt 8 artiklar från online-versionen av Aftonbladet. Frågeställningarna är mer specifikt ”Hur konstrueras fetma och ätstörningar i 8 artiklar från Aftonbladet” samt ”Vilka värderingar går att utläsa om människor med tillstånden i artiklarna?”. Dessa besvaras med hjälp av framing som teoretiskt verktyg - där ett särskilt fokus placeras på hur artiklarna inramar tillstånden i relation till ansvar, närhet och moral - samt kritisk diskursanalys som metod, vilket möjliggör ett maktperspektiv i analysen. Efter avslutad analys har även svar på dessa frågor
utkristalliserats. Resultatet påvisar hur fetma och ätstörningar på flera sätt konstrueras på motsatt sätt i de undersökta artiklarna, där konstruktionen av fetma upprättar en distans till enskilda individer och erbjuder en huvudsaklig medicinsk läsning av tillståndet, medan ätstörningar tvärtom etablerar en närhet till specifika personer, medan en distans till
ätstörningar som sjukdom upprättas. Detta kommer även till uttryck i de värderingar som går att utläsa i artiklarna, där det uttrycks negativa värderingar om människor med fetma, medan ätstörningar istället associeras med nästintill positiva värderingar. Sammantaget kan en säga att artiklarna om fetma skapar en negativ bild av både tillståndet och människor med
tillståndet, medan artiklarna om ätstörningar istället skapar empati för enskilda personer, men däremot förringar allvarligheten i den faktiska sjukdomen.
Nyckelord: Fetma, ätstörningar, representation, nyhetsrepresentation, Aftonbladet, framing,
kvalitativ, kritisk diskursanalys
3
Innehållsförteckning:
Fetma och ätstörningar - viktrelaterade tillstånd med olika status 4
Syfte och frågeställningar 4
Avgränsningar 5
Disposition 5
Definitioner och epidemiologi 5
Ätstörningar 6
Fetma 6
Tidigare forskning 7
Kroppar och värderingar 8
Fetma och ätstörningars medierepresentation 9
Teoretisk ram 10
Vetenskapsfilosofi - kritisk konstruktionism 10
Framing 11
Empiriskt material - beskrivning och avgränsningar 14
Aftonbladet - presentation och motivering 14
Datainsamlingsprocess 14
Avgränsningar och urval 15
Metod 16
Kritisk diskursanalys 16
Etisk reflektion 17
Validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier 18
Analys och resultatredovisning 19
Fetma 19
Presentation av artiklar 19
Konstruktion av fetma 20
Värderingar om fetma och tjocka kroppar 24
Ätstörningar 26
Presentation av artiklar 26
Konstruktion av ätstörningar 27
Värderingar om människor med ätstörningar 30
Slutsatser och diskussion 32
Litteratur och källförteckning 34
Bilagor 42
4
Fetma och ätstörningar - viktrelaterade tillstånd med olika status
Både ätstörningar och fetma klassificeras som viktrelaterade tillstånd som har förknippats med ökad risk för olika hälsoåkommor (SBU 2002:9; Button 2010). En skillnad sinsemellan är dock statusen på de kroppar som respektive tillstånd associeras till, där övervikt
stigmatiseras medan smalhet tvärtom idealiseras (Bordo 1993; O’Brien et al 2013). Dessa egenskaper och attribut som tillskrivs människor med olika kroppar bidrar även till
konstruktionen av dem, där den ene framställs som överlägsen och den andre som moraliskt avvikande (Bordo 1993:195).
En institution i vårt samhälle som i största möjliga mån eftersträvar objektivitet, och därmed inte bör reproducera ovanstående, är nyhetsaktörer (Weibull & Wadbring 2014:295).
Sanningen är dock att även nyhetsrapportering är en subjektiv praktik där val av vinkel, ord och aktörer påverkar dess utformning (van Dijk 2000). Detta i kombination med att
nyhetsmedia har en informerande funktion i samhället gör det väsentligt att även granska denna rapportering (ibid.). Det här är en vanlig praktik inom medieforskning, där bland annat representation av fetma och i viss mån ätstörningar har undersökts. Det finns dock få studier utifrån en svensk kontext och ännu färre där dessa jämförs med varandra. Samtidigt har komparativa analyser särskilda fördelar, såsom att subtila maktdimensioner och antaganden som tenderar att tas för givna i relation till vissa fenomen (men inte till andra) kan
synliggöras (Alvesson & Sköldberg 2017:250-251).
Syfte och frågeställningar
Det är även här som denna studie tar avstamp, mer specifikt genom att undersöka hur fetma och ätstörningar representeras i 8 artiklar från online-versionen av Aftonbladet. Detta är viktigt att undersöka ur flera perspektiv. Till exempel har nyhetsmedia som tidigare nämnt en informerande funktion i samhället (Weibull & Wadbring 2014:295), vilket på stort motiverar en granskning av hur olika fenomen representeras. Ännu viktigare blir detta i relation till just fetma och ätstörningars rapportering, där ensidig representation också kan tänkas leda till reella konsekvenser för människor med tillstånden. Frågeställningarna är mer konkret:
Hur konstrueras fetma och ätstörningar i 8 artiklar från Aftonbladet? Vilka värderingar går att
utläsa om människor med tillstånden i artiklarna?
5 Avgränsningar
Det är redan nu relevant att kort sammanfatta avgränsningar som har gjorts i relation till undersökningen, vilket sedan utvecklas i avsnittet “material”. Först och främst härleds valet att endast undersöka en tidning till att studien redan har en komparativ aspekt, och att addera ytterligare en blir svårt inom omfånget för uppsatsen. Vidare har just Aftonbladets valts då det är den störste svenske nyhetstidningen online (Kantarsifo 2018). Beslutet att undersöka online-versionen härleds i sin tur främst till praktiska anledningar, såsom att detta ger direkt tillgång till artiklar som berör studiens intresseområde. Totalt analyseras 4 artiklar om respektive tillstånd, vilket är ett mindre empiriskt material, men en lämplig mängd för en kvalitativ studie (Boddy 2016). För att få en så aktuell bild som möjligt analyseras de senaste artiklarna publicerade om respektive tillstånd.
Disposition
För att förse läsaren med en tydlig kontext inleds uppsatsen med avsnittet bakgrund, där definitioner och kort information om ätstörningar och fetma sammanfattas. Detta följs av avsnittet tidigare forskning, där istället aktuella debatter om hur olika kroppar värderas, samt fetma och ätstörningars medierepresentation, sammanfattas. I avsnittet därefter, teoretiskt ramverk, presenteras den teorin – framing - som uppsatsens empiri speglas mot.
Sedan följer avsnittet material, där studiens empiri och urvalsprocessen kring den diskuteras i mer detalj. Det sista avsnittet innan analysen är metod. I detta avsnitt presenteras först studiens förfarande - kritisk diskursanalys - följt av en sektion om etiska överväganden som tagits i relation till studien, till sist framhålls en diskussion kring validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier.
Sedan följer analysavsnittet. Denna sektion är indelad i två kapitel som reflekterar studiens frågeställningar. Det första kapitlet är en analys av fetmas nyhetrepresentation, och det andra kapitlet en analys av ätstörningars nyhetsrepresentation. Till sist, i avsnittet slutsatser och diskussion, sammanfattas de viktigare diskussionerna ifrån analysavsnittet tillsammans med en återkoppling till studiens syfte och frågeställningar.
Definitioner och epidemiologi
Innan den tidigare forskningen presenteras är det relevant att först definiera begreppen fetma och ätstörningar. Detta görs nedan, tillsammans med en kort sammanfattning av den
existerande synen angående vad som föranleder de båda tillstånden.
6 Ätstörningar
Ätstörningar är ett samlingsbegrepp för flera olika mentala diagnoser med det gemensamma karaktärsdraget att uppvisa tvångsmässiga beteenden kring mat relaterat till en rädsla för viktuppgång (American Psychiatric Association 2017). De ätstörningar som förekommer i denna studies material är mer specifikt anorexia nervosa och bulimi nervosa, därav
presenteras dessa i mer detalj.
1Inom definitionen för anorexia nervosa ingår att en person har en kroppsvikt som är minst 15% under genomsnittet för dennes längd och ålder, en intensiv rädsla för att gå upp i vikt - realiserad genom svält - samt en förvriden syn på sin kroppsform (American Psychiatric Association 2017). Även bulimi nervosa karaktäriseras av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt, men istället för svält innefattar sjukdomen perioder av okontrollerat ätande följt av kompenserande beteenden minst 2 gånger i veckan (såsom själv-inducerad kräkning, användning av laxeringsmedel och/eller tvångsmässig träning) (ibid.).
Det är dock inte självklart vad som orsakar ätstörningar, bland annat då det är svårt att urskilja enstaka orsaksvariabler när det kommer till mänskliga subjekt (Polivy & Herman 2002:190). I nuläget brukar emellertid primära orsaker främst beskrivas i termer av särskilda kognitiva mönster (tendenser till tvångsmässiga beteenden), ett kontrollbehov, en svag identitetskänsla samt ett missnöje med sin kropp (a.a. 205). Orsaker som behandlas som sekundära är istället sociokulturell press på att vara smal, genetiska anlag, personlighetsdrag såsom perfektionist samt ostabila familjeförhållanden (ibid.). Det är dock möjligt att
någon/några av dessa kan visa sig vara primära orsaker efter mer forskning (ibid.).
Fetma
Fetma definieras vanligtvis utifrån ett så kallat “body mass index” (BMI), där en kombination av kroppslängd och kroppsvikt ackumulerar en siffra som sedan placerar personer på en skala från underviktig till “fet” (SBU 2002:7-8). Gränsen för fetma går mer specifikt på ett BMI på 30 (ibid.). Huruvida fetma bör definieras som en sjukdom eller inte är dock omdebatterat. De som argumenterar för att fetma är en sjukdom har till exempel utgått ifrån förhöjda
hälsorisker som kommit att förknippas med tillståndet, och menar att detta i sig kvalificerar
1De definitioner som framhålls är tagna ifrån diagnosmanualen DSM-5 vilket bland annat är den manual som svenska psykiatriker utgår ifrån när de ställer ätstörningsdiagnoser (Ahrén et al. 2016:7).
7 en sjukdomsstämpel (Se till exempel Bray 1998; Hill 1998). De som argumenterar för att fetma inte är en sjukdom har däremot jämfört egenskaper hos fetma med existerande medicinska definitioner av “sjukdom”, och kommit fram till att tillståndet inte uppfyller kriterierna (Chaput, Doucet & Tremblay 2012; Hawks & Gast 1998; Heshka & Allison 2001). Andra ser tillståndet främst som självförvållat, och menar därför att det inte bör kategoriseras som en medicinsk åkomma (Jennings 1986:867).
Detta tangerar även till en annan omstridd punkt inom forskningen, nämligen vad som egentligen förorsakar tillståndet. Ursprungligen härleddes fetma till ett obalanserat
energiintag, det vill säga en större förbrukning av kalorier än förbränning (Hawks 1998:373).
Dock har senare forskning problematiserat detta, bland annat genom att påvisa hur det inte nödvändigtvis är signifikant skillnad mellan antalet kalorier som tjocka och “normalviktiga”
konsumerar/förbränner (ibid.), samt forskning som indikerar att det kan finnas samband mellan fetma och biologiska faktorer (för en sammanfattning se Chaput, Doucet & Tremblay 2012). I nuläget brukar dock generellt en kombination av ovanstående - det vill säga diet, fysisk aktivitet, biologi och miljö - framhållas som sannolika anledningar till att fetma utvecklas (Martinez 2000). Alltså råder det inte full konsensus inom forskningsfältet
angående vad som föranleder fetma, och många av de existerande teorierna är fortfarande på hypotesstadiet (Campos et al. 2006; Martinez 2000). I kommande avsnitt utvecklas dessa diskussioner ytterligare, men då i relation till debatter i den rådande litteraturen.
Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som på olika sätt berör studiens
forskningsområde. För att täcka olika aspekter av det tidigare forskningsfältet har sektionen delats in i två delar. I den första delen framhålls aktuella debatter från litteratur som
diskuterar hur och varför kroppar inskrivs med olika egenskaper samt värderas annorlunda. I sektionen därefter presenteras istället resultat från empiriska studier som tidigare har
utforskat fetma och ätstörningars medierepresentation. Avsikten med att framhålla båda dessa
aspekter är att ge en allomfattande bild av forskningsfältet - från litteratur som diskuterar
varför kroppar värderas annorlunda till tidigare forskning som undersöker hur detta kommer
till uttryck i mediers representation av tillstånden.
8 Kroppar och värderingar
Nedan sammanfattas debatter från akademisk litteratur som berör hur och varför kroppar värderas annorlunda. Inledningsvis framhålls diskussioner från en framträdande aktör inom kroppsrelaterad-forskning, samhällsvetaren Bordo. Därefter presenteras litteratur som avspeglar en relativt ny debatt inom kropps-forskning, närmare bestämt hur den medicinska diskursen kan ses som en bidragande faktor till att olika kroppar värderas annorlunda. Låt oss först ta avstamp i Bordos diskussioner om kroppar och kultur.
Bordo beskriver hur kroppar alltid konstrueras i relation till den omgivande kulturen, vilket innebär att kroppen inte bara är utan också görs, till exempel genom rutiner såsom dieter, träning och klädsel. Utifrån detta menar hon att ätstörningar och dess praktiker inte bör ses som abnormiteter i vår kultur, utan tvärtom som karaktäristiska för den (1993:139-142). Till exempel beskriver hon hur att tillintetgöra kroppsfett kan ses som en metaforisk kamp mellan kultur och natur, där förmågan att neka sin kropp mat blir ett sätt att “bemästra” den - att få kontroll över annars o-kontrollerbara drifter (1993:190-191,195). Att smala kroppar
undermedvetet associeras med att “vinna” över natur innebär dock också att större kroppar undermedvetet förknippas med att förlora mot den (a.a.195). Det här menar Bordo i sin tur skapar en negativ bild av tjocka individer på stort, såsom att de är lata och saknar själv- disciplin (ibid.).
Bordos diskussioner är främst på en teoretisk nivå, dock visar även empiriska studier hur negativa egenskaper förknippas med större kroppar, inte bara i populär kulturella
sammanhang utan även av läkare och mer etablerade samhällsinstitutioner (se till exempel Aphramor & Gingras 2007:161-162; Gill 2007:113-114; Jutel 2001:290; Rich & Evans 2007:67-69). Flera forskare har till exempel påpekat att det förekommer en mental
korrelation mellan hälsa och utseende, där en tjock kropp anses vara detsamma som en ohälsosam kropp, något som alltfler också har problematiserat (Aphramor & Gingras 2007;
Burns & Gavey 2007; Campos et al 2005; Day & Keys 2007; Jutel 2001; Malson 2007; Rich
& Evans 2007). Till exempel finns det studier som påvisar hur individer med ett BMI på 25-
30 (som officiellt klassificeras som överviktiga-feta) är den viktgrupp med minst risk för tidig
dödlighet (Flegal 2005; McAuely & Blair 2011; McGee 2005). Det finns även studier som
påvisar hur extra vikt upp till kategorin “mild fetma” kan ha positiva effekter - särskilt hos
äldre individer - samt hur viktnedgång de facto kan missgynna den fysiska hälsan (Crepaldi et
9 al. 2007; Diaz & Everett 2005; Flegal et al 2005; Ingram & Mussolino 2010; Janssen & Mark 2007; Morse, Gulati & Reisin 2010).
Flera forskare har påpekat hur ovanstående dock tenderar att inte framkomma i den rådande synen på olika kroppar, och att tjocka människor därmed framställs som “defekta” och
“avvikande” (Aphramor & Gingras 2007:159; Day & keys 2007:136; Jutel 2001:284;286;
Malson 2007:35; Murray 1978:69; Rich & Evans 2007:67). Detta i sin tur har även kopplats samman med hur kroppar diskuteras i mediala sammanhang (Campos et al. 2006:58; Burns &
Gavey 2007:142: Murray 1978:22), vilket fördjupas i sektionen nedan.
Fetma och ätstörningars medierepresentation
Avsikten med denna sektion är att framhålla resultat från tidigare forskning som efterliknar denna studie. Den mest logiska forskningen att ta avstamp i för denna sektion är andra studier som har jämfört tillståndens medierepresentation. Dock har endast två sådana undersökningar identifierats efter litteratursökningar på både Google Scholar och EBSCO. Därför
kompletteras denna forskning med studier som har granskat medierepresentation av fetma och ätstörningar var för sig.
De två identifierade studier som tidigare har jämfört fetma och ätstörningars
medierepresentation är Saguy och Gruys (2010), som utför en kvantitativ analys av två amerikanska nyhetstidningar, samt Ferris (2003), som kvalitativt jämför hur två amerikanska kändisar - en med fetma och en med anorexia - skildras i 20 artiklar från olika nöjes- och kvinnomagasin.
Trots att undersökningarna har olika infallsvinklar påvisar de ändå ett liknande resultat. I båda studierna framgår det hur anorexia skildras som något som drabbar individer utanför deras kontroll, medan fetma istället framställs som en konsekvens av individers egna och felaktiga val - såsom att träna för lite och äta för mycket (Ferris 2003:265,267,269; Saguy &
Gruys 2010:239, 244-245). Vidare påvisar båda studierna hur olika kroppar associeras med värderande karaktärsdrag, där människor med fetma framställs som lata, giriga och
okontrollerade, medan människor med anorexia tvärtom associeras med positiva karaktärsdrag, såsom självdisciplin och kontroll (Ferris 2003:269-270; Saguy & Gruys 2010:245,247). Till sist belyser båda artiklarna hur liknande lösningar till tillstånden
presenteras, där anorexia skildras som att kräva utomstående hjälp från läkare, medan fetma
istället framställs som något individen bör lösa själv, mer specifikt genom träning och motion
(Ferris 2003:267-270; Saguy & Gruys 2010:243,244).
10 Sammanfattningsvis kan en säga att båda undersökningarna visar att kulturella uppfattningar om olika kroppar påverkar rapporteringen om fetma och ätstörningar. Dessa fynd går även i linje med studier som har undersökt tillstånden var för sig. Till exempel påvisar majoriteten av artiklarna om fetmas nyhetsrepresentation hur en individuell inramning, där individer skuldbeläggs för sitt tillstånd, är vanligast (Boero 2007:43; De Brún et al. 2015:396; Hawkins
& Linvill 2010:712-713; Jeong et al. 2014:585; Kim & Willis 2007:373; Saguy & Almeling 2008:111; Sandberg 2007:465). En studie visar dock hur skuld inte alltid placeras på
individen, men däremot att det finns en genusdimension, där kvinnor bemöts med mer sanktioner för sin övervikt än män i nyhetsrapportering (Sandberg 2004:214-216,242).
Undersökningar om ätstörningars nyhetsrepresentation visar å andra sidan hur ansvar placeras bortom individen, antingen genom att betona miljö (Mondini, Favaro & Santonastaso
1996:116; Ohara & Smith 2007), eller genom att betona genetik och biologi som orsaker (Shepherd & Seale 2010).
På stort verkar alltså den tidigare forskningen ha relativ konsensus i att fetma främst inramas som en individs ansvar och problem - kopplat till en tvivelaktig moralisk karaktär - medan ätstörningar inramas som en konsekvens av miljö och/eller genetik - och nästintill associeras med positiva karaktärsdrag. Att det råder relativ samstämmighet studier emellan betyder dock inte att området är ”färdig studerat”. Till exempel analyserar majoriteten av den tidigare forskningen amerikanska nyheter - vilket öppnar upp för frågan hur det ser ut i andra länder - och det finns även få studier som jämför de båda tillstånden, trots att detta som sagt kan tänkas tydliggöra subtila maktdimensioner (Alvesson & Sköldberg 2017:250-251).
Teoretisk ram
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska ramverk - framing - både utifrån teorins grundläggande principer, aktuella debatter inom teorin samt hur den tillämpas i praktiken.
Först är det dock relevant att kort sammanfatta studiens vetenskapsfilosofiska inriktning, det vill säga, den vetenskaplig bakgrund som studiens resultat tolkas mot.
Vetenskapsfilosofi - kritisk konstruktionism
På stort informeras studien av ett kritiskt-konstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att föreställningar ses som sociala konstruktioner skapta av människan, inte naturligt förankrade tillstånd (Alvesson & Sköldberg 2017:39). Det här betyder dock inte att en materiell
verklighet helt förnekas, däremot ses de betydelser som vi människor applicerar på denna
11 vara sociala konstruktioner - såsom kulturella idéer om olika kroppar (a.a.55). Detta är
emellertid främst en ontologisk inriktning som fångar in vad Aftonbladets rapportering anses bidra till, inte ett fullständigt teoretiskt verktyg. Denna senare funktion fyller istället
“framing”.
Framing
Förenklat är framing ett teoretiskt verktyg för att beskriva vilken makt en text har (Entman 1993:52). Utgångspunkten är att kommunikativa budskap alltid består av selektivitet och synlighet, där särskilda aspekter av ett fenomen framhävs medan andra nedtonas eller inte nämns alls (ibid.). I texter kan detta till exempel komma till uttryck genom infallsvinkel, repetition av vissa ord eller referenser till kulturella symboler som väcker särskilda
associationer hos läsarna (a.a.53). Det här blir en del av en texts inramning, vilket bidrar till att definiera fenomenet och därmed också leder läsarens tolkning av det i en viss riktning (ibid.). Det är dock inte självklart att mottagaren faktiskt tolkar fenomenet i linje med textens inramning, men generellt går det att urskilja en önskad läsväg genom att granska en texts mindre beståndsdelar (ibid).
Viktigt att nämna är dock att framing är ett något “splittrat” perspektiv. Medievetare och sociologer kopplar detta till bristande gemensam konceptualisering forskare och discipliner emellan, vilket resulterat i inkonsekvent tillämpning av teorin (Borah 2011:247; Entman 1993:52; Schefule 1999:103; de Vreese 2005:51). Till exempel har olika forskare varit oense kring hur ramar egentligen ska identifieras, vilket på stort har gjort det svårt att jämföra studier med varandra (Borah 2011:247; Schefule 1999:103; de Vreese 2005:53-54). Som en respons har dock olika typologier och modeller utvecklats i ett försök att skapa en mer koherent teori, men ännu har ingen absolut konsensus nåtts (se till exempel Entman 1993, Schefule 1999, de Vreese 2005, Tankard 2001).
Denna kontext gör det särskilt viktigt för forskare att specificera hur framing-teorin egentligen tillämpas, samt hur de ramar som diskuteras har identifierats. Nedan framhålls därför en kort diskussion kring de tillvägagångssätt som finns tillgängliga, samt hur denna studie har gått tillväga.
Utveckling av ramar
En kan utveckla ramar på två sätt inom framing-forskning - med ett induktivt eller ett
deduktivt tillvägagångssätt. Inom den induktiva metoden läser forskaren först igenom
12 materialet (eller liknande material till det som ska undersökas) och upptäcker ramarna i själva texten, vilket är så kallade “unika ramar” (Borah 2011:249; Tankard 2001:100-101; de
Vreese 2005:54-55). I den deduktiva metoden tillämpar forskaren istället ramar som redan har identifierats i tidigare forskning, vilket är så kallade “generiska ramar” (ibid.). Vidare finns det fördelar och nackdelar med båda dessa tillvägagångssätt. Till exempel är unika ramar fruktbara då de på ett direkt sätt är relevanta för det specifika fenomen som undersöks (de Vreese 2005:54-55). Nackdelar är dock att det blir svårt att jämföra studiers resultat när varje ny undersökning genererar en ny uppsättning ramar (Schefule 1999:103-104; de Vreese 2005:54-55). Till exempel blir det otydligt om två studier som undersökt samma fenomen men fått motstridande resultat faktiskt upptäckt en förändring i fältet, eller om de endast tillämpat teorin på olika sätt (ibid.).
I denna studie har främst det deduktiva tillvägagångssättet applicerats då tre ramar
identifierad i tidigare forskning bedöms som särskilt relevanta för studiens frågeställningar.
Innan dessa presenteras är det dock relevant att säga några ord om generiska ramar i
kvalitativa studier: tidigare har generiska ramar framförallt tillämpats kvantitativt, där en har räknat förekomsten av ramarna i bland annat nyheter (Matthes 2009:357-358). Denna studie tillämpar de dock kvalitativt genom att analysera hur ramarna tillämpas, det vill säga - vilken funktion de fyller i artiklarna samt vilken bild av fetma och ätstörningar som förmedlas genom dem. Dock har till viss del även den induktiva metoden tillämpats, då det utöver dessa ramar har identifierats andra, men relaterade, ramar i artiklarna. Detta har gjorts genom vad som kallas den lingvistiska metoden, vilket innebär att ramarna identifieras genom att se till textpartiers placering, ordval samt textens övergripande struktur (Matthes & Kohring 2008).
Nu när en bakgrund till framing-teorin har tillhandahållits kan slutligen de generiska ramar som har tillämpats presenteras.
Presentation av studiens generiska ramar
De generiska ramar som används i analysen är moral- och den humanitära-ramen utvecklad
av Neuman, Just och Crigler (1993), samt ansvars-ramen utvecklad av Iyenger (1991). Både
Neuman m.fl. (1993) och Iyenger (1991) framhåller hur dessa ramar är återkommande i olika
slags nyheter och verkar vara stabila över tid. I denna studie bedöms de dock främst som
relevanta då - som visat i tidigare forsknings-avsnittet - kulturella föreställningar om olika
kroppar just är inskrivna med idéer om moral, värdighet och ansvar, vilket dessa ramar tillåter
en diskussion kring. Nedan presenteras varje enskild ram i mer detalj.
13 Låt oss inleda med Neumans m.fl. ramar. Den moraliska ramen refererar till huruvida nyheter presenterar ett fenomen med en moralisk underton eller inte (Neuman, Just & Crigler
1993:72). Detta kan till exempel innebära att ett fenomen placeras i olika slags ramverk som på något sätt berör moral, såsom religion (Semetko & Valkenburg 2000:96). En annan version är att inrama fenomenet i förhållande till övergripande samhällsvärderingar angående vad som är “rätt och fel” (ibid.) - vilket är den vinkel som tillämpas här. Vidare beskriver Neuman m.fl. hur inramningen upprättas genom relativt subtila metoder då journalister har krav på att eftersträva objektivitet (1993:72). Till exempel kan värderingar komma till uttryck genom att citera personer eller beskriva vad andra har sagt. Detta avleder ansvaret från
journalisten själv, samtidigt som en värderande vinkel ändå upprättas (ibid.).
Liknande mekanismer är inblandade i den humanitära ramen. Denna ram tillämpas för att framkalla känslor hos publiken, ofta i syfte att visa att ett fenomen “förtjänar mer
uppmärksamhet” (Neuman, Just & Crigler 1993:70-71). Ännu en gång innebär dock objektivitetskravet att journalisten måste tillta mer diskreta metoder för att förmedla
budskapet (ibid.). Till exempel kan personliga vinjetter eller särskilda ordval och/eller bilder tillämpas för att uppmuntra till känslor. En annan strategi är än en gång att låta ett
intervjusubjekt uttrycka emotion, vilket tillåter journalisten att ha en neutral ton samtidigt som en känslo-inramning ändå uppdagas (ibid.).
För att komplettera dessa ramar tillämpas även Iyengers ansvars-ram. Iyenger utgår ifrån att nyhetsrapportering alltid tillskriver någon eller något mer eller mindre ansvar för ett fenomen (1991:2). Detta berör både vem som framställs som ansvarig för att orsaka fenomenet samt vem som framställs som ansvarig för att lösa det. I detta särskiljer Iyenger på två olika sorters ansvars-inramningar som nyhetsrapporteringen kan upprätta: en episodisk och en tematisk (ibid.).
I den episodiska inramningen fokuserar nyhetsrapporteringen på enskilda personer och fall. I
praktiken kan detta innebära att bygga upp en nyhet kring en specifik förövare eller offer
(Iyenger 1991:2,14). En annan ingång är att fokusera på särskilda egenskaper hos en individ,
vilket vägleder läsaren till att se dessa som en del av orsaken till problemet (a.a.29,45). Den
tematiska inramningen å andra sidan placerar en händelse eller ett fenomen i en mer allmän
kontext, såsom genom att rapportera om generella villkor eller utfall (Iyenger 1991:2,14). I
praktiken kan detta innebära att till exempel betona politikers ansvar i att hantera ett problem
(a.a.2,5,14).
14 Tillsammans med den allmänna beskrivningen av framing, samt de unika ramar som
identifieras i artiklarna, används dessa som teoretiska verktyg för att besvara studiens frågeställningar. Mer specifikt tillåter den humanitära-ramen samt Iyengers ansvars-ram en diskussion kring hur nära läsaren inbjuds att komma fetma och ätstörningar, samt vilka känslor som artiklarna uppmanar till. Detta berör främst tillståndens konstruktion. Den moraliska ramen möjliggör istället en analys kring vad som presenteras som “rätt” respektive
“fel” i relation till tillstånden, vilket främst berör vilka värderingar som kommer till uttryck i rapportering. Samtidigt möjliggör öppenheten för unika ramar att framträda i materialet att andra inramningar som berör tillståndens konstruktion och värderingar kan identifieras. På detta sätt täcks samtliga av studiens frågeställningar.
Empiriskt material - beskrivning och avgränsningar
I detta avsnitt presenteras studiens empiriska material samt de avgränsningar som har gjorts i relation till det. Först presenteras allmän information om Aftonbladet tillsammans med en kort motivering angående varför just denna nyhetsaktör har valts. Därefter framhålls en redogörelse för studiens datainsamling samt urvalsprocessen kring den.
Aftonbladet - presentation och motivering
Aftonbladet är en nationellt distribuerad kvällstidning vars digitala version har en räckvidd på 1,61 miljoner läsare/dag, vilket gör den till Sveriges mest lästa nyhetstidning online
(Kantarsifo 2018; Orvesto 2018). Vidare utgörs Aftonbladets läsare av människor från olika samhällsskikt, åldrar och lokaliteter i Sverige (Kantarsifo 2018). Det är även denna räckvidd som har informerat valet av empiriskt material. Till exempel är det särskilt relevant att granska stora nyhetsaktörer, då deras bredd också insinuerar en större genomslagskraft (Ekström & Larsson 2010:129). Vidare härleds valet att undersöka specifikt onlineversionen främst till praktiska anledningar, såsom att detta ger direkt tillgång till ett större antal artiklar samtidigt, vilket lämpar sig bra för en studie med en begränsad tidsram.
Datainsamlingsprocess
För att göra det enklare att hitta relevanta artiklar har Aftonbladets egna algoritm nyttjats, närmare bestämt de artiklar som framkommer när en använder sökorden “övervikt” och
“ätstörningar” i samband med “Aftonbladet” på Google och går in via denna länk till
Aftonbladets hemsida. Fördelen med detta är att jag får direkt tillgång till artiklar som berör
det område som ska behandlas i uppsatsen. Det finns dock aspekter att ha i åtanke med denna
15 strategi, såsom risk för bortfall och att en inte får tillgång till hela den kontext som läsaren ursprungligen möttes av (Ekström & Larsson 2010:132). I det här fallet har dock
avvägningen gjorts att fördelarna - det vill säga att jag kan orientera mig i ett annars nästintill oändligt material - ändå utväger nackdelarna och därav har kategorierna använts för att samla in empiri.
Avgränsningar och urval
Denna studie har tillämpat ett så kallad “målmedvetet urval”, vilket innebär att materialet har avgränsats med forskningsfrågan i åtanke (Bryman 2016:408). Detta är en vanlig
urvalsstrategi inom kvalitativ forskning, varav fördelen är att materialet på ett direkt sätt är relevant för det som ska undersökas (ibid.). Det finns emellertid vissa begränsningar, till exempel att forskaren inte kan generalisera utanför den specifika kontext som har undersökts (ibid.). Det här är dock inte heller syftet med kvalitativa studier, som snarare än bredd
eftersträvar djup i sina analyser (Boddy 2016:430).
Med detta som bakgrund har särskilda avgränsningar gjorts i relation till materialet, bland annat angående vilka artikel-genrer som ska ingå. Mer specifikt har debattartiklar,
kolumnister, ledare och kategorin nöje uteslutits då dessa inte utger sig för att eftersträva objektivitet på samma sätt som övriga artiklar, vilket är en del av studiens intresseområde - det vill säga, att undersöka om en källa som aspirerar till opartiskhet uppvisar värderingar om olika kroppar eller inte. Kategorier som kvarstår är då renodlade nyhetsartiklar, kulturnyheter och nyheter publicerade inom “Aftonbladet TV”. Dock har beslutet tagits att endast analysera nyhetstexter, vilket utesluter kategorin Aftonbladet TV. Att analysera rörligt material samt tillhörande bilder vore intressant, men för att hålla analysen relativt fokuserad realiseras det inte just här. Vidare är ett kriterium att varje artikel måste vara minst 200 ord, då en
inledande pilotstudie tydliggjorde att det var svårt att utröna djupgående analyser på artiklar kortare än så. Till sist har endast artiklar som behandlar fetma och ätstörningar som ett huvudämne inkorporerats.
Utifrån ovanstående avgränsningar framkommer ett material på 8 artiklar om ätstörningar och
6 artiklar om fetma och övervikt. Dock är detta ett något stort material för en kvalitativ studie
med den tidsram som projektet ska ske inom, då kvalitativa studier tenderar att ha mindre
empiriska material (Se till exempel Boddy 2016). Därav har materialet reducerats till de 4
16 senaste artiklarna publicerade om respektive tillstånd utifrån en bedömning att detta är mer realistiskt genomförbart
2, alltså utgörs det empiriska materialet av totalt 8 artiklar
3.
Metod
I detta avsnitt redovisas aspekter relaterade till studiens metodologi. Först och främst presenteras studiens datainsamlingsmetod, kritisk diskursanalys, samt den specifika modell som har använts för att genomföra studien. Därefter framhålls en kort etisk reflektion.
Avslutningsvis presenteras en diskussion kring validitet och reliabilitet inom kvalitativa undersökningar.
Kritisk diskursanalys
Kritisk diskursanalys är en textanalytisk metod som lämpar sig väl för att analysera subtila maktdimensioner, bland annat mellan olika samhällsgrupper (van Dijk 1993:249; van Dijk 2001:352-353). Detta gör metoden särskilt lämplig för denna studie, som just jämför två olika grupper med varandra. Mer specifikt har medievetaren van Dijks version av kritisk
diskursanalys tillämpats, realiserad genom en modell utvecklad av forskaren Berglez (Se till exempel van Dijk 2000; van Dijk 2001; Ekström & Larsson 2010:275-279). I vad som följer presenteras först van Dijks grundläggande utgångspunkter och sedan Berglez tappning på detta i sin modell.
Van Dijk definierar diskurs som en “kommunikativ handling”, vilket inkluderar allt från samtalsinteraktioner, skrivna texter, bilder och andra semiotiska resurser (Meyer 2001:20).
Det huvudsakliga syftet inom kritisk diskursanalys är att undersöka relationen mellan sådana diskurser och makt, närmare bestämt hur diskurser reproducerar, upprätthåller och/eller förstärker ojämlika samhällsförhållanden (van Dijk 2001:353). Detta sker mer specifikt genom att undersöka en diskurs makro- och mikronivå (van Dijk 2001; van Dijk 2000). På makronivå ingår en analys kring hur makt, dominans och ojämlikhet manifesteras genom att undersöka en diskurs övergripande teman, vilket i texter oftast kommer till uttryck i rubriker och ingresser (van Dijk 2001:354). Mikronivån av analysen berör istället hur diskursens mindre beståndsdelar manifesterar och förstärker olika föreställningar, till exempel genom att granska ordval och metaforer (van Dijk 2001:354; van Dijk 2000:39-41). Vidare menar van
2 Även denna bedömning görs utifrån den inledande pilotstudien och hur lång tid det tog att analysera en artikel när denna utfördes.
3 Att de senaste artiklarna publicerad om respektive tillstånd analysera härleds till att detta ger en aktuell bild av den nuvarande konstruktionen av fetma och ätstörningar.
17 Dijk att båda dessa nivåer är kopplade till social kognition. Med kognition refererar han till mentala processer såsom inlärning och andra mentala scheman som påverkar vår syn på omvärlden (van Dijk 1988:29-30). Dessa processer används i tolkningen av en diskurs, som i förlängningen bidrar till att människor utvecklar olika attityder och ideologier (ibid.).
Berglez modell har samma begrepp (makro, mikro, kognition), dock har han delat upp nivåerna på ett annorlunda sätt. Till exempel är analysen av makronivån indelad i två kategorier: analys av tematisk struktur, vilket refererar till aspekter såsom hierarki mellan huvud och delteman, och analys av schematiska struktur, vilket refererar till den socio- kognitiva aspekten - såsom vilka berättarkonventioner som används och vilka aktörer som förekommer (Ekström & Larsson 2010:278). Mikroanalysen analyserar istället
meningsskapande på en textnivå, till exempel genom att granska implikationer (överflödig information), textluckor (budskap som inte explicit skrivs ut men som läsarens själv förväntas förstå) samt lexikala val (ibid.). Den sista nivån i modellen kallas “sociokulturell
kontextualisering”, där fynden från de två tidigare nivåerna kopplas till övergripande ideologiska processer i samhället.
I denna studie har endast mikronivån av Berglez modell tillämpats utifrån en bedömning att den är mest relevant för att besvara studiens frågeställningar. Mer specifikt har verktygen implikation, textluckor och lexikala val applicerats. Detta möjliggör både en analys kring hur människor inom respektive tillstånd framställs samt om det går att utläsa värderingar i denna framställning. Att även analysera makronivån av artiklarna vore intressant, men är inte relevant på samma sätt för att besvara studiens frågeställningar. Vidare framhåller Berglez hur den sociokulturella kontextualiseringen sker mer eller mindre i alla nivåer, så denna nivå är ändå inkorporerad (Ekström & Larsson 2010:279). Berglez redogör även för ett antal frågor relaterade till varje enskilt analysverktyg (a.a.277-279). Dessa har agerat analysschema för studien och är bifogad som bilaga 1.
Etisk reflektion
Ordet “etik” refererar till generella normer som forskarsamhället utvecklat i syfte att vägleda forskare i deras undersökningar (Vetenskapsrådet 2017:12). Ambitionen är att dessa ska hjälpa studier att nå god kvalité samt i så hög grad som möjligt försäkra att människors välmående inte kompromissas med (a.a.8,12).
I denna studie ingår inga mänskliga subjekt vilket utesluter flera av de etiska övervägandena
som forskare uppmanas ta hänsyn till (Vetenskapsrådet 2002). Det finns dock information
18 som faller under kategorin “personuppgifter”, vilket är all slags skriftlig data som går att härleda till fysiska personer (a.a.16). Till exempel undertecknas varje artikel med en journalists namn, och somliga artiklar redogör även för privatpersoner med både namn och bild. Dock måste endast etiska åtgärder tas i relation till personuppgifter i sammanhang där informationen bedöms som ”etisk känslig” (a.a.12), vilket en kan dra slutsatsen inte är fallet här då personerna själva accepterat publicering i en offentlig kanal.
Vidare finns det även etiska riktlinjer som berör själva forskningsprocessen (Vetenskapsrådet 2017:12-13). Till exempel innefattar god etik att en ska redovisa utgångspunkterna för sin studie, att en ska redogöra för studiens resultat på ett tydligt sätt samt att en ska vara rättvis i bedömningen av sin forskning (a.a.8,12). Dessa krav har i viss mån redan uppfyllts i
föregående avsnitt, och har även tagits i beaktning i det kommande analysavsnittet.
Validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier
Avslutningsvis är det relevant att säga några ord angående validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier. Ursprungligen utvecklades dessa verktyg för att bedöma kvantitativa studiers vetenskaplighet och kvalité (Repstad 2007:152). I detta refererar validitet till en studies giltighet - det vill säga om en har mätt det som har avsetts att mätas - medan reliabilitet istället refererar till korrektheten i denna mätning (Bryman 2016:41-42). Detta i sin tur tangerar till idealet att studier och dess resultat ska vara möjliga att upprepa oberoende av forskaren (ibid.). Redan i dessa definitioner framkommer dock en rad olika problem för kvalitativ forskning. Till exempel används generellt inte verktyg som berör att “mäta”
överhuvudtaget inom kvalitativa studier, och det är även svårt - om inte omöjligt - att upprepa en kvalitativ undersökning då studieobjektet (den sociala omvärlden) är i ständig förändring (Bryman 2016:383; LeCompte & Goetz 1982:38-39).
Ovanstående har lett till att olika forskare utvecklat förslag angående hur vetenskaplighet och kvalité ändå kan bedömas inom kvalitativa studier. Till exempel förespråkar somliga att behålla validitet- och reliabilitetskraven, men att modifiera innebörden för att bättre avspegla karaktären av kvalitativa studier (Se till exempel LeCompte & Goetz 1982; Mason 1996).
Andra förespråkar att byta ut kraven helt och hållet till redskap som specifikt har utvecklats i relation till kvalitativ forskning (se till exempel Lincoln & Guba 1985; Thagaard 1998).
Ytterligare en variant är att forskaren är ännu noggrannare med transparens, så att läsaren
själv kan bedöma tolkningens fruktbarhet (Elo & Kyngäs 2008:112; Repstad 2007:155). Till
exempel uppger Ekström och Larsson hur en kan nå hög validitet genom att tydligt koppla
19 sina slutsatser till det empiriska materialet, samt hög reliabilitet genom att vara genomskinlig med datainsamlingsprocessen och eventuella faktorer som kan ha påverkat den (2010:14-15).
Det är även detta förhållningssätt som har adopterats i denna studie. Delvis genom att eftersträva en uttömmande beskrivning av analysprocessen här i metodavsnittet, och delvis genom att i analysavsnittet framhålla utdrag från artiklarna för att tydligt motivera
tolkningarna som görs.
Analys och resultatredovisning
I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Avsnittet har delats in i två delar som avspeglar studiens frågeställningar. Först redogörs konstruktionen och värderingar som går att utläsa i fetma-artiklarna, sedan upprepas samma disposition med ätstörnings-artiklarna. Innan resultatet från analysen om fetmas representation framhålls är det dock först viktigt att presentera artiklarna som analysen är baserad på, vilket görs i sektionen nedan
4.
Fetma
Presentation av artiklar
Fetma artikel 1 - “Medelhavsdieten är död - förutom i Sverige” (Holmberg 2018a)
Artikeln publicerades 24/5 2018 och redogör för statistik som presenterats i en World Health Organization (WHO) studie angående andelen människor med övervikt och fetma i Europa (Holmberg 2018a). Artikelns infallsvinkel är att medelhavsdieten har minskat i länderna kring medelhavet samt att flera av dessa länder också hamnar högt upp på listan, det vill säga, en större andel av befolkningen i dessa länder har övervikt/fetma jämfört med andra länder (ibid.).
Fetma artikel 2 - Den “goda” fetman finns inte (TT 2018)
Artikeln publicerades 31/5 2018 och redogör för en studie som undersökt om metabolisk hälsosam fetma innebär ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (TT 2018). Först framhålls en komprimerad version av studiens resultat - vilket är att det finns en högre risk för överviktiga att utveckla dessa sjukdomar än normalviktiga trots god metabol hälsa - och sedan framhålls en beskrivning av studiens premisser. Till sist redogörs studiens resultat för i mer detalj (ibid.).
4 Artiklarna har numrerats utifrån deras publiceringsdatum och hänvisas hädanefter till med delgiven siffra.
20 Fetma artikel 3 - Överviktiga får betala mer – rasar mot stora varuhuskedjan (Drougge 2018)
Artikeln publicerades 28/8 2018 och redogör för en kvinna i Kanada och hennes upptäckt av att Walmart tar mer betalt för de större storlekarna av kvinnokläder (Drougge 2018). Artikeln redogör för hur det gick till när kvinnan insåg detta samt Walmarts respons, vilket är att de större kläderna är dyrare därför att det kostar mer att tillverka (ibid.).
Fetma artikel 4 - “En sömnlös natt räcker för att fettet ska börja växa” (Holmberg 2018b)
Artikeln publicerades 24/9 2018 och redogör för en studie som undersökt hur lång tid det tar för fettvävnad att växa samt muskelnedbrytnings-processen att påbörja efter sömnlöshet (Holmberg 2018b). Artikeln redogör först kort för studiens genomförande och sedan för studiens resultat, vilket var att ovanstående processer påbörjar efter ungefär ett dygn (ibid.).
Konstruktion av fetma
Nu när en kort presentation av respektive artikel har framhållits kan istället mönster i rapporteringen börja diskuteras. Detta görs nedan, där mer specifikt två olika sätt att
konstruera fetma redogörs för - en distanserad konstruktion till människor med fetma samt en medicinsk konstruktion av tillståndet fetma. I vad som följer presenteras olika fynd från det empiriska materialet som stödjer denna tolkning, men även de undantag som har hittats, då det är viktigt att vara öppen med att det inte råder total homogenitet i materialet (Ritchie, Spencer & O’Connor 2003)
5. Låt oss först inleda med de mekanismer i artiklarna som bidrar till att en distans skapas till fetma.
Distanserad konstruktion till människor med fetma
Som nämnt i presentationen baseras 3 av de 4 fetma-relaterade artiklarna på olika slags vetenskapliga studier relaterade till fetma, varav denna infallsvinkel även lägger grund för den distans som sedan upprättas till människor med fetma på stort. Detta innebär delvis att särskilda aktörer förekommer i artiklarna, som människor generellt har en opersonlig relation till - såsom läkare, forskare och andra högt uppsatta aktörer - och delvis att dessa aktörer använder ett visst språk, präglat av formalitet. Alltså placeras fetma i ett
forskningssammanhang, vilket även påverkar hur tillståndet diskuteras. Till exempel redogör
5 Redan nu är det relevant att nämna att artikel 3 skiljer sig i flera avseenden från de andra artiklarna, vilket gör att de inledande diskussionerna främst berör de 3 övriga texterna.
21 artikel 4 och 2 enbart för fetma i fysiologiska termer, det vill säga, i relation till vad som händer i kroppen vid extra vikt (Holmberg 2018b; TT 2018). Bland annat skriver journalisten i artikel 4 såhär:
(...) En anledning till att ämnesomsättningen påverkas negativt är att muskelvävnaden verkar få en minskad kapacitet att bryta ner blodsockret. – Detta är något som på sikt kan göra att man får en ökad risk att drabbas av diabetes typ 2 eller fetma. (Holmberg 2018b)
I passagen här ovan erbjuds läsaren att komma nära kroppsliga funktioner som bidrar till fetma, inte individer med fetma. Liknande tendenser finns även i artikel 1, som förvisso inte diskuterar kroppar, men däremot hela tiden omnämner fetma i termer av statistik (Holmberg 2018a). Båda dessa sätt att diskutera fetma - utifrån kroppsliga funktioner och i siffror- bidrar till att upprätta en distans till fetma. Vidare förstärks detta av det faktum att inga individer med fetma själva får komma till tals i någon av de nämnda artiklarna. Istället diskuteras de endast av andra aktörer, och alltid som en del av en större grupp (Holmberg 2018a; Holmberg 2018b; TT 2018).
För att ytterligare förstå hur detta påverkar konstruktionen av fetma kan vi ta hjälp av studiens teoretiska ramverk. Till exempel redogör Entman för att inte endast det som
inkluderas utan även det som exkluderas i en text är viktiga i hur läsaren inbjuds till att tolka budskapet (1993:54-55). Här kan då frånvaron av representanter från den grupp som
diskuteras (människor med fetma) - samt att inga enskilda personer omnämns i de
diskussioner som väl förs - ses som just sådana exkluderade aspekter som leder tolkningen i en viss riktning. Vidare är detta vad som kallas en tematisk inramning, där generella villkor och utfall diskuteras istället för konkreta personer (Iyenger 1991:2,14).
Förenklat kan en säga att det som hittills har uppdagats är en distanserad konstruktion av fetma där läsaren inte inbjuds till att känna gemenskap med de personer som diskuteras. Det går dock att specificera denna inramning ytterligare i två av artiklarna, där även en medicinsk inramning av fetma förmedlas.
Medicinsk konstruktion av fetma
Utöver inklusion och exklusion redogör Entman för andra mekanismer som kan användas för
att skapa en viss inramning, varav en av dessa är synlighet (1993:53). Detta innebär att olika
verktyg används för att göra resonemang mer eller mindre framträdande för läsaren, vilket i
sin tur även har förmågan att påverka hur fenomenet uppfattas. Två redskap i detta är
22 repetition och/eller placering av särskilda textpartier (ibid.), och det är utifrån dessa verktyg som den medicinska inramningen av fetma går att identifiera.
För att tydliggöra, både artikel 4 och 2 relaterar fetma till olika slags sjukdomar upprepade gånger (Holmberg 2018b; TT 2018), vilket är särskilt påtagligt i artikel 2. Mer specifikt kopplar journalisten samman fetma med hjärt- och kärlsjukdomar, bland annat i ingressen (Holmberg 2018b), vilket är ett särskilt synligt textparti då den också har en sammanfattande funktion. Detta i sig vore emellertid inte så uppseendeväckande om studien som artikeln redogör för också har detta som huvudsakligt fynd. Om en dock läser artikeln noggrant får en reda på att detta inte är fallet, istället står följande när studiens resultat redovisas:
(...) Risken för en kardiovaskulär sjukdom var som allra störst bland de som hade dålig metabolisk hälsa, alldeles oavsett om de var tjocka eller inte. För dem var risken 2,5 gånger större, jämfört med normalviktiga utan några metabola sjukdomar. (TT 2018, min kurs.).
Här inkluderar alltså journalisten ett textparti baserat på studiens resultat som nedtonar viktens roll i att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (TT 2018). Dock görs detta även mindre synligt genom att i meningen efter återigen nämna en viktgrupp (“normalviktiga”). Detta är särskilt anmärkningsvärt då det för det första inte är logiskt utifrån den föregående meningen, och för det andra då det kan leda till att läsaren missuppfattar och tror att vikt ändå är den primära riskfaktorn för att utveckla dessa sjukdomar. Alltså används synlighet här som ett verktyg för att skapa en viss inramning, vilket i detta fall är fetma som ett farligt tillstånd för den fysiska hälsan.
Denna medicinska inramning förstärks sedan genom andra medel i artiklarna. Till exempel används ett medicinskt språk av journalisterna, trots att detta egentligen inte är nödvändigt för att framföra informationen. Se till exempel följande passage från artikel 4, där journalisten ska beskriva vad studiens fynd bidrar med:
(...) Ingen har nämligen tidigare kunnat visa hur vävnadsspecifika molekylära mekanismer kan ligga bakom de negativa effekterna av otillräcklig sömn. (Holmberg 2018b)
Det journalisten här beskriver är att ingen studie tidigare har kunnat visa hur dålig sömn kan
leda till att fettvävnad växer. Istället för att formulera det på detta mer lättillgängliga sätt
används dock ett komplicerat språk som ytterligare bidrar till att placera fetma i ett kliniskt
ljus. Även i artikel 2 används ett kliniskt språk, varav kulmen av detta nås i en faktaruta i
slutet av artikeln. Intressant nog verkar rutan ha som avsikt att definiera begrepp som har
23 använts i artikeln, dock definieras dessa genom ett om möjligt ännu mer medicinskt språk.
Såhär lyder till exempel en av punkterna:
Högt blodtryck eller hypertoni eller hypertension är en kronisk sjukdom som innebär att trycket i artärerna är för högt. Ett högt blodtryck definieras som om trycket under en längre tid är lika med eller högre än 140/90 millimeter kvicksilver (mmHg). (TT 2018)
Med tanke på att det här tillkommer mer information, uttryckt i ännu mer komplicerade ordalag än i övriga artikeln, kan en fråga sig vilken funktion faktarutan egentligen fyller.
Oavsett journalistens avsikt bidrar den emellertid till att förstärka den inramning som redan har uppdagats i resterande av artikeln, vilket är fetma i ett medicinskt ramverk.
På stort kan en alltså se ett mönster i att majoriteten av artiklarna konstruerar fetma på ett distanserat sätt där läsaren inte inbjuds till att komma nära personer som faktiskt har
tillståndet. Istället ges en opersonlig - och i två av artiklarna - medicinsk inramning av fetma, där fokus ligger på sjukdomar, och ett kliniskt språk används. Viktigt att nämna är dock att det finns en artikel i det empiriska materialet som ger en helt annan inramning av fetma, vilket för oss vidare till artikel 3.
Undantag - en annorlunda konstruktion av fetma
Den uppmärksamme läsaren har märkt att en av de fetma-relaterade artiklarna, artikel 3, ännu inte har omnämnts i ovanstående diskussioner. Detta är för att artikeln har få likheter med det övriga, vilket innebär att den också erbjuder en alternativ konstruktion av fetma. För det första är artikeln episodisk istället för tematisk då den tar avstamp i en specifik händelse och en specifik persons upplevelse av denna händelse (Iyenger 1991:2,14). Vidare har artikeln även en humanitär ram då artikeln alluderar till känslor (Neuman, Just & Crigler 1993:70- 71), mer specifikt känslor av upprördhet mot Walmart. Till exempel framhålls citat från en professor i modevetenskap som underminerar Walmarts respons angående att de större storlekarna vore dyrare att tillverka, och journalisten själv försvagar även detta argument genom att betona hur många procent som prisskillnaden utgör (Drougge 2018). Detta är information som egentligen inte är nödvändig för artikeln på stort, men som konkretiserar orättvisheten för läsaren:
(...) Enligt varuhusets presstalesperson beror prisskillnaden, som ligger på mellan 10 och 30
procent, på att de större plaggen helt enkelt är dyrare att tillverka. (Drougge 2018)
24 På stort skiljer sig alltså denna artikel från de övriga då fetma både konstrueras med en närhet till en person med tillståndet, samt att infallsvinkeln inbjuder läsare till att känna sympati för denna person. Detta är viktigt att påpeka, så att en korrekt bild av resultatet förmedlas. Det är dock också talande att de 3 övriga artiklarna uppvisar så pass många likheter med varandra, vilket ändå insinuerar att denna inramning av fetma kan vara vanligare än den ovan. I
sektionen nedan nyanseras konstruktionen av fetma ytterligare, men då genom att rikta fokus mot värderingar som går att utläsa i artiklarna om fetma.
Värderingar om fetma och tjocka kroppar
Det finns även särskilda mönster i de värderingar som går att utläsa i artiklarna, vilket på stort är negativa. I sektionen nedan diskuteras vilka värderingar som förekommer om tillståndet fetma samt hur dessa kommer till uttryck. Därefter diskuteras hur ansvar för tillståndet tillskrivs, samt hur detta bidrar till att värdera människor med fetma. Låt oss inleda med de mekanismer som förmedlar en “läskig” bild av fetma, då detta även påverkar hur individer med fetma gestaltas.
Skrämmande fetma
I artiklarna finns som nämnt aspekter som förmedlar en negativ bild av fetma, vilket i
förlängningen även skildrar människor med fetma på ett negativt sätt. Detta sker dock genom relativt subtila medel, till exempel inleds artikel 1 med följande:
Medelhavsdieten, med mycket fisk, grönsaker och olivolja, existerar inte längre (...) Världens mest hälsosamma diet har istället bytts ut mot snabbmat och resultatet är skrämmande. På Cypern är hela 43 procent av landets 9-åringar överviktiga eller lider av fetma (...) (Holmberg 2018a, min kurs.).
Vid första anblick väcker ovanstående kanske inte nödvändigtvis större reaktioner. Om en dock granskar passagen närmare finns flera anmärkningsvärda aspekter. Till exempel beskrivs existensen av fetma som “skrämmande” vilket också behandlas som en självklarhet då det inte ges någon förklaring till varför det är skrämmande. Vidare är detta en kommentar från journalisten själv som egentligen inte fyller någon funktion i texten, det vill säga - budskapet skulle kunna levereras utan detta tillägg. Liknande tendenser finns även i artikel 2, där journalisten upprepade gånger skriver att “den goda fetman finns inte” (TT 2018). Här placeras fetma istället i ett ramverk av “god” och ond”, där journalisten bedömer fetma som
“ond”, eller i alla fall, “icke-god” (ibid.). På detta sätt går det även att utläsa en moralisk ram
25 i artiklarna, då det tydliggörs att fetma är något “fel” och “läskigt” (Semetko & Valkenburg 2000:96). Vidare sker detta i enighet med hur den moraliska inramningen brukar uppdagas, det vill säga i anslutning till en källa, vilket gör det mindre tydligt att det i själva verket är en kommentar från journalisten själv (Neuman, Just & Crigler 1993:72).
Dessa ord med en negativ konnotation, i kombination med att flera av artiklarna på stort kopplar samman fetma med farliga sjukdomar, bidrar då till att skapa en slags rädsla för fetma. Med andra ord värderas tillståndet fetma här negativt. Om en även ser till hur ansvar för tillståndet tillskrivs börjar även subtila värderingar om människor med fetma
utkristalliseras, vilket förklaras mer i nedanstående sektion.
Eget ansvar (egen skuld)
För att tydliggöra - som tidigare nämnt är majoriteten av artiklarna huvudsakligen tematiska, där fetma diskuteras på ett övergripande plan (Iyenger 1991:2,14). I två av artiklarna går det dock att identifiera en annan inramning i två textpartier, varav detta även uppdagas i relation till samma fråga - närmare bestämt fetmas orsaker och “lösningar”:
-Sötsaker, snabbmat och söta drycker har ersatt den traditionella dieten som är baserad på frukt och grönsaker, fisk och olivolja, säger Dr Joao Breda (...) Men det är inte bara
kosthållningen som är oroande i de södra delarna av Europa, enligt Breda, barnen är ävenväldigt stillasittande (...) (Holmberg 2018a, min kurs.).
Här blir artiklarna alltså istället episodiska, då ansvar placeras på en individuell nivå (kost och motion) (Iyenger 1991:1,14). Vidare görs denna inramning även särskilt framträdande för läsaren i enlighet med den tidigare nämnda synlighetprincipen. Till exempel har artikel 4 en egen rubrik för denna information - “livsstilsfaktorer är viktiga” - trots att det under rubriken endast är två meningar som faktiskt berör detta (Holmberg 2018b).
Sådana episodiska inramningar kan ha en förmåga att skapa en gemenskap mellan läsaren
och den grupp som diskuteras (Neuman, Just & Crigler 1993:69-72). I det här fallet, där
artiklarna i övrigt har presenterat fetma i negativa och distanserade termer, bidrar den dock
snarast till att skuldbelägga individer med fetma. Utifrån detta kan en säga att artiklarnas
inramning även till viss del förmedlar negativa värderingar om människor med fetma, om än
genom subtila medel, då de själva placeras som ansvariga för att försätta sig i en “farlig”
26 situation
6. Särskilt anmärkningsvärt blir detta om en ser till den rådande epidemiologin kring fetma, där majoriteten av de orsaker som framhålls tvärtom ligger utanför individens kontroll (Martinez 2000).
I detta avsnitt har det påvisats hur både fetma och människor med fetma på subtila sätt värderas negativt. I avsnittet nedan flyttas istället fokus till studiens andra
undersökningsobjekt, det vill säga, ätstörningars nyhetsrepresentation.
Ätstörningar
Presentation av artiklar
Ätstörnings-artikel 1 - Victoria: “Ångesten finns kvar” (Jamshidi 2017)
Artikeln publicerades 3/7 2017 och är baserad på en intervju med SVT som kronprinsessan Victoria hade i samband med hennes kommande födelsedag (Jamshidi 2017). I intervjun redogör hon för sina erfarenheter av ätstörningar och hennes (dåliga) mående under denna period (ibid.).
Ätstörnings-artikel 2 - Gymchef slänger alla vågar - tar avstånd ifrån sjuka ideal (Claesson 2017a)
Artikeln publicerad 20/5 2017 och är baserad på en intervju med en gymchef angående hans beslut att avlägsna alla vågar ifrån sitt gym (Claesson 2017a). I artikeln beskrivs det vad grunden för hans beslut var - att vågar kan leda till ett osunt förhållande till träning och mat - samt vilka andra förändringar han gjort och/eller planerar att göra, samt reaktioner han fått från övriga kunder i relation till detta (ibid.).
Ätstörnings-artikel 3 - Magasinen i vårdens väntrum fick Maria att skriva arg lapp (Claesson 2017b)
Artikeln publicerades 10/2 2017 och är baserad på en intervju med Maria, en kvinna som tidigare haft bulimi, och hennes reaktion samt agerande efter att hon hittat en tidnings vars omslag uppmuntrar till viktnedgång i väntrummet till hennes terapeut (Claesson 2017b).
Ätstörnings-artikel 4 - Cazandra, 19, var dagar från att dö (Wigen 2016)
6 Viktigt att nämna är dock att det än en gång förekommer motvikt till denna inramning, såsom i artikel 3, där snarare negativa värderingar uttrycks om människor som diskriminerar personer med fetma (Drougge 2018).
