Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Peter Billing
Title Hundra år på Malmö Idrottsplats
Issue 40
Year of Publication 2000
Pages 71–86
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Hundra år på Malmö Idrottsplats
av Peter Billing
Lördagseftermiddagen den4juli 1896strömmade
ett par tusen förväntansfulla personer upp längs
allén från Rönneholmsvägen till Malmö Idrotts¬
plats. Solen sken, menhårdavindargjorde det en
aningsmåkyligt. Vädret tilltrotsslötMalmös nob¬
less upp mangrant till den högtidliga invigningen
av Idrottsplatsen. Händelsens officiella karaktär
markeradesgenomnärvaronavsåväl stadsfullmäk¬
tiges som drätselkammarens ordförande. Cere¬
monin inleddes medattVendesartilleriregemen¬
tes musikkår blåste fanfar. Därefter äntrade AB Malmö Idrottsplats ordförande Per Hjalmar
Söderbaum talartribunen och höll invigningstalet,
som avslutades med orden: ”Vi må hoppas att erfarenhetenengång skallintyga,attden ihärdig¬
het ochuthållighet,denviljanskraft,somhär för- värfvas, skall komma samhället till godo på alla
de olika områdena afmensklig verksamhet. Med
uttalande afenliflig önskan, att ungaoch gamla
här må samlas till stärkande, härdande, själ och
sinne lifvande kroppsöfningar, förklarar jag här¬
med dennaidrottsplats öppnad.”'
Från det högtidliga öppnandet 1896 fram till 1958,dåMalmö stadion invigdes, utgjorde Malmö Idrottsplats den självklara medelpunkten för idrot¬
tens utvecklingiMalmö: Sex händelserika decen¬
nierdå idrottenförvandladesfrånettexklusivtnöje förett privilegieratfåtal till landetsstörsta folkrö¬
relse. En utvecklingsom i sintursammanflätades medSverigesomvandling tillenframgångsrik indu¬
striell välfärdsstat.
Vanligtvis beskrivs relationen mellan samhälle och idrott i termer av hur den statliga och kom¬
munala politiken möjliggjorde en internationellt
sett unik utveckling inom idrottens och fritidens område.Även omettdylikt påståendegivetvis har
fog försig ärdetomvändaförhållandetminstlika giltigt; dvs. att idrottens och fritidens utveckling på en rad olika sätt bidrog till att förstärka och fördjupa välfärdsutvecklingen.
Syftet här är att med utgångspunkt i Malmö Idrottsplats historia lyfta fram ett antal teman
som åskådliggör den ömsesidiga relationen mel¬
lan idrottens och staden Malmösutveckling.Även
omidrottenisig ärden självklara startpunkten,så ligger tonvikten vid Malmö Idrottsplats som en
arena för såväl sociala, kulturella som politiska
processer. Avslutningsvis kommerjagattkortdis¬
kutera renässansen för Malmö Idrottsplats under 1990-talet irelation till Malmös och Öresundsre- gionens utveckling.
Ambitionen ärsåledes att, utifrån ett brettper¬
spektiv på relationen mellan idrotten och sam¬
hälle, skildra det som Per Hjalmar Söderbaum
gav uttryck för i sitt ovan citerade invigningstal;
nämligen hurerfarenheternafrån aktiviteterna vid Malmö Idrottsplats kom ”samhället till godo på
alla de olika områdena afmensklig verksamhet”.
Så började det
Invigningen avMalmö Idrottsplats 1896 markera¬
de höjdpunkten på drygt två decenniers växande idrottsintresseiMalmö.^ Drivandeidenna utveck¬
ling var Malmö Velocipedklubb, som bildats tio år tidigare. Efterenträgna påstömingarlät Malmö
stad klubbenhyra en delav den centralt belägna Rörsjömarken.Här anladesenvelocipedbana,som förutomcykeltävlingar med totalisatoräven använ¬
des för tennis och fotboll. Den första fotbolls¬
matchen i Malmö genomfördes på Rörsjöbanan
i oktober 1890, då två lag från Köbenhavns BK
(Boldklub) kom påbesök. Inspireradeavdanskar¬
nasuppvisningbildade Velocipedklubben en egen
”bollspelsafdelning”.^
I september 1895 hölls den sistacykeltävlingen på Rörsjöbanan. Malmö stad behövde tillgång till
området inför den stora lantbruksutställningen nästföljande år. I gengäld erbjöds Velocipedklub¬
ben en del avMagistratsvången som plats för en helt ny idrottsanläggning. Med flyttningen från Rörsjömarken sattes punkt för det första kapitlet
i Malmös idrottsplatshistoria. Inte bara för Mal¬
mösdel faktiskt. FörsomÅke Jönsson konstaterar:
”Tveklöst stod den blågulaidrottsplatsens vaggai Malmö.”'*
För byggandetav den nya idrottsplatsen bilda¬
desettsärskiltbolag, AB MalmöIdrottsplats, som
understormöda fick fram deterforderliga kapita¬
let. Överhuvudtagetblev de första årenen ekono¬
miskprövning.Ilikhet med Rörsjöbanan kretsade
verksamheten påidrottsplatsen kring cykeltävling¬
armed totalisator.Riksdagsbeslutet 1897attförbju¬
da totalisator medförde att intresset för cykeltäv¬
lingarsnabbt dogutoch därmedförsvannenviktig
inkomstkällaföridrottsbolaget.Dessutominnebar
detett dråpslagför Malmö Velocipedklubb, som
Figuri. MalmöIdrottsplats kringsekelskiftet1900.
fortsättningsvis fick koncentrerasigpåattanordna cykelutfärder.Inteheller lyckadesklubben hålla liv
i sin fotbollsverksamhet.5
Ansvaret för idrottens fortsatta utveckling föll på IFK Malmö, vilken bildades 1899 som en del
avden nationella kamratrörelsen.Utmärkande för
kamratföreningarna varderas intimakoppling till
läroverken. Såvarockså falletiMalmö.IFKMalmö bildades på initiativ av Per Hjalmar Söderbaum,
rektor vidHögreAllmännaLäroverket och ordfö¬
randeiABMalmö Idrottsplats, som också valdes
tillföreningens hedersordförande.*
Med IFK Malmö introducerades friidrotten på
allvariMalmö. Deförstatävlingarna arrangerades
kort efter föreningens tillkomst och redan 1901
ansåg man sig redo att anordna sin första inter¬
nationellatävlingmed deltagare från fem svenska
och sex danska föreningar. Föreningen skaffade sigmed tidenett gottrykteruntomiSverige och
kunde locka landets främsta friidrottare till sina
tävlingar. Iseptember1902anordnade föreningen
denförstatiokampen någonsini Sverige.
Knappt rioåreftersittbildande hadeIFKMalmö påallvar etableratsigsomMalmös främsta idrotts¬
förening med flera duktiga idrottsmän och en
mycket god ekonomi. Alltvaremellertidinte frid
ochfröjd.Inomföreningen rådde delademeningar
omhur klubben skulle skötas. Krisen komiöppen dager vid ett sammanträde hösten 1908, då en delavIFK:smedlemmarbegärde utträdeurfören¬
ingen.Enkort tidsenarehöll de klubblösa idrotts¬
männen ett möte och beslöt enhälligt att bilda
en nyklubb, som fick namnetMalmö Allmänna Idrottsförening (MAI).
Även fotbollen ficksittstoragenombrott under 1900-talets första decennium. Första steget togs undersommaren1905,dåstyrelsen förABMalmö Idrottsplats tillsatte enkommitté meduppgiftatt få fart påintressetför fotboll bland stadens ung¬
domar. Kommitténsatte uppanslagiskolor med inbjudan till träning och spred broschyren ”Råd
och vinkar till fotbollsspelare” i massupplaga.^
Kampanjen gick överförväntan och mer än 300
ungdomar anmälde sitt intresse.
Ungdomarna delades in i olika lag som helt
enkeltkalladesA-,B-, CochD-lagen. C-laget bytte
efter entid namn till Bollklubben Idrott och höll sigväl frammeiden s.k. malmöserien. Våren1909 beslöt styrelsen att man skulle gå in i IFK Mal¬
mösnybildade fotbollssektion. Så skedde och BK Idrotts ordförandetogplatsikamraternasstyrelse.
Pojkarna kände sig emellertid inte hemma i den
nyamiljön.Videttmöte ifebruari 1910 kommiss¬
nöjet iöppendager. SpelarnafrånBKIdrott begär¬
de med omedelbar verkan utträdeurIFKoch beslöt
attbildaenegenförening: Malmö Fotbollförening (MFF).
Från Lemming till Hägg
Det skulle emellertid dröja ända till 1930-talet
innan MAI och MFFpå allvar kunde utmana IFK Malmö på löparbanan och fotbollsplanen. Kam¬
ratföreningens duktiga och populära friidrottare
stodsigbraidensvenska konkurrensen och under 1910-talet blev det t.o.m. två olympiska bronsme¬
daljer. Dessutom hade föreningenett mycketgott
ryktesom tävlingsarrangör och medsinahögklas¬
sigainternationella friidrottstävlingar skapadeIFK Malmö enuppskattad tradition. Den förstastora internationella friidrottstävlingen arrangerades i augusti 1908, då delar av den amerikanska trup¬
pen från London-OS gjorde ett bejublat besök i Malmö.Drygt4 000 åskådare fick blandannat se
Figur2.Tidigstilstudieavstavhopp på MalmöIdrotts¬
plats.
IFKMalmöbesegra det amerikanskalagetistafett
I 000meter(100-200-300-400).*
IFKMalmösfriidrott stodpåtoppårenrunt1930 och blandannaterövrademan somförsta malmö-
förening svenska mästerskapsstandaret 1931-32. I
samarbete medSydsvenska Dagbladet arrangerade
IFK de s.k. ”Amerikaspelen”, där malmöpubliken bjöds på fantastiska tävlingar med många avvärl¬
densfrämsta friidrottare. Vid tävlingen 1933med¬
verkade bl.a. denfärgadesprinternRalph Metcalf,
som tangerade världsrekordet på 100 meter med
10,3.Tävhngen året därpå blev lika högklassig med
ett fantastiskt världsrekord på400 meter häck av amerikanen Glenn Hardin.
Konkurrensen från Malmö AI blev emellertid allt hårdare och under1930-talets andrahälft fick
IFK Malmö se sig definitivt frånsprunget. MAI:s friidrottareslogigenompåbred front.Ävensom
arrangöravinternationella tävlingartogförening¬
enövermedsinapopuläraÄmerikagalor. Tävling¬
arnagav malmöborna en fläkt avden storavärl¬
den och störst intresse tilldrog sig USA-truppens färgade deltagare.Defärgade idrottsmännenupp¬
levdessomnågotexotiskt och utgjordeengaranti
för såvälmycket publiksombra resultat. VidAme- rikagalaniaugusti1937 varhöjdhopparen Melvin
Walker det stora affischnamnet. I förhandsrekla¬
menpresenterades hansom”neger,charmör och
världsmästare”. Mycket riktigt, den färgade Wal¬
ker charmade malmöpubliken och satte världsre¬
kord med 2.09.S
Till de största idrottshändelserna på Malmö Idrottsplats hör givetvis mötena mellan Gunder Häggoch Arne Andersson. TillMAI:stävlingar1942 komintemindreän 14 000åskådareförattuppleva
det laddade mötetpå 2 000meter, vilket Gunder
vannpånyttvärldsrekord. Tvåårsenare vardet dags
för en ny duell inför ännu större publik. Denna gånggickArnesegrandeurstriden mednyttvärlds¬
rekordpåenengelsk mil. 1945blev Malmö Idrotts¬
plats skådeplats för det allra sista mötet mellan
dem båda. An engångslogs världsrekordet på en engelsk mil, numed Gunder förstövermållinjen.
Sammanlagt sattes det under Malmö Idrotts¬
plats drygt femtioåriga historiasomfriidrottsarena
intemindreän 16världsrekord. Densvenskespjut¬
kastaren Erik Lemmingsatte det första 1909 och
detsista1956avengelsmannen Gordon Pirie,som ien rasande kamp med tre ungerska löpare sänk¬
te världsrekordet på 3 000 meter med nästan tre sekunder.
Från IFKMalmö till Malmö FF
IFK Malmö dominerade även på fotbollsplanen
underidrottsplatsens första decennier, dockutan
någrastörreframgångar på det nationella planet.
En av de främsta meriterna uppnåddes 1916 då föreningen vann det svenska kamratmästerskapet.
Det dröjde ända till slutet av 1920-talet innan för¬
eningenlyckades etablerasigiAllsvenskan. Visser¬
ligen blev man aldrig bättre än sexa i Allsvens¬
kan, men det skapades fotbollsfeber i Malmö
ochpublikrekorden slogs på löpande band. När Malmökamraterna mötte Helsingborgs IF 1930 kom närmare 13 000 personer.
Publiken bjöds även på flera matcher mellan
IFK Malmö och internationella storlag. 1926 fick
Malmö för första gången besök av ett engelskt lag,Swansea Town.IFKMalmötogvisserligen led¬
ningenmed 2-0,men när slutsignalen ljöd hade
Swansea gjort nio mål. Sydsvenska Dagbladets
reporter skrev påtagligt imponerad: ”Engelsmän¬
nensamspelade, dribblade, sköto och narrade de
stackarsmalmöpojkarna såattdet stundtals verka¬
denästankomiskt. Man fickse enbollbehandling
och en kroppsbehärskning som var enastående,
teknisk och taktiskfulländning
1931 fick IFK Malmö sällskap av Malmö FF (fotbollförening) i Allsvenskan. Båda lagen fick kämpa hårtförattundvika nedflyttning och ödet
ville inte bättre än att de bittra lokalkonkurren¬
terna ställdes mot varandra i en ren jumbofinal
i maj 1932. Trots ett intensivt ösregn kom över
8000 personertill Malmö Idrottsplats, vilka fick
seMFFgåsegrandeurstriden. Resultatet innebar
att MFF säkrade allsvenskt kontrakt, medan IFK åkte ned i division II.
”Tronskiftet” innebar dessutomattledarnaiIFK
Malmö, malmöidrottenssjälvklara dominant sedan börjanav1900-talet, tvingades bevittna hur fleraav dessspelaregickövertill lokalkonkurrenten. Isam¬
band medenövergång1934ingrep IFK-ledningen
och anmälde MFF till Svenska Fotbollförbundet.
Dengrundliga genomgångenavbokföringen avslö¬
jade utbetalningar av ”regelvidriga” spelarersätt- ningar.Denföljande domen innebarattföreningen nedflyttades från Allsvenskan till divisionIIochatt
22avspelarna proffsförklarades."
Två år senare kvalificeradeMFF sigåter för all¬
svensktspel ochsäsongen1938-39 erövrade fören¬
ingen sinaförsta allsvenska medaljer dåman kom
trea (lilla silver). Det första guldet säkrades 1944 och blevinledningen på ett makalöst decennium
förMFFochmalmöfotbollen.Säsongerna1949-51
uppvisade”di blåe” enöverlägsenhetsomtill dags
dato är utan motstycke i svensk fotbollshistoria.
Detblev hela23segermatcheriföljd ochsamman¬
lagt49 matcheriradutan förlust.
MFF:s framgångar i Allsvenskan lockade stor¬
publik till Malmö Idrottsplats. Under den ”för¬
lustfria” perioden 1949-51 hade laget ett publik¬
genomsnitt på 17 263 personer på hemmaplan.
Publikrekordet föridrottsplatsen uppnåddesi juni 1956, då 22630 komför attse MFF motHelsing¬
borgs IF.Malmöpubliken slöt ävenupp mangrant närMFFbjöd på uppvisningsmatchermotgästande världslag.Som 1949 närdet italienska mästarlaget
AC Milan kom på besök. De drygt 19 000 åskå¬
darna fick seMFF utklassa de italienska storstjär¬
norna,däriblandGunnarNordahl. I maj1951kom Flamengo från Rio deJaneiro somförsta sydame-
rikanskalag till Malmö. Förköpsförsäljningen slog
alla rekord i Malmö och även i detfotbollstokiga
Brasilien följde man matchen med stort intresse.
Från läktarplats rapporterade Radio Continentals
utsände reporter direkt till Rio (2-0 till Flamen- go)!'"
I mitten av 1950-talet bröts MFF:s dominans
inom svenskfotboll och manfick kämpa föratt hållasigpådenövrehalvanavtabellen. Dessutom
fick klubben nu åter igen allsvensk konkurrens
avIFKMalmö. Derbymatcherna 1956-58 lockade storpublik till idrottsplatsen och skapadenärmast hysteri i det fotbollstokiga Malmö. 1958 var det
emellertid slut med allsvensk fotboll på Malmö Idrottsplats. Den nybyggda Malmö Stadion stod färdig lagom till Fotbolls-VM och i maj1958 spela¬
des densistaallsvenska matchenpåIdrottsplatsen
mellanIFKMalmö och Sandvikens IF.
MedinvigningenavMalmö Stadion hade Idrotts¬
platsen spelat ut sin roll som självklart centrum för idrottslivet i Malmö. Visserligen bedrevs det
både fotboll och friidrottäven ifortsättningen på Idrottsplatsen, men storklubbarna Malmö FF och
IFKMalmöflyttade förgottoch MalmöAI förläde
sinainternationellafriidrottstävlingar till Stadion.
En arena för borgarklassens offentlighet
Under MalmöIdrottsplatsförsta decenniumutgjor¬
de idrotten fortfarande främst en angelägenhet
för stadens borgerlighet. Ftär visade stadens köp¬
män,fabrikörer, adelsmän, officerare och smdenter
upp sinafärdigheter på cykel,i lawntennis och på hästryggen.Iföreningarnas medlemsförteckningar
runtsekelskiftet återfinnervioftast representanter för Malmös ledande borgarfamiljer, såsom Bager, Beijer, Dieden,Faxeoch Kockum."’Inte sällansatt
man i samma styrelser. Dessutom träffades man
regelbundet i publikvimlet vid de olika idrottstill- ställningarna, iblandt.o.m. somaktiva deltagare.
Den moderna tävlingsidrott som höll på att etableras runt sekelskiftet uppvisar flera likheter
med den framväxande industrikapitalismen. Hit hör kännetecken som disciplin, organisering, pla¬
nering, specialisering, mätning, tidsmedvetenhet,
resultat och effektivitet. Denna utveckling hade
sina rötter i England och beskrivs inom idrotts- forskningen som en sportifieringsprocess. Den
sportifierade idrotten karaktäriseras bland annat
avattalla deltarpåsammavillkor(likhet), speciali¬
seradeidrottsutövare, gemensammaregler(ratio¬
nalisering), mätning av resultat och rekord, och
fasta organisationer med ledare, tränare m.fl.
(byråkratisering)."'*
Idensportifierade idrotten kunde dennyabor¬
gerligheten kännaigen sig.Som Jan Lindroth träf¬
fandeuttrycker det: ”Företrädare för affärslivet och
den expansivaindustrin visade tecken på attsym¬
patisera med en idrottsrörelse, vars målmedvetna
strävaneftergoda resultat och spännandeavgöran¬
den mellan vinst och förlust harmonierade med deegnaarbetsvillkoren.”"’Omsportifieringstårför något nytti idrottens innebörd, så fanns detäven beståndsdelar av äldre datum som verkade tillta¬
lande påden nyaborgerligheten. Idrottens starka inslagav fosterländskhet (nationalism) och karak- tärsdaning (moral ochdisciplin)ansågsverkastär¬
kandepåmedborgarnas lojalitetgentemotöverhe¬
ten.'®
Under de kommande decennierna utgjorde i själva verket Malmö Idrottsplats den viktigaste samlingspunktenistaden för firandetavnationel¬
la högtider. Den 18 september 1897 blev Malmö Idrottsplats skådeplats för en storslagen nationa¬
listiskfestlighet. KungOskarII:s tjugofem årsom regentfirades medenjubileumsfest arrangeradav
Malmö stad. Festligheten inleddes medatt 4 000
pojkar ochflickor från stadens läroverk marsche¬
radein och ställde upp sigvid sidan om entäckt byst placerad påenhögfondmittpåinnerplan. På
andra sidanombysten stod3 000 personer repre¬
senterande olikamalmöföreningar. Framför bysten
stodHusarregementetsmusikkår ochenstorsång¬
kör. Sedantjugoenskott avfyrats framförde musik¬
kårenenspecialkomponerad festmarsch. Därefter
hölls ett festtal som avslutades med ett kraftfullt besvarat ”Gud bevare konungen och fäderneslan¬
det”. Täckelset föll och dedrygt10 000deltagarna
stämdeunisont in ikungssången.
Malmö Idrottsplats komipraktikenattfungera
som en arenaför dennyaborgerlighetens offentlig¬
het.Detvarhärmanbådeskapade ochgavuttryck
för sinkollektiva identitet: på tennisbanan, ridba¬
nan,hästutställningen ochisamband med firandet
avnågonnationell högtid.Underenperiod anord¬
nades t.o.m. brunnsdrickning på Idrottsplatsen. I
entidningsannons 1899framhölls det: ”Idrottsplat-
sen anses på grund af sitt luftiga och soliga läge
vara synnerligen lämplig för sommarmorgonens
promenadturer i förening med passande helso- dryck. Alla naturliga och konstgjorda helsovatten tillhandahålles,såväl kallasom varma, ochserve¬
ringen, som från och med den i maj skall ega
rum ¥27-10 f.m., sker under kontroll af med.
d:rJ. Holmström. Det är jemväl meningen att under brunnsdrickningstiden anordna musik på platsen.”'^
En annan aktivitet som föll Malmös borgar¬
klass i smaken var de ridturer som anordnades
på idrottsplatsen om söndagarna under ledning
avlöjtnanten, baron Nils Djurklou. Ridlektioner¬
na utfördes till levande musik och ”den förnäma
sportsverldentog lifligt del deruti, ochen distin- guerad publik infannsigsåsomåskådare.”'*Iokto¬
ber 1896 lämnade Sydsvenskan följande levande beskrivningav endag på Idrottsplatsens ridbana:
”Malmö idrottplats företedde igår påmiddagen
en liflig anblick. Den beramade prishoppningen
uteblefvisserligen af brist på deltagare,menirid-
och körbanan ilade qvinliga och manliga ryttare ochpräktiga trafvare, förspändasinaeleganta kär¬
ror, styrda afvanakörsvennen Enpublik,ejtalrik,
menkanske såmycketmerutvald,somstyrtfärden
diti vagn ochtillfots, åskådadedet glada lifvet å den präktiga idrottsplatsen och genom det höga gallerverket blickade barnsjukhusets små tillfrisk¬
nande patienter med glad förundran på härlighe-
ten.”'9
Dehästintresserade fickytterligareattglädjasig åt under 1899, då Skånska Eältrittklubben beslöt
att anordna en stor häsmtställning på Idrotts¬
platsen. Initiativet kom från klubbens sekreterare,
överste Bror Cederström, tillikastyrelseledamoti
AB Malmö Idrottsplats. Syftet med utställningen
varatt ”beredahestegarneinom provinsentillfälle
attinför allmänhetenuppvisa sinahästar och föratt beredaden, somönskar köpasig häst, tillfälle att närmarebese ochbesiktigaett antal sålundasam¬
lade hästar af olikaslag.”“ Utställningen lockade
över 2 000 besökare och blev ett årligt återkom¬
mande arrangemangtill och med 1918.
Dettydhgaste uttrycket för Idrottsplatsens bety¬
delse som en arena för den nya borgerligheten utgörnogändå skridskoåkningen på isbanan. Den invigdes officielltidecember1896och blev snabbt
ett populärt nöje för stadens societet. I samband
med isbanans högtidhga invigning lämnade Syd¬
svenskaDagbladet följande levande skildring: ”Sär-
skildt mellan kl i och 3 på middagen företedde
bananenmycketliflig tafla. Undertonernafrånen sextett af husarmusiken ilade fram å det rymliga
blanka isgolfvet, kantadt rundt om afgranar, en
stålskodd, ungdomlig skara af båda könen, och
äfven femtioåringar, deribland en afIdrottsplat¬
sens styresmän, syntes rista runor i isens famn.
Ettstort antal åskådande herrar och damer pro¬
menerade å banan och gav relief åt det glada, uppfriskande skådespelet. Konditoriträdgårdens
restauratör hr Behnstedt hade i klubbens stora
paviljong anordnatserveringaf vinglögg, buljong,
kaffe m.fl. värmande fluida, hvilken mycket föll publiken i smaken, helst då det började svida i fötter, fingrar eller öronsnibbar.”^'
En arena för arbetarklassens
offentlighet
Under 1900-talets första decennier inleddes en
genomgripande förändring av idrottens sociala förankring. Allt flerur arbetarklassen sökte sig till
idrotten både som utövare och publik, framför
allt brottning och fotboll. Från 1920-talet och
tre decennier framöver är i själva verket Malmö Idrottsplats vid sidan av Folkets park den vikti¬
gaste arenan för arbetarklassens offentlighet i staden.“ Genom idrotten kunde arbetarklassen
skapa en kulturell uttrycksformsom överbrygga¬
de den känsla av rotlöshet som uppstod i urba¬
niseringens spår. Malmö tillhörde de städer i Sverige som växte snabbast under sekelskiftets
första decennier. För många av de nyinflyttade
innebar storstadenettheltnyttliv präglatavosäk¬
ra arbetsförhållanden och rotlöshet. En situation
som förvärrades under förstavärldskrigets dyrti¬
der med åtföljande arbetslöshet.
Den engelske idrottshistorikern Richard Holt framhåller den stora betydelse som fotbollen
hade för den engelska arbetarklassen i storstäder¬
na: ”Storstädernas invånare behövdeett kulturellt
uttryck för sina nya storstadsliv som sträckte sig utanför de omedelbara släktrelationerna. Fotbolls-
publikens beteendegavframför allt uttryck för ett
starkt behov av att känna sig rotad ... Fotbollen hjälpte tillattskapaenspeciell känslaavlokal till-
hörighet inom ramen för det nationella. Genom
attfölja detegnalagets utvecklingidet nationella seriesystemetfickmansinplatsistadenbekräftad;
detgavdig någotattvara en delavoch någotsom
manhadegemensamtmed msentals andramän.”^’
IMalmö kom framför allt Malmö FF och brot- tarklubben IK Sparta att utvecklas till så kallade arbetarklubbar, både med avseende på medlem¬
marna och publiken. ÄvenMalmö AI präglades i
storutsträckning avarbetarklassen och 1924kon¬
stateradeMAI:sordförandeGunnar Strömattför¬
eningen ”till största delen rekryteras av arbetar- ungdomen. Som en följd härav äro också många
av föreningens mera framskjutna medlemmar i civila livet enkla, men duktiga arbetare.”^'^ Den
gemensamma sociala förankringen bidrog till att det under årens lopp utvecklades starka känslor
avsamhörighet och solidaritet mellanMFF,Sparta
ochMAI. Detekonomiskt starkareMFFställde vid behovupp försinabröderiSpartaochMAI.
Samhörigheten mellan detreföreningarna för¬
stärktesavdetantagonistiska förhållandet tillIFK Malmö. Att sätta det anrika och läroverkspräg-
ladeIFKMalmö påplats upplevdessombåde en
idrottslig och social utmaning. IFKMalmö hade onekligen en stor fördel av sina intima förbin¬
delser med styrelsen förAB Malmö Idrottsplats.
BlandannatansågsigMFFochMAImissgynnade
vid fördelningenavtränings-och matchtider.
En plats för stadens ungdomar
och barn
Idrottens växande popularitet gjorde Malmö Idrottsplats till en avstadens viktigaste samlings¬
punkter. Här fanns tre stora planer för friidrott
och fotboll, fyra tennisbanor, träningsplaner för hopp, lekplatser, en egen restaurang samt en inomhushallförbrottning och dans, dens.k.Bos¬
tonPalace. Idrottsplatsen erbjödinte bara funk¬
tionellaidrottsanläggningar,utanskämdeävenbort
malmöborna med envacker och välskött parkan¬
läggning med vackra alléeroch prunkande bloms¬
terarrangemang. Inte utan fog kallades Malmö Idrottsplats för ”Sveriges vackraste idrottsplats”.
Figur 3. Intebara tävlingsidrott!Från IFKMalmös stafett- och lekdag debutåret1921.
