ETT BÄTTRE SAMHÄLLE
– BÄTTRE ARKIV MED ETT NORDISKT RAMVERK I FOKUS?
ÅKE SÖDERLUND LANDSKAPSARKIVARIE
ÅLANDS LANDSKAPSARKIV
XXV. NORDISKA ARKIVDAGARNA, REYKJAVIK
DEN 25 MAJ 2018
• De nordiska arkivverken har uppstått med samma incitament och agenda i fokus
• Den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 initierad av Anders Chydenius och Peter Forsskål, båda från Finland
• Svenska tryckfrihetsförordningens förhållande till offentlighetsprincipens implementering i
myndigheternas skyldighet att tillgängliggöra allmänheten allmänna handlingar (lika med
arkivhandlingar – uppgiftsbeskrivningen för arkivarier).
Dess grundlagsstatus i Sverige – skiljer sig (något) från övriga Norden
Betydelsen av att något skiljer sig
”något” från övriga Norden
• ”Det tryckta ordet” och andra
framställningsformer vad gäller yttranden
• Teknikbundenheten vad gäller offentlighetsprincipen
• Europeiska unionens reglering from 1995
• PSI, lag och direktiv - nationella varianter tar sin form vad gäller vidareutnyttjandet av arkiv
• GDPR och dess nationella varianter, en diversifiering i tillämpning stundar?
Några komparativa observationer i synnerhet med Åland, Finland och
Sverige i fokus
• Små skillnader vad gäller Finland, Åland och Sverige
• Pertinensprincipen (i Norden från 1830-talet)
• Proveniensprincipen – allmänna arkivschemat 1903 i Sverige och dess tillämpning i övriga Norden
• Tvånget/det starka stödet för diarieföring av handlingar – i Finland den starkt framförda tanken om rätten att nyttja en viss ändamålsenlighet, ifall handlingarna på annat sätt är sökbara och loggen (motsv.) verifierbar
• En ungefär samtidig implementering av
verksamhetsbaserad (processbaserad) arkivredovisning
Allmänna observationer
• På vems villkor görs den verksamhetsbaserade arkivredovisningen?
• Behovet av att perspektivet långtidsförvaring är med i uppgörandet av system, som
utvecklas av representanter för olika verksamheter hos myndigheterna
• Stuprörsmodellen
• Begreppet ”arkivmyndighet” i Sverige (saknas i Finland och på Åland)
Exempel på en nordisk strategi:
Strategi 2020 för Finlands Riksarkiv
Vision och strategiska avsikter
”Riksarkivet är såväl en expert- och serviceorganisation som en central infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Arkivet främjar på ett kundinriktat sätt användningen av det
dokumentära kulturarvet, fungerar som den främsta experten inom
arkivverksamhet, stöder införande av nya vetenskapliga forskningsmetoder och främjar fri tillgång till
information.”
Den internationella verksamheten
”Den internationella verksamheten ingår i Riksarkivets centrala
verksamhetsprocesser. Genom
internationella kontakter säkerställs att Riksarkivet har aktuell kompetens som överensstämmer med
internationella standarder och internationell praxis. Det
internationella kunnandet utnyttjas i Riksarkivets egen verksamhet och
utveckling.”
Fortsättning
”Fokusområden i den internationella verksamheten är nordiskt samarbete, samarbete mellan medlemsländerna i
Europeiska unionen samt Internationella arkivrådets (ICA) verksamhet. Anskaffning av dokument som gäller Finland från
ryska arkiv är ett kostnadseffektivt sätt att ge finländska forskare samordnad tillgång till viktigt forskningsmaterial.”
Avslutningsvis
”Riksarkivet jämför sig internationellt med de andra nordiska ländernas
nationella arkivverk. Det strategiska målet är att Riksarkivets samtliga funktioner ska representera en god nordisk nivå.
Utvecklingen följs upp och bedöms med hjälp av regelbundna jämförande
utvärderingar (benchmarking) som täcker de olika områdena i verksamheten.”
Nya myndigheter och affärsverk med nya uppgifter
Sverige
Ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn till Sundsvall år 2018
• Den nya myndigheten ska ha i uppgift att
utveckla, samordna och stödja digitaliseringen av statliga myndigheter och förvaltningen i
kommuner och landsting.
Finland
• Statens center för informations- och
kommunikationsteknik Valtori tillhandahåller branschoberoende ICT-tjänster inom
statsförvaltningen. Målet är att tjänsterna ska vara konkurrenskraftiga, av hög kvalitet,
ekologiska, informationssäkra och uppfylla kundernas behov.
Åland
• Åda Ab erbjuder snabb och rättssäker IT-service med hög effektivitet och god kvalitet. Genom att tillgodose ägarnas behov av e-tjänster, IT-drift, IT- utveckling och IT-förvaltning bidrar Åda Ab till att aktieägarna i sin tur kan erbjuda bästa möjliga
service till boende och verksamma på Åland.
• Åda Ab koordinerar och upphandlar IT-lösningar för ägarna och stöder ägarna i olika projekt kring IT-frågor.
Gustaf Erikson, född 24.10.1872 i Lemland,
död 15.8.1947 i Mariehamn Skeppsredare, sjöfartsråd
Fortsättning följde...
NAT-projektet presenterades på XX. Nordiska Arkivdagarna i Reykjavik år 2003
”I många fall anges flera än en ekvivalent och utan att ställa dem i preferensordning. Detta är i linje med vår strävan att inte skapa en standard utan ett praktiskt hjälpmedel för arkivarierna i de nordiska länderna.
Det är uppenbart att översättandet av olika ISO-standarder till de nordiska språken kommer att tvinga till vidare terminologisk diskussion i våra länder.
Den nordiska arkivterminologins roll i detta sammanhang är enligt min mening att hellre gå ett steg efter än ett steg före. Detta betyder att NAT måste med jämna mellanrum utsättas för en revidering för att kunna omfatta utvecklingen i våra länder.”
Veli-Matti Pussinen
NAT-projektets databas på adressen www.narc.fi/nat
”I många fall anges flera än en ekvivalent och utan att ställa dem i preferensordning. Detta är i linje med vår strävan att inte skapa en standard utan ett praktiskt hjälpmedel för arkivarierna i de nordiska länderna.
Det är uppenbart att översättandet av olika ISO-standarder till de nordiska språken kommer att tvinga till vidare terminologisk diskussion i våra länder.
Den nordiska arkivterminologins roll i detta sammanhang är enligt min mening att hellre gå ett steg efter än ett steg före. Detta betyder att NAT måste med jämna mellanrum utsättas för en revidering för att kunna omfatta utvecklingen i våra länder.”
Veli-Matti Pussinen http://www.narc.fi/nat/
NORDIG
Nordig – en tillställning för arkivarier som arbetar med digitaliseringsfrågor i Norden
Diskussionsforum Nordic eArkiv
Upprätthålls av Markus Merenmies, Finlands Riksarkiv
Nordiska arrangemang
• Nordiska riksarkivariemöten
• Nordisk arkivakademi är en samarbetsform mellan de Nordiska Riksarkiven som skapades 1998. Inom dess ram har sedan dess ett antal seminarier ordnats för personal på de nordiska Riksarkiven.
• Rikligt samarbete mellan tjänstemän på myndighetsarkiv och inom kultursektorn
• Behovet att få dokumentförvaltningsperspektivet
(dokumenthantering) implementerat hos myndigheterna
• ABM-samarbete (arkiv, bibliotek och museer), samarbete även inom ramen för bl.a. Europeana
• Västnordiskt samarbete
Avsiktsiktsförklaringar inför
• Trepartsprojekt mellan nordiska länder och självstyrande områden.
• Utifrån juridiska, organisatoriska, tekniska och vetenskapliga metodologiska utgångspunkter identifiera möjligheter och begränsningar till gränsöverskridande:
- tillgång till källmaterial i arkiv och bibliotek oavsett om dessa är i offentlig eller privat
regi.
- datadriven forskning
Avsiktsförklaringar (LOI eller MOU)
• avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas,
d.v.s. innan själva avtalet fullbordas.
• avsiktsförklaringar påminner om vanliga avtal, men är vanligen (om de är korrekt utformade) inte bindande i sin helhet.
• ger en möjlighet att blicka framåt och få ett
initialt grepp om möjligheterna till samordnad utveckling i en ständigt föränderlig värld
Landska
Satsningar på
nordiskt samarbete år
2014 2014
Nordiska
landsarkivariedagar på Åland den 8-10 september 2014
Nordiska
landsarkivariedagar
på Åland den 9-10 september 2014
g
Nordiska landsarkivariedagar på Åland den 8-10 september 2014
Nordiska arkivdagar för 25:te gången
Nordisk Arkivnyt sedan 1956
Nordiska
landsarkivariedagar
på Åland den 9-10 september 2014
g
Nordisk Arkivnyts redaktionsrådsmöte på Åland den 16-19 september 2014
Nordiska
landsarkivariedagar
på Åland den 9-10 september 2014
g
Nordiska ministerrådets möte den 28 april 2014 på Island, där UNESCO:s ”Erklaering om arkivers unikke rolle i de nordiska samfund” undertecknades.
