FLYGANDE BILAR KANSNART BLI VERKLIGHET

Än så länge har Färjerederiet fullt upp med fordon på våra vägar, men kanske föränd- ras bilden i framtiden...

Flygande bil kan lanseras redan nästa år.

Nederländska Pal-v förväntas släppa sin fly- gande bil redan 2019. Men även konkurren- terna Uber och Lilium ligger i startgroparna.

Flygande personbilar har varit en avlägsen framtidsvision och mest känts som science fiction. Men enligt det nederländska företa- get Pal-v är framtiden strax här.

INTERNTIDNING FÖR OSS SOM ARBETAR I FÄRJEREDERIET

Åtgärder som gör skillnad

Posttidning B Trafikverket Färjerederiet 185 21 Vaxholm

FLYGANDE BILAR KAN SNART BLI VERKLIGHET

På sluttampen

JUNI 2018NR

4

KOLL PÅ kemikalierna

EMIförsta resultaten klara

FLYGANDE BIL snart verklighet

modell som ska vara färdig för produktion.

Det är en trehjulig “bil” som du kan köra om- kring med och när du ledsnar på trafiken fäl- la ut dess rotorblad och helikoptra iväg dig till någon annan plats. Förvandlingen ska ta mellan 5-10 minuter. Bolaget har redan bör- jat ta in förhandsorder på fordonet på sin webbplats och de första leveranserna väntas ske redan nästa år, så fort fordonet fått sin slutliga säkerhetscertifiering.

Även Google, Uber och Teslas Elon Musk har visat intresse för fordon som både kan sväva och

Enligt Pal-v har den tvåsitsiga bilen en toppfart på cirka 160 kilometer i timmen på väg, och 180 kilometer i timmen uppe i luf- ten. Maximal flyghöjd är 11 000 fot, det vill säga 3 300 meter, och räckvidden anges till cirka 560 kilometer. För att köra fordonet krävs pilotlicens.

Den första modellen, som ska tillverkas i 90 exemplar, väntas kosta 499.000 euro el- ler 4,1 miljoner kronor. Därefter väntas en billigare “Liberty Sport Edition” bli till salu för 299 000 euro, motsvarande 2,5 miljoner

FOTO: PAL-V.COM

Tipsa redaktionen

Vi tar gärna emot tips, synpunkter och idéer.

Skriv till oss på: sjovagen@trafikverket.se

!

INNEHÅLL

PÅ SVANESUNDSLEDEN

Äntligen har sommaren kommit och vi kan alla vara ute och lufta våra vinter- bleka kroppar. Färjerederiets drift är alltid enklare när isen har försvunnit, färre driftstörningar och både lite enk- lare och trevligare att arbeta.

Under våren har vi i ledningsgrup- pen arbetat med en förändrad huvud- processkarta. Vi har tagit fram kritiska framgångsfaktorer (de viktiga saker vi måste vara bra på) och arbetat med att ta fram företagsmål. Dessa ska nu bry- tas ned ute på lederna, varvet och i av- delningarna. Målstyrning är viktigt och relativt enkelt. Sätt en fotboll framför en fyraårig tjej och peka på målet, då vet hon vad hon ska göra. Det är mål- styrning!

Själv arbetar jag med detta även i privat- livet, framförallt med min träning. I augusti beslutade jag mig för att

springa Stock- holm Marathon på tre timmar och 15 minuter, en kvart snab- bare än vad jag tidigare klarat av. Jag började med att analysera alla i min åldersgrupp som hade en så pass bra tid. Hur många mil sprang de per vecka? Hur undviker de skador? Periodiseringsupplägg med mera? Slutsatsen blev att jag skulle springa 60 km per vecka, springa längre långpass än vad jag gjort tidigare samt en del andra saker. Jag involverade två nära löparkompisar så att vi blev tre personer som arbetade mot samma mål. Gemenskap gör det lättare att hålla ut och nå målet.

Målstyrning på Färjerederiet fungerar likadant. Ta fram mål, bryt ned dem i mindre delmål som leder mot helheten.

Se till att de är mätbara, påverkbara och genomförbara. Våra företagsmål beslutades i maj och handlar både om kundnöjdhet, trivsel hos oss anställda, ekonomi och miljö.

Den 2 juni får jag veta om mitt privata mål var genomförbart.

Ossian gillar Karins nya motorer. FOTO: MIKAEL INGEMANSSON

3 Bullerlösning på Svanesund 5 Koll på kemikalier

6 Sjöloggen 7 Utkiken

8 Karin har fått nya motorer 9 EMI

10 Bomradio

11 Fem snabba till Alaa Tweer 11 Jim Löfgren, personalnytt 12 På sluttampen Flygande bil ersätter färjor?

Målstyrning

-enklare än du tror

SJÖVÄGEN ÄR TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIETS INTERNTIDNING

”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt” är Färjerederiets vision. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. Pålitliga, engagerade, modiga är våra värderingar. Ansvarig ut- givare: Ingrid Jarnryd. Redaktör: Lena Nordlund Medverkande i detta nummer: Caroline André, Jan Börjesson, Ossian Jimmerholt, Mikael Ingemansson, Ellen Norrgård, Lena Utbult, Lennart Öhman Ingrid Jarnryd, Annica Gustafsson, Kasper Dudzik. Design och layout: Form och event, Trafikverket.

Tryck: BrandFactory. Omslagsbild: Peter Peterberg på Saturnus. Foto: Kasper Dudzik. Mejla

ERIK FROSTE REDERICHEF

”

högre än föregående år.”

Minskat buller

Ellen Norrgård om hur vi gör med GDPR. FOTO: LENA NORDLUND

”Gemenskap gör det lättare hålla ut och nå målet ”

6

OMBORD

På Svanesundsleden kom klagomål om buller från boende i närheten av färje- läget. Färjerederiet tog till sig kritiken och genomför bullerdämpning på leden.

Färjerederiet har tagit fram en handlings- plan för att minska bullret från Saturnus och Sjövägen kom på besök för att se hur långt man hunnit.

Peter Peterberg, miljösamordnare leder projektet.

– Vissa bullerdämpande åtgärder har gjorts på andra färjeleder som att förtöja färjan för natten och använda landström

arbetsmiljö, minskat buller och energiför- brukning. Förbättrade förtöjningsmöjlig- heter och på sikt stålmatros är åtgärder som ökar möjligheten att stänga av moto- rerna.

Ett steg i den riktningen är att besättningen själva tagit fram korgar att ha trossarna i vid förtöjning. Då slipper man klättra upp på yttre dykdal- ben och det blir enklare och säkrare efter-

En arm är på plats för att underlätta anslut- ningen till landströmmen.

– Mycket är redan bättre. Gummidämp- ningen är så effektiv att man knappt hör när krokarna går i och själva färjan Satur- nus är mycket tystare än Gullmaj som vi hade förut, säger Jimmy Franzén, befäl- havare.

När samtliga åtgärder vidtagits kommer en bullermätning att genomföras och resultatet kommer att jämföras med bul- lernivåerna före åtgärdspaketet.

Peter Peterberg har några råd gällande

”Mycket är redan bättre. Man hör knappt när krokarna går i.”

7

8

Lena Ring

FOTO: GITTAN RIKSBERG

OMBORD

– Vi alla som jobbar i rederiet bör tänka på buller vid vårt ordinarie arbete. När vi ronderar eller kör färjan, var uppmärksam på ”nya” buller som tyder på förslitning av olika system ombord. Lokalisera felkällan och diskutera med er distriktstekniker om vilka åtgärder som kan behövas. Buller från färjeverksamheten kan störa boende i närheten.

Han menar att vi måste tänka på att vi kan göra mera, och det behöver inte vara avancerade lösningar.

– Dämpa grindar till personalutrym- men och se till att rampgrindarna inte slamrar. Vanligt underhåll räcker långt i många fall. Om ni märker att det bullrar kanske det finns anledning att göra ruti- ner av sådana problem. Ta hjälp av under- hållssystemet AMOS. Även rederiingen- jörerna måste vara med i arbetet med att minska bullret från vår verksamhet. Vi kan alla bidra till minskat buller, säger Peter.

TEXT: LENA NORDLUND FOTO: KASPER DUDZIK

Peter Peterberg kollar armen som ska ansluta till landströmmen.

Rampen lyfter snett och orsakar buller.

Där ska flödesdelare monteras.

Besättningen har själva tagit fram korgar att ha

Känner du till riskerna med din leds B-klassade kemikalier, vilken skyddsut- rustning som ska användas och hur du agerar om någon skadas eller om ämnet kommer ut i mark/vatten?

I distrikt Norra Bohuslän har man tagit fram en utbildning i kemikaliehantering som de tre lederna genomfört under våren. Bengt Persson, Bjarne Larsson, Claes Tyrén och Christer Ljungberg är de ansvariga för Chemsoft i distriktet och de som hållit i utbildningarna på de olika lederna.

På Gullmarsleden genomfördes utbild- ningen i slutet av april. Upplägget är grupparbeten med efterföljande redovis- ningar. Samtliga B-klassade kemikalier i distriktet gicks igenom.

– Vi har gått igenom alla B-kemikalier vi hade och det fanns en massa saker vi inte behövde. Vi hittade 96. Idag är vi nere på 32 och det är dessa vi ska gå igenom idag, säger Bengt Persson.

Deltagarna delas upp i grupper och går igenom skyddsbladen till produkterna.

De ska svara på frågorna: Vilka är risker- na med produkten och vilken personlig skyddsutrustning ska användas? Vad gör

Hur sanerar jag efter ett utsläpp till land eller sjöss?

Det finns tre Chemsoftpärmar på Gull- marsleden. En fullständig med både säkerhetsblad och skyddsblad i vaktstu- gan och två som innehåller skyddsbladen på färjan respektive i verkstan. Delta- garna får också tips på hur de kan skriva ut etiketter via Chemsoft på nätet så att eventuella rester blir blir rätt märkta.

Men rådet är att låta bli att hälla över till exempel oljerester i en gammal läskflaska för att undvika olyckor.

– För ny personal kommer sedan utbild- ningspärmar med frågor att finnas ute på lederna komplett med gästinloggning till Chemsoft så att de kan söka svaren där.

Vi ser det som en del av en DoE för nyan- ställda, säger Claes Tyrén.

Kjell Modig, rederiets Chemsoftsam- ordnare, och Peter Peterberg, miljösam- ordnare, deltar som observatörer.

– Säker kemikaliehantering syftar till att skydda människor, djur och natur. Det gäller att tänka steget före. Genom att vi går igenom hur vi ska arbeta säkert och ha rutiner och utbildning, minimerar vi risken för olyckor, säger Kjell Modig.

– Jag tycker absolut att det är ett bra initiativ att dra igång en utbildning om kemikalier. Chemsoft i sig tar bara hänsyn till produkternas påverkan på yttre miljö, inte på arbetsmiljö och säkerhet. Att gå igenom och diskutera kemikalieroch vil- ken skyddsutrustning som ska användas tycker jag är något som alla skulle ta efter.

Visst vore det bra om vi kunde få till en utbildning som vi kan köra på alla leder, säger Kjell Modig.

TEXT LENA NORDLUND FOTO KASPER DUDZIK

I verkstan finns Chemsoftpärmen strategiskt place- rad för att det ska vara lätt att slå upp de olika pro-

Inga oljerester

i gamla läskflaskor, tack!

Åtgärder för att minska buller på Svanesundsleden

• Flödesdelare på förliga rampen monteras så att den inte lyfter snett.

• En arm är på plats för att underlätta anslut- ningen till landströmmen.

• Gummikilar monteras på skjutbryggorna.

• Modifierade rampkrokar med dämpning i stället för de som nu faller stål mot stål.

• Hydraulisk dämpning på ramphakarna.

• Montering av kilar som ska bilda en ramp mellan landlägets stålkonstruktion och betongrampen.

• Ombyggnation av ramphydrauliken.

Det behöver inte vara

avancerade lösningar.

Vi kan alla bidra till minskat buller.”

Samling om Bohus-Malmönledens kemhantering:

Johan Larsson, Peter Peterberg, Christer Ljung- berg, Lennart Karlsson, Michael Andersson och Bengt Persson.

HÅLLBART

EKONOMIN FÖR FÖRSTA TERTIALEN Min reflektion av tertial 1 förutom att det har gått väldigt fort, är att omsättningen understi- ger budget men är högre än föregående år. In- hämtning förväntas under sommarmånaderna då trafikmängden ökar vilket medför ökade in- täkter för den rörliga delen.

Underhållskostnaderna understiger budgeten, men det beror till stor del på att en del planera- de varvsbesök ännu inte är utförda.

Dieselkostnaden ligger över budgeterad nivå på grund av att priset på diesel ökar. Investeringar för 6 miljoner kronor har aktiverats under tertial 1, vilket ger ökade avskrivningar.

Under tertial 2 förväntas investeringar för ca 15 miljoner kronor vara klara att aktiveras, bland annat Castellas styrhytt.

Prognosen för helåret 2018 visar på ökade kostnader för bland annat diesel. Detta gör att vi dagsläget inte kommer att nå årets budget.

GDPR (General Data Protection Regula- tion) är en lag som trädde i kraft 25 maj och reglerar hur vi hanterar och lagrar person- uppgifter. Tidigare reglerades detta av Per- sonuppgiftslagen, PUL, men dataskydds- förordningen är mer omfattande och tar ytterligare krafttag för att säkerställa med- borgares integritet.

Framför allt innebär GDPR att informera om när man samlar in eller behandlar per- sonuppgifter och ställer krav på en tydlig

struktur kring hur, när och var- för man gör det.

Kortfattat kan man säga att vi inte får hantera personuppgif- ter som vi inte behöver, som är onödiga.

Jag som ope- rativ chef håller på med en risk-

bedömning som ska på remiss till Trafikver- kets kontaktperson för GDPR. Vi hade frå- gan upp på DC-möte där även HSO besökte oss och diskuterade var vi, i den operativa verksamheten, lagrar och hanterar person- uppgifter och analyserade risker kopplat till dessa. Detta kommer även att utmynna i en riktlinje för hur vi hanterar personuppgifter i vårt ledningssystem och handlingsplan för säkerheten.

I mångt och mycket behöver vi hantera personuppgifter i våra dagliga jobb som myndighetsutövare och rederianställda, dock är det viktigt att vi gör detta på rätt sätt och följer artikel 32 i Dataskyddsförordningen som styr säkerheten i samband med behand- ling av personuppgifter.

Gör den databaserade utbildningen i GDPR (20 min) som finns på Trafikverket Lärtorget “Grundläggande utbildning om Dataskyddsförordningen, GDPR”

Jag vill också tipsa om appen DLA PIPER GDPR som är en superbra app där man kan hitta all information.

Så är det dags igen, att be våra re- senärer bedöma den tjänst de får ge- nom rederiets verksamhet (Nöjd Kund- index, NKI). Mätningen äger rum de två första veckorna i juni och i augusti – och vid behov ett uppsamlingsheat i september. Resultatet får vi i oktober.

Det kommer att redovisas dels internt och dels med en sammanfattande rapport för varje led. Totalt är det mer än 10 000 personer som tillfrågas och vi ser en stabilitet över åren. Det tyder på att resultatet är pålitligt och rim- ligt. Som jämförelse kan nämnas att mätningar av politiska väljarsympatier brukar bygga på intervjuer av 1 000 personer.

I år har NKI dock en nyhet som gäl- ler färjeleder med isvägar: vi ber rese- närerna att berätta vad de tycker om tjänsten. Vi frågar om upplevd säker- het, hur ofta man nyttjar den och om de är nöjda med informationen. De ex- tra frågorna gäller alltså på Rödupple- den, Bohedenleden, Avanleden, Håkanstaleden, Isöleden och Ammer- leden.

Mätningen utförs av det oberoende mätinstitutet Markör. Resultatet ger vägledning för kommande verksam- hetsplanering.

Du kan läsa mer om Färjerederiets NKI på www.trafikverket.se/farjere- deriet, under Om Färjerederiet.

SJÖLOGGEN UTKIKEN

– Vi är ett gäng på Ekeröleden som gillar fotboll och tycker det är kul och viktigt att röra på oss eller i alla fall inser vi att man måste röra på sig om man inte ska rulla av färjan även utan bil, säger Janne Andersson motorman/matros på Ekeröleden.

Seriespelet startade i början på maj med 7-manna lag på konstgräs.

– Alla andra leder i närheten och kontoret

är givetvis välkomna att vara med. Ni behövs.

Majoriteten av oss är skiftarbetare så det be- hövs en stor trupp. Vi kommer att spela på vardagkvällar i söderort, säger Janne.

Förutom att ha kul, komma i toppform och stärka gruppkänslan siktar laget på att nästa år åka till Prag och delta i en internationell fotbollsturnering för korpenlag.

NKI mäter

isvägar mitt i juni

Så hanterar vi personuppgifter

”Busschaufför döms för att ha slagit färjekapten

En busschaufför döms till 10 000 kronor i böter för våld mot tjänsteman. Han attackerade färjekaptenen på Lysekils- färjan förra sommaren.”

Bohusläningen 2018-05-21

”Vätgasdrift utvecklas för ny färja Trøndelags län i Norge tecknar avtal med fem konsortier om att utveckla en fungerande utsläppsfri, snabbgående färja. Den utsläppsfria färjan som kon- sortierna ska ta fram får en fart på över 30 knop och ska ta 150 passagerare.”

Sjöfartstidningen 2018-05-23

”Fortsatt maxvikt 4 ton per fordon på Ammeröfärjan – för mycket vatten ställer till det

Trafikverket meddelar att det är fortsatt fordon med 4 ton maxvikt på Ammerö- färjan som gäller.”

Länstidningen Östersund 2018-05-22

”Framtidens erosionsskydd testas vid Furusundsleden

Erosionen till följd av den intensiva far- tygstrafiken i Furusundsleden har länge varit ett problem. Nu testas en ny metod med naturanpassade skydd för att skona stränderna.”

skargarden.se 2018-05-03

”Stora utmaningar väntar sjöfartens miljöpåverkan

Sjöfartens miljöpåverkan har länge ham- nat i skymundan. Ett nytt svenskt forsk- ningsprojekt ska ändra på den saken.

Projektet är beställt av Trafikverket och pågår i tre år.”

Ny Teknik 2018-04-25

”Vinöfärjan tog vägen genom kanalen – trångt åt alla håll i slussarna

Under måndagen gjordes en längre resa med Vinösund, bland annat genom Hjäl- mare kanal. Anledningen till den längre ut- flykten var att en av Vinöns färjor, Vinö- sund, varit på reparation och översyn på Stockholms reparationsvarv på Beckhol- men.”

theworldnews.net 2018-05-22 I år arrangeras Europride i Sverige. För första

gången anordnas festivalen i två värdstäder, Göteborg och Stockholm. Vi är ett gäng Trafik- verkare som med stolthet vill visa att Trafikver- ket är en arbetsplats där öppenhet, tolerans för olikheter och delaktighet är framgångsfaktorer för att skapa trygghet och inkludering. Alla som vill - medarbetare, chefer, konsulter, anhöriga, familj och barn (i vuxens sällskap) inbjuds att gå under Trafikverkets fana på Stockholm Euro- prideparaden 4 augusti och West Pride Euro- prideparaden i Göteborg 18 augusti.

Du behöver inte vara queer eller gay för att delta. Är du nyfiken, vill anmäla dig eller har frågor är du välkommen att kontakta:

diana.guarda-canet@trafikverket.se för Stock- holm Europrideparaden lördag 4 augusti eller

Prideparad

lockar trafikverkare

MIGRERING TILL WINDOWS 10 Nu närmar sig migreringen från Windows 8 till Windows 10 på alla da- torer. Som det ser ut nu kommer vi att börja i juni. Vi hinner troligtvis inte med alla leder innan semestern, utan kom- mer att fortsätta i höst om så blir fallet.

Tidsplanen hänger på när CGI har klar Färjas installationsimage. Vi kom- mer i god tid att meddela led för led vilken dag vi kommer. Alla som har personliga datorer måste se till att dom finns på plats då. Om ni är ute och reser vid tillfället och

behöver ha datorn med er, får vi försöka lösa installationen på kontoret i Vaxholm när/om ni är där.

Fotbollsfantasterna!

ELEKTRA UTSÅGS TILL

ÅRETS FARTYG I AMSTERDAM Finferries hybridfärja Elektra fick motta den in- ternationella utmärkelsen Årets Fartyg vid sjöfarts- konferensen Sulphur Cap 2020 i Amsterdam.

Färjerederiets korpenlag från Ekeröleden. FOTO: LENANRT ÖHMAN

3252

2018.

charlotte.ottosson@trafikverket.se för West Pride Europride paraden i Göteborg lördag 18 augusti.

BLIDÖ LINFÄRJELÄGE PLANERAS Trafikverket

ska ta fram en vägplan, på upp- drag av Färje- rederiet, för att kunna bygga lin- färjelägen på Blidöleden.

Planen beräknas vara klar 2020.

Blidö Färjeläge kan komma att byggas om till linfärjeläge.

Trafikverket på Stockholm Europride 2017.

Finferries eldrivna hybridfärja Elektra.

FOTO:FINFERRIES FOTO:KADPER DUDZIK

Ellen Norrgård, operativ chef.

Lena Ring

FOTO:TRAFIKVERKET

PÅ FÄRJELEDEN VI I REDERIET

Vägfärjan Karin som trafikerar Skanssunds- leden har uppgraderats för att öka driftsä- kerheten och minska negativ miljöpåverkan.

Hennes tidigare fyra motorer har bytts ut mot två nya, som är betydligt miljövänligare.

De två nya motorerna är försedda med så kallade SCR-katalysatorer (Selective Catalytic Reduction). Effekten ärn kraftig minskning av utsläpp av koloxid, kväveoxid och partik- lar, även när hon körs med ordinarie drivme- del, diesel.

Den beräknade minskningen är 50–75 pro-

Frisk luft på

Skanssundsleden

Fakta Karin

Byggår: 1979.

Kapacitet: 148 passagerare, 22 personbilar.

Trafikerar: Skanssundsleden mellan Hör- ningsnäs och Mörkö, på Södertörn, strax söder om Södertälje.

Färjeledens längd: 330 meter Överfartstid: 3 minuter.

2017 transporterades 103 00 fordon över leden med Karin. 89 procent av resenärer- na är nöjda med tjänsten, enligt Nöjd-kund- index 2017.

Ossian Jimmerholt, driftstekniker på Skanssundsleden gläds över nya motorer och rymligt motorrum.

FOTO: MIKAEL INGEMANSSON

1. Upplyft av gammal maskin.

2. De nya Scaniorna i väntan på montering.

3. Klaffarna tas bort inför renoveroing.

4. Mikael Ingemansson funderar vid styrpanelen 5. Elektriker Tommy Blomqvist från El & Marinteknik.

cent när det gäller utsläpp av partiklar och 75–90 procent för koloxid och kväveoxid

– Färjerederiet vidtar många åtgärder för att på sikt uppnå en fossilfri färjedrift. Vi prö- var olika fossilfria drivmedel, vi inför fram- drift med elektricitet och vi utbildar vår sjö- gående personal i att skonsam manövrering, så kallad ecoshipping. Uppgraderingen av Karins motorer och katalysatorer är ett steg i rätt riktning mot en hållbar sjöfart, säger teknik- och miljöchef Fredrik Almlöv.

Karin vid kajen i Oskarshamn.

FOTO: MIKAEL INGEMANSSON

Tack för ditt engagemang i den per- sonalsociala mätningen EMI! Sjuttio procent av oss i rederiet tog vara på möjligheten att ge en bild av hur vi upplever jobbsituationen.

Mätningen pågick under mars–april och resultatet i året undersökning blev ett EMI-värde på 71. Det är ett högt resultat som ändå lämnar utrymme för förbätt- ringar. Motsvarande siffra för trafikver- ket är 76.

Högst betyg i undersökningen fick frå- gor som handlar om respekt, trygghet och tillit. Vi upplever att vi bemöts med respekt från våra arbetskamrater. Käns- lan av tillit och förtroende från chefen och trygghet på arbetsplatsen får också stöd. De allra flesta tycker att ”jag delar med mig av kunskap och erfarenheter till andra”.

De frågor som har lägre betyg handlar om arbetssituation/arbetsmiljö. Vi öns- kar mer delaktighet, större möjlighet att påverka och mer återkoppling. Det delas ut låga betyg i frågor som: Jag är delaktig i Trafikverkets utveckling, Trafikverket tar till vara på min kompetens, jag får åter- koppling i mitt arbete och jag har möjlig- het att påverka min arbetssituation.

Engagemanget bra men kan bli bättre

Sammantaget är engagemanget från Fär- jerederiets medarbetare redan nu starkt.

Insatser inom arbetsmiljö kan öka enga- gemanget ytterligare enligt undersök- ningsföretaget Minds analys. Förbätt- ringar inom arbetsmiljöområdet ger störst effekt på engagemanget, enligt Mind. Med arbetsmiljö menas här i första hand det dagliga arbetet och den anställ- des möjlighet till kunskapsdelning, påver- kan, tillvaratagande av kompetens och samhörighet.

Analysen visar också att en hög andel (4,3 av 5) av de svarande anser sig kunna arbeta efter Trafikverkets värderingar.

Det är nästan samma som Trafikverkets medelvärde.

Den närmast föregående personal- sociala mätningen genomfördes 2015. Den kallades MMI, motiverad medarbetare och hade ett annat upplägg. Därför kan årets mätning inte jämföras rakt av. Rent allmänt ger årets mätning något bättre resultat. Enligt Mind kartlägger EMI vårt engagemang, vilket är en starkare kva- litetsfaktor än motivering eller nöjdhet.

Den som är engagerad i sitt jobb älskar det och vet varför man gör det.

Resultatet i EMI-undersökningen kommer att redovisas på gruppnivå på ditt distrikt eller i din avdelning under exempelvis en APT. För att få ett resultat för sin arbets- grupp behöver man vara fler än sex per-

soner i arbetsgruppen, annars redovisas resultatet på nästa nivå. Detta för att

säkerställa anonymitet.

Resultatet ger ett underlag för det systematiska arbetsmiljöarbe- tet och för andra förbättringar på alla nivåer i Trafikverket. Under- sökningen kan bli ett viktigt hjälp- medel för att skapa delaktighet och engagemang i hur arbetssituationen i Trafikverket ska utvecklas och förbättras.

CAROLINE ANDRÉ INGRID JARNRYD

Kort om EMI

Från och med 2018 är medarbetarundersökningen omarbetad, i enlighet med Trafikverkets värderingar

och ledarskapsfilosofi. Mätningen resulterade i ett index (0-100) över medarbetarnas engagemang, istället för motivation. Därmed bytte undersökning- en namn till EMI-mätning. I övrigt är undersökningen

sig lik, men man kan inte jämföra resultatet rakt av med tidigare års, utan snarare se det som en basmät-

ning inför kommande mätningar. Som tidigare kom- mer respektive chef kunna ta del av sitt resultat. Där-

efter vidtar det viktiga arbetet för chef att ta fram handlingsplan mot bakgrund av

resultatet i samråd med sina medarbetare.

1

2

3

4

5

Jag arbetar i enlighet med Trafikverkets värderingar

Trafikverkets ger mig möjligheter att arbeta i enlighet med värderingarna

45%

37%

12%

Medelvärde 2018 Färjedereriet 4,3 Trafikverket 4,4

5 Instämmer helt 43

21 Instämmer inte alls Ingen uppfattning

28%

34%

34%

Medelvärde 2018 Färjedereriet 3,8 Trafikverket 3,8 Värderingar

I NÄSTA NUMMER:

Vad har de för sig på teknik?

Kategoriteam ger bättre inköp Vårt eget sommarkryss Färjerederiet har nu installerat nya

bomradiosystem på nio leder och en upphandling är på gång för ytterlig- are åtta leder.

Den första omgången har varit kantad av förseningar och trassel. Men innan som- maren ska alla nio lederna ha fungerande bomradiosystem. Här reder vi ut vad för- seningarna orsakats av och lärdomar inför kommande upphandling.

Radiosystemen är utrustade med handsändare. Det gör att man kan använda det även om det kommer en ny färja på leden som inte har en panel installerad ombord anpassad till aktuellt radiosystem. Eftersom ledernas förutsättningar skiljer sig åt har leveran- tören fått ta fram specialanpassad utrust- ning för varje led.

I den första upphandlingen för Hönö, Björkö, Nordö, Sund-Jaren, Högsäter, Isö, Håkansta, Stegeborg och Furusund kom den in ett enda anbud. Lena Utbult berättar:

– Vi tog in referenser från Trafikverket och fick veta att leverantören höll bra kva- litet men haft svårt att hålla sluttiderna.

Christer Ljungberg, distriktstekniker

på Gullmarsleden, som har teknisk kom- petens om bomradio- system, och jag höll sedan i ett startmöte med leverantören.

Vi bedömde båda att det verkade bra och värt att köra igång, att tiderna skulle vara

hanterbara. Alla leder

Ny upphandling

av bomradiosystem

inbjöds sedan skicka en representant till ett möte med leverantören.

Installationerna startade planenligt med de sex mindre lederna, vars anpassning av utrustning inte var lika komplicerad som till de tre större, och även om vägen kantades av diverse strul gick det ändå ganska raskt.

– Sedan började vi med Nordöleden och där uppstod det en hel del trassel. Vi beslutade oss för att inte börja med Hönö- och Björköleden förrän det varit felfritt på Nordöleden i två veckors tid. När den tiden gått startades arbetena på Hönö och Björkö. Det visade sig dock att informa- tion om kvarstående problem på Nordöle- den inte kommunicerats med oss. Hönö- ledens och Björköledens installationer har sedan varit kantade av problem. Nu hoppas vi att de sista modifieringarna på alla tre lederna ska vara avslutade innan sommaren, säger Lena Utbult.

Den största anledningen till problemen är att leverantören inte haft tillräckligt med kvalificerad personal för att utföra installa- tionerna. En annan är att det inte alltid gått att utföra installationerna på färjorna som planerat eftersom de inte varit tillgängliga på grund av varvsbesök med mera.

– Det är också viktigt att vi har en bra dialog inom rederiet och att vi hör av oss till varandra när frågor uppstår. Vi har ibland saknat relevant och tydlig informa- tion för att snabbt kunna felsöka de pro- blem som besättningarna upplevt. Vissa saker har dock fungerat väldigt smidigt.

Nu gör Färjerederiet en ny upphand- ling för åtta leder: Ammerö, Gräsö, Blidö, Fårö, Bohus-Malmön, Malö, Kornhall och Svanesund.

– Vi tar med oss de erfarenheter vi fått i den tidigare upphandlingen och har beslutat oss för att anlita en konsult som tar fram de tekniska specifikationerna.

Underlaget har presenterats för distriktsteknikerna och skyddsombuden som fått möjlighet att lämna gransknings- synpunkter. Den nya upphandlingen pla- neras annonseras under året.

Jim tar tag i våra färjelägen

Jim Löfgren är född i Skellefteå, men redan som tvååring flyttade familjen till Rindö i Stockholms skärgård och där har han nu bott i 49 år. Jim började sin bana som byggare, startade egen firma och hade anställda, jobbade mycket och inten- sivt. Det ledde till en förslitningsskada som i sin tur gjorde att han bestämde sig för att lägga ned firman på 1990-talet och i stället utbilda sig vid KTH till byggin- genjör.

– Det var inte helt lätt att som vuxen med barn och nyköpt hus börja plugga igen. Men det gick. Jag tog busskort och körde buss hemma på Rindö på helger och kvällar. Passade på att läsa när det var paus.

Första jobbet efter examen var som pro- jektledare på Götene hus. Sedan blev han uppsnappad av konkurrenten på Myresjö- hus. Med byggkrisen bytte han bana och började som projektledare på Trygg-Han- sas storskadeavdelning. Därifrån blev han headhuntad till ett annat försäkringsbo-

avdelning, men den internationella ägaren vill lägga ned den. Han fick ett avgångsvederlag och utbildade sig till entreprenadbesiktningsman och jobbade sedan med det i två år. Så fick han tips om denna tjänst.

– Det känns verkligen härligt att jobba här. Jag är en av tre projektledare för fär- jelägen och byggnader på land, tillsammans med Lena Utbult och Ralf Sass. Färjeleder- na är fördelade mellan oss och jag har hand om 13 leder från Norr- botten till Visingsö. Just nu går jag paral- lellt med Lena Utbult och var senast igår på ett byggmöte på Eckerö, berättar Jim Löfgren.

Privat är han gift med Lena sedan 1999, men de förlovade sig redan 1986 och två vuxna, utflugna barn. Han har ett stort MC- och bilintresse och en båt som han byggt till- Varje led har speci-

alanpassad utrust- ning. Här är Nordö- ledens handsändare.

VI I REDERIET VÅRA AFFÄRER

Stefan Gustafsson

Motorman/matros, Visingsöleden, 1 juni

Erling Borg

Befälhavare frigående färja, Vaxholmsleden, 30 juni

Anders Johansson

Befälhavare linfärja, Bohus-Malmönleden, 30 juni

PENSIONÄRER

TILLSVIDAREANSTÄLLDA MAJ Tom Vaivot

Nautisk IT-tekniker, IT Lina Blomberg

Bemanningsplanerare, HR

GRATTIS!

60 år

Tapani Salo, Överstyrman, Visingsöleden, 10 juni

Mats Carlsson, Befälhavare lin, Kornhallsleden, 18 juni

Ove Videll, Befälhavare fri, Ekeröleden, 18 juni

50 år

Thomas Eldeen, Befälhavare fri, Gräsöleden, 2 juni

Josef Berntsson, Befälhavare fri, Hönöleden, 6 juni

Mikael Åsén, Distriktstekniker, Norrlandskusten, 19 juni

FOTO:LENA NORDLUND

”Det känns verkligen härligt att jobba här”

SNABBA

5

till Alaa Tweer

Praktikant på Färjerederiet, Vaxholm Var kommer du ifrån?

– Jag är från Syrien. Kom hit i september 2015.

Vad har du för yrkesbakgrund?

– Jag arbetade inom IT i Syrien, först med teknisk support och sedan försäljning.

Med tiden blev jag säljchef och hade hand om stora konton.

Vad har du gjort sedan du kom till Sverige?

– Jag bodde först i Hässleholm i väntan på beslut från Migrationsverket. Efter 1,5 år blev jag placerad i Täby. Sedan dess har jag flyttat till Vaxholm, arbetat på oli- ka ställen för att kunna lära mig svenska och nu fick jag en praktikplats på Färjere- deriet.

Vad tycker du om praktikplatsen?

– Jag trivs. Här får jag använda mig av mina förmågor även om det är helt andra arbetsuppgifter än sälj. Men det hand- lar om att lösa problem, komma med idé- er och vara kreativ. Jag arbetar med Ellen Norrgård, operativa chefen och med David Sköld Oby, bemanningsplanerare.

Förhoppningar för framtiden?

– Efter praktiken ska jag antingen söka in på en utbildning eller jobba med något liknande detta. Uppgifter där jag kan an- vända min hjärna och kreativitet, området spelar inte så stor roll.

”Den nya upp- handlingen planeras annonseras under året.”