Identifikation, kön och klass

(1)

M A R G O T B E N G T S S O N

Identifikation, kön och klass

Under de senaste tjugo åren

har kvinnors arbetsmarknadssituation förändrats drastiskt, könsrollerna har luckrats upp och kärnfamiljen råkat i gungning. Utifrån sin undersökning

av kvinnliga naturvetare och humanister efterlyser Margot Bengtsson här en forskning som studerar

dessa sociala förändringar på ett psykologiskt plan.

I n o m den m o d e r n a s k a n d i n a v i s k a kvin- nopsykologiska forskningen, som håller p å att v ä x a f r a m , sysslar m a n j u s t n u mycket m e d m a k t p r o b l e m a t i k , och m a k t och bero- e n d e mellan könen ä r c e n t r a l a b e g r e p p ( H a a v i n d , 1980, 1984, Ethelberg, 1983, Bengtsson, 1983 d, 1984).

D e n n a inriktning h a r även i n n e b u r i t en materialistisk u t g å n g s p u n k t för forskningen, dvs d e materiella f ö r ä n d r i n g a r n a i s a m - hället de senaste 20 å r e n ses som a v g ö r a n d e för kvinnors och m ä n s förändrade relationer p å a r b e t s m a r k n a d e n , i n o m u t b i l d n i n g - en och i familjen. S m å b o r g e r l i g h e t e n s deci- mering, f r a m v ä x t e n av stora mellanskikts- g r u p p e r , d e n offentliga sektorns e n o r m a tillväxt h a r h a f t a v g ö r a n d e betydelse för kvinnors förändrade livssituation. Det ä r f r ä m s t inom den offentliga sektorn som k v i n n o r n a fått sin a n s t ä l l n i n g och det ä r först u n d e r 1970-talet, visar T h e r b o r n (1981) som en m a j o r i t e t av k v i n n o r n a kom- mit i en situation, d ä r d e r a s egen arbetssi- tuation som l ö n e a r b e t a n d e är m e r vanlig ä n ställningen som e n b a r t h e m a r b e t a n d e m a - ka, syster, d o t t e r eller s v ä r d o t t e r till en m a n i k l a s s t r u k t u r e n . Dessa förändringar gäller i s y n n e r h e t s m å b a r n s m ö d r a r , dvs kvinnor m e d b a r n u n d e r 7 år. D e n n a kategori kvin- nor är m e r y r k e s v e r k s a m m a ä n n å g o n an- n a n ( 8 3 % ) , ett historiskt helt nytt f e n o m e n ( L i n d g r e n , 1982).

Alla dessa förändringar ställer stora krav p å förändrade relationer mellan könen. D e

traditionella könsrollerna är inte l ä n g r e lika självklara. I t u r b u l e n s e n av förändrade könsroller återfinns t ex s ö n d e r s l a g n a k ä r n - familjer. I s t o r s t a d s r e g i o n e n ä r n u m e r a den vanligaste f a m i l j e t y p e n e n s a m s t å e n d e m ö d r a r m e d b a r n . M e n också i d e beståen- de s k k ä r n f a m i l j e r n a håller relationen mellan könen p å att förändras. Det finns än så länge litet forskning som belyser vad alla dessa f ö r ä n d r i n g a r i n n e b ä r p å ett psykologiskt plan. Det behövs psykologisk forskning som t a r som sin u t g å n g s p u n k t att a n a - lysera kvinnors egna upplevelser och själv- förståelse som en subjektiv b e a r b e t n i n g av d e ä n d r a d e sociala betingelserna för kvin- nor (och d ä r m e d även i förlängningen för m ä n och b a r n ) . E n s å d a n analys m å s t e r ö r a sig bort från det traditionella l e t a n d e t efter personlighetsskillnader och till en förståelse av h u r kvinnor och m ä n r e l a t e r a r sig till v a r a n d r a och b e k r ä f t a r v a r a n d r a s identitet p å ett negativt och positivt sätt ( H a a v i n d , 1984). Till d e n n a s t å n d p u n k t h a r j a g kom- mit successivt g e n o m det empiriska forsk- n i n g s a r b e t e t m e d en psykologisk undersök- ning av kvinnliga n a t u r v e t a r e och h u m a - nister (Bengtsson, 1983d).

K v i n n o u n d e r s ö k n i n g e n

U t g å n g s p u n k t e n för d e n u n d e r s ö k n i n g e n var u r s p r u n g l i g e n en a n n a n . J a g h a d e i tidigare u n d e r s ö k n i n g a r f u n n i t att n a t u r v e t a r e och h u m a n i s t e r var e x t r e m g r u p p e r m e d av-

(2)

Foto Joanna Helander.

seende p å problemlösningsstil (Bengtsson

& L u n d m a r k , 1973, 1974). D e n ä r m a d e sig och löste p r o b l e m p å signifikant olika sätt.

J a g v a r intresserad av att ta reda p å om dessa skillnader i problemlösningsstil också v a r k o p p l a d e till skillnader i personlighet och u p p v ä x t m i l j ö . För att få reda p å rele- v a n t a b a k g r u n d s f a k t o r e r i k v i n n o r n a s u p p - växtmiljö valde j a g som u t g å n g s p u n k t en enkät som a n v ä n t s 20 år tidigare i en u n d e r - sökning av m o t s v a r a n d e g r u p p e r universi- t e t s s t u d e r a n d e , b å d e kvinnor och m ä n , rö- r a n d e föräldraidentifikation i relation till föräldradominans och " å n g e s t " ( M ä r k e &

N y m a n , 1963). J a g var intresserad av h u r den u n d e r s ö k t a k v i n n o g r u p p e n u p p f a t t a d e föräldraidentifikation i relation till den u p p f a t t a d e d o m i n a n s r e l a t i o n e n mellan för- ä l d r a r n a . M e n j a g såg också möjligheten av att få å t m i n s t o n e en indirekt belysning av h u r u p p f a t t n i n g e n av föräldraidentifikation

och f ö r ä l d r a r e l a t i o n e r f ö r ä n d r a t s i en lik- a r t a d u n d e r s ö k n i n g s g r u p p p å 20 år.

D e n teoretiska u t g å n g s p u n k t e n for M ä r - ke & N y m a n s e n k ä t v a r d e n o r t o d o x t psy- koanalytiska, dvs a n t a g a n d e t att föräldra- identifikationen b e s t ä m m e r könsidentitets- u p p f a t t n i n g e n . Enligt u n d e r s ö k n i n g e n s resultat s k a t t a d e sig m ä n n e n u t e s l u t a n d e som

" f a d e r s i d e n t i f i e r a d e " , m e d a n k v i n n o r n a s k a t t a d e sig u t e s l u t a n d e som " m o d e r s - i d e n t i f i e r a d e " . Det fåtal individer som inte s k a t t a d e sig som m a j o r i t e t e n a n s å g s som

" n e u r o t i s k a " , d e a n t o g s inte h a löst sin

" o i d i p a l " - k o n f l i k t o p t i m a l t enligt u n d e r - sökningen. B e t r ä f f a n d e d o m i n a n s r e l a t i o - nen mellan f ö r ä l d r a r n a så u p p f a t t a d e s a m t - liga, b å d e m ä n och kvinnor, att d e r a s f ä d e r d o m i n e r a d e i ekonomiskt avseende. F ä d e r - na var y r k e s a r b e t a n d e och m ö d r a r n a h e m - a r b e t a n d e . B e t r ä f f a n d e personlig d o m i n a n s f a n n s en könsskillnad så att m ä n n e n u p p -

(3)

fattade fadern som den mest d o m i n e r a n d e m e d a n en större andel av kvinnorna upp- fattade modern som den emotionellt domi- nerande. M ä r k e och N y m a n s undersökning är mycket tidstypisk i såväl synen på köns- roller som föräldraidentifikation. A n a m - m a n d e t av de traditionella könsrollerna och en d ä r m e d förknippad traditionell föräldra- identifikation ansågs av såväl psykologer som sociologer på 40- och 50-talet och en bit in på 60-talet som det enda s u n d a och rikti- ga m e d a n avvikelser d ä r i f r å n betraktades som onormala (Maccoby, 1966).

M i n undersökning av kvinnliga naturvetare och h u m a n i s t e r gjordes i L u n d 1976/

77. Undersökningen finns publicerad både i rapportform (Bengtsson, 1983a, b, c) och i avhandlingsform (Bengtsson 1983d). Istäl- let for enkät a n v ä n d e j a g M ä r k e och Ny- m a n s frågor i en strukturerad intervju. An- talet intervjuade kvinnor var 98, 50 naturvetare och 48 humanister. Resultaten från bearbetningen av d e n n a intervju samt den teoretiska diskussionen är det j a g k o m m e r att redovisa nedan.

F ö r ä l d r a i d e n t i f i k a t i o n , föräldra- d o m i n a n s o c h k l a s s f ö r h å l l a n d e n Av m i n a resultat f r a m g å r bl a att de faders- identifierade kvinnorna (i fortsättningen kallad F-gruppen) är h e m m a f r u a r s döttrar. Det är i den fadersidentifierade kategorin som så gott som hela g r u p p e n s h e m m a f r u a r finns.

Det finns fler h e m m a f r u a r i den kategorin än i de övriga tre kategorierna tillsammans.

Det är också den kategori, d ä r skillnaderna mellan föräldrarna med avseende på utbildning och yrke är störst, dvs fadern har ofta hög utbildning och/eller högstatusyr- ke. Det rör sig mer precist om fäder som gjort karriär inom det privata näringslivet eller inom bankväsendet, m e d a n modern skött familjens " r e p r o d u k t i v a sysslor". I dessa familjer har det funnits en stark asymmetrisk relation mellan föräldrarna beträffande utbildning och yrke baserat på kön. M o d e r n har också av d ö t t r a r n a upp- fattats som den u n d e r o r d n a d e i relation till fadern, både i ekonomiskt och personligt avseende.

D e n n a asymmetri går också igen i föräld- rarnas uppfostringsideologi så som den upp- fattats av d ö t t r a r n a . De h a r u p p f a t t a t sina fäder som ganska stränga och sina m ö d r a r som eftergivna. Den här familjetypen stäm- mer väl överens med den klassiskt borgerliga familjen, som är u t g å n g s p u n k t för så gott som all teoribildning inom psykologin (i synnerhet psykoanalysen), men också inom modern s k socialisationsforskning (se t ex Holter et al, 1975). Det intressanta i min undersökning är att d e n n a klassiskt, borgerliga familjetyp inte är den mest domine- r a n d e familjetypen ens i de skikt i undersök- ningen som kategoriseras som borgerliga.

Att kvinnorna i d e n n a kategori så entydigt identifierar sig med f ä d e r n a är också intressant.

Den mest d o m i n e r a n d e familjetypen inom s k borgerliga kategorier och övre mellanskikt i d e n n a undersökning ser i stället ut på följande sätt: båda föräldrarna h a r hög utbildning och s k högstatusyrken, dvs yrken som läkare, tandläkare, civilingenjörer, jurister, civilekonomer, högskoledocenter

och lektorer samt gymnasielärare. Det är den kategori i undersökningen, d ä r möd- rarna har den högsta utbildningen och d ä r andelen h e m m a f r u a r är som lägst. Det är ur d e n n a kategori som den g r u p p kvinnor kommer, som svarar " b å d a , vet ej eller in- g e n " på frågorna som gäller vem av föräld- r a r n a de liknar mest, dvs den g r u p p j a g b e n ä m n t Odifferentierad (O-gruppen) be- träffande föräldraidentifikationen.

Detta vill j a g tolka som att till skillnad mot den "traditionella" borgerliga familjen

— d ä r kön är en starkt differentierande faktor beträffande utbildning, yrke, uppfostran osv — så förnekar eller erkänner m a n inte kön som differentierande beträf- fande utbildning, yrke, uppfostringsideologi eller ens identifikation i den " m o d e r n a "

borgerligheten eller i mellanskiktets topp- positioner. M e n att detta delvis är en mysti- fikation och att m a n trots allt, fast dolt, vidmakthåller en modifierad, patriarkalisk familjetyp, f r a m g å r bl a av att faderns över- höghet hela tiden är g a r a n t e r a d genom utbildning, yrke och d ä r m e d även genom dominans i familjen.

(4)

För att konkretisera: är modern under- läkare så är fadern överläkare, är fadern kirurg så är m o d e r n psykiater, är fadern docent är modern fil lic, fil m a g eller fil kand osv. Detta innebär att även om b å d a föräld- r a r n a har hög utbildning och s k högsta- tusyrken så h a r i hela g r u p p e n fadern litet högre utbildning och högre status beträf- fande sitt yrke än modern. O c h modern uppfattas också av d ö t t r a r n a som den som u n d e r o r d n a r sig fadern — precis som i de traditionella borgerliga familjerna. Beträf- fande uppfostringsideologi vill d ä r e m o t kvin- norna i d e n n a kategori inte göra någon åtskillnad mellan föräldrarna. De anser att föräldrarna haft s a m m a uppfostringsideologi och att b å d a föräldrarna ägnat sig lika mycket (eller lika litet) åt dem under deras uppväxt.

I det s i s t n ä m n d a avseendet, dvs beträf- fande uppfostringsideologi, liknar d e n n a familjetyp ur borgerliga och övre mellanskiktskategorier den som j a g preliminärt vill b e n ä m n a den " m o d e r n a " familjen ur arbetarklass och renodlade mellanskiktskategorier i undersökningen. Också i dessa sociala skikt h ä v d a r kvinnorna att föräld- r a r n a haft en ganska likartad uppfostringsideologi. Det är också i de sistnämnda sociala skikten, dvs arbetarklass, lägre mellanskikt och " r e n a " mellanskikt som den stör- sta reella j ä m s t ä l l d h e t e n mellan föräldrarna tycks förekomma b å d e beträffande utbildning och yrke men också beträffande personlig d o m i n a n s i h e m m e t . F ö r ä l d r a r n a i dessa skikt har ofta lika lång eller kort utbildning inom eller utanför skolsystemet.

De har ofta s a m m a yrke. B å d a är t ex indu- striarbetare, lägre t j ä n s t e m ä n eller lärare.

Eller, om de har olika yrken, så ligger fädernas yrken på en mellannivå i det privata näringslivet och m ö d r a r n a s inom offentliga sektorn. Det är f r a p p e r a n d e så mycket bättre ställning modern har visavi fadern i dessa familjer (enligt döttrarnas uppfattning) i relation till familjer ur sk borgerliga och övre mellanskiktskategorier.

M o d e r n uppfattas som minst lika d o m i n a n t som fadern i m å n g a avseenden, ibland t o m mer. Det är från dessa sociala skikt, dvs arbetarklass, lägre mellanskikt och " r e n a "

mellanskikt, som de kvinnor k o m m e r som identifierat sig med modern i vissa avseen- den och med fadern i a n d r a , dvs de moders- och fadersidentifierade kvinnorna ( M F - gruppen).

Den Qärde familjetypen, som finns klart och entydigt representerad i d e n n a under- sökning, skulle j a g preliminärt vilja kalla

"traditionell" arbetarklass till skillnad mot den " m o d e r n a " arbetarklassfamilj som j a g beskrev i föregående avsnitt. Det är familjer, där fadern har de mest " p r o l e t ä r a " (dvs

manuella) i n d u s t r i a r b e t a r j o b b e n och ingen utbildning över folkskola och en svag och u n d e r o r d n a d position i familjen enligt dött- rarnas upplevelse. M o d e r n f r a m s t å r där- emot som den mest d o m i n e r a n d e personlig- heten i alla avseenden. Dessa familjer utgör n ä r m a s t spegelbilder (dvs en omkastning eller ömvändning) till relationen i de traditionellt borgerliga familjerna. De starka fä- derna i de borgerliga kategorierna motsva- ras av de starka m ö d r a r n a i d e n n a typ av arbetarklassfamilj. M ö d r a r n a s starka position i dessa familjer är materiellt förankrad på m o t s v a r a n d e sätt som fädernas position i de borgerliga kategorierna är det. Det in- nebär att m ö d r a r n a i dessa arbetarfamiljer har högre utbildning än fadern och yrken som kan karakteriseras som rena mellanskiktsyrken. Så kan t ex fadern vara indu- striarbetare med endast folkskola som ut- bildningsbakgrund och modern sekreterare med realskola och yrkesutbildning. Eller, vilket också är vanligt, fadern industriarbe- tare, modern undersköterska, sjuksköter- ska eller förskolelärare.

D e n n a " ö m v ä n d n i n g " av rollerna mel- lan föräldrarna går också igen i uppfostrings- ideologin så som den u p p f a t t a s av d ö t t r a r n a . Dvs att modern u p p f a t t a s som ganska sträng och fadern som ganska eftergiven. I dessa m o d e r s d o m i n e r a d e arbetarfamiljer identifierar sig d ö t t r a r n a ensidigt med mo- dern. Det är från m o d e r s d o m i n e r a d e arbe- tarfamiljer som de ensidigt modersidentifiera- de ( M - g r u p p e n ) kvinnorna i d e n n a under- sökning kommer.

Enligt traditionell sociologisk klassifice- ring definieras dessa familjer som arbetarfamiljer, då m a n vanligtvis utgår från fa-

(5)

derns yrkesarbete vid klassificeringen. I dessa familjer tillhör modern emellertid en mellanskiktskategori. K v i n n o r n a s höga förvärvsintensitet generellt i Sverige borde innebära att m a n inte längre kan klassifice- ra e n b a r t med u t g å n g s p u n k t i faderns yrkesarbete.

Generellt för hela g r u p p e n , dvs även för de moders- och fadersidentifierade respekti- ve de odifferentierade, gäller att ju starkare arbetarklassanknytning desto starkare moders- identifikation. Och vidare: ju starkare borgerlig eller övre mellanskiktsanknytning, desto svagare modersidentifikation. Detta trots att m ö d r a r - na i den kategori som definieras som odifferentierad beträffande föräldraidentifika- tion, har hög utbildning och s k högsta- tusyrken. Det väsentliga förefaller inte vara uppfattningen av m o d e r n för sig eller fa- dern för sig u t a n relationen mellan föräldrarna.

F ö r ä l d r a i d e n t i f i k a t i o n

— e t t r e l a t i o n e l l t b e g r e p p ? Det slående beträffande föräldraidentifika- tion är alltså att det är relationen mellan föräldrarna som de intervjuade på ett mer eller mindre medvetet plan tagit ställning till, snarare än den ena eller den a n d r a föräldern. N ä r maktskillnaden mellan för- ä l d r a r n a är stor, som i den Faders- respektive Modersidentifierade g r u p p e n s föräldra- relationer, förefaller det vara en stark tendens att identifiera sig med den förälder som har " m a k t e n " . Dvs i de här fallen den förälder som har kontrollen över ekonomi, utbildning, d o m i n a n s och beslutskompe- tens. Det är u p p e n b a r t att detta är en bety- delsefull faktor b a k o m F-gruppens starka fadersidentifikation.

O m M - m ö d r a r n a s starka ställning inom familjen enbart hör s a m m a n med att de har kontrollen över ekonomin och utbildnings- resurserna, eller om den starka ställningen också härrör från att det är familjer, d ä r fadern är a r b e t a r e och rolluppdelningen mellan föräldrarna förefaller vara stor, är osäkert. D e n n a rolluppdelning mellan för- ä l d r a r n a kanske är en förklaring till att m ö d r a r n a kan ha b å d e högre utbildning och mellanskiktsyrken. Så länge moderns

utbildning och yrke finns inom den "kvinnliga" sfären, hotar den kanske ä n d å inte faderns " m a n l i g h e t " . Flera intervjuade ur d e n n a g r u p p ger uttryck för att de förknip- par utbildning med "kvinnlighet" men kroppsarbete med " m a n l i g h e t " . S å d a n a värderingar är vanliga, enligt empiriska undersökningar, bland både den amerikan- ska och engelska arbetarklassen (Willis, 1977). S å d a n a föreställningar finns, enligt uppgift, även i Sverige, bland lågpresteran- de pojkar ur arbetarklass (Wernersson,

1982).

Beträffande O - och M F - g r u p p e n s föräld- r a p a r förefaller rolluppdelningen och maktskillnaden mellan föräldrarna vara mindre.

Den reella j ä m s t ä l l d h e t e n förefaller vara störst i M F - g r u p p e n mellan föräldrarna med avseende på utbildning, ekonomi och yrke. M e n det förefaller ä n d å som m a n er- känner att föräldrarna haft delvis olika roller vid uppfostran; modern står för omvård- nadssfären, trots att hon yrkesarbetat, och fadern för yrkeslivets värderingar. Det är modern kvinnorna anser sig vara mest lika i intellektuellt avseende (något de också be- klagar). Arbetsdelningen mellan föräldrar- na är tydligen för den här g r u p p e n förknip- pad med en u p p f a t t n i n g om intellektuella skillnader föräldrarna emellan.

Den strategi som O - g r u p p e n a r b e t a r med i sina intervjusvar, är att förneka köns- skillnaderna mellan föräldrarna. Den strategin blir begriplig mot bakgrund av den gruppens familjesituation. B å d a föräldrar- na, men speciellt fadern, besätter toppositioner bland mellanskikten. Båda föräld- rarna, speciellt fadern, h a r hög utbildning och b å d a föräldrarna har gjort " k a r r i ä r "

främst genom sina utbildningar. Samtidigt som könsskillnaderna mellan föräldrarna förnekas, så är " i n d i v i d u e r i n g s t e n d e n s e n "

allra starkast i den här g r u p p e n . Dvs de intervjuade påstår oftare än a n d r a att de inte är påverkade av någon; " i n g e n " har påverkat deras uppfostran. De har " s j ä l v a "

bestämt sin utbildning, de vill v a r a som

" i n g e n " av föräldrarna osv.

Dessa svar tolkar j a g som att m a n speciellt starkt i den här g r u p p e n förnekar att kön eller föräldrar betyder något. Det som

(6)

betyder något och det som är helt överskug- g a n d e är individens (oberoende av kön) egna prestationer och egen kapacitet, t o m för- äldrar kan verka h ä m m a n d e där. Att de intervjuade sedan, trots att de förnekar för- äldrarnas betydelse för exempelvis utbild- ningsvalet, väljer s a m m a utbildningar som föräldrarna, visar b a r a att den starka indi- vidueringstendens som den här föräldra- g r u p p e n förmodligen förmedlar till sina barn, är den säkraste g a r a n t i n för att bar- nen ska reproducera precis det som föräld- r a r n a vill, nämligen att b a r n e n skall preste- ra sitt yttersta för att nå s a m m a positioner inom utbildning och på a r b e t s m a r k n a d e n som föräldrarna nått. Den h ä r g r u p p e n har snarare identifierat sig med föräldrarnas samhällsposition än med föräldrarna som per- soner, eftersom en identifikation med för- ä l d r a r n a som personer inte är någon garanti för att k u n n a reproducera deras samhälls- position.

V a l a v u t b i l d n i n g

— en p e r s o n l i g h e t s s t r a t e g i ? De olikheter som de här undersökta kvinnorna visar i u p p f a t t a d föräldraidentifika- tion skulle k u n n a tolkas som ett uttryck för kvinnors förändrade personlighetsstrategier inför manlig d o m i n a n s .

O - g r u p p e n s förhållningssätt skulle kun- na tolkas som ett uttryck för en stark jäm- ställdhetsideologi, dvs ett förnekande av det berättigade i att differentiera efter kön i något avseende. Jämställdhetsideologin fö- refaller vara förenlig med en könsneutral "ra- tionalitet" beträffande synen på val av ut- bildning och yrke.

En s å d a n " r a t i o n a h t e t " , som förnekar att exempelvis kön har någon som helst betydelse för val av ämne, studieprestatio- ner, yrkesval, osv, i n n e b ä r säkert en fördel då det gäller att ta sig f r a m på ämnes- och prestationsområden som tidigare varit för- behållna m ä n . Den visar sig också i O - gruppens större tendens att välja naturvetenskapliga ä m n e n i relation till M- och M F - g r u p p e r n a s tendens att välja humanistiska, dvs traditionellt "kvinnliga" ä m n e n .

Det är intressant om d e n n a "rationali-

t e t " bland O - g r u p p e n s kvinnor också om- fattas av m ä n n e n i dessa skikt. Det i n n e b ä r i så fall att individuell konkurrens, presta- tion och f r a m g å n g i vissa skikt, rekryterade ur mellanskiktens toppositioner och/eller speciella g r u p p e r n ä r s t å e n d e borgerligheten, inte längre är så starkt kopplade till kön, dvs manligt kön, som i den klassiska borgerliga familjen. I den senare familjetypen är j u allt detta starkt förknippat med den manliga könsidentiteten.

M e n hur u p p f a t t a s då kvinnlighet respektive manlighet i dessa skikt, h u r funge- rar relationen mellan könen? H a n n e H a a - vinds beskrivning av "positiv" och "nega- tiv" kvinnlighet respektive manlighet tror j a g bäst överensstämmer med interaktions-

formen mellan könen i dessa samhällsskikt.

Begreppen "kvinnlighet" respektive

" m a n l i g h e t " måste betraktas som relatio- nella begrepp, h ä v d a r H a a v i n d (1980).

Kvinnlighet är ingen egenskap i sig, m e n a r hon. Begreppet uttrycker b a r a en relation.

V a d kvinnlighet är kan b a r a definieras i förhållande till manlighet.

Innehållet i begreppet kvinnlighet verkar ha förändrats u n d e r 70-talet, h ä v d a r H a a - vind, så att det blivit legitimt för kvinnor att göra allt det m ä n gör så länge som det fortfarande är u n d e r o r d n a t m ä n n e n s m a k t och dominans; kvinnan får g ä r n a v a r a in- telligent och logisk, b a r a m a n n e n är mer intelligent och logisk; kvinnan får g ä r n a vara d o m i n e r a n d e , b a r a m a n n e n är mer do- m i n a n t osv. Kvinnor kan göra allt bara de gör det relativt underordnat män.

H a n n e H a a v i n d a n v ä n d e r begreppet

"positiv" kvinnlighet för att representera d e n n a förskjutning beträffande innehållet i begreppet kvinnlighet. H o n m e n a r att m a n kan m ä r k a en ideologisk förändring i sam- hället från en legitimering av kvinnoför- tryck till utvecklandet av olika tekniker för att dölja kvinnoförtryck. I m å n g a kretsar betraktas det inte längre som positivt kvinnligt att u n d e r o r d n a sig en m a n genom att vara passiv, hjälplös, beroende osv i förhållande till honom. M e n fortfarande värderas synligt u p p r o r och protest som

" n e g a t i v t " kvinnligt. " P o s i t i v " kvinnlighet innebär därför att nå f r a m till sätt att för-

(7)

Foto Monica Englund.

hålla sig till m ä n på, som i n n e b ä r en under- ordning, samtidigt som detta döljs. Den

"positiva" kvinnlighetens essens är att få det ojämlika att f r a m s t å som likvärdigt.

"Positiv" manlighet är d å analogt ett för- hållningssätt m ä n utvecklar för att bevara sin makt och överordning i relation till kvinnor, samtidigt som detta döljs. I det

"positiva" ligger enligt H a a v i n d ett påstå- ende om att detta sätt att förhålla sig på eftersträvas av den enskilde, och att kvin- nor och m ä n g e m e n s a m t bidrar till etable- ringen av s å d a n a relationer och upplever dem som ömsesidigt b e k r ä f t a n d e ( H a a - vind, 1980).

Mitt a n t a g a n d e , mot b a k g r u n d av resultaten, är att den relationsform mellan kö- nen, som H a a v i n d beskriver, är typisk för relationen mellan föräldrarna i den familjetyp som O - g r u p p e n s kvinnor är rekryterade från. Den kan antas v a r a typisk för relationen mellan könen mer generellt i detta samhällsskikt. D e n n a relationsform mellan

könen underlättar för kvinnor att t ex välja utbildningar och yrken som tidigare setts som manliga (exempelvis läkare, veteri- när). M e n den leder samtidigt till en kvali- tativt a n n o r l u n d a underordningsproble- matik för kvinnor i relation till m ä n j ä m f ö r d med den då kvinnor och m ä n är hänvisade till olika a n s v a r s o m r å d e n beträffande utbildning och yrken, definierad som "sär- artsideologi" (Liljeström, 1981).

M F - g r u p p e n uttrycker mer av en särartsideologi, exemplifierad bl a av deras val av ä m n e inom den "kvinnliga sfären".

D e n n a k o m m e r också till uttryck i motive- ringen för valet; de är mest lika sina m ö d r a r i intellektuellt avseende. Manlighet för- knippas tydligen fortfarande för d e n n a g r u p p med en intellektuell läggning för teknik, ekonomi och matematik; kvinnlighet med en intellektuell läggning för språk, vård osv. O c h enligt "särartsideologin" fö- refaller dessa intellektuella läggningar vara v a r a n d r a ömsesidigt uteslutande. Det är

(8)

möjligt att den starkare särartsideologin i d e n n a g r u p p i sin tur är en effekt av att m e d l e m m a r n a är rekryterade ur en mellanskiktskategori som står arbetarklassen nära.

Arbetarklassens familjestruktur är, enligt s a m s t ä m m i g a undersökningar (Ve, 1977; Prokop, 1982) snarast "parallell".

Den upprätthåller uppdelningen i köns- rollsspecifika o m r å d e n med litet k o m m u - nikation mellan dessa o m r å d e n . K v i n n a n beslutar relativt a u t o n o m t inom sitt områ- de, m a n n e n inom sitt. M F - g r u p p e n s särartsideologi, d ä r e m o t , är snarare "inter- a g e r a n d e " med ringa uppdelning på köns- rollsspecifika o m r å d e n , men med ett beva- rat kvinnligt h u v u d a n s v a r inom h u m a n i o - ra/omsorgssfären och ett manligt inom teknik/naturvetenskapssfären. D e n n a interak- tionsform förutsätter till skillnad mot den parallella, en större eller m i n d r e (men inte total) identifikation med den manliga sfä- ren. För kvinnor manifesteras d e n n a identifikation genom en kombinerad moders- och fadersidentifikation. Möjligen gäller motsvarande för m ä n n e n , dvs för deras del även en identifikation med den kvinnliga sfären, manifesterad antingen på s a m m a sätt (dvs genom en kombinerad faders- och modersidentifikation) eller på a n n a t sätt — vilket återstår att undersöka.

Man skulle kunna tolka främst MF- och 0- gruppens föräldraidentifikation som uttryck för nya personlighetsstrategier inför manlig dominans, som i sin tur uttrycker en delvis annorlunda inter- aktionsform (relation) mellan könen än i den tradi- tionella familjen. Det är främst hos individer rekryterade ur mellanskiktskategorier som d e n n a förändringspotential förefaller att vara d o m i n e r a n d e , åtminstone i d e n n a un- dersökning. M e n strategierna skiljer sig klart beroende på om de intervjuade är rekryterade från mellanskiktens absoluta toppositioner, som majoriteten av O - g r u p - pen, eller från mellanskikt, som i olika avseenden står arbetarklassen nära, som majoriteten av M F - g r u p p e n .

O - och M F - g r u p p e r n a skulle då hypote- tiskt vara de g r u p p e r som starkast ger uttryck för en ny " p o s i t i v " kvinnlighetsupp- fattning. Hos O - g r u p p e n förmedlas den via

en stark individueringsideologi (det är individen — inte könet som räknas) och hos M F - g r u p p e n snarast via en " a n d o g r y n "

ideologi. I det senare fallet tillerkänner m a n sig " m a n l i g a " d r a g från sina fäder, men inte s å d a n a som har med m a k t att göra (dvs fallenhet för teknik och ekonomi) och

"kvinnliga" d r a g från sina m ö d r a r , men då s å d a n a som har med o m v å r d n a d , fantasi och avsaknad av makt att göra.

F-gruppens personlighetsstrategi skulle däremot i motsats till M F - och O - g r u p p e n s personlighetsstrategier, k u n n a tolkas som

"negativt kvinnlig" enligt H a n n e H a a v i n d s begreppsram. Dvs som en protest mot kvinnligt u n d e r o r d n a n d e u n d e r manlig dominans. F - g r u p p e n k o m m e r också från en familjetyp, d ä r m a k t a s y m m e t r i n mellan föräldrarna varit allra tydligast och till faderns förmån. F-gruppens kvinnor har starkt identifierat sig med sina naturveten- skapligt utbildade fäder och valt att studera naturvetenskapliga ä m n e n vid högskola — u p p m u n t r a d e till det av sin fäder.

M - g r u p p e n s personlighetsstrategi är intressant i m å n g a avseenden. Det är den enda g r u p p kvinnor som k o m m e r från en familjetyp, d ä r modern varit den klart do- m i n e r a n d e i relation till fadern i centrala avseenden, dvs beträffande ekonomi, utbildning, personlig d o m i n a n s osv. Det är också den enda g r u p p som uppger en klar modersorientering i alla åldrar kvinnorna tillfrågas om, dvs i 6-, 10-, 16-års åldern samt i vuxen ålder. De övriga g r u p p e r n a uppger varierande orientering gentemot föräldrarna i olika åldrar.

E t t k v i n n l i g t d i l e m m a

Hur reagerarfickan på det faktum att kvinnlighet är underordnat, samtidigt som hon inser att hon tillhör en oföränderlig könskategori? Den frågan har Eva Ethelberg ställt till psykologins olika teorier om utvecklingen av psykologisk kvinnlig och manlig identitet (Ethelberg,

1983; se vidare Eva Ethelbergs artikel i detta n u m m e r ) . Ingen av de existerande psykologiska teorierna vare sig ställer eller be- svarar den frågan, h ä v d a r Ethelberg. H o n m e n a r dock att m a n med utgångspunkt i

(9)

kognitiv utvecklingspsykologi, borde kunna formulera en del svar, trots att företrä- d a r n a för d e n n a skolbildning vare sig ställt frågorna eller gett svaren.

Sett inom r a m e n för kognitiv utveck- lingsteori måste det n ä m n d a problemet le- da till en intrapsykisk motsättning mellan å ena sidan flickans realitetsuppfattning (kön är konstanta, oföränderliga realiteter, men kvinnlighet är u n d e r o r d n a t manlighet) och å a n d r a sidan flickans självaktning (jag vär- derar mig själv positivt, men j a g är av kvinnligt kön). D e n n a motsättning, h ä v d a r Ethelberg, visar på en intrapsykisk konflikt som kan förbinda manlig d o m i n a n s och kvinnors personlighetsutveckling.

Det blir således en påtaglig konflikt mellan flickans realitetsuppfattning (dvs köns- konstans och manlig d o m i n a n s och samhäl- leligt kvinnoförtryck) och hennes självakt- ning. D e n n a kan hon lösa på i princip tre olika sätt, m e n a r Ethelberg.

1. Den första strategin innebär att hon väl- j e r att behålla sin positiva självaktning.

M e n då måste hon " b o r t t r ä n g a " , dvs intrapsykiskt och interpersonellt osyn- liggöra, manlig d o m i n a n s .

2. Den a n d r a strategin innebär att hon istället väljer att bevara realitetsuppfatt- ningen. Följden av detta blir emellertid att hon känner sig reellt mindervärdig.

3. Den tredje strategin i n n e b ä r att bevara motsättningen mellan realitetsuppfattning och självaktning. En nödlösning kan vara, m e n a r Ethelberg, att flickan så att säga träder ut ur kategorin kvinnor —

" j a g är inte som d o m " — tills hon har utvecklat en alternativ värderingsupp- fattning i sin personlighet. (Se vidare Ethelbergs artikel s 5 och s 8).

Vilken personlighetsstrategi flickan kommer att välja, a n t a r Ethelberg, beror på hennes familjeförhållanden. H o n n ä m n e r

(10)

öppen eller dold manlig d o m i n a n s i familjen som en avgörande faktor. Ö p p e n m a n - lig d o m i n a n s skulle b e f r ä m j a personlighetsstrategi 2 eller 3, eftersom realiteten (manlig dominans) är otvetydig, m e d a n dold manlig d o m i n a n s i familjen skulle favorise- ra den första personlighetsstrategin.

o

A l d e r s s p e c i f i k a p e r s o n l i g h e t s - s t r a t e g i e r

De här beskrivna personlighetsstrategierna anser j a g vara möjliga förklaringar till de förändringar i orienteringen gentemot för- ä l d r a r n a i olika åldrar som de kvinnliga n a t u r v e t a r n a och h u m a n i s t e r n a uppger.

De kan också förklara deras u p p f a t t a d e för- äldraidentifikation nu i vuxen ålder.

Det är två g r u p p e r som k o m m e r från familjetyper med helt eller delvis dold m a n - lig dominans, nämligen M F - g r u p p e n och O - g r u p p e n . M F - g r u p p e n beskriver att de i 6- och 10-års åldern främst var relaterade till sina fäder. M e n i 16-års åldern ä n d r a d e de orientering och sökte sig till modern.

Fadersorienteringen i de lägre åldrarna beskriver Kohlberg som typisk för flickor från sina undersökningar (Kohlberg, 1966).

Barn av b å d a könen orienterar sig gentemot fadern från och med 5 —8-års åldern enligt Kohlberg (1966). H a n d r a r av detta slutsatsen att flickors könsrollsidentifika- tion mera bygger på en identifikation med den k o m p l e m e n t ä r a fadersrollen än vad som är fallet med pojkarna. Pojkarna definierar sin maskulinitet utifrån konkurrens- betonade färdigheter och utifrån att bli accepterade i manliga grupper, m e d a n flick- orna definierar sin femininitet utifrån att bli accepterade av m ä n .

Det verkar som om M F - g r u p p e n s kvin- nor vidmakthöll sin positiva självaktning fram till tonåren genom att främst identifiera sig med fadern — en strategi som de emellertid överger i tonåren (Bengtsson,

1983b & d). N ä r de överger d e n n a strategi väljer de att u p p v ä r d e r a modern istället för att nedvärdera sig själva eller ifrågasätta manlig d o m i n a n s . Från och med tonåren sker således en drastisk uppvärdering av modern i relation till fadern för d e n n a

grupp, samtidigt som m a n börjar orientera sig främst mot modern och identifiera sig med henne. På så sätt verkar dessa kvinnor kunna bevara en positiv självaktning u t a n att behöva ifrågasätta manlig dominans.

O - g r u p p e n väljer en ä n n u mer radikal strategi för att k u n n a bevara en positiv självaktning. Dessa kvinnor tar avstånd från b å d a föräldrarna och d ä r m e d hela dominans- och könsproblematiken dem emellan och investerar istället starkt i sig själva.

G e n o m att individualisera hela problemati- ken behöver inte de heller ifrågasätta m a n - lig dominans. Det är nämligen individen — inte könet — som räknas.

F-gruppen k o m m e r till skillnad från M F - och O - g r u p p e n från en familjetyp med öp- pen manlig d o m i n a n s . Liksom M F - g r u p - pen orienterar de sig i 10-års åldern främst mot fadern, men i tonåren ger F-gruppen inte u p p fadersorienteringen som M F - gruppen gör, utan håller fast vid den och identifierar sig med fadern. F-gruppen upp- värderar inte heller modern som M F - g r u p - perna. Istället verkar de lösa dilemmat självaktning — realitetsuppfattning delvis genom att resonera som om de inte riktigt tillhörde kategorin kvinnor. D e identifierar sig också starkt med sina fader, en strategi som överensstämmer med den tredje personlighetsstrategi som Ethelberg beskriver.

M - g r u p p e n är den enda g r u p p som över tid inte uppger n å g r a förändringar i orienteringen mot föräldrarna. De uppger att de i samtliga åldersperioder 6, 10, 16 och i vuxen ålder varit främst modersorientera- de. De k o m m e r också från en familjetyp, där modern varit den klart d o m i n e r a n d e . Ett a n t a g a n d e är att de inte på allvar be- höver ta itu med motsättningen mellan rea- litetsanpassning och självaktning förrän i tonåren eller i vuxen ålder eftersom deras m ö d r a r varit så klart d o m i n e r a n d e och de själva, liksom m ö d r a r n a , är av kvinnligt kön. Behöver de inte ta itu med konflikten förrän i tonåren, så har de helt a n d r a förut- sättningar att bearbeta d e n n a konflikt, eftersom de till skillnad mot den 5 —8-åriga flickan har möjlighet att förhålla sig ab- strakt, analytiskt och ifrågasättande gentemot sociala normer och värderingar.

(11)

Det största hotet för barn i 5 —8-års ål- dern är faran att mista självaktningen eller att fa sin självkänsla u n d e r m i n e r a d (An- dersson & Bengtsson, 1984). Som ett sätt att undvika s å d a n a hot kan barnet utveckla olika typer av psykologiska försvarsstrate- gier. Den logiska inkonsistens flickan ut- sätts för i 5 —8-års åldern mellan realitetsuppfattning och självaktning är i sig ne- urosskapande. Detta eftersom flickan inte har den kognitiva utvecklingspotentialen att hantera en sådan motsättning i d e n n a ålder. Den potentialen far hon emellertid tillgång till från och med tonåren. I vilken m å n flickan kan bearbeta konflikten på ett mer genuint sätt, beror bl a på i vilken m å n hon förmår m e d v e t a n d e g ö r a konflikten.

Att konflikten " n e u r o t i c e r a s " beror bl a på att den har varit omöjlig att lösa for flickan och hon har av den anledningen tvingats

" b o r t t r ä n g a " hela konflikten eller delar av den.

Ett a n t a g a n d e på grundval av resultaten och de redovisade modellerna är alltså att de här undersökta kvinnorna utvecklat olika personlighetsstrategier inför manlig do- minans, beroende på från vilken familjetyp de kommer med avseende på faderns dominans och beslutskompetens i relation till modern och med avseende på i vilka åldrar de har tvingats ta ställning till manlig dominans för egen del. Dessa olika personlighetsstrategier inför manlig d o m i n a n s uttrycker de klarast via sin u p p f a t t a d e föräld- raidentifikation och de förändringar i för- äldraorientering de upplevt i 6-, 10-, 16-års åldern och i vuxen ålder. I vilken m å n kvinnorna i tonåren eller som vuxna förmår medvetandegöra och bearbeta sina personlighetsstrategier beror både på dem själva, deras b a k g r u n d och deras n u v a r a n d e situation.

A v s l u t a n d e d i s k u s s i o n

Resultaten från kvinnoundersökningen stö- der en historisk utgångspunkt, dvs att begrepp som föräldraidentifikation och köns- roller uppfattas på ett mycket mer varierat sätt av 19—20-åringar i d a g j ä m f ö r t med för 20 år sedan, vilket den inledande presenta-

tionen av M ä r k e och N y m a n s undersök- ningsresultat antyder. I kvinnoundersök- ningen hanteras föräldraidentifikationsbe- greppet mer individualiserat och speglar familjetyp, klassförhållanden och personlighetsstrategi. I M ä r k e och N y m a n s 20 år gamla undersökning verkar föräldraidenti- fikationsbegreppet mer vara ett uttryck för a n a m m a n d e t av en (då) konventionell könsrollsuppfattning.

Kvinnoundersökningen leder också till olika frågeställningar. En viktig sådan är generaliserbarheten av resultaten. Dels om det är möjligt att j ä m f ö r a undersöknings- grupper med 20 års mellanrum, dels om de skillnader beträffande klassförhållanden, famljetyp och personlighetsstrategier som fanns i den kvinnliga n a t u r v e t a r - h u m a n i s t - gruppen är möjliga att generalisera till and- ra grupper eller till befolkningen i stort.

J u s t klassrekryteringen visar en avsevärd förändring i relation till M ä r k e och Ny- m a n s undersökning. I deras undersök- ningsgrupp fanns inga kvinnor rekryterade ur arbetarklass, m e d a n i kvinnoundersök- ningen var ca hälften rekryterade ur arbetarklassen. D e n n a förändring speglar en ge- nerell förändring beträffande rekryteringen till högre utbildning u n d e r m o t s v a r a n d e period ( E k e h a m m a r och Löfgren, 1981).

J u s t de år undersökningen genomfördes, 1976/77, var ett g e n o m b r o t t s å r beträffande rekrytering av kvinnor från arbetarklassen till högre utbildning. M e n frågan kvarstår om resultaten från kvinnoundersökningen är möjliga att generalisera till kvinnor ur arbetarklass, som inte går vidare till högre utbildning.

En a n n a n frågeställning gäller om resultaten är möjliga att generalisera till män i motsvarande åldrar. H a r uppfattningen av föräldraidentifikation, könsrollsuppfatt- ning och könsidentitetsuppfattning föränd- rats på m o t s v a r a n d e sätt för m ä n som i den undersökta kvinnogruppen? En relationis- tisk eller interaktionistisk u p p f a t t n i n g av begreppen kvinnligt och manligt antyder att så skulle vara fallet (Bengtsson, 1984 b).

Själv är j a g för n ä r v a r a n d e i mitt forsk- ningsarbete sysselsatt med j u s t den proble- matiken, alltså med en undersökning av

(12)

m ä n som motsvarar den refererade kvin- noundersökningen. Dels vill j a g undersöka ett så likartat urval som möjligt av manliga naturvetare och humanister, dels vill j a g på sikt även undersöka g r u p p e r som inte valt högskoleutbildning. Hittills har j a g samlat in material från en g r u p p m ä n som valt att studera naturvetenskap-teknik vid högsko- lan (50 st). Redan den preliminära bearbetningen stöder resultaten från kvinnounder- sökningen, dvs förändringarna i föräldra- identifikation, könsrollsidentifikation och könsidentitetsuppfattning finns även hos m ä n . För den g r u p p m ä n j a g undersöker nu är mansrollen betydligt otydligare och dess konturer oskarpa j ä m f ö r t med resultaten för m a n s g r u p p e n i M ä r k e och N y m a n u n - dersökningen. En fadersidentifikation är idag ingen självklarhet ens för en g r u p p m ä n som valt så typiskt " m a n l i g a " utbildningar vid högskolan som naturvetenskap

och teknik. De här m ä n n e n bär med sig helt a n d r a föreställningar om det manliga respektive det kvinnliga än de föreställningar som m ä n n e n i M ä r k e och N y m a n s under- sökning förmedlar.

Resultaten från b å d e kvinnoundersök- ningen och den aktuella mansstudien antyder att betydelsen av kön blivit mer tvety- dig och osynlig. K ö n blir tillsynes m i n d r e betydelsefullt samtidigt som kvinnors un- derordning inte b a r a överlever utan a n t a r nya former ( H a a v i n d , 1984). H a a v i n d me- nar att detta är en följd av att kön har blivit en indirekt tolkningsram för hur m ä n s och kvinnors handlingar värderas. K v i n n o r värderas efter hur de förhåller sig till m ä n och vice versa, och den underliggande inva- riansen i dessa tolkningar är att femininitet är en av flera möjliga former för underord- ning, m e d a n maskulinitet är en av flera möjligheter för d o m i n a n s . En sådan tolkningsram görs, enligt H a a v i n d , inte alltid och nödvändigtvis tydlig, och eftersom ex- plicit referens till kön kan saknas helt, blir, som n ä m n t s , betydelsen av kön mer tvety- dig och osynlig. M å n g a förstår inte varför jämställdhetsidealen inte realiseras och nå-

gra u n d r a r om det kan vara något hos kvinnorna själva som inte "vill" social föränd- ring.

H a a v i n d ser det som en u p p f o r d r a n eller u t m a n i n g till psykologin som fack att ana- lysera hur kvinnor (och män) i alla livsfaser står inför nya utvecklingskrav och utveck- lingsmål — en s t å n d p u n k t j a g själv ansluter mig till. Rent empiriskt saknar vi kunskap om en rad viktiga förhållanden i kvinnors och m ä n s privatliv, förhållanden som mås- te vara av betydelse för deras personliga utveckling. M e n lika mycket saknas teore- tisk integration i form av en mer överord- nad analys av h u r kvinnor och m ä n utvecklar sig i förhållande till v a r a n d r a och bear- betar viktiga sociala betingelser i samspelet med v a r a n d r a .

(13)

L I T T E R A T U R

Andersson A L, Bengtsson M (1984): "Percept- genetic defenses against anxiety and a threa- tened sense of self as seen in terms of the Spiral After-efFcct Technique." Kommer att publiceras i Scandinavian Journal of Psychology.

Bengtsson M, Lundmark P (1973): Intelligens, kognition och personlighet. Stockholm: FEK- meddelande nr 45; Appendix I. Kommittén för forskningsorganisation och forsknings- ekonomi.

Bengtsson M, Lundmark P (1974): Problemlös- ningsstil och Personlighet. Stockholm: FEK- meddelande nr 45; Appendix 2. Kommittén för forskningsorganisation och forsknings- ekonomi.

Bengtsson M (1983a): "Varför blir somliga kvinnor naturvetare och inte humanister?

Kvinnors val av humanistiska respektive naturvetenskapliga ämnen vid högskolan i relation till retrospektiv uppfattning av föräldra- relationer och foräldraidentifikation." Psyko- logi i tillämpning, Lunds universitet, 1, Nr 1.

Bengtsson M (1983b): "Identifikation, identitet och kognitiv stil. Identifikation och identitetsuppfattning i relation till kognitiv stil hos kvinnliga naturvetare och humanis- ter." Psykologi i tillämpning, Lunds Universitet, 1, Nr 2.

Bengtsson M (1983c): "Identifikation, kön och klass. Foräldraidentifikation hos kvinnliga naturvetare och humanister i relation till för- äldrarnas utbildning, yrke och klassposition samt till föräldrarnas dominansrelation i fa- miljen." Psykologi i tillämpning, Lunds universi- tet, 1, Nr 3.

Bengtsson M (1983d): "Foräldraidentifikation hos kvinnliga naturvetare och humanister.

Utvecklingspsykologiska, Differentiella och Socialpsykologiska Aspekter." Avhandlingsse- rien, Institutionen för Tillämpad Psykologi, Lunds universitet, 1983, Nr 1.

Bengtsson M (1984a): Foräldraidentifikation och utbildning i Forskning om högskolan, Nr 3, Stockholm.

Bengtsson M (1984b): Identifikation, kön och klass. Projektbeskrivning till Riksbankens Jubi- leumsfond.

Ekehammar B, Löfgren E (1981): Kvinnor och män i högre utbildning och forskning. Trender och tendenser. UHÄ-rapport 1981:20.

Ethelberg E (1983): Kvindelighedens Modsigelse — om kvinders personlighedsstrategier överfor mandlig dominans, Köpenhamn, Antropos.

Haavind H (1980): "Kvinnelighet og frigjo- ring". Teori och metod i kvinneforskning. Rapport

fra en konferens. NAVFs Sekretariat for kvin- neforskning, Norges almenvitenskapelige forskningsråd.

Haavind H (1984): Forskningsprogram i kvin- nepsykologi i Nytt om kvinneforskning, Nr 3, 2 7 - 3 1 .

Holter H, Gjertsen A, Ve Henriksen H, Hjort H (1975): Familjen i klassamhället, Stocholm, Aldus.

Kohlberg L C (1966): "A cognitive-develop- mental analysis of children's sex role con- cepts and attitudes." I: Maccoby E E (ed)

The Development of Sex Differences, California, Stanford University Press.

Liljeström R C1981): "Kvinnoarbetets särdrag"

I: Arbetarkvinnor (red) Liljeström, Dahl- ström, Jönköping, Tiden.

Lindgren G (1982): "Anpassning och protest.

O m deltidsarbete i det kapitalistiska patriar- katet", Kvinnovetenskaplig tidskrift, Nr 2, 3 3 - 4 5 .

Maccoby E E (1966): The Development of Sex Differences, California, Stanford University Press.

Märke S, Nyman G E (1963): Perception of Paren- tal Identification. Parental Dominance and Anxiety in Young Adults, Lund, C W K Gleerups.

Therborn G (1981): Klasstrukturen i Sverige 1930—1980. Arbete , kapital, stat och patriarkat, Lund, Zenit förlag.

Ve H (1977): "Socialisering, k0n och klass." I:

Kvinners biide — Bidrag till en kvinnesociologi, Oslo, Pax forlag.

Wernersson I (1982): Opublicerade resultat från skolundersökningar muntligt redovisade vid gruppdiskussion på Kvinnouniversi- tetet i Umeå 9 - 1 3 juni 1982.

Willis P (1977): Learning to Labour: Aldershot, Hampshire, Gower Press.

S U M M A R Y Identification, sex and class

Parental identification, parental dominance and (social) class membership were investi- gated in a group o f w o m e n who had just begun their studies during the autumn term of 1976 or the spring term of 1977, 50 of them taking natu- ral sciences and 48 arts subjects. A struetured interview method was employed. Depending on their self-assessed similarity to each parent, the women were classified in four categories: father-

(14)

identified (F), mother-identified (M), mother- and father-idcntificd (MF) and undifferentiated (U). The analysis of the interview material indi- cated that the four categories basically reflected four different sets of family conditions, related to the parents' occupation, education and social class as well as their relative dominance and their respective decision-making competence.

Women's educational choice is discussed as a manifestation of different personality strategies

when confronted by male dominance, in their families and in society at large. T h e generality of the results to other women and to men is also discussed.

Margot Bengtsson

Institutionen för Tillämpad psykologi Paradisgatan 5

223 50 Lund Sweden