Gustaf Ericssons uppteckningar av sörmländska visor och ramsor

Gustaf Ericssons uppteckningar av sörmländska visor och ramsor

Torparen, ”metallarbetaren” och folkminnesupptecknaren Gustaf Ericsson (1820-1894) skapade under åren 1860-1890 en mycket stor samling av folkminnesuppteckningar från trakten omkring sin hemort Härad i Södermanland. Dessa samlingar om folklivet i Åkers och Rekarne härader, förvaras främst i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU), som gav ut stora delar av uppteckningarna i fem band 1989-1994. Nu har även hans stora samling av vistor och ramsor blivit genomgången och ett register har gjorts så att materialet blir tillgängligt och sökbart. Ericssons totala vis- och ramsmaterial, som även har hämtats ur Kungl. Vitterhetsakademiens (KVHAA), Nordiska museets arkiv och

Varbergs Museums arkiv, omfattar ca 630 visvarianter och drygt 160 ramsor. Ett sammanställt register över dessa, upplagt efter visornas typ, har getts ut i tryck av Katarina Hammarström. Där finns också en inledning om Ericssons upptecknargärning och om innehållet i hans samling av visor och ramsor samt Ericssons kommentarer till uppteckningarna. Registret omfattar även hänvisningar till de olika utskrifterna av samma vis- och ramstexter i arkivmaterialen.

Det totala antalet vistexter och ramsor med mera i arkivmaterialet, inklusive alla dupletter, fragment, enstaka lekar mm, utgör 1 540 poster och publiceras här i ett enkelt register i PDF-format. Det är upplagt efter texternas ordning i arkivmaterialet och är sökbart med fritextsökning med hjälp av sökfunktionen i vanliga PDF-läsarprogram. Detta ”totalregister” omfattar följande uppgifter:

 Kod som är unik för varje text i materialet för att underlätta vidare jämförande forskning (har ej använts vid jämförelser i föreliggande register). A = arkivmaterial i DFU, B = arkivmaterial i Varbergs Museum, C = arkivmaterial i KVHAA, D = arkivmaterial i Nordiska Museets arkiv, E = noter i Nordiska Museets arkiv.

 Källhänvisning till varje text, dvs. accessionsnummer eller beteckning för arkivboxen och sidnummer när det finns. Obs! renskrifterna i KVHAA:s och Nordiska museets arkiv är inte sidnumrerade.

 Ericssons anteckningar före texten och eventuell rubrik med hans stavning.

 Textens första rader med Ericssons stavning. Radbrytning i originaltexten anges med / Normalt har två rader tagits med för visor och en rad för ramsor.

 Antal strofer och eventuell omkvädestext (motsvarar refräng). Radbrytning i originaltexten anges med / Repristecken anges med :/:

 Ericssons anteckningar efter texten med hans stavning. Inkluderar oftast eventuella uppgifter om ort och meddelare.

 Mina anmärkningar samt källhänvisningar (accessionsnumer/ arkivbox + sida) till andra utskrifter av samma text i Ericssons material (angivet med fet stil) och till varianter av texten i Ericssons material (anges med normal stil, har inte genomförts helt konsekvent men i stor utsträckning).

 Ericssons angivna typ för visan/ramsan i de fall det finns. Återger ofta hans samlingsrubriker för längre avsnitt i anteckningsböcker eller renskrifter och därför kan de bestå av flera typer, t.ex. ”Vaggvisor, ramsor, rim”.

 Visans eller ramsans typ enligt registranter hos Svenskt visarkiv.

 Visans typ enligt indelningen i DFUs realkatalog (ramsorna har inte bestämts närmare).

 Visans övergripande typgrupp, enligt vedertagen praxis i visforskningen.

Man kan läsa mera om registrets upplägg och om Ericsson och hans samling, i inledningen till den tryckta varianten av registret.