Skillnader mellan tre mikrofonplaceringar vid inspelning av trummor

(1)

Skillnader mellan tre mikrofonplaceringar vid inspelning av trummor

Salar Gorgees

Luleå tekniska universitet C-uppsats

Ljudteknik

(2)

Abstrakt

Undersökningens avsikt är att undersöka om det finns skillnader mellan olika

mikrofonplaceringar, där trummor är ljudkällan. Syftet var att ha tre olika metoder av surroundinspelning där mikrofonerna placerads framför trumsetet, runt trumsetet och en nära placering av mikrofonerna. Undersökningen genomfördes med ett lyssningstest för att kunna dra slutstater om det finns skillnader i de utvalda mikrofonplaceringarna. Fyra attribut ingick i lyssningstestet där de senare analyserades och en statistisk metod användes för att kunna upptäcka om det finns en skillnad. Undersökningen visade intressanta skillnader mellan de utvalda mikrofonplaceringarna.

Abstract

The purpose of this essay is to investigate if there are any differences between different microphone placements for drums as sound source. The goal was to have three different methods of surround recording where the microphones were placed in front of the drum set, around the drum set and near the drum set which is similar to the standard of how drums are being recorded today. A listening test was conducted so that conclusions can be drawn whether there are differences between the selected microphone placements. Four attributes were included in the listening test and were later analyzed. A statistical method was used to find out if there is any difference. The study showed interesting differences between the selected microphone placements.

(3)

Tack

Ett stort tack till alla som har hjälp mig på olika sätt och gjort denna studie levande. Ett tack till slagverkaren Patrik Blomqvist som ställde upp inför test inspelningen och ett tack till Jonatan Carlsson som spelade trummor i själva inspelningen.

Ett varmt tack till Tommy Lundström som har varit en stor hjälp bl.a. med att hitta olika idéer och kommentarer till denna undersökning, och även hans tekniska kunnande som har varit en stor hjälp. Ett stort tack även till Jan Berg med hans idéer och kommentarer som fick denna studie i rätt riktning.

Alla som har deltagit i lyssningstest och andra tester ska få ett stort tack, utan dess medverkan skulle inte denna studie hade fallit ihop.

Ett stor och varmt tack till min handledare Håkan Ekman som har ställt upp på alla sätt och viss och utan hans hjälp och kunskap skulle denna undersökning inte bli av.

Salar Gorgees Luleå, 10 maj, 2007

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1. Syfte ... 6

1.2. Avgränsningar ... 6

2. Teknisk bakgrund ... 7

2.1. 5.1 Surround ... 7

2.2. Fukada-Tree ... 8

2.3. Five channel microphone array ... 9

2.4. Close five channel array... 10

3. Metod ... 11

3.1. Testinspelning ... 12

3.2. Inspelning ... 14

3.3. LS/RS Nivå... 15

3.4. Medelnivå... 15

3.5. Lyssningstest... 17

3.5.1. Genomförandet ... 17

3.5.2. Utrustning för lyssningstest ... 17

3.5.3. Val av försökspersonerna ... 17

3.5.4. Attribut ... 18

3.5.4.1 Attribut 1 ………17

3.5.4.2 Attribut 2……….17

3.5.4.3 Attribut 3……….18

3.5.4.4 Attribut 4……….18

(5)

4. Analys och Resultat ... 20

4.1. Datafördelning, presentation och medelvärdet ... 20

4.1.1. Ballad ... 20

4.1.2. Disco ... 21

4.1.3. Jazz Fusion... 22

4.2. T-test... 24

4.2.1. Ballad ... 24

4.2.2. Disco ... 26

4.2.3. Jazz Fusion... 27

5. Diskussion... 29

5.1. Validitets- och reliabilitetsdiskussion ... 30

5.2. Sammanfattning av diskussion ... 30

5.3. Vidare forskning ... 31

Referenser ... 32

Bilagor... 33

Bilaga 1 ... 33

Bilaga 2 ... 34

Bilaga 3 ... 38

Bilaga 4 ... 42

(6)

1. Inledning

I dagsläget börjar surround och surroundlyssning bli allt mer populär än någonsin. I

orkestermusiken är det redan en standard där musiken spelas in och mixas i surround. Detta för att surroundlyssningen kan erbjuda mer möjligheter för musiken och även för lyssnarna, ljudet kan breddas ut och känslan blir allt mer lik verkligheten.

Denna C-uppsats kommer att diskutera och jämföra tre olika mikrofonplaceringar där trummor är inspelningskällan. Senare genomförs ett lyssningstest där försökspersonerna får gradera olika metoder av surroundinspelningar i olika trumstilar.

1.1. Syfte

I denna studie så är målet att undersöka om det finns hörbara skillnader i olika

inspelningsmetoder av trummor i surround. Tre olika metoder testades, en metod var a tt placera mikrofonerna framför trumsetet, det andra runt trumsetet och den sista metoden är att ha en närplacering av mikrofonerna. Två befintliga mikrofonplaceringar användes för att åstadkomma målet. Teknikerna heter Fukada-Tree och The Five Channel Array. Den tredje mikrofonplaceringen har fått sin inspiration från hur dagens trummor blir inspelade, där mikrofonerna oftast placeras nära trummorna. Därmed använder sig metoden av ambiens- och överhängsmikrofoner, som senare mixas i 5.1 surround.

Anledningen till att trummor är det instrument som används i undersökningen är att utforska hur trummor kommer att låta i en 5.1-miljö.

1.2. Avgränsningar

Denna metod har som syfte att forska om det finns hörbara skillnader mellan de utvalda mikrofonplaceringarna. Studien tittar inte efter om mikrofoner har sin inverkan på de olika surroundmetoderna som används. Rummet där trummorna spelades in kommer i denna studie inte att ha inverkan på resultatet. Studien inriktar sig på de fyra utvalda attribut som ingår i lyssningstestet.

(7)

2. Teknisk bakgrund 2.1. 5.1 Surround

Denna metod är den mest populära surroundlyssningsmetoden och har blivit en standard inom biografer, hembioanläggningar och TV. I 5.1 system är fronthögtalare väldigt viktiga, eftersom de spelar mycket av ljudmaterialet, vissa kallar systemet för 3-2 stereo istället för 5.1. I huvudsak är de tre fronthögtalarna avsedda för en konventionell trestereoljudbild, medan surroundhögtalarna är tillämpade för att generera ambiens, effekt, och även olika rumimitation. Denna standard är inte kompatibel med en 360^⁰ ljudbild.

5.1 system har fem högtalare och en LFE kanal som genererar låga frekvenser. LFE står för Low frequency channel, på grund av dess begränsning av bandbredden. Bandbredden brukar vara mellan 20 – 120 Hz. [1]

Det finns en internationell standard för högtalaruppställning i 5.1. Denna standard kallas för ITU-R BS.775 (se figur 1). Vänster och höger fronthögtalare har sin position vid ± 30^⁰

.

Centerhögtalaren är placerad i mitten och surroundhögtalarna är placerade mellan ± 100^⁰ och ± 120^⁰

.

[1]

[5]

L: Vänsterkanal R: Högerkanal C: Center (Mittkanal) LS: Vänstersurround RS: Högersurround

LFE: Low frequency channel

Figur 1, ITU-R BS.775

(8)

2.2. Fukada-Tree

Fukada-Tree är en mikrofonplacering som utgår från Decca-träd. Istället för att endast använda rundtagande mikrofoner så används kardioida mikrofoner. Anledningen till att rundtagande mikrofoner används är att låga frekvenser tas upp bättre samt att man får rumskänsla återges för till exempel en orkesterinspelning.

Det är totalt sju mikrofoner, varav fem stycken är kardioider och två är rundtagande mikrofoner. Mittmikrofonen och direktmikrofonerna plockar det direkta ljudet medan surroundmikrofonerna plockar det omgivna ljudet, detta för att få en realistisk upptagning av ljudkällan.

Avståndet mellan mikrofonerna är kritiskt för att kunna få en balans mellan direktljudet och efterklangsljudet. Avståndet mellan mikrofonerna är en meter, förutom

surroundmikrofonerna som kan placeras mellan 0 – 1.8 meter beroende på hur mycket av det omgivna ljudet som ska finnas med [1].

Avstånd: a = b = c = 1 meter d = 0 – 1.8 meters Vinkel: L/R 110° – 130°

LS/RS 60° - 90

^a

b

b c

c

d d

C

L R RR

LL

LS Figur 2, Fukada-Tree RS

C

(9)

2.3. Five channel microphone array

I denna surroundmetod används fem mikrofoner där alla har kardiod karaktäristik. Kardioida mikrofoner används för att få en balans mellan direktljudet och efterklangen. Det går även att använda superkardioider, detta på grund av att deras upptagningskaraktäristik ger en fin balans mellan direktljudet och efterklangen. Mittmikrofonen plockar mycket av direktljudet med en balans mellan vänster och höger kanal. Vinklarna är baserade på så kallade ”William curves” som baseras på tid och amplitudskillnader [2].

Avstånd: a = 23 cm, b = 44 cm, c = 23 cm, d = 28 cm Vinkel: L/R 70°

LS/RS 156°

C

a

b b

c

d d

R L

RS LS

Figur 3, The Five Channel Array

(10)

2.4. Close five channel array

Denna metod existerar inte sedan tidigare, utan har utformats av författaren. Metoden har fått sin inspiration från hur dagens trummor spelas in på nära håll. Viktiga trummor i

trumsetet tilldelas närplacerade mikrofoner. I denna mikrofonplacering har bastrumman och virveltrumman varsin mikrofon. Vänster och höger mikrofoner plockar upp mycket av

direktljudet medan vänster och höger surroundmikrofoner plockar upp efterklangsljudet.

Avstånd: a = 38 cm (från kapsel) Höjd 200 cm b = 250 cm

c = 100 cm, Höjd 105 cm Vinkel: L/R 45°

Drums a

b b

c C L R

LS RS

Figur 4, Close Five Channel Array

(11)

3. Metod

Undersökningen genomgick några steg innan lyssningstestprocessen, där en testinspelning gjordes för att testa alla mikrofonplaceringar och deras avstånd. I testinspelningen

modifierades de olika mikrofonplaceringarna och deras nya avstånd testades.

Efter att all test och teori var klar spelades materialet in med de nya avstånden. Alla tekniker spelades in på samma gång för att trummisens musicerande inte skulle bli en faktor i

lyssningstestet. Olika trumstilar spelades in där trumstilsval berodde på genre och dynamik.

Det gjordes även två olika test för att kunna hitta en gemensam nivå för surroundhögtalarna (LS/RS), där tre försökspersoner deltog. Ytterligare ett test gjordes för att hitta en gemensam nivå mellan mikrofonplaceringarna, där tre försökspersoner deltog. Varje försöksperson fick jämföra en trumstil och hitta en gemensam nivå för alla mikrofonplaceringar.

I sista stadiet kom lyssningstestet där 15 personer deltog. Lyssningstestet gick ut på att lyssna på tre trumstilar i varje mikrofonplacering. Genom fyra olika attribut fick lyssnarna gradera varje teknik i en linjär skala från 1 till 20

.

(12)

3.1. Testinspelning

För att veta hur de tre olika mikrofonplaceringarna fungerade innan lyssningstestet gjordes en testinspelning. Testinspelningen gjordes även för att kontrollera alla avstånd, höjden för alla mikrofoner samt surroundmikrofoner. En annan anledning till att detta test utfördes var för att höra hur trummor låter i surround och hur man bäst ska mixa trummorna i en

surroundmiljö, i detta fall i 5.1 surround miljö.

De surroundmetoder som denna rapport behandlar användes i inspelningen och de flesta surroundmetoderna modifierades om för att få flera alternativa och flera olika metoder för att kunna spela in i surround.

Surroundmetoden ” Five channel microphone array” testades och surroundmikrofonerna placerades bakom trumsetet istället för framför trumsetet, detta för att få flera metoder för surroundinspelning av trummor. Både avståndet och vinkeln på surroundmikrofonerna ändrades med utgångspunkt från mikrofonplaceringen ”Five Channel microphone array” (se figur 4). Avstånden och vinklen bestämdes efter … . Vidare ändrades vinkeln till det nya måttet 40° på både höger och vänster surroundmikrofon.Avståndet mellan ljudkällan och centermikrofonen blev en meter där bastrumman var satt som nollpunkt. Detta avstånd bestämdes efter det kritiska avståndet, inte allt för nära ljudkällan och inte allt för långt från ljudkällan. Mikrofonhöjden blev 1.05 meter, denna höjd bestämdes efter trummornas höjd.

C

L R LS RS

222 cm

260 cm

44 cm 44 cm

260 cm

23 cm

40° 40°

70° 70°

Figur 5, The Five Channel Array vid testinspelning

(13)

Fukada-Tree testinspelades med rundtagande mikrofoner, men eftersom inga av de andra metoderna använder sig av rundtagande mikrofoner så valdes dessa bort. En orsak är att denna metod skulle ge mer rumskänsla än de andra surroundmetoderna och en annan anledning är att Fukada-Tree skulle få mer basåtergivning än de andra

mikrofonplaceringarna. För att inte ha en påverkan i lyssningstestet ersattes de rundtagande mikrofonerna med kardioida mikrofoner. Alla avstånd och vinklar var de samma.

Avståndet mellan ljudkällan och centermikrofonen blev en meter där bastrumman var satt som nollpunkt, detta avstånd bestämdes efter det kritiska avståndet, inte allt för nära ljudkällan och inte allt för långt från ljudkällan. Mikrofonens höjd blev 1.05 meter, denna höjd bestämdes efter trummornas höjd.

Den sista mikrofonplacerngen ”Close five channel array” hade inga förändringar från den ursprungliga uppställningen. Mikrofonhöjden för ambiensmikrofonerna blev 1.05 meter och två meter för overheadmikrofonerna.

b

Fukada-Tree C

L R

LS RS

1 m 1 m

1 m

110° 110°

90° 90°

Figur 6, Fukada-Tree vid testinspelning

(14)

3.2. Inspelning

Efter testinspelningen gjordes en observation för att veta hur dessa mikrofonplaceringar låter och ifall någon av mikrofonplaceringarna skulle bytas mot någon annan. Observationen genomfördes av författaren till denna studie. Syftet med dessa surroundmetoder är att få ljudande material av trummor, när ljudet plockas upp framför trumsetet, runt trumsetet och med närplacering av mikrofoner. Syftet med ”Close Five Channel Array” är att all dagens truminspelningar använder sig av ideligen närplacerade mikrofoner. Med detta skulle man få reda på hur det inverkar när det blir i en 5.1 surround miljö.

Trumstilsvalet gjordes efter skillnad i dynamik och en blandning av olika stilar. Tre olika trumstilar spelades in. Alla trumstilarna är väl kända, detta för att inte ha en påverkan på lyssnarna. Stilarna är Ballad, Jazz Fusion och Disco och varje stil har olika dynamik.

Inspelningen skedde den åttonde mars 2007 i studio 9 vid Luleå tekniska universitets Institution för musik och medier i Piteå.

Alla surroundmetoderna hade samma typ av mikrofon, detta för att minska olika faktorer som kan påverka lyssnare i lyssningstestet. Endast surroundmetoden ”Close Five Channel Array” använde sig av två andra mikrofoner för bastrumman och virveltrumman, eftersom dessa trummor behövde en egen mikrofon. Alla mikrofonplaceringar spelades in samtidigt för att få samma inspelning i de olika mikrofonplaceringarna.

Utrustning:

Mikrofoner: 1 styck Sennheiser MD421 (Bastrumma: Close Five Channel Array) 1 styck Shure SM57 (Virveltrumma: Close Five Channel Array) 14 stycken Neumann KM184

Kontrollenhet och mikrofonförstärkare: Digidesign Control 24 A/D omvandlare: 192 I/O

Monitorer: Genelec 1030

(15)

3.3. LS/RS Nivå

Det var svårt att bestämma med hur stark nivå surroundhögtalarna skulle spela i förhållande till övriga högtalare. Därför gjordes ett försök för att hitta en nivå för surroundhögtalarna.

Tre försökspersoner, alla med ljudteknisk bakgrund, gjorde testet. Försökspersonerna fick lyssna på trumstilen ”Ballad” i alla tre mikrofonplaceringarna och de fick avgöra hur starkt surroundhögtalarna ska spela. Varje mikrofonplacering spelades och lyssnarna fick

bestämma en nivå som de tyckte var en passande nivå. Volymändringen gjordes med hjälp av en kontrollenhet som försökspersonerna reglerade. Efter försöket, räknades en

medelnivå ut från de tre personernas valda nivåer (se tabell 1). Därefter fick alla mikrofonplaceringarna samma nivå på surroundhögtalarna (LS/RS) som de uträknade medelvärdena. Testet gjordes för att nivån på surroundhögtalarna (LS/RS) inte skulle ha en påverkan på försökspersonerna. Påverkan av att surroundhögtalarna upplevs spela för starkt eller svagt.

Försökspersoner Fukada-Tree Five Channel Close

1 LS: -9.8 dB

RS: -8.4 dB

LS: -11.8 dB RS: -5.2 dB

LS: -12.6 dB RS: -12.9 dB

2 LS: -4.2 dB

RS: -5.0 dB

LS: -12.0 dB RS: -5.8 dB

LS: -13.6 dB RS: -12.2 dB

3 LS: -7.2 dB

RS: -5.6 dB

LS: -11.0 dB RS: -9.6 dB

LS: -8.9 dB RS: -9.0 dB Resultat LS: -7.1 dB

RS: -6.3 dB

LS: -11.6 dB RS: -6.8 dB

LS: -11.7 dB RS: -11.4 dB Tabell 1. Tabellen visar med elvärdet på ljudnivån för LS/RS.

3.4. Medelnivå

För att kunna få en nivå på alla trumstilar gjordes ett annat test där tre försökspersoner deltog (se Tabell 2 -4), detta för att bestämma den totala nivån mellan de tre

mikrofonplaceringarna. Varje försöksperson fick bestämma en nivå till alla tre

mikrofonplaceringarna i varje trumstil eftersom det är viktigt att alla mikrofonplaceringarna har samma upplevda ljudnivå. Enligt viss forskning kan 1 dB skillnad märkas som en hörbar förändring.

(16)

Ballad

Försökspersoner Fukada-Tree Five Channel Close

1 +0.3 dB – 0.8 dB – 0.4 dB

2 +2.7 dB +0.5 dB +2.1 dB

3 +0.4 dB +1.0 dB +0.7 dB

Resultat +1.1 dB +0.2 dB +0.8 dB

Tabell 2. Tabellen visar medelvärdet på den totala ljudnivån för Ballad.

Jazz Fusion

1 – 1.4 dB – 2.2 dB – 2.4 dB

2 +0. dB +0.4 dB – 1.3 dB

3 +1.0dB – 0.8dB – 1.0 dB

Resultat +0.2 dB – 1.1 dB – 1.6 dB

Tabell 3. Tabellen visar medelvärdet på den totala ljudnivån för Jazz Fusion.

Disco

1 – 0.6 dB – 2.6 dB – 4.4 dB

2 +3.7 dB – 0.8 dB +1.5 dB

3 +1.2 dB +0.3 dB +1.0 dB

Resultat – 0.4 dB – 0.5 dB – 0.6 dB

Tabell 4. Tabellen visar medelvärdet på den totala ljudnivån för Disco.

(17)

3.5. Lyssningstest

Ett lyssningstest gjordes där 15 försökspersoner deltog i testet. Lyssningstestet gick ut på att gradera olika mikrofonplaceringar i olika trumstilar med fyra olika attribut. Betygsskalan var en linjär skala från 1 -20 där 1 är sämst och 20 bäst, men betygsformuleringen ändrades beroende på attribut. För varje fråga fanns det tre olika mikrofonplaceringar per trumstil för försökspersonerna att lyssna på och gradera. Frågorna upprepades för varje trumstil.

3.5.1. Genomförandet

Lyssningstestet började med en läsning av instruktionerna till försökspersonerna och även en demonstration av hur testet skall göras. På bildskärmen fanns det tre sampel att välja emellan, A, B och C. Genom detta kunde lyssnarna byta mellan olika trumrytmer. Via

kontrollenheten kunde försökspersonerna byta mellan de olika attributen. Varje fråga hade en egen kanal på kontrollenheten därmed framkom vilken fråga som personen graderade via en liten skärm på bordet som F1, F2 osv. För att kunna byta mellan de olika frågorna så fick lyssnaren byta mellan kanalerna på kontrollenheten. Efter testgenomförandet diskuterades vilka problem som uppkom och om testet hade ett enkelt upplägg (Bilaga 1). Ingen av försökspersonerna hade samma ordning på frågor eller sampel. Lyssningstestet genomfördes i ett av musikhögskolans kontrollrum, ”K3”.

3.5.2. Utrustning för lyssningstest

Plats: Kontrollrum 3 Vid Luleå tekniska universitets institution i Piteå.

Kontrollenhet: Digidesign Control 24 A/D omvandlare: 192 I/O

Monitorer: Genelec 1030 Mjukvara: Protools 6.9

3.5.3. Val av försökspersonerna

Försökspersonerna valdes efter en ljudtekniskutbildning, alla 15 deltagare var ljudteknik studerande på Institutionen för musik och medier vid Luleå tekniska universitet. Orsaken till att bara ljudtekniker kunde göra testet är att ljudtekniker har lättare att lyssna på och bedöma olika attribut på ett korrekt sätt.

(18)

3.5.4. Attribut

3.5.4.1. Attribut 1

Vilket avstånd känner du att det är mellan dig och trumsetet som helhet?

I detta attribut ska lyssnarna bedöma avståndet de känner mellan sig och trummorna som helhet, där ett avstånd som är mycket långt ifrån trummorna eller väldigt kort avstånd.

Avsikten med attribut 1 är att undersöka om lyssnaren kan höra avståndsskillnader mellan de olika mikrofonplaceringarna. Eftersom det finns en avståndsskillnad mellan de olika teknikerna bör lyssnarna höra en skillnad.

Försöksperson Sampel A Sampel B Sampel C

1 5 10 15 20

Mycket kort Kort Varken kort/långt Långt Mycket långt

3.5.4.2. Attribut 2

Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig?

Lyssnaren fick lyssna och bedöma hur ljudbilden är, ifall den är sammanhängande eller osammanhängande. Avsikten med detta attribut är att se om lyssnarna känner av en sammanhängande ljudbild och i fall man kan upptäcka vilken av de utvalda

mikrofonplaceringarna som har den bättre sammanhängande ljudbilden.

1 5 10 15 20

Väldigt

osammanhängande

osammanhängande Varken

osammanhängande/o osammanhängande

Sammanhängande Väldigt

sammanhängande

(19)

3.5.4.3. Attribut 3

Hur enkelt eller svårt är det att lokalisera varje enskilda trumma i setet?

Lyssnarna fick bedöma hur enkelt eller svårt det är att lokalisera de olika delarna i trumsetet.

Syftet med detta attribut är att se om försökspersonerna har svårt eller lätt att lokalisera de olika trummorna i setet. Med det kan man upptäcka vilken av mikrofonplaceringarna som ger en bättre lokalisering.

1 5 10 15 20

Väldigt svårt Svårt Varken

enkelt/svårt

Enkelt Väldigt enkelt

3.5.4.4. Attribut 4

Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning.

I detta attribut ska de olika försökspersonerna bedöma mikrofonplaceringarna efter hur mycket eller lite de tycker om ljudexemplen. Målet med detta attribut är att veta hur mycket mikrofonplaceringarna är omtyckta enligt lyssnarna och därmed kunna upptäcka om någon mikrofonplacering får ett bättre omdöme en annan.

1 5 10 15 20

Väldigt lite Lite Neutral Mycket Väldigt mycket

(20)

4. Analys och Resultat

Detta kapitel kommer att behandla all data från lyssningstestet, där varje tru mstil kommer att bearbetas separat för att få ett resultat där alla trumstilar jämförs med varandra.

Analysen av data kommer att ske på två olika sätt.

1. Analysera medelvärdet och fördelningen genom observation.

2. En jämförelse med olika mikrofonplaceringar med ett t-test.

4.1. Datafördelning, presentation och medelvärdet

Datafördelningen kommer att analyseras på:

 Beskriver medelvärdet fördelningen på ett bra sätt?

För att kunna dra olika slutsatser om medelvärdet beskriver olika data, måste fördelningen se bra ut och om medelvärdet verkligen beskriver data på ett bra sätt. Datafördelningen påminner om normalfördelning och det optimala är att data är normalfördelat. Om data är normalfördelat så beskriver medelvärdet data på ett bra sätt. Med detta menas om

normalfördelningen är t.ex. noll och medelvärdet är noll, då beskriver medelvärdet data på ett bra sätt.

4.1.1. Ballad

Attribut 1: Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig?

För mikrofonplaceringen Close Five Channel Array beskriver medelvärdet fördelningen på ett bra sätt. Medan för mikrofonplaceringarna The Five Channel Array och Fukada-Tree

beskriver medelvärdet inte data på ett bra sätt. (Bilaga 2, figur 1-3)

Surround Teknik Close five channel array The five Channel array Fukada-Tree

Medelvärdet 12.8 11.0 12.0

Tabell 5. Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika surround teknikerna enligt attribut 1 .

Attribut 2: ”Vilket avstånd känner du att det är mellan dig och trumsetet som helhet?”

För mikrofonplaceringarna Close five channel och The five channel array visar inte medelvärdet data på ett bra sätt. (Bilaga 2 – figur 4- 5)

För den tredje mikrofonplaceringen Fukada-Tree (Bilaga 2, figur 6) visar medelvärdet fördelningen på ett bra sätt.

(21)

Medelvärdet 6.1 7.7 11.9

Tabell 6. Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika surround teknikerna enligt attribut 2.

Attribut 3: ”Hur enkelt eller svårt är det att lokalisera varje enskilda trumma i setet?

Medelvärdet på Close five Channel Array (bilaga2, figur 7) visar inte fördelningen på ett bra sätt. För mikrofonplaceringarna The five Channel Array och Fukada-Tree ser fördelningen (bilaga1, figur 8 -9) bra ut och därmed kan medelvärdet beskriva data.

Surround Teknik Close five Channel Array The five Channel Array Fukada-Tree

Medelvärdet 12.9 14.6 11.9

Tabell 7. Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika surround teknikerna enligt attribut 3

Attribut 4: ”Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning.”

För detta attribut så visar medelvärdet inte fördelningen på ett bra sätt, därmed kan medelvärdet inte visa data. (Bilaga2, figur 10 – 12.

Medelvärdet 12.5 9.9 10.5

4.1.2. Disco

För mikrofonplaceringen Fukada-Tree så ser fördelningen ut på ett bra sätt. (Bilaga 3, figur 15). Men på de andra mikrofonplaceringarna så ser fördelningen inte ut på ett bra sätt (Bilaga 3, figur 12 – 13).

Medelvärdet 11.2 9.4 13.6

För Five Channel Array och Close Five Channel Array så visas fördelningen på ett bra sätt, medan för Fukada-Tree så visar inte medelvärdet fördelningen på ett bra sätt (Bilaga 3, figur 15 – 18).

(22)

Medelvärdet 6.9 9.0 12.3

Tabell 10. Med elvärdes Tabellen visar medelvä rdet på de olika su rround teknikerna enligt a ttribut 2.

Under detta attribut så visas inte fördelningen på ett bra sätt, därmed kan inte medelvärdet beskriva data. (Bilaga 3, figur 18–21.

Medelvärdet 9.9 11.3 12.3

Under detta attribut så visas inte fördelningen på ett bra sätt, därmed kan inte medelvärdet beskriva data. (Bilaga 3, figur 22 – 25)

Medelvärdet 8.7 10.4 9.9

4.1.3. Jazz Fusion

Under detta attribut så visas inte fördelningen på ett bra sätt, därmed kan inte medelvärdet beskriva data (Bilaga 4, figur26 -28)

Medelvärdet 9.2 10.5 12

Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika surround teknikerna enlig t attribut 1. Tabell 13

Detta attribut gäller samma kriterier som attribut 2 ovan men med en annan trumstil.

(23)

Fördelningen på just Five Channel Array och Fukada-Tree ser bra ut och därmed beskriver medelvärdet data. Men på mikrofonplaceringen Close Five Channel Array så ser fördelningen inte bra ut, därför kan medelvärdet inte beskriver data på ett bra sätt. (Bilaga 4, figur 29-31)

Medelvärdet 10.2 12.5 14.4

Tabell 14. Med elvärdes Tabellen visar medelvärdet på de olika mikrofonplaceringarna enligt attribut2.

Fördelningen ser bra ut, för mikrofonplaceringarna Close five channel och five channel array beskriver medelvärdet data. Men på Fukada-Tree är fördelningen inte så klar och därmed beskriver medelvärdet inte data på ett bra sätt. (Bilaga 4, figur 32- 34)

Medelvärdet 9.6 12.3 10.5

Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika mikrofonplaceringarna enligt attribut 3. Tabell 15

Under detta attribut så visas inte fördelningen på ett bra sätt, därmed kan inte medelvärdet beskriva data. (Bilaga 3, figur 35-37)

Medelvärdet 10.1 9.4 8.3

Medelvärd es Tabellen visar med elvärdet på de olika mikrofonplaceringarna enligt attribut 4. Tabell 16

(24)

4.2. T-test

För att kunna jämföra de olika mikrofonplaceringarna och för att se en signifikant skillnad, görs en statistisk undersökning med hjälp av ett så kallat t-test. Ett t-test undersöker två sampels medelvärden, om skillnaden beror på slumpen eller om den beror på att samplen leder sitt ursprung från olika urvalsunderlag. P-värdet måste vara under 0.01 för att det ska vara en signifikant skillnad mellan mikrofonplaceringarna, därmed finns det bara en procents risk att den skillnaden har uppkommit via slumpen. Med detta kan man hävda med 99 % säkerhet att den signifikanta skillnaden inte har uppstått av en ren slump. P-värdet 0.01 bestämdes eftersom det görs multipla t-tester. Multipla t-test ökar risken för typ 1 fel, att signifikanta skillnader påvisas fastän de inte existerar. [4]

T-testet gjordes i programmet Excel, där all data registrerades från lyssningstestet.

Hypoteserna i denna undersökning är:

 H0 = Det finns ingen skillnad mellan de olika mikrofonplaceringarna.



H

alternativ = Det finns en signifikant skillnad mellan de olika mikrofonplaceringarna.

 Är denna sannolikhet lägre än 1 % (0.01) avstyrks H0 (det finns en signifikant skillnad), om sannolikheten är högre än 1 % (0.01) bevaras H0 (det finns ingen signifikant skillnad)

4.2.1. Ballad

T-testet visar att alla p- värden har en sannolikhet som är över 0.01, enligt H0 hypotesen så finns det ingen signifikant skillnad mellan de olika mikrofonplaceringarna för balladkompet.

Close five channel – Five channel array p= 0,294 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,518 Fukada-Tree – Close five channel array p= 0,554

Tabell 17. T-test Tabellen visar p-vä rdet på de olika mikrofonplaceringa rna enligt attribu t 1.

(25)

Genom t-test visas att det inte finns en signifikant skillnad mellan Close five channel array och five channel array. Det fanns även ingen skillnad mellan Fukada-Tree och Close five channel array. Men det finns en signifikant skillnad mellan Five Channel Array och Fukada- Tree.

Close five Channel – Five Channel Array p= 0,094 Five Channel Array – Fukada-Tree p= 0,003 Fukada-Tree – Close five Channel Array p<0,001

Tabell 18. T-test Tabellen visar p-vä rdet på de olika su rround teknikerna enligt attribut 2.

T-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan de olika teknikerna. Men det finns tendenser till en signifikant skillnad mellan Five Channel Array Fukada-Tree, där det skiljde 0.6 % enheter.

Close five Channel – Five channel array p= 0,099 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,016 Fukada-Tree – Close five channel array p= 0,461

T-testet visar även här att det inte finns en signifikant skillnad mellan de olika teknikerna.

(26)

4.2.2. Disco

Två av dessa värden uppfyller inte

H

alternativ, där värdena är över 0.01. Men mellan

mikrofonplaceringarna Five Channel Array och Fukada-Tree finns det en signifikant skillnad eftersom p-värdet är under 0.01. Med denna skillnad så har Fukada-Tree en bättre

sammanhängde ljudbild, eftersom medelvärdet på Fukada-Tree har ett högre värde än The Five Channel Array.

Tabell 21. T-test Tabellen visar p-vä rdet på de olika su rround teknikerna enligt attribut 1.

T-testet på detta attribut visar att det finns en signifikant skillnad mellan Five channel Array och Fukada-Tree . P-värdet på mikrofonplaceringarna Five channel Array och Fukada-Tree ligger under 0.01. De andra två t-testerna som gjordes för detta attribut uppfyller inte

H

al ternati v.

Close five channel – Five channel array p= 0,052 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,006 Fukada-Tree – Close five channel array p<0,001

T-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan de olika teknikerna.

(27)

T-testet på detta attribut visar vilken surroundteknik som lyssnarna föredrar i just denna trumstil. Enligt p-värdena finns det ingen signifikant skillnad för dessa tekniker.

Close five channel – Five channel array p= 0,135 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,689 Fukada-Tr ee – Close five channel array p= 0,335

Tabell 24. T-test Tabellen visar p-vä rdet på de olika mikrofonplaceringa rna enligt attribu t 4.

4.2.3. Jazz Fusion

Close five channel – Five channel array p=0,515 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,276 Fukada-Tree – Close five channel array p= 0,135

T-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan de olika teknikerna. Med det finns tendenser till en signifikant skillnad mellan Close Five Channel och Five Channel Array, där det skiljde 0.5 % enheter.

Close five channel – Five channel array p=0,015 Five channel array – Fukada-Tree p= 0,049 Fukada-Tree – Close five channel array p>0,001

Tabell 26. T-test Tabellen visar p-vä rdet på de olika su rround teknikerna enligt attribut 2.

(28)

T-testet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan de olika teknikerna.

(29)

5. Diskussion

För studiens första attribut, ”Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig? ”, hittar man bara en signifikant skillnad mellan de olika trumstilarna. Skillnaden var i trumstilen Disco och mikrofonplaceringar där det fanns en signifikant skillnad var ”The Five Channel Array” och ”Fukada-Tree”. För att kunna veta vilken teknik som hade den bäst

sammanhängande ljudbilden enligt testet tittar man på medelvärdet. Fukada-Tree hade ett bättre medelvärde än Five channel array, där av kan man dra slutsatsen att Fukada-Tree hade bättre sammanhängande ljudbild för just denna trumstil (Disco). Man kan fråga sig varför det bara är för stilen Disco som det finns en skillnad. En faktor kan vara att ljudbilden är sammanhängande i de övriga trumstilarna och därför upptäcktes ingen skillnad.

För det andra attributet, Vilket avstånd känner du att det är mellan dig och trumsetet som helhet?”, hittar man skillnader mellan olika mikrofonplaceringar. Det fanns två skillnader i detta attribut på samma mikrofonplaceringar. För ”Ballad” och ”Disco” fanns det en

signifikant skillnad mellan The Five Channel Array och Fukada-Tree. Med detta menas att det finns en avståndsskillnad mellan dessa tekniker, där Fukada-Tree har ett längre avstånd från ljudkällan än The Five Channel Array. Detta är inte konstigt eftersom det finns en

avståndsskillnad mellan dessa tekniker genom mikrofonplaceringen. Fukada-Tree har ett längre avstånd på surroundmikrofonerna än The Five Channel Array, där

mikrofonplaceringen på surroundmikrofonerna är bakom slagverkaren. Detta kan uppfattas av lyssnaren som att The Five Channel Array har ett närmare avstånd än Fukada-Tree.

Surroundmikrofonerna i Fukada-Tree placerades framför trumsetet och med ett längre avstånd än The Five Channel Array. Det upptäcktes ingen skillnad på detta attribut för

”Fusion” på samma mikrofonplaceringar som i ”Ballad” och ”Disco”, men det fanns tydliga tendenser till signifikant skillnad mellan Close Five Channel och The Five Channel Array på trumkompet ”Fusion” där det skilde 0.5 % enheter för en signifikant skillnad. Även här fanns det avståndsskillnad på mikrofonplaceringen.

I attribut tre som är ”Hur enkelt eller svårt är det att lokalisera varje enskilda trumma i setet?”, hittar man ingen signifikant skillnad mellan mikrofonplaceringar på alla tre

trumkomp. Men det fanns tydliga tendenser till signifikant skillnad mellan The Five Channel Array och Fukada-Tree där det skilde 0.6 % enheter från en signifikant skillnad. En faktor som kan vara orsaken till varför det inte finns en skillnad mellan teknikerna är att det var svårt att lokalisera de olika trummorna i setet, en annan är avstånd mellan de olika teknikerna, att lyssnarna har blivit förvirrade över tre olika tekniker med tre olika avstånd.

För sista attributet ”Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning.”, fanns ingen signifikant skillnad för alla tre tekniker och alla tre

(30)

olika teknikerna. En stor faktor är att det har varit svårt att bedöma de olika trumstilarna utifrån en helhetsbild och även att ingen av försökspersonerna tyckte om de trumstilarna som var med i lyssningstestet. Det kan bero på slagverkarens stil som lyssnarna inte gillade eller att själva trumstilarna i sig inte gillades. En annan stor faktor är självklart att vi

ljudtekniker/konsumenter inte är vana att höra trummor i surround.

5.1. Validitets- och reliabilitetsdiskussion

Faktorer som har kunnat spela roll är att de olika attributen i lyssningstestet inte var tydliga för lyssnarna, trumstilarna kan har spelat roll och även mixningen på trummorna var kanske för snarlik. Upplägget på själva lyssningstestet kan ha varit en faktor, där lyssnarna själva fick växla mellan frågorna.

Lyssningstestet genomfördes i programmet Protools, detta program är inget bra

lyssningstestprogram. Det kan även vara så att försökspersonerna inte var tillräckligt många för att eventuella skillnader skulle bli tydliga.

Många faktorer kan ha spelat roll under forskningsprocessen. Det finns alltid en risk med lyssningstest, men som forskare får man oftast lita på försökspersonernas omdöme. Det finns ett krav på lyssnarna att alltid svara så objektivt som möjligt, så att de inte bedömer testet subjektivt.

5.2. Sammanfattning av diskussion

Denna studies kärna är att undersöka om det finns skillnader mellan olika

mikrofonplaceringar vid inspelning av trummor. Tre mikrofonplaceringar testades där två befintliga surroundmetoder användes och där de förändrades. Den sista surroundmetoden hade sin inspiration från hur man generellt använder sig av mikrofoner i dagens

truminspelningar. Ett lyssningstest gjordes för att veta om det finns en verklig skillnad mellan dessa tekniker med fyra olika attribut. Enligt lyssningstestet så fanns det ing a gemensamma skillnader mellan dessa tekniker, speciellt mikrofonplaceringen ”Close Five Channel Array”, där inga skillnader hittades för alla fyra attribut och tre trumkomp, det fanns tendenser till en skillnad dock inga signifikanta. För ett av attributet (attribut 2) fanns det en tydlig skillnad mellan teknikerna, där fanns skillnad på två av de tre trumstilarna som användes i denna forskning och den skillnaden var avståndsskillnad. Försökspersonerna kunde hitta en avståndsskillnad mellan mikrofonplaceringarna. För de tre andra attributen fanns det ingen tydlig skillnad mellan teknikerna och trumstilarna, speciellt för trumstilen ”Fusion”. Där fanns det ingen skillnad mellan attributet förutom en tendens till en avståndsskillnad. På frågan om det finns en skillnad på mikrofonplaceringar som användes blir svaret att det inte fanns gemensamma skillnader mellan mikrofonplaceringar, men det finns skillnader för två

(31)

upptäcktes. En faktor är att försökspersonerna inte är vana vid att höra trummor som ett enskilt instrument, som lyssnare är man van vid att man ska höra trummor med andra instrument, som ett kompinstrument.

En stor faktor kan vara är att vi inte är redo för surroundlyssning än, att försökspersonerna inte hade någon referens och erfarenhet av hur trummor ska låta i ett 5.1 system.

5.3. Vidare forskning

För vidare forskning inom området finns många möjligheter att utveckla undersökningen. En möjlighet är att testa med fler mikrofoner och blanda kardioida och rundtagande

mikrofoner. En annan möjlighet är att spela in trummor i olika rum och se hur det påverkar.

Ett annat möjligt förfarande är att göra två olika lyssningstest, där ett lyssningstest enbart är för ljudtekniker och ett annat test är avsett för konsumenter. Därigenom skulle man kunna undersöka vilka skillnader som finns mellan dessa grupper.

(32)

Referenser

[1] Akira Fukada “A challenge in multichannel music recording”

Paper Number: 1881, Conference: 19th International Conference (May 2001)

[2] Francis Rumsey and Tim McCormick. (2005). Sound and Recording. Focal Press ISBN:

0240519965

[3] http://emusician.com/mag/emusic_capturing_kit/ 10-05-07

[4] Birgitta Rudberg. (1993). Statistik. Studentlitteratur AB.ISBN 9144377010

[5] www.sengpielaudio.com/Surround-ITU-Wiedergabe.pdf. 14-06-07

(33)

Bilagor

Bilaga 1

Instruktioner till lyssningstestet.

Läs igenom innan lyssningstestet börjar!

Innan du startar testet, se till att alla kanaler på mixerbordet är mutade förutom Master kanalen.

För att börja testet, ta bort muten för kanal 1 genom att trycka på Mute knappen och Sola sedan kanalen. För varje fråga har du 3 olika ljudexempel som du ska lyssna på och betygsätta. För att byta ljudexempel, finns det 3 alternativ som du ser på skärmen, A, B och C. För att byta är det bara att trycka på A, B eller C.

Kryssa i frågeformuläret i den ring som bäst motsvarar ditt svar. Var noga med att kryssa för rätt ljudexempel, A, B eller C.

När frågan är besvarad, mutar du kanalen och flyttar sedan till kanal två/fråga 2.

Det är viktigt att du följer kronologisk ordning och att ”Solo nr.” På frågeformuläret överensstämmer med vilken kanal du lyssnar på.

Du får gärna ta pauser i testet om du vill.

Glöm inte att starta testet genom att trycka på play knappen.

Lycka till!

(34)

Bilaga 2

Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig

”Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig?” Medelvä rde 12.8 (Figur 1)

(35)

”Vilket avstånd känner du att d et är mellan dig och tru msetet som helhet?” Medelvärdet 6.1 (Figu r 4)

”Vilket avstånd känner du att d et är mellan dig och tru msetet som h elhet?” Medelvärdet 7.7 (Figu r 5)

”Vilket avstånd känner du att d et är mellan dig och tru msetet som helhet?” Medelvärdet 11.9 (Figur 6)

(36)

”Hur enkelt eller svå rt är det a tt lokalisera varje enskilda tru mma i setet? Medelvä rdet 12.9 (Figu r 7)

”Hur enkelt eller svå rt är det att lokalisera varje enskilda tru mma i setet? Medelvärdet 14.6 (Figu r 8)

(37)

Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning.

”Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudex emplen? Gör en helhetsbedömning.” Medelvärde 12.5 (Figur 10)

”Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudex emplen? Gör en helhetsbedömning.” Medelvärde 10.5 (Figur

(38)

Bilaga 3

Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig?

(39)

”Vilket avstånd känner du att d et är mellan dig och tru msetet som helhet?” Medelvärdet 6.9 (Figu r 16)

”Vilket avstånd känner du att d et är mellan dig och tru msetet som helhet?” Medelvä rdet 9.0 (Figu r 17)

(40)

”Hur enkelt eller svå rt är det att lokalisera varje enskilda tru mma i setet? Medelvärdet 9 .9 (Figur 19)

”Hur enkelt eller svå rt är det att lokalisera varje enskilda tru mma i setet? Medelvärdet 12.3 (Figur 21)

(41)

Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning.

(42)

Bilaga 4

Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig

”Hur sammanhängande är ljudbilden runtomkring dig?” Medelvä rde 12 (Figur 28)

(43)

Vilket avstånd känner du att det är mellan dig och trumsetet som helhet

(44)

”Hur enkelt eller svå rt är det att lokalisera varje enskilda tru mma i setet? Medelvärdet 9 .6 (Figur 32)

(45)

Hur mycket eller lite tycker du om de olika ljudexemplen? Gör en helhetsbedömning