Östersjön – hav eller resurs?: en studie om gasledningen genom Östersjön

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 689

___________________________________________________________________________

Östersjön – Hav eller resurs?

En studie om gasledningen genom Östersjön

Amanda Haak

Uppsala, mars 2009 ISSN 0283-622X

SAMMANFATTNING (ABSTRACT)

Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.

Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen

publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumenten och studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de

omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.

I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980- talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt.

Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.

När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige.

Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen för ledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en ny

konsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.1 Syfte 4

1.2 Frågeställningar 4

1.3 Teorier 4

2. METOD OCH MATERIAL 5

3. BAKGRUND 5

3.1 Geografi 6

3.2 Historia 7

3.3 Naturgas 8

3.4 Kunskap om alla aspekter 8

4. GASLEDNINGEN 9

4.1 Europas gasanvändning och efterfrågan 9

4.2 Projektbeskrivning 10

5. MILJÖKONSEKVENSER 12

6. FISKE 13

6.1 Analys 14

7. POLITIK 16

SLUTSATSER OCH DISKUSSION 17

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 20

BILAGOR 21

Bilaga 1 21

Bilaga 2 22

Bilaga 3 23

Bilaga 4 24

Bilaga 5 25

1. INLEDNING

Östersjön har länge varit ett mycket utsatt hav och länderna runt havet har länge jobbat med att få bukt med problem så som övergödning och farliga utsläpp. Östersjön är ett av

världens mest förorenade havsområden och det beror delvis på det utsatta läget med en smal förbindelse till Atlanten och därav den dåliga cirkulationen i kombination med den stora befolkning som bor runt havet. Idag hör man väldigt ofta om algblomning,

övergödning och syrefria bottnar, vilket bara är några av de problem som vi måste lösa för att få ett friskt Östersjöhav. Dessa problem kan komma att förvärras vid ett bygge av en gasledning på havsbotten. ”... the environmental analysis should include alternative ways of taking the pipeline across the Baltic” (Andreas Carlgren).

Mitt intresse för Östersjön har funnits länge men det är inte förr än nu det har blivit läge att fördjupa sig. Detta är på grund av en ny debattfråga; en gasledning som skall byggas genom Östersjöns sydliga delar. Jag har länge velat bli insatt i detta ämne men det har inte funnits tid. Därför såg jag detta som ett gyllene tillfälle.

Naturgas är ett fossilt bränsle som för varje år ökar i popularitet. Det har många fördelar då det är lätt att transportera och ger mindre utsläpp än de andra fossila bränslena olja och kol. De senaste åren har naturgasanvändningen expanderat kraftigt och det är främst Ryssland som står för exporten. Samtidigt är det energibrist i Europa och det är den främsta orsaken till att man började planera en gasledning genom Östersjön.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att ge en överblickande bakgrund om Östersjöns naturliga förutsättningar och klargöra de av människan orsakade problem som finns för att därefter förklara hur en eventuell gasledning skulle kunna påverka fisket och den marina miljön.

Även den politiska aspekten av ett internationellt bygge genom detta känsliga område redovisas kort.

1.2 Frågeställningar

• Hur kan en gasledning genom Östersjön påverka den känsliga marina miljön och fiskpopulationen?

• Varför finns det oro över att gasledningen kommer passera allt för nära Gotlands kustlinje?

• Eftersom gasledningen kommer dras genom svensk ekonomisk zon kan det uppstå konflikter. Vilka är de politiska aspekterna i bygget av gasledningen?

1.3 Teorier

Det finns inga skriftliga teorier om gasledningens påverkan på miljön och fisket eftersom detta projekt är så nytt. Däremot så finns det spekulationer och tankar kring hur

gasledningen kan komma att påverka miljön och fiskebestånden. Dessa spekulationer är inte helt oväntat mestadels negativa. Spekulationerna och tankarna är dessutom eniga med det jag redovisar i denna uppsats. Min egen teori är dock att gasledningen kommer att medföra många positiva effekter såväl som negativa. Jag tror även att vi kommer att kunna se effekter som vi inte hade räknat med, eller effekter som vi hade räknat med fast i annan utsträckning.

2. METOD OCH MATERIAL

För mig var valet av ämne inte alls svårt. Jag har alltid varit intresserad av vårt hav och gasledningsprojektet är mycket aktuell. Jag var medveten om att det skulle vara svårt att få tag på tryckt litteratur och opartiska rapporter eftersom gasledningsprojektet är så nytt, därför har jag mestadels använt mig av internet.

Jag ville också få klart för mig vad jag tyckte var viktigt att få med i detta arbete och gjorde därför en disposition som jag även arbetade igenom med min handledare. Därefter började jag i vanlig ordning söka efter litteratur, både i bibliotek och på internet. Eftersom gasledningsprojektet är så pass nytt har inga böcker hunnit tryckas ännu, därför har jag enbart använt mig av elektroniska rapporter och källor.

Jag har främst använt mig av litteratur när det gäller introduktionsavsnittet.

Böckerna hjälper mig att få en klar bild över många olika delar i detta projekt som till exempel historia, basinformation om naturgas, både naturliga och samhälleliga aspekter samt information om Östersjön. När det gäller information om gasledningsbygget är som sagt internet den viktigaste informationskällan för mig. Jag anser att samtliga av mina internetbaserade källor är tillförlitliga, även om många av dem har någon vinkling eller speciellt intresse. De främsta internetbaserade källorna jag har använt mig av är Gazproms hemsida och Nord Streams hemsida. Där finns uppdaterad information och rapporter. Jag har även löpande längs hela arbetet hållit mig uppdaterad och sökt efter nya artiklar och publikationer för att se om några ändringar har gjorts i projektet.

Min avsikt var att utföra intervjuer för att i diskussionsdelen ha hjälp av olika uttalanden och åsikter för att själv kunna ta ställning till hela projektet. Jag ville med andra ord basera min analys på intervjuer och tyckte att det var intressant att få reda på vilka vinklingar och uppfattningar det fanns om gasledningsprojektet. Jag skickade därför iväg förfrågningar om intervjuer till Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Gotlands kommun och Gotlands Högskola. Efter flera veckor hade jag fortfarande inte fått svar.

Detta innebar att jag nu var tvungen att ändra inriktning på analysen i min uppsats. Från att ha baserat analysen på intervjuer var jag alltså tvungen att, i samråd med min handledare, gå över till att analysera fiskedata för att se om det fanns några förändringar i arternas antal och därefter försöka ställa en ytterst amatörmässig diagnos eller prognos för hur fisket eventuellt kan komma att påverkas av gasledningen. Detta är inte det lättaste eftersom de inte går att påvisa några förändringar innan bygget ens har påbörjats. Det enda jag kan göra är att leta information om huruvida aningarna och spekulationerna kan stämma och vad detta senare innebär.

Eftersom jag var tvungen att ändra analysen så fick hela uppsatsen en annan

vinkling och jag var därmed tvungen att ändra något på såväl syftet som frågeställningarna.

Detta var för mig ett bakslag då jag inte har lika stort intresse för analysering av fiskedata som för analysering av åsikter om ett intressant ämne. Data för analysen hämtade jag från Fiskeriverket eftersom jag anser att det är den pålitligaste databasen man kan använda sig av i detta syfte.

Vidare har jag under hela arbetet träffat min handledare, Hele Kiimann, regelbundet och hon har varit till stor hjälp och kommit med många bra idéer och tips.

3. BAKGRUND

För att bäst förklara hur gasledningen kan komma att påverka inte bara länder utan även miljö så anser jag det viktigt att ha en viss bakgrundskunskap för att lättare kunna förstå hur

komplex frågan är och hur många faktorer som spelar in. Nedan följer en historisk bakgrund och beskrivning av Östersjön som hav och resurs.

3.1 Geografi

Östersjön har varit ett hav av förändringar. Flera istider har bidragit till att forma Östersjön till det utseendet havet har idag, men fortfarande pågår det processer som gör att havet ständigt förändras. Exempel på detta är landhöjningen.

Östersjöns bottentopografi är mycket varierande och unik. Vattenmassorna i Östersjön är indelade i bassänger som avgränsas av höga trösklar som sticker upp från havsbotten både vid Danmark, Ålands hav och gränsen mellan Bottenhavet och Bottenviken. Detta gör att cirkulationen i havet är mycket låg (bilaga 1).

Östersjöns egenskaper och rörelser beror av två tillflöden; dels det lilla

saltvattenutbytet med Atlanten, som sker via smala sund och trösklar vid Danmark, och dels på tillflödet av färskvatten från landområdena. Båda dessa tillflöden är relativt små vilket bidrar till att Östersjön har en omsättningstid på hela 25 år, d.v.s. att det tar 25 år innan allt vatten i Östersjön har ersatts med nytt. Östersjön är därför extra känsligt när det gäller tillförseln av näringsämnen i form av övergödning, som idag är ett stort problem.

Omblandandet av salt- och sötvatten är även det mycket litet vilket beror på att saltvatten är tyngre än sötvatten. Eftersom havsvattnet som strömmar in från Atlanten förhållandevis tungt så tränger det i första hand in i de lägsta djupen av den varierande bottentopografin. Ett stort tillflöde av färskvatten från älvarna i norra delarna av Östersjön skapar ett övre vattenskikt med låg salthalt och därmed också lättare vatten. Detta övre vattenskikt påverkas av vindarna och bildar ett välblandat övre lager medan de lägre delarna av Östersjön förblir skiktade¹.

Syre från havsytan blandas alltså främst in i det övre lagret. Syretillförseln till det undre lagret kan endast ske vid inflöde av saltvatten vid de danska sunden tack vare kontakt med havsytan i det grunda området. Bottenvattnet i de djupa bassängerna luftas bara vid stora saltvatteninflöden. Dessa händelser sker slumpmässigt med ett till flera års intervaller och beror på stora saltvatteninflöden som sker när östliga vindar blåser en längre period och som följs av kraftiga västliga vindar med samma varaktighet. Detsamma gäller för

färskvatteninflödet eftersom en stark lufttrycksgradient över Nordatlanten ger starka

västvindar som transporterar fukt som blir till nederbörd och avrinning i Östersjöområdet². Östersjön är världens största brackvattenhav och salthalten är så låg som 3-8%, vilket kan jämföras med de stora oceanernas 35%³. Eftersom Östersjön är ett

brackvattenhav är det marina djur- och växtlivet anpassade för dessa speciella

förutsättningar, vilket betyder att vid större förändringar i vattenkvallitet eller salthalt försvinner många arter samtidigt som nya kommer till. Men det finns även andra hot mot fiskbestånden. Invånarna kring Östersjön har alltid haft fisk som näringskälla. Fiske har bedrivits på havet likväl som i älvarna och under en period var torkad och saltad fisk en stor exportvara på grund av dess långa hållbarhet⁴. Det är inte förr än på 1900-talet som vi har fått minskade bestånd i Östersjön. Detta beror på tre huvudorsaker; bättre och mer

1 http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/ostersjon.htm 2007-11-20

2 Ibid.

3Ehrensvärd, Ulla(1995). Mare Balticum: 2000 år av Östersjöns historia, Helsingfors: John Nurminens stiftelse

4 Ehrensvärd, Ulla (1995)

utvecklade fiskeredskap, ökad befolkning i Östersjöländerna och på grund av

befolkningsökningen ökad efterfrågan samt ökad övergödning. Reproduktionen påverkas även den i hög grad eftersom de redskap som används idag fångar upp allt i sin väg och så även de mindre fiskarna.

Östersjön är starkt beroende av den lilla cirkulation som finns. Den tilltänkta

gasledningen väcker oro för att cirkulationen skall försämras, påverka marina arter negativt och ytterligare försvåra läget i havet. Detta gör att debatten om gasledningen blir en viktig fråga som engagerar många.

3.2 Historia

Sedan vikingatiden har Östersjön varit en central handelsplats och ett transport- och kommunikationcenter. Under flera tusen år har havet varit den snabbaste resvägen och människorna bosatte sig därför längs kusterna där föda och transport var tillgängligt.

Östersjön har varit ett livfullt hav ända sedan första århundradet e. Kr då romerska importvaror började komma till området via Europa. Handeln vid Östersjön såg dagens ljus och det vi nordbor hade att erbjuda var främst bärnsten, som var populärt bland romarna som smycken⁵. Under den tiden låg det viktigaste handelscentrumet vid Wislas mynning i Polen.

Det var inte förr än på 500-talet som handeln tog fart ordentligt i och med att vikingarna byggde mer sofistikerade skepp som kunde segla länge och hålla en större besättning. Nya handelsplatser uppstod och diversiteten på varorna växte samtidigt som det kulturella utbytet blev större och mer varierat. Eftersom man kunde segla längre började man utforska nya områden. Spår finns av nordiska vikingar långt in i Ryssland och vid Medelhavet. Under denna period var Gotland en av de centrala handelsplatserna på grund av det utmärkta centrala läget i Östersjön.

Eftersom handeln hade ökat kraftigt under vikingatiden så blev det allt mer vanligt med sjörövare. Ehrensvärd (1995) skriver om vissa sträckor som var speciellt utsatta för sjöröveri, nämligen vattnen kring Gotland, Öland och den svenska skärgården. Dessa områden var säkerligen strategiskt utvalda eftersom de var nordliga Östersjöns största farleder. Dessutom har skärgården utmärkta platser för bakhåll och naturhamnar att gömma sig i. Sjöröveriet fortgick fram till 1600-talet då flera Östersjöländer hade sänt ut fartyg med syftet att förhindra sjöröveri, vilket kan jämföras med dagens Kustbevakning⁶.

I och med kristendomens intåg ebbade vikingatiden ut och Hansatiden tog vid. Det var även vid denna tid de stora slagen runt och på Östersjön utspelade sig, och många av länderna blev splittrade och återuppbyggda fler än en gång. De flesta av Östersjöländerna har bytt ”ägare” flertalet gånger och landsgränser har flyttats fram och tillbaka. Under andra världskriget var Östersjön en spelplan och ubåtar patrullerade under ytan. Detta gör att Östersjön har en kulturellt varierad och näst intill unik bakgrund.

Idag har Östersjön gått från att vara en orsak till konflikter, till att ha blivit ett sammanförande hav som förenar Östersjöländerna⁷.

5 Ibid.

6 Ibid.

7Hoppe, Göran för Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, (2000). Öster om Östersjön, Motala:

Motala Grafiska AB

3.3 Naturgas

Naturgas, eller fossilgas som det ibland kallas, är ett fossilt bränsle och klassificeras som en ej förnyelsebar resurs. Den klassificeras som ej förnyelsebar resurs trots att den förnyas, vilket beror på att det tar miljoner år för ny naturgas att bildas. Gasen bildas när organismer och växter förmultnar och omvandlas under högt tryck och hög värme, och det tar alltså många miljoner år innan några större fyndigheter har bildats⁸. Naturgas består främst av kolväten och utvinns ur jordskorpan, antingen i samband med oljeutvinning eller i separata gasfyndigheter. Användningsområdena är främst i kraftverk och värmeverk men gasen används också som råvara till plast.

Naturgas står idag för 15 % av vår totala fossila bränsleanvändning vid

elproduktion, och populariteten stiger hela tiden. En orsak till det ökande intresset är de relativt små mängder växthusgaser som släpps ut vid förbränning. Vid en jämförelse med kol och olja så släpper naturgasförbränning ut ca 30 % mindre koldioxid än de andra två bränslena⁹. En annan orsak till det ökade intresset är att transport av naturgas är relativt lätt och okomplicerat. Naturgas kan transporteras antingen i flytande form, detta sker väldigt sällan och oftast vid mycket långa sträckor eftersom det är en energikrävande process att kondensera naturgas, eller i gasform genom gasledningar s.k. pipelines. Det är vid transport i gasledningar som läckage kan inträffa, därför tillsätter man vanligtvis en liten mängd svavel i gasen för att lättare kunna upptäcka och lukta sig till en läcka¹⁰.

I Sverige används det idag mycket lite naturgas och användningen är endast

koncentrerad till västkusten och Skåne, men många företag hoppas på en expansion norrut.

Naturgas från Ryssland kan då komma att bli aktuell.

3.4 Kunskap om alla aspekter

Alla dessa komponenter bör man ha kunskap om för att kunna förstå och senare ta ställning till vad en gasledning genom Östersjön kan leda till. Dels finns de uppenbara punkterna med bottentopografi och påverkan på fiske, och dels det mer abstrakta kapitlet om

”grannsämjan” runt Östersjön. Många är oroliga för att gasledningen skall störa den fred som har varat i Europa sedan Andra världskriget och för att Ryssland skall få för mycket makt i och med att vi blir beroende av landets gastillförsel. Ryssland har sedan 1960-talet försett Europa med naturgas via Polen och det påstås att Ryssland är mer beroende av exporten än Europa är av importen, vilket man nu tror kan förändras till det motsatta och ge Ryssland en högre maktposition¹¹. Självklart finns det många positiva aspekter med

projektet, så som ökad export (inkomst) för Ryssland och tillgodosedda behov i Europa.

Men det är trots allt de negativa aspekterna som belyses i media.

När det gäller miljöaspekterna så blir frågan genast mycket mer komplex. Det är många faktorer som spelar in som man måste vara medveten om och ta hänsyn till.

Jag kommer nedan att redovisa projektbeskrivningen för att därefter beskriva de problem som kan uppstå i samband med detta projekt.

8 http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/526164energ/526554gas/index.jsp 2007-11-30

9 http://www.gasforeningen.se/upload/files/publikationer/infomaterial/naturgasomilj.pdf 2007-12-01

10 ibid.

11 Banks, Ferdinand E (1987). The Political Economy of Natural Gas, New York: Croom Helm

4. GASLEDNINGEN

Det talas mycket i media just nu om den tilltänkta 120 mil långa gasledningen som skall dras genom Östersjön, närmare bestämt från Viborg i Finska viken till Greifswald i Tyskland (se bilaga 2). Gasledningen skall byggas på grund av den stora efterfrågan av energi i Europa, och eftersom Ryssland innehar 40 % av världens naturgasreserver så är detta ett fördelaktigt samarbete för båda parterna¹².

Projektets initiativtagare är ryska Gazprom som tillsammans med två tyska partners, Eon och BASAF, har bildat ett nytt företag som heter Nord Stream vilka genomför

projektet. Gazprom är Rysslands största gasexportör och förser 23 Europeiska länder med naturgas, bland andra Storbritannien, Polen, Frankrike och Finland.

Ryssland började exportera naturgas till Europa på 1940-talet och då var det Polen som var det enda importlandet. Det var inte förr än 1967 som en gasledning byggdes när även Tjeckoslovakien skulle förses med naturgas. Exporten till västra Europa kom igång först 1968 och då var Österrike det första landet att använda rysk naturgas¹³. Sedan trans- Polen ledningen byggdes har antalet anslutna länder ökat och Ryssland är idag världens största exportör av naturgas.

Nu vill Ryssland alltså bygga en ny gasledning fast denna gång på botten av Östersjön. Detta är ett enormt projekt och jag kommer nedan att förklara och beskriva projektet och dess påverkan inom olika områden. Jag kommer inte att gå djupare in i hur man skall utföra själva byggnationen och placeringen på botten, utan mer gå igenom de olika delarna av havet ledningen kommer att passera och vad som sker i dessa områden.

4.1 Europas gasanvändning och efterfrågan

I och med den kraftigt ökade efterfrågan av el i Europa har produktionen fått svårigheter att möta och täcka in behovet. Ökningen har pågått de senaste 20 åren och förklaras av vårt strävande mot en allt bättre och bekvämare livsstil. Den ökande konsumtionen i samband med de minskade oljefyndigheterna i Nordsjön har tvingat Europa att förlita sig på andra energikällor så som kol och kärnkraftverk. Importen har även ökat och ett beroende av andra länder har skapats. När klimatdebatten nu har blivit hetare så har många av de europeiska länderna kommit överens om att minska sina växthusgasutsläpp, samtidigt som mer energi behövs. Idag står naturgasanvändningen i Europa för 24 % av den totala

energikonsumtionen och eftersom naturgasförbränningen är mindre skadlig än förbränning av andra fossila bränslen har denna resurs kommit att bli central i diskussionen¹⁴.

Europa importerar idag mer än hälften av all energi (se bilaga 3) och beroendet av energiimoprt antas öka med nästan 15 % fram till 2015¹⁵. Bara ett av de Europeiska länderna är nettoexportör när det gäller energi och det är Danmark. Resterande länder är känsliga för internationella kriser som till exempel oljekrisen på 1970-talet. Det är på grund av denna energibrist som en ökad import av naturgas från Ryssland har blivit aktuell och import från Ryssland anses vara relativt trygg eftersom även Ryssland är beroende av samarbetet.

12 http://www.eon.se/templates/InformationPage.aspx?id=39044 2008-01-05

13 http://www.gazprom.com/eng/articles/article20160.shtml2007-12-06

14 http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=929233 2007-12-07

15 http://www.nord-stream.com/gas_for_europe.html?&L=3 2008-01-04

4.2 Projektbeskrivning

Under 1990-talet började funderingarna växa kring en ny gasledning som en följd av det ökade energibehovet i Europa. Gazprom, med Alexey Miller i spetsen, ansåg att det fanns ett behov både från rysk och från europeisk sida att utöka gasexporten från Ryssland. Det europeiska behovet bestod av energi och det ryska behovet av exportinkomster för att få fart på landets ekonomi. I slutet av 2000 började man planera och undersöka möjligheterna med en gasledning till Europa och i december 2002 presenterade det nybildade företaget Nord Stream projektet. Därefter ägde möten med olika organisationer och ledare rum, och slutligen hölls en internationell budgivningsprocess för att finansiera materialet till

gasledningen¹⁶.

Nord Stream bildades 2006 och är det projektledande företaget. Nord Stream ägs till 51% av det ryska företaget Gazprom och resterande 49% ägs av de två tyska företagen E.on och BASAF. Eftersom Gazprom äger den största delen av Nord Stream har de två bolagen samma VD, Alexey Miller. Han var en av projektets initiativtagare och grundare och har jobbat inom Gazprom länge.

Under 2006 utförde HELCOM, Helsingforskommissionen, olika mätningar och studier av Östersjöns flora, fauna, vatten och sediment för att ge Nord Stream underlag och information för att kunna ta ett beslut om det över huvud taget är möjligt att bygga en gasledning på den tilltänkta rutten. Dessa resultat skulle publiceras under hösten 2007, men har ännu inte redovisats vilket ger misstankar mot Nord Stream och antaganden om att de försöker dölja något även om de annars är väldigt öppna med sina planer och hela

projektet¹⁷.

Gasledningsprojektet är mycket stort och kommer kräva mycket tid och arbete. I Viborg har arbetet med att konstruera gasledningen redan börjat, men nedläggningen av ledningen i vattnet och det fortsatta bygget till havs kommer inte att påbörjas förr än i mitten av 2008 om allt går enligt planerna¹⁸. Finska viken är relativt grund och är därmed ett utmärkt ställe att lägga en undervattensledning. Området har mycket låg

vattencirkulation vilket medför att en gasledning på botten kan förvärra läget. Finska viken är även hårt drabbat av algblomningar vilka kan öka vid försämrad cirkulation (se bilaga 4).

Vidare dras ledningen mot Gotland och mycket nära dess kustlinje, inne i den svenska ekonomiska zonen och mycket nära gränsen för svenskt territorialt vatten. Det är här den största kritiken hamnar och många är upprörda över att gasledningen skall dras så nära Gotland, 5 mil utanför kusten, och i den Svenska zonen. Ett annat orosmoment är den 35 meter höga underhållsplattformen som skall byggas och bemannas vid Gotland.

Misstankar finns att denna plattform kan komma att användas som spionbas och gör

Sverige känsligt vid eventuella krig. I samband med byggandet av denna plattform kommer ryska krigsfartyg att patrullera i området vilket kan kännas obehagligt för den lokala

befolkningen¹⁹. En alternativ dragning diskuteras för tillfället eftersom Sverige inte har lämnat sitt godkännande för den primära sträckan. Denna alternativa dragning innefattar en förgrening vid Gotland mot Stockholmsområdet.

Anledningen till att Nord Stream vill dra ledningen så nära Gotland är för att undvika den s.k. Gotlandsbassängen som är mycket djup (se bilaga 1). Att arbeta på detta

16 http://www.gazprom.com/eng/articles/article22901.shtml 2007-12-06

17 Ibid.

18 http://www.affarsvarlden.se/art/152654 2007-11-29

19 http://tv4nyheterna.se/1.41810/nyheter/2006/11/14/kritik_mot_rysk_gasledning_i_ostersjon 2007-12-15

djup är varken fördelaktigt eller idealt, även om man kan tycka att ju djupare ledningen läggs desto bättre. Men så är inte fallet. Istället vill man alltså komma närmare land för att få ledningen i grundare vatten, även om det innebär inkräktande på ett annat lands zon. En nackdel med att dra ledningen på detta avstånd från Gotland är att området är tungt

trafikerat av större lastfartyg. Gasledningen kan utgöra ett hinder för fartyg att kasta ankar var som helst i en nödsituation men också hindra trafiken under själva nedläggningen.

Från södra Gotland följer gasledningen de stora farlederna; södra sidan av

Bornholm och därefter söder ut mot Tyskland och Greifswald. Vid Bornholm blir havet allt grundare för att vid de danska sunden bli endast 30 meter djupt. Detta område är vitalt för den cirkulation som finns i Östersjön och står för det lilla saltvattenutbyte som finns.

Mellan Bornholm och Tyskland är det 15-30 meter djupt vilket gör att gasledningen kommer ha stor påverkan på inflödet och cirkulationen (se bilaga 1). Med tanke på att ledningen kommer ha en diameter på ca 1,2 meter innebär detta viss påverkan på havsdjupet och kommer även begränsa den inflödande vattenvolymen²⁰. Även här är området tungt trafikerat och vid de grundaste delarna kan djupgående fartyg få svårigheter att komma förbi gasledningen på ett riskfritt sätt. I Greifswald kommer en station byggas och vidare förgreningar mot England och övriga Europa kommer att konstrueras. Längs med hela sträckan kommer ett 400 meter brett område, med gasledningen i mitten, fungera som säkerhetszon. Hur man skall skydda denna zon mot intrång är ännu inte klart, men zonen innebär begränsningar för fartygstrafiken och för fiskeindustrin som är stor i hela det södra området längs gasledningen.

Bygget under havsytan skall påbörjas under 2008 och projektet kommer att vara klart någon gång mellan 2010 och 2012, men man har redan nu börjat konstruera gasledningen på land. Den beräknade kostnaden för hela projektet är ca 40 miljarden kronor, men många tror att kostnaderna kommer att bli betydligt större eftersom ledningen kräver konstant renovering och kontroll²¹. Dessutom kommer mer kapital krävas för att bygga vidare ledningen på land.

Ytterligare en ledning som kommer löpa parallellt med den första är planerad. Dock är inget datum bestämt för när detta projekt kommer inledas; man vill vänta och se hur den första ledningen fungerar först. En annan anledning för att inte bygga båda gasledningarna samtidigt är att dessa konstruktioner har en levnadstid på 30 år. Genom att avvakta med gasledning nr 2 kan man förlänga antalet år man kan leverera naturgas till Europa. När

”bäst före” datumet har gått ut skall ledningarna lämnas på havsbotten. Det finns idag inga planer på att demontera ledningen när den är förbrukad. Om en andra ledning byggs kommer kapaciteten att fördubblas och näst intill mätta behovet av naturgas i Europa.

I år måste de inblandade länderna ta ställning till om gasledningen får dras inom deras ekonomiska zoner. De berörda länderna är Finland, Sverige, Danmark och Estland.

Sverige och Estland är starkt negativa till gasledningen, Sverige på grund av miljöaspekterna och inkräktandet i ekonomiska zonen och Estland på grund av att

gasledningen dras förbi de Baltiska länderna. Projektledaren Nord Stream har därför på sin hemsida punktat upp tre övergripande argument till varför Europa bör säga ja till

gasledningen och öka importen av just rysk naturgas. Dessa punkter är:

• Ryssland är världens största gasproducent och geografiskt närmast Europa

• Ryssland har varit en tillförlitlig leverantör till Europa i mer än 40 år

20 Hamilton, Carl B., (2006). Nej till rysk-tysk naturgasledning på Östersjöns botten

21 http://www.gazprom.com/eng/news/2005/09/17871.shtml 2007-12-06

• Ryska gasreserver är tillräckligt stora för att förse Europa med naturgas under många decennier ²².

Dessa tre argument är för mig ganska intetsägande och självklara, som importör vill man säkerligen ha mer kött på benen för att godkänna ett bygge av denna storlek, speciellt med tanke på de många olika aspekterna där det lätt kan uppstå problem. Nord Stream har kämpat länge för att samtliga inblandade länder skall godkänna bygget, men många av dem tvivlar fortfarande.

5. MILJÖKONSEKVENSER

Det som framhävs mest i media i dagsläget är de förväntade negativa effekterna på miljön till följd av gasledningen. Det kommer också sannolikt att uppstå mer eller mindre synliga problem beroende på vilken region man undersöker. Ett av de mer osynliga problemen är cirkulationen som tros minska på grund av det av gasledningen minskade djupet vid Danmark. Detta kan få till följd att salthalten minskar i havet, eftersom inloppet blir grundare. Vattenkvaliteten kan även den försämras på grund av minskat utbyte med Atlanten och föroreningsrisken ökar av samma anledning. Det är alltså till följd av ännu mer begränsat inflöde till Östersjön som cirkulationen kan minska. En minskad cirkulation medför en lång rad av problem så som bottenerosion och ändrade cirkulationsmönster.

Minskad cirkulation kan även medföra synliga problem så som ökad algblomning i det redan utsatta området i Finska viken. Finska viken och området mellan Sveriges sydspets och Danmark är idag de områden i Östersjön som har störst problem med

algblomning (se bilaga 4). Som synes på bilaga 4 varierar algblomningens utbredning från år till år, men i dessa två områden är det mer en regel än undantag med algblomning.

Ett annat problem som är sammankopplat med cirkulationen är vandring av sanddyner på havsbottnen. Om gasledningen hindrar vattenmassorna från sina vanliga mönster hittar de nya vägar. Cirkulationsmönsterna kan då ändras i vissa områden vilket kan påverka strandkanter, förändra ekosystem och även ansamlingar vid gasledningen. I samband med detta uppstår bottenerosion som även det kan förändra biotopers utseende och därmed ändra förutsättningarna för många arter.

En konsekvens av gasledningen som däremot inte har ett nära samband med förändrad cirkulation är giftutsläpp från havsbotten. I sedimentlagren på havsbotten finns det fickor som innehåller olika gifter varav många utsläppta av människan. När botten skall prepareras för gasledningen kan dessa fickor gå sönder och gift kan släppas ut i vattnet.

Detta kan få ödesdigra konsekvenser för både kvaliteten av vattnet såväl som för det marina växt- och djurlivet. Det finns även kemiska krigssubstanser kvar under lager av sediment på botten samt en mängd gammalt krigsmaterial så som minor och senapsgas²³. Var dessa finns är inte kartlagt vilket medför att Nord Stream måste göra en grundlig undersökning av havsbottnen längs den sträcka där gasledningen skall dras för att inte riskera personalens liv och havsmiljön när gasledningen väl skall läggas på plats. En svårighet är att de många minor som finns kvar i havet kan förflyttas med hjälp av strömmarna och komma i kontakt med gasledningen även om området är genomsökt. Området är med andra ord långa ifrån riskfritt att bygga i. Under första världskriget placerades upp emot 1000 minor ut längs den

22 http://www.nord-stream.com/gas_for_europe.html?&L=3 2007-12-18

23 http://sr.se/cgi-

bin/gotland/nyheter/amnessida.asp?programID=94&Nyheter=1&grupp=3651&artikel=1167694 2008-01-05

svenska kusten, många av dem nära Gotland²⁴. Under Andra världskriget skall ca 150000 minor ha placerats ut i Östersjön. Östersjöländerna har flertalet gånger hjälpts åt att göra minröjningar, men det anses omöjligt att hitta dem alla. Man finner än idag regelbundet minor och krigsmaterial i Östersjön och så sent som 2006 fann man 10 minor längs de södra delarna av den svenska ostkusten²⁵. Även om ingen människa har skadats de senaste åren så blir risken allt mer överhängande eftersom vi använder havet och havsbotten i större och större utsträckning.

Det finns väldigt många potentiella negativa miljökonsekvenser av detta projekt, även om Nord Stream säger sig undvika dessa. Enligt dem är det enda stora problemet allt sediment som kommer röras upp från botten vid nedläggningen, men de trycker på att detta endast är tillfälligt och att havsdammet kommer lägga sig.

6. FISKE

Idag är det främst miljökonsekvenserna av bygget av gasledningen som belyses, men faktum är att fisket och havets invånare kommer bli lika eller mer påverkade eftersom miljön direkt påverkar fisket och djuren. Fiskbestånden kommer troligtvis att påverkas negativt från två håll, dels direkt från gasledningen och dels från den antagna förändrade havsmiljön och havskvaliten. I och med detta kommer även fiskeindustrin att märka av förändringarna. Förutom havsmiljön så är det en aspekt som det skrivs mycket om i media, nämligen själva placeringen av gasledningen, som har fått yrkesfiskare i södra Sverige att sätta sig på tvären.

Eftersom gasledningen skall dras så nära kusten så är många yrkesfiskare oroliga över dess påverkan på fisket. Det är främst två saker man oroar sig för; att de bottengående nät som används skall fastna i gasledningen samt att ledningen skall dras rakt genom det område där fisket ger mest avkastning. Det fösta problemet, att näten skall fastna i

gasledningen, har Nord Stream lovat att göra något åt. En första idé var att lägga sten över gasledningen där fiskare nyttjar havet, men detta skulle förstöra näten och är en

tidskrävande och komplicerad idé. Man beslutade därför att ge ut kartor till samtliga yrkesfiskare för att de själva skall undvika områden där nät och gasledning kan komma att mötas²⁶. Många ansåg att sten över stora delar av gasledningen var helt absurt och en omöjlighet. Men man var tvungen att komma på en lösning på problemet, och samtidigt är det något utav ett krav för att få dra gasledningen där man har tänkt eftersom den även, som nämnts ovan, hindrar fartyg från att lägga ankar var som helst vid exempelvis en

nödsituation.

Det andra problemet är att gasledningen skall dras rakt igenom ett område som är välkänt för dess höga avkastning. Detta område ligger sys-sydöst om Sverige och används flitigt av svenska yrkesfiskare eftersom avkastningen är så hög. De är nu bekymrade över den eventuella minskade fångsten som kan bli till följd av gasledningens sträckning, speciellt med tanke på den skyddszon som skall upprättas. Detta problem kan dock komma att avvärjas eftersom Sverige anser att ledningen kommer att gå allt för nära Gotland och en alternativ sträckning kan bli aktuell. Om denna sträckning får genomslag kommer det omtalade fiskeområdet att undvikas. Man kan däremot ställa sig frågan om de försämrade möjligheterna att tråla och utföra ett storskaligt fiske har positiv påverkan på till exempel

24 http://www.sr.se/cgi-bin/gotland/nyheter/artikel.asp?Artikel=750348 2007-12-05

25 http://www.sr.se/cgi-bin/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=965088 2007-12-08

26 http://www.nord-stream.com/company_events.html?&L=3 2007-12-18

Torskbeståndet? De negativa synpunkterna är helt klart det som sätts i fokus både i media och från regeringen, men man kan även vända på många av dessa synpunkter och se att de medför positiva konsekvenser. Där är Torskbeståndet ett mycket bra exempel.

Som nämnts ovan är bottenbundna gift- och gasfickor samt krigsmaterial ett stort problem. Det finns ingen kartläggning över var krigsmaterialet finns och därmed innebär konstruerandet av gasledningen en stor risk både för dem som arbetar med projektet på plats och för alla arter som lever i området. Skulle en mina explodera kan en

undervattenstryckvåg uppstå vilken kan döda alla fiskar inom en viss radie. Det riktas alltså mycket kritik mot gasledningen inom detta område.

Vidare kan bygget av gasledningen skada den naturliga miljön och driva bort fisk från dess naturliga habitat, vilket gör att de områden där fisken nu trivs förändras helt och beståndet kan skingras. Därmed förloras värdefulla fiskevatten. Vid nedläggningen av gasledningen kommer stora mängder sediment att lyftas upp och grumla vattnet. Nord Stream menar att detta tillstånd endast kommer bli temporärt och att samtliga bestånd snabbt kommer att återhämta sig²⁷.

I samband med en eventuell minskad cirkulation i Östersjön kan fiskebestånd i hela havet påverkas. Salthalten kan minska i de norra delarna och olika arter kan få svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. I vårt allt mer utfiskade och känsliga hav finns inte utrymme för en plötslig förändring. En gasledning kan komma att ha ödesdigra effekter på fiskebestånden och fiskens reproduktion, speciellt för arter som t.ex. torsken som redan är på gränsen för utrotning i större delen av Östersjön.

Som vid alla större projekt vet man inte hur Östersjön kommer att reagera, det är omöjligt att genom enbart spekulationer säga att Östersjön kommer att dö ut om vi drar en gasledning längs botten. Man kan även tycka att kritiken påminner om domedagsprofetior som siar om Östersjöns kollaps vilket gör det svårt att behålla sin objektivitet och komma ihåg att det finns två sidor av varje mynt.

Under denna rubrik kan åsikterna gå isär beroende på vilket intresse man har. Vill man bedriva ett storskaligt fiske så är man troligtvis inte fullt nöjd med gasledningen. Vill man däremot skydda hotade arter så är gasledningen positiv i den benämningen att den i viss mån kan bromsa och förhindra ett storskaligt fiske. För att knyta ihop påsen kan man säga att en gasledning kan gynna diverse fiskarter samtidigt som det kan missgynna fiskeindustrin. Man kan här också fråga sig vad som är viktigast, hög avkastning eller en ökad population.

6.1 Analys

I detta avsnitt var det tänkt att jag skulle göra en analys av svaren på intervjufrågor, men på grund av att jag inte har fått kontakt med de personer jag ansåg lämpade får analysen en annan vinkling. Jag ska istället göra en analys av data från Fiskeriverket. Jag kommer att studera antalet individer i torskbeståndet för att därefter försöka ställa en ytterst

amatörmässig och spekulativ prognos för hur gasledningen eventuellt kan komma att påverka fiskbeståndet.

Torsken är en av Östersjöns mest omdebatterade och utrotningshotade fiskarter.

Eftersom det finns så få individer kvar är det lätt att upptäcka en förminskning i antalet och en förminskning kan tyda på försämrade miljöer och utfiske. Dessutom är torsken hårt

27 http://www.nord-stream.com/company_events.html?&L=3 2007-12-18

bevakad på grund av utrotningsrisken, därför finns det många studier gjorda och lätt att hitta statistik.

Torsken är en av Östersjöns känsligaste fiskarter. Dess ägg kräver en viss salthalt och en viss temperatur för att utvecklas vilket innebär att Östersjön inte är den ideala boplasten för torsk. Om salthalten förändras kommer inte äggen och ynglen att klara sig vilket gör att hela beståndet dör ut inom en kort tid.

Årligen görs nedskärningar av fiskekvoterna i Östersjön och Kattegatt. Ändå minskar antalet individer stadigt. Vad det beror på kan ingen riktigt svara på men man tror att orsaken är för hårt fiske i samband med försämrat inflöde av syrerikt saltvatten från Atlanten. Det som krävs för att beståndet skall växa till sig är ett totalstopp för torskfisket.

Det som i dagsläget hindrar ett totalstopp är våra grannländer som inte har samma låga kvoter och som inte är lika intresserade av ett totalstopp, vilket egentligen inte borde hindra Sverige från att förbjuda torskfiske. Under 2007 gjordes en utredning av EU-kommissionen där de gav förslag om en 25 % minskning av fiskekvoterna inför 2008 men förslaget fick inte genomslag i Sverige. Vi godkände endast en minskning med 8 % vilket är mycket litet med tanke på den allvarliga situationen²⁸.

På Fiskeriverkets hemsida får man tillgång till statistik och data över landad och såld fångst. Där ser man tydligt hur många arters bestånd har minskat, men framför allt torsk och ål. Tabell 1 visar fångsterna varje år fram till 2005. Viktigt att komma ihåg är att tabellen visar fångstvikten och inte antalet individer.

Tabell 1. Antalet ton landad fisk 1970-2005. Data för 2005 är preliminära. Källa:

Fiskeriverkets interaktiva publikationer (www.fiskeriverket.se/statistik/statistik.htm). Trycks ej längre i pappersform.

28 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_700155.svd 2007-12-21

I tabell 1 ser man hur fångstvikten har minskat sedan 1970-talet. Under 1980-talet ökar fångstvikten vilket beror på en ökad efterfrågan och ökat torskfiske. Mängden minskar därefter kraftigt från början av 1990-talet. Detta beror främst på överfiske men också på förändrade miljöer och ett allt sämre hav. Man kan också läsa ut att den största fångsten kommer från det sydliga området.

Gasledningens planerade rutt kommer att gå rakt igenom ett område som är en värdefull lekplats för torsken såväl som utmärkta fiskevatten (se bilaga 5). Vi riskerar då att få se en kraftig minskning av torskbeståndet i Östersjön. Ett totalstopp eller en

kvotminskning på 25 % hade varit ett logiskt steg i det fallet gasledningen kommer att byggas för att väga upp dess effekter.

Gasledningsprojektet kan skada torskbeståndet på två olika sätt. Det första är vid nedläggningen då en hel del sediment kommer rivas upp från botten och sprida sedan länge begravda toxiner och grumla vattnet. Det andra tillfället är när gasledningen är på plats, den kommer att förändra havsmiljön och begränsa inflödet av nytt saltvatten från Atlanten.

Detta är den största faran för torskbeståndet eftersom salthalten då kommer att gradvis minska och fiskäggen inte kommer överleva. Hela Östersjön kommer i värsta scenariot få en minskad salthalt vilket kan komma att påverka både växt- och djurliv och på sikt vår fiskeindustri.

Man kan även gå emot media och nej-sägarnas åsikter och se det hela ur ett annat perspektiv; gasledningen kan komma att försvåra fisket vilket kan innebära att bestånden får en chans att återhämta sig. Gasledningens planerade rutt är som sagt genom ett välanvänt fiskeområde och detta kan komma att försvåra fisket och därmed på ett någotsånär naturligt sätt minska kvoterna.

7. POLITIK

Förutom miljökonsekvenser och fiske vill jag kortfattat beskriva en annan aspekt för att få en helhetsbild av gasledningsprojektet och till slut komma fram till min inställning till bygget. Nedan följer en beskrivning av den politiska aspekten, både positiva och negativa punkter samt diskussionsdelen där jag slutligen skall komma fram till min bestämda åsikt.

Den största politiska frågan i detta projekt är faktumet att gasledningen skall dras inom den svenska ekonomiska zonen och att plattformen skall byggas mycket nära den territoriala zonen.

Det krävs två beslut av den svenska regeringen för att Nord Stream skall få tillåtelse att bygga gasledningen genom svenskt vatten²⁹. Det första är att Sverige måste ge

godkännande om att bygga inom den svenska ekonomiska zonen. Detta gäller främst den plattform som skall byggas nära Gotlands nordöstra kust. Om regeringen inte ger sitt godkännande måste Nord Stream använda sig av den alternativa dragningssträckan och då kommer antagligen planerna på en förgrening till Sverige strykas. Det andra är att

”kontinentalsockellagen” måste tillämpas. Kontinentalsockellagen innebär med enkla ord att den av regeringen utsedda ansvariga myndigheten måste ge tillstånd för aktivitet inom den svenska territoriala zonen³⁰. Om Nord Stream inte får godkännande och påbörjar

29 http://www.affarsvarlden.se/art/1526542007-11-29

30 Näringsdepartementet, Lag (1966:314) om kontinentalsockeln (1966)

undersökningar av bottnen ändå döms bolagets ansvarige till böter eller fängelse. Det är därför viktigt att Sverige ger sitt godkännande för att projektet skall kunna fullföljas³¹.

En annan punkt som diskuteras mycket är det faktum att ryska krigsfartyg skall patrullera i området där underhållsplattformen skall byggas utanför Gotland. Oroade uttalanden har hörts från både politiker och lokalbefolkningen på Gotland. Försvarsmakten tycker att Sverige borde utöka sin flotta för att bättre kunna kontrollera de ryska skeppens aktiviteter. Misstankar finns även att plattformen skall fungera som spionbas och att de patrullerande krigsfartygen skall vara länkade till detta istället för att kontrollera bygget och förhindra intrång och sabotage.

När det gäller gasledningens rutt så är det inte bara Sverige som är tveksamma, även de Baltiska staterna och Polen har uttryckt missnöje. De menar att Ryssland medvetet skär av dem från omvärlden och hindrar dem från att utveckla sin energiimport och ta del av naturgasen³². De vill hellre ha en gasledning på land vilket även skulle ge dessa länder transitinkomster. Det finns även misstankar om att Ryssland inte vill ha de Baltiska staterna sammanlänkade med Europa eftersom Ryssland då inte kan strypa gastillförseln utan att påverka tillförseln till Europa.

Gasledningen har kommit att bli en högst politisk fråga, men i regeringen är inte alla överens. Kritik, från bland andra socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin, riktas mot den sittande regeringen att de inte tar ställning. Som det ser ut i dagsläget är de mer villiga att ta strid mot de Baltiska länderna än att förhindra en miljöfarlig och ohållbar gasledning³³. ”Det vore ett svek mot den klimatdiskussion som pågår. Varje fastlåsning i miljardinvesteringar i naturgas försenar investeringarna i förnybar alternativ energi” (Mona Sahlin 2007-11-26).

Kritik riktas även mot att Ryssland vid krig eller konflikter kan strypa

energitillförseln till Europa. Detta kan vara farligt eftersom de länder med energibrist kommer bli beroende av tillförseln och vid en strypning kan landet försättas i en kris.

Ryssland backar bevisligen inte för att genomföra en strypning, vilket vi fick exempel på under 2007 då man ströp naturgasexporten till Ukraina.

Rädslan för Ryssland i detta fall, att de inte är ärliga och har baktankar med hela projektet, är en aning överdriven. Landet börjar stabiliseras och få ordning på sin ekonomi och det finns ingen anledning till att vi ska vara så misstänksamma och tro att Ryssland är ett av världens mest opålitliga länder. Väldigt många av de debattartiklar jag har läst är mycket kritiska mot Ryssland som land och menar att vi inte bör luras av dess nya ärliga fasad.

SLUTSATSER OCH DISKUSSION

De svenska positiva effekterna av gasledningsprojektet infinner sig endast om en

förgrening dras till Sverige. Vi har annars ingen nytta av en gasledning genom Östersjön, detta är ett faktum och behöver inte diskuteras vidare.

En positiv effekt för Östersjön och fiskbestånden är att det storskaliga fisket eventuellt kan begränsas på grund av gasledningen och därmed kan bestånden få en chans att återhämta sig. Detta kan man även vrida till en nackdel för den svenska fiskeindustrin.

Däremot kan en mängd negativa effekter på den marina miljön infinna sig. Ett av de mest

31Näringsdepartementet, Lag (1966:314) om kontinentalsockeln (1966)

32 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_628865.svd 2007-12-10

33 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_628865.svd 2007-12-10

extrema scenarierna är att Östersjön gradvis kommer förvandlas till ett näst intill sötvattenhav och artrikedomen kommer att minska samtidigt som artsammansättningen förändras. Detta är som sagt mycket extremt och spekulativt, men bör ändå nämnas.

Som vanligt belyses de negativa aspekterna överdrivet mycket i media och detta anser jag beror på inställningen hos den som publicerar information. I detta fall många svenska källor, men även en del internationella. Klart är att en majoritet har en mycket negativ inställning till bygget vilket jag tycker är obefogat.

Oro finns över att gasledningen skall passera allt för nära Gotlands kust. Detta beror på två saker, dels tror man att fiskeindustrin kan få problem med tanke på den säkerhetszon som skall upprättas och dels är man orolig över de krigsfartyg som skall patrullera i

området medan man bygger underhållsplattformen. I artiklar och på radio kan man höra att en del tycker att det känns obehagligt med krigsfartyg i närheten medan andra förespråkar en utökning av den svenska marina flottan. Detta är starkt sammankopplat med det faktum att gasledningen skall dras genom svensk ekonomisk zon. Projektet har kommit att bli en politisk fråga istället för en miljöfråga. Politikerna är kluvna i detta fall. Kritik har även riktats mot att Ryssland skär av Baltstaterna och hindrar dem från att utveckla sin naturgasimport, samtidigt som de riskerar att få strypt gasimport.

Byggandet av gasledningen kan medföra en lång rad miljöproblem och en grundlig miljökonsekvensanalys är därför nödvändig. Denna får förhoppningsvis Nord Stream att diskutera alternativa dragningar, fördelaktigt på land. Om gasledningen trots allt läggs på Östersjöns botten kan detta få förödande konsekvenser för miljön samtidigt som andra områden gynnas. I enlighet med min analys kan vårt torskbestånd, vid ett minskat inflöde, få stora problem att föröka sig samtidigt som andra arter kan anpassa sig till havets nya salthalt och miljö. Detta är dock mycket svårt att fastställa eftersom det varken finns ett liknande projekt att jämföra med eller några påvisade effekter av gasledningen då den inte har byggts ännu. Vi kommer säkerligen att kunna se nya arter i Östersjön som kan rubba och förändra ekosystemen. Detta kan även medföra spridning av giftiga sötvattensalger och därmed blir fångst från Östersjön otjänlig som föda. För att förhindra detta bör man lägga om rutten för gasledningen och låta den antingen gå på land hela sträckan eller alternativt genom Östersjön från Viborg till Polen för att undvika de känsligaste områdena. Nord Stream menar att påverkan på havet endast kommer att vara tillfällig och att samtliga växt- och djurarter kommer att återhämta sig inom en snar framtid. Om det då skall byggas en parallell ledning inom ett par år verkar detta uttalande inte trovärdigt.

När jag började med denna uppsats var jag klart negativt inställd till en gasledning tvärs över Östersjöns botten. Efter att ha sett mycket fakta och läst väldigt mycket om ämnet och om de olika kringliggande faktorerna så måste jag säga att jag inte är fullt lika negativ till projektet. Det finns även positiva aspekter som tyvärr försvinner bland alla argument mot gasledningen.

Jag ser däremot ingen anledning till varför man skall dra gasledningen på

havsbotten istället för på land och samtidigt utesluta många länder från att köpa naturgas från Ryssland. Ryssland anses fortfarande vara ett opålitligt och impulsivt land vilket vi fick se bevis på under 2007 när de ströp naturgasexporten till Ukraina. Jag tror att detta inofficiellt är en av orsakerna till att man inte vill ha en rysk gasledning genom Östersjön.

Man kan därför fråga sig om det hade varit lika svårt för till exempel England eller Tyskland att få igenom ett sådant beslut.

Som jag tidigare i uppsatsen nämnt så är många av de negativa aspekterna överdrivna och jag tycker att det är synd att det är en sådan utbredd vinkling i media.

Gasledningsprojektet är inte bara ett negativt bygge. Nej-sägarna kommer säkerligen i framtiden att ändra sina åsikter och jag hoppas att detta sker på grund av inhämtning av mer kunskap. Det går inte att förneka att projektet är stort med många faror och att Östersjön är en mycket känslig miljö, men behovet finns och utvecklingen kommer att gå framåt. Detta är bara ett naturligt steg i den riktningen.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Internet

Gasföreningens hemsida. Informationsbladet ”Naturgas och Miljö”.

http://www.gasforeningen.se/upload/files/publikationer/infomaterial/naturgasomilj.pdf 2007-12-06.

Vattenfalls hemsida. Informativ text om naturgas och dess användningsområden

http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/526164energ/526554gas/index.jsp 2007- 12-06

Nord Streams hemsida. Offentliga informativa texter.

http://www.nord-stream.com/gas_for_europe.html?&L=3 2007-12-18 http://www.nord-stream.com/company_events.html?&L=3 2007-12-18 Gazproms hemsida. Offentliga informativa texter.

http://www.gazprom.com/eng/articles/article20160.shtml 2007-12-06 http://www.gazprom.com/eng/articles/article22901.shtml 2007-12-06 http://www.gazprom.com/eng/news/2005/09/17871.shtml 2007-12-06 Svenska Dagbladets hemsida, nyhetsartiklar.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_628865.svd 2007-12-10 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_700155.svd 2007-12-21 Sveriges Radio, nyhetsartiklar.

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=929233 2007-12-05

http://www.sr.se/cgi-bin/gotland/nyheter/artikel.asp?Artikel=750348 2007-12-05 http://www.sr.se/cgi-bin/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=965088 2007-12-08 Övriga

http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/ostersjon.htm 2007-11-20

http://www.eon.se/templates/InformationPage.aspx?id=39044 2008-01-05 http://www.affarsvarlden.se/art/152654 2007-11-29

http://tv4nyheterna.se/1.41810/nyheter/2006/11/14/kritik_mot_rysk_gasledning_i_ostersjon 2007- 12-15

http://sr.se/cgi-

bin/gotland/nyheter/amnessida.asp?programID=94&Nyheter=1&grupp=3651&artikel=116 7694 2008-01-05

Rapporter

Miljödepartementet, (2007). Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Näringsdepartementet, (1966). Lag (1966:314) om kontinentalsockeln

Hamilton, Carl B., (2006). Nej till rysk-tysk naturgasledning på Östersjöns botten (http://www.folkpartiet.se/Pages/97588/Gasledning.pdf 2008-01-04)

Litteratur

Ehrensvärd, Ulla (1995). Mare Balticum: 2000 år av Östersjöns historia, Helsingfors: John Nurminens stiftelse

Banks, Ferdinand E (1987). The Political Economy of Natural Gas, New York: Croom Helm

Hoppe, Göran för Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, (2000). Öster om Östersjön, Motala: Motala Grafiska AB

Flowerdew, Robin & Martin, David (2005). Methods in human geography; A guide for students doing a research project, Glasgow: Bell & Bain Limited

BILAGOR Bilaga 1.

Östersjöns bottentopografi. Illustrerar anledningarna till den mycket begränsade cirkulationen i havet. Källa: SMHI http://www.smhi.se/sgn0106/klimat/ostersjon.htm 2007-12-16

Bilaga 2.

Gasledningens väg genom Östersjön. Källa: Nord Stream www.Nordstream.se 2007-12-07

Bilaga 3.

Europas energiproduktion och energiimport. Källa: Nord Stream.

http://www.nord-stream.com/gas_for_europe.html?&L=3 2007-12-18

Bilaga 4.

Illustration över algblomningens utbredning 1997-2006. Källa: SMHI

http://www.smhi.se/oceanografi/oce_info_data/images/bloom_1997_2006.jpg 2008-01-07

Bilaga 5.

Torskens utbredning och antal. Den svarta linjen motsvarar gasledningens ungefärliga väg. Källa: Fiskeriverket www.fiskeriverket.se 2007-11-29