Examensarbete
Trumset sett från andra sidan glaset
En konstnärlig undersökning om miljöer för truminspelning
Författare: Albert Wendesten Handledare: Martin Bauer,
Hans-Erik Holgersson
Examinator: Professor Jan-Olof
Gullö
Abstrakt
Syftet med detta examensarbetet har varit att undersöka olika tillvägagångssätt och miljöer för truminspelning och hur ett alternativt trumsound påverkar hur en låt uppfattas genremässigt samt vilka kreativa möjligheter denna process öppnar upp för. De tre miljöerna/tillvägagångssätten jag undersöker är professionell inspelningsstudio, hemmastudio samt MIDI-trummor.
I resultatet tar jag upp de soniska skillnader jag upplever samt hur processen kan vara betydande i en verklig arbetssituation.
Nyckelord
Musikproduktion, trummor, truminspelning, inspelningsmiljö, Midi
Tack
1. Inledning
1
1.1 Bakgrund
1
1.2 Syfte och frågeställningar
1
1.3 Tidigare forskning
2
1.4 Metod
2
1.4.1 Inspelning av de tre låtarna utan trummor
2
1.4.2 Truminspelning i de tre olika inspelningsmiljöerna
3
1.4.3 Mixning av de nio variationerna
3
1.5 Material
4
1.6 Avgränsningar
4
2. Genomförande
5
2.1 Inspelning
5
2.1.1 Inspelning i professionell inspelningsstudio
5
2.1.2 Inspelning i hemmastudio
5
2.1.3 Midi-trummor
6
2.2 Mix
6
2.2.1 Låt nr 1, Rytmen och hjärtslagen
6
2.2.2 Låt nr 2, Teleborg
7
2.2.3 Låt nr 3, Det eller strykjärn
8
3. Resultat
9
3.1 Resultat för respektive låt
9
3.1.1 Låt nr 1, Rytmen och hjärtslagen
9
3.1.2 Låt nr 2, Teleborg
9
3.1.3 Låt nr 3, Det eller strykjärn
10
3.2 Sammanfattning
10
4. Diskussion
12
4.1 Avslutande tankar
12
4.2 Metodkritik
13
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Under denna utbildning har vi konstant haft möjlighet att spela in trummor under optimala
förutsättningar i form av dyr utrustning och akustiskt korrekt behandlade inspelningsrum. Detta har gjort att jag kunnat utvecklas mycket som både inspelningstekniker och mixtekniker. Jag har verkligen fått tid och möjlighet att förkovra mig i ämnet och lära mig mycket om mikrofontekniker och vad man bör tänka på under denna typ av inspelning i en optimal miljö. När denna utbildning tar slut kommer det finnas tillfällen då jag inte kommer ha tillgång till denna typ av miljö och utrustning och ville därför undersöka vad skillnaden blir mellan olika miljöer och prisklass på utrustning för just truminspelning. Denna undersökning hade kunnat göras för alla delar/instrument av en produktion men i mitt fall valde jag enbart trummor då det är ett element där jag inte alltid har tillgång till samma möjligheter och utrustning. Jag ansåg också att det skulle bli mer tydligt vad som hände med låten om endast ett element byttes ut då detta inte ändrade hela produktionen utan enbart en del och jämförelsen skulle bli tydligare. Det hade blivit ett för stort projekt att skriva en relevant uppsats inom dessa ramar om allt som händer med en produktion om man bytte ut varje beståndsdel av den.
1.2 Syfte och frågeställningar
Jag ville undersöka tre olika tillvägagångssätt att spela in trummor. Detta för att se hur trummorna och dess inspelningsprocess påverkade låtens slutresultat sett till stil och genretillhörighet samt hur denna process påverkade mig som producent och mixtekniker.
Frågeställningar:
• Påverkar inspelningsmiljön eller inspelningsmetoden uppfattningen om låtens genretillhörighet? • Vilka konstnärliga möjligheter kan jag som producent/mixtekniker hitta för nytta av i de olika
1.3 Tidigare forskning
Salar Gorgees har skrivit en C-uppsats, Skillnader mellan tre mikrofonplaceringar vid inspelning av
trummor där han undersökte skillnaden på tre olika surroundmikrofontekniker med trummor som
ljudkälla. I denna uppsats bedömde han resultatet efter kriterier som upplevt avstånd och sammanhängande ljudbild. Jonas Pettersson har också skrivit ett arbete i liknande
undersökningsområde, Roland TD-30K vs. Akustiska trummor En jämförelse mellan akustiska och
digitala trummor. I detta arbete har han likt mig spelat in akustiska trummor och en digital
inspelning för att sedan bedöma skillnaden. Mitt arbete har likheter med båda dessa arbeten så som att bedöma upplevda skillnader i ljudkvalitet för olika tekniker vid truminspelning. Det som skiljer mitt arbete från dessa är att jag valt att även bedöma den kreativa aspekten och vilka konstnärliga fördelar man kan dra av dessa slutsatser.
1.4 Metod
Inför projeket läste jag kapitlet om truminspelning i Bobby Owsinskis bok The recording engineer´s
handbook (2000), detta för att försäkra mig om att de tekniker jag planerat att använda skulle
användas på rätt sätt. Det är dock en av de böckerna jag läste när jag lärde mig om truminspelning och mycket av de kunskaper jag har idag kommer från början ur denna bok.
För att undersöka vad den soniska skillnaden samt vilka konstnärliga möjligheter olika 1
tillvägagångssätt ger har jag undersökt tre olika metoder, som enligt min erfarenhet varit de tre alternativ det alltid stått emellan:
• Inspelning i professionell inspelningsstudio • Inspelning i hemmastudio
• Midi-trummor
1.4.1 Inspelning av de tre låtarna utan trummor
Undersökningen utfördes genom att jag spelade in tre olika låtar. Varje låt var tänkt att redan från början ha en koppling till en av de tre inspelningsmodellerna, utifrån den genre och i den stil låtens övriga produktion var gjord. Detta var alltså mina personliga val. Jag har valt att göra
Ljudande
undersökningen på låtar med olika sound och genretillhörighet för att undvika att ett av alternativen skulle upplevas som det mest naturliga på samtliga låtar. Valet gjordes för att göra undersökningen mer relevant och användbar för mig själv i framtiden när jag står mellan olika val.
Till dessa tre låtar gjorde jag en produktion bestående av bas, gitarr, keys och sång. Produktionen är samma i alla varianteroch trummor spelades då in till dessa somen bakgrund tillsammans med metronom.
1.4.2 Truminspelning i de tre olika inspelningsmiljöerna
Alla tre låtar spelades därefter in i alla tre miljöerna. För att jämförelsen skulle vara så relevant som möjligt var det samma trummis som spelade på alla nio inspelningar och denne skulle spela så likt som möjligt på varje låts variant.
Trummorna spelades in på tre separata dagar på olika platser. Studioinspelningen skedde i
Linnéuniversitetets studio, hemmastudioinspelningen gjordes i Benjamin Jakobsens hemmastudio i Hovmantorp och Midi-inspelningen utfördes i Linnéuniversitetets lokaler.
1.4.3 Mixning av de nio variationerna
På låt nr 2 och 3 valde jag att mixa de tre olika alternativen utefter sina fördelar och inte
nödvändigtvis så likt som möjligt. Detta för att det i min mening är intressantare att använda sig av de möjligheter man får av de begränsningar varje inspelning medför. I låt nr 1 mixades de tre variationerna mer åt samma slutresultat men utefter sina egna förutsättningar som ljudmaterial.
1.5 Material
Låtarna som jag använde mig av för denna undersökning var:
Låt nr 1: Rytmen och hjärtslagen (Skriven av Olof Källström) - Tänkt att fungera bäst i professionell studio.
Låt nr 2: Teleborg (Skriven av Philip Enestubbe) - Tänkt att fungera bäst i hemmastudio. Låt nr 3: Det eller strykjärn (Skriven av Olof Källström) - Tänkt att fungera bäst med Midi-trummor.
1.6 Avgränsningar
2. Genomförande
2.1 Inspelning
2.1.1 Inspelning i professionell inspelningsstudio
Truminspelningen gjordes i Linnéuniversitetets studio, mikrofonerna som användes var: • Shure SM57- Virveltrumma över och under
• Neumann KM184- Överhäng • Shure Beta57A- Golvpuka • Shure Beta 52A- Bastrumma • Neumann TLM103- Rum
Allt spelades in genom preamparna på studions Audient ASP8024.
2.1.2 Inspelning i hemmastudio
Denna inspelning gjordes i en hemmastudio byggd i en källare. Att ha i åtanke vid denna inspelning är att inspelningsrummet är väldigt stumt, då väggar och tak är täckta med isolering. Jag tänkte använda mig av en liknande mikrofonuppställning som vid studioinspelningen. Detta gjorde att rumsmikrofonerna vid denna inspelning inte förde med sig varken rum eller klang.
Mikrofonerna som användes vid denna inspelning var:
• Shure SM57- Virveltrumma över, virveltrumma under samt golvpuka • Shure SM58- Hängpuka
• Superlux Pro 218A- Baskagge • Superlux S241- Överhäng • Superlux ECM999- Rum
2.1.3 Midi-trummor
För denna inspelning använde jag ett Roland TD20 som en controller för att få in en midisignal. Att ha i åtanke vid denna metod är att känslan av att spela på ett digitalt trumset skiljer sig från ett akustiskt trots att vi använde en väldigt avancerad modell. Detta gällde framför allt i hihat-spelet. Vid en akustisk hihat finns mellanlägen mellan öppen och stängd samt vad som händer när man öppnar/stänger i ett slag. Man kan inte heller med digitala cymbaler dämpa ett slag vilket gjorde skillnad.
2.2 Mix
Alla mixar är gjorda i Logic pro X och allt är mixat ”in the box” med plugins som jag har tillgång 2
till både via skolan och i min egen dator.
Midimaterialet är uppdelat på egna spår. Samplingarna är antingen stocksamplingar i Logic eller 3
från Splice. 4
2.2.1 Låt nr 1, Rytmen och hjärtslagen
Inspelning i professionell inspelningsstudio
Dessa trummor mixades stora och luftiga. För att göra detta ville jag framhäva mycket kropp i virvel, bastrumma och pukor. I denna mix använde jag mig mycketav Waves emulering av pultec EQP1-A för värme i botten, men även för mjuk topp i cymbaler. Jag komprimerade försiktigt för att behålla mycket dynamik. Då tempot är så pass lågt i denna låt kunde jag använda mig av långa reverbtider på virveltrumman utan att det upplevs som stökigt, vilket får trummorna att låta stora i mitt tycke. För att använda rumsmikrofonerna så väl som möjligt använde jag mig av en teknik från Bobby Owsinskis bok The mixing engineer´s handbook(1999, s140), där han beskriver hur man med hjälp av kompression kan få ut så mycket som möjligt av rummet. Detta gjorde jag med Waves emulering av SSLs bus-kompressor som fick komprimera runt 6dB. Tekniken gav en limmande effekt till trumpaketet som kändes mer enhetligt efteråt.
Att arbeta i datorn utan att skicka signaler genom utomstående analoga eller digitala effekter/verktyg.
2
Ljud som ingår när man köper programvaran
3
Tjänst som tillhandahåller ljud
Inspelning i hemmastudio
Jag ville även här jobba mer mot stora och luftiga trummor, men då materialet är så pass stumt fick jag här skapa luft och bredd. Materialet från rumsmikrofonerna saknade efterklang, men samlade upp hela trumsetet på ett naturligt sätt. Detta gjorde att jag kunde använda dessa för att skapa ett större rum, än vad som faktiskt fanns, genom att använda mig av bus-kompression och ett 5
impulsrespons-reverb. Dessa kanaler blandades sedan försiktigt in med resterande trummor i syfte att göra de större och luftigare. Virveltrumman, som användes vid denna inspelning, är relativt stum och har inte mycket kropp. Detta är något jag har fått försöka förstärka utan att få det att låta
burkigt.
Midi-trummor
För denna variant kände jag att det var soundet av akustiska trummor jag letade efter. Eftersom jag även ville utforska detta i Midi fanns det en del saker jag behövde tänka på för att komma närmare en naturlig känsla. När jag mixade dessa trummor blev det väldigt tydligt för mig vilken roll slask och rum har i en akustisk inspelning. Detta är element som jag vant mig vid att höra och att använda mig av. För att få en rumskänsla och på något sätt placera alla trummorna i ett och samma rum skickade jag alla trummorna till en bus med ett kort rumsreverb (0.7s).
2.2.2 Låt nr 2, Teleborg
Inspelning i professionell inspelningsstudio
För att sätta de lite mer skitiga trummorna i perspektiv valde jag här att ha studiotrummorna mjukare och spela på de fördelar jag fick från inspelningen. Dessa trummor mixades därför mer som jag vanligtvis brukar mixa trummor, till exempel använda EQ för att göra ljuden mjukare och i mitt tycke behagligare. Jag har komprimerat mer diskret mest för att göra signalen mer dynamisk genom låten.
Inspelning i hemmastudio
skränigare. Jag komprimerade samt distade dessa hårt och la till ett kort gitarrförstärkarreverb som är den enda klangeffekten som finns på trummorna just för att få de att låta ”garage”.
Midi-trummor
När jag skulle mixa var jag inte helt klar med åt vilket håll det skulle. Jag testade därför med en mängd olika ljud och kom fram till att jag ville ha ett sound som drog åt en trummaskin. Lite plastigt och inte speciellt autentiskt trumsound utan mest som en rytm som rör låten framåt.
2.2.3 Låt nr 3, Det eller strykjärn
Inspelning i professionell inspelningsstudio
Mitt mål med denna mix var att mixa trummorna mjukt och transparent ihop med låten. Ge hela låten en mer organisk känsla av att kunna spelas live trots att den innehåller såpass mycket effekter. Jag valde därför att försöka framhäva det mjuka och dynamiska som finns i inspelningen. För att få trummorna att låta stora och breda vilket jag tycker stämmer bra med låten, panorerade jag ut mina överhängsmikrofoner 100 procent åt vardera sida samt använde mig av mycket rumsmikrofonerna.
Inspelning i hemmastudio
Eftersom trummorna har en ganska hård karaktär valde jag att spela på detta och göra dessa lite hårda och kantiga med ganska aggressiv EQ samt dist på trumbusen. Detta för att skapa en lite rockigare känsla till produktionens karaktär och använda mig av det materialet jag hade.
Midi-trummor
Att ha i åtanke vid denna variation är att min idé inte var att ha spelade trummor utan mer
elektroniska samt att känslan för trummisen blir annorlunda vid ett elektroniskt trumset. Jag har i denna version behövt editera lite i det inspelade materialet för att få det att fungera med samplingar och få det att låta så naturligt som möjligt. Jag har i den utsträckning det varit möjligt försökt
3. Resultat
3.1 Resultat för respektive låt
3.1.1 Låt nr 1, Rytmen och hjärtslagen
I denna låt tyckte jag att samtliga alternativ fungerade och inget drastiskt hände med låten när man bytte mellan de olika variationerna. När jag solo-lyssnade på trummorna fanns det ganska markanta skillnader i sound där studioinspelningen var mjukast och kändes lyxigast. Den var behagligare att lyssna på än hemmastudioinspelningen, dock fanns det någonting lite smutsigt och hårt i
hemmastudioinspelningen som gjorde sig fint med låtens lite dystra karaktär och stack ut på ett annat sätt. Midi-versionen var den som höll sig minst bra jämfört med de två andra då den inte kändes fullt lika autentisk och verklig. Detta tror jag dock blir som tydligast för mig som suttit så mycket med den och när jag hade de två akustiska inspelningarna att direkt jämföra mot. Om Midi-inspelningen var det enda som fanns tror jag att den hade upplevts som bättre. Hade jag använt den som ett slutresultat för låten hade jag nog dock mixat den lite mer diskret. Jag hade låtit de andra elementen i låten ta större plats och det hade kunnat göra att man som konsument inte hade lagt märke till huruvida trummorna är akustiska eller inte. Studiotrummorna var den jag tyckte kändes mest balanserad och i mitt tycke den bästa. Jag är dock inte säker på betydelsen av detta om man inte hade haft de två andra att jämföra emot.
3.1.2 Låt nr 2, Teleborg
arrangemanget. Vad som också hände med produktionen är att det smalnar av nämnvärt då trummorna i denna låt stod mycket för bredden. Detta gör att jag förmodligen hade mixat övriga låten lite annorlunda om det skulle mixas specifikt för denna låt, gitarrer och keys hade fått ta större plats på sidorna och lämnat plats för trummorna på ett annat sätt.
3.1.3 Låt nr 3, Det eller strykjärn
Trummorna inspelade i studio anser jag här gör att låten uppfattades som mer akustisk. Dessa trummorna är blötare vilket gör att de har en mer limmande effekt för hela produktionen. Denna variation ger låten ett lyft och är den som jag helst hade valt av dessa tre om jag gjorde den i ett professionellt sammanhang. Den mer aggressiva hemmastudioinspelningen hade samma limmande effekt för låten men med mer attityd, lite mer skinn och hårdare anslag. Jag vill dock inte påstå att något drastiskt hände med genren när man bytte till denna truminspelning.
Midi-variationen tyckte jag här rent soundmässigt kändes väldigt rätt med det övriga
arrangemanget. Jag tror dock att denna version hade känts ännu mer självklar om jag hade ändrat lite i kompet och förenklat det. I efterhand tycker jag att jag borde kvantiserat virveltrumman mer för att det skulle kunna jämföras mer rättvist. Jag fick känslan av att det hände lite för mycket och med tydligt digitala trummor tar de för mycket fokus från övriga element i produktionen. I och med att dessa trummor är torrare och inte har samma rum och efterklang får trummorna även en annan effekt i arrangemanget. De akustiska trummorna kändes som att de satt i bakgrunden och höll ihop produktionenmen dessamer rakt fram och i mitten. De är inte lika breda och stora utan ger en annan effekt som enligt mig likväl för låten framåt rent rytmiskt.
I denna låt kan jag inte påstå att jag är säker på vilken version jag anser blev bäst. De är ganska olika varandra och påverkar låten mycket. Jag blev positivt överraskad av hur naturligt det
fungerade med akustiska trummor då min tanke under produktionsprocessen hela tiden var väldigt digitala trummor. De digitala trummorna vet jag hade kunnat smälta in bättre om jag hade skalat ner dem och låtit de spela mer som de låter.
3.2 Sammanfattning
låtarna upplevdes annorlunda och det hände saker med både sväng, autenticitet och kvalitet. I varje låt fanns det en variation jag hade valt att använda mig av. Jag vill dock inte säga att låtarna
4. Diskussion
4.1 Avslutande tankar
Att arbeta med ett annat sound än vad jag från början hade tänkt gav mig möjlighet att testa saker som jag annars inte hade gjort. Detta har gjort att jag varit tvungen att vidga mitt arbetssätt. Om jag hade försökt att mixa allt, på det sätt jag brukar mixa studioinspelade trummor har jag en känsla av att mina inspelningar skulle i fallande grad bli sämre ju mindre påkostat inspelningstillfället är. Detta gör att jag har kunnat ta ut svängarna och testat varianter som jag annars inte hade provat då jag redan har en rutin jag brukar kunna gå efter. Jag har därmed undvikit att hamna i gammal slentrian. Under processens gång märkt att jag av ren vana brukar använda en viss kedja per
instrument som jag under de senaste åren kommit fram till att det i de flesta fall är vad jag har tyckt varit bäst.
Vad jag nu inser är att ju längre tid man använder sig av samma kedja varje gång för t.ex. en virvel så ifrågasätter jag inte mig själv om det verkligen är den bästa när det i vissa fall bara är ”bra nog”. Det handlar för mig om att utmana mig själv för att ständigt kunna utveckla både min kreativa förmåga och tekniska kompetens. Detta är något jag under projektets gång har gjort genom att inte tillåta mig själv att spela in och mixa material på det sätt som jag vanligtvis gör. Det blir väldigt tydligt vilka mönster och rutiner man har när man ska göra en liknande process nio gånger under en kort period. Av det skälet har jag kommit till ovanstående insikt. Det blir i längden svårt att känna att man sätter en personlig prägel på en låt som tekniker/producent om man följer mönster. Om jag inte fortsätter ifrågasätta mina val och lyssnar på materialet snarare än att låta rutiner göra jobbet blir jag i längden mindre intressant att anlita eller att samarbeta med i musikaliska projekt.
med ett akustiskt trumset. Möjligheten att kunna byta ut varje beståndsdel för att testa i bara ett klick skapar kreativitet. Jag menar, så länge soundet man är ute efter inte är just ett akustiskt trumset gäller ovanstående. Som visas i låt nr 2 blir även en mindre påkostad inspelning av ett riktigt trumset mer autentisk än Midi i detta fall. Det är en smaksak och inte en slutsats jag kan dra då jag inte använt mig av alla trumpluggar som finns på marknaden. Det finns en rad exempel på Midi-trummor som låter autentiskt. Det är dock svårt att få till genom att enbart programmera och det är inte i alla situationer man har tillgång till ett bra digitalt trumset. I modern musik är inte inspelade akustiska trummor normen och inte heller ljudidealet. För mig som vanligtvis gör indie och rock är det fortfarande det vanligaste men det är inte heller de kommersiellt största genrerna. Det kan därför betraktas som ointressant att prata om autenticitet i detta ämnet då jag anser att det idag inte uppfattas som något negativt med hårt processerade eller surrealistiska trumljud. Fantasin sätter gränser och detta är något man kan bära med sig oavsett genre eller inspelningsmetod.
I stort är min upplevelse av denna undersökning att det viktiga vid en produktion inte nödvändigtvis är vilken miljö man spelar in i, vilken utrustning man har eller vilken mikrofonteknik man använder sig av. Det handlar om att jobba med det material man har och utefter hur det låter. Den
ursprungliga målbilder kommer inte alltid att stämma överens med slutresultatet. I många fall kommer en professionell studioinspelning vara det som låter bäst. Det behöver dock inte betyda att det näst bästa är att försöka emulera detta ljud. I min erfarenhet från denna undersökning kan de bästa förutsättningarna vara att förstärka eller förvränga det man från början tycker är fult tills dess att det börjar spela med musiken. Detta är också en metod som för mig gör att jag tvingas ur gamla vanor och hittar nya metoder och arbetssätt att få fram ljud jag i kommande produktioner kan få nytta av. En aspekt i detta är dock att det är tidskrävande att utmana sina arbetssätt i en verklig arbetssituation. Att testa nya metoder och ifrågasätta sitt arbetssätt riskerar att ta mer tid än att använda sig av beprövade metoder och framför allt om det riskerar att inte leda till ett önskat slutresultat. Det kan bli en pågående kamp mellan kreativitet och effektivitet.
fokuserade på popmusik. Dock hade det krävts mer material än tre låtar för att täcka ett bredare spektra rent musikaliskt.
Det är inte heller helt självklart var gränsen går mellan professionell studio och hemmastudio. I båda dessa miljöer finns det många nivåer och jag har försökt att specificera detta så tydligt som möjligt i min undersökning genom att beskriva utrustningen jag använt vid respektive
inspelningstillfällena för att vara så transparent som möjligt.
Även likt mycket konstnärlig forskning är detta baserat på mina upplevelser och tidigare
5. Referenser
Gorgees, Salaar. 2007. Skillnader mellan tre mikrofonplaceringar vid inspelning av trummor. Kandidatuppsats, Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/ diva2:1026446/FULLTEXT01.pdf
Owsinski, Bobby. 1999. The mixing engineer´s handbook. 4. uppl. Bobby Owsinski media group
Owsinski, Bobby. 2000. The recording engineer´s handbook. 4. uppl. Bobby Owsinski media group
Pettersson, Jonas. 2018. Roland TD-30K vs. Akustiska trummor En jämförelse mellan akustiska och
digitala trummor. Kandidatuppsats, Luleå tekniska universitet. Tillgänglig:
