_____________________________________________________
Socionomprogrammet 210 hp
_____________________________________________________
Vad kvinnor vill ha
- en studie om unga mäns självpresentationer på dejtingsajten Spray Date
Anna Tuvehagen & Josefin Hult
C-uppsats 15hp Handledare: Lena Widding-Hedin
Högskolan i Kalmar Institutionen för hälso- och beteendevetenskap Höstterminen 2007
Abstract Kalmar University
Institution for Human science
Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date.
Authors: Anna Tuvehagen & Josefin Hult Tutor: Lena Widding-Hedin
Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date.
Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research?
Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements.
Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Bakgrund 4
1.2 Syfte och frågeställningar 5
1.3 Tidigare forskning 5
1.4 Avgränsningar 7
1.5 Begreppsdefinitioner 7
2. Metod och material 8
2.1 Datainsamling och urval 8
2.1.2 Val av dejtingsajt – Spray Date 8
2.1.2 Val av profiler 9
2.2 Metodval 9
2.2.1 Kvalitativ metod med kvantitativa inslag 9
2.2.2 Abduktion 10 2.3 Innehållsanalys 10 2.4 Tillvägagångssätt 11 2.5 Tillförlitlighet 13 2.6 Etiska överväganden 14 3. Teoretiska utgångspunkter 15 3.1 Självpresentation 16 3.2 Hegemonisk maskulinitet 17
3.3 Normer och stereotyper 19
3.3.1 Rationalitet – icke emotionalitet 20
3.3.2 Kroppsideal 20
3.3.3 Prestation 21
3.3.4 Den moderne mannen 22
4. Resultat 23
4.1 Finnes 23
4.2 Fritid 24
4.3 Sökes 25
5. Analys 26
5.1 Rationalitet – icke emotionalitet 26
5.2 Kroppsideal 29
5.3 Prestation 31
5.4 Den moderne mannen 33
6. Avslutande diskussion 36
Referenser
Förord
F
örst och främst vill vi tackaTherese Karlsson & Lena Widding-Hedin för stöd och hjälp under allt arbete med denna uppsats.
V
i vill också tacka alla de män vars profiler utgör grunden för vårstudie, vilket de dock är lyckligt ovetande om.
Tack för era personliga och stundom underhållande presentationer &
Lycka till i ert sökande efter kärleken!
S
ist men inte minst vill vi tacka varandraför stort tålamod, hårt slit och gott samarbete! Kalmar 2008-02-11
Anna Tuvehagen & Josefin Hult
Manlighet är något som är vitt skilt från kvinnlighet. Man och kvinna tillskrivs egenskaper likt poetiska motsatspar i en vacker dikt. Kvinnligheten ses än en gång som manlighetens totala motsats. Det känns besynnerligt med tanke på att man och kvinna har fler likheter med varandra än något annat känt fenomen i hela universum. Mannen är mer lik kvinnan än isterbandet.
Kvinnan är mycket mer lik mannen än Lummelundagrottorna. (Ekman, 1995:135)
1 Inledning 1.1 Bakgrund
Genus är något vi kommit i kontakt med genom såväl media och i vardagsliv som i utbildning och yrkesliv, i jämställdhetsdebatten och i vetenskaplig litteratur. I dessa sammanhang
upplever vi att det främst är kvinnor och deras villkor som står i fokus och hur normer kring kvinnlighet begränsar dem, medan män oftare hamnar i skymundan. När väl män och manlighet diskuteras handlar det inte sällan om negativa aspekter, de framställs som maktgiriga, våldsutövare, presumtiva våldtäktsmän och karriärlystna familjeförsörjare som hellre tjänar en extra slant än spenderar tid med familjen. I våra ögon är detta en mycket onyanserad framställning och ensidig genusdebatt, varför vi har valt att inrikta oss på män i denna uppsats, med fokus på normer kring manlighet. Vilka manlighetsnormer är det som råder i Sverige idag och hur ser normernas innehåll ut? Detta är något vi kommer att undersöka närmare.
Thomas Johansson (2000) menar att mansforskningen kännetecknats av att bedriva kritik av ”manssamhället” och den patriarkala maktstrukturen och påpekar att det ofta är den
dominerande manlighetens mörka sidor som lyfts fram.
Om vi skall utveckla en mansforskning värd namnet kan vi inte nöja oss med att kritisera den dominerande manligheten, utan vi måste också – och kanske till och med framför allt – lyfta fram den bortträngda manlighet som står att finna i texter, i vardagslivet och i mäns erfarenheter och livsberättelser. (Johansson, 2000: 14)
Med den bortträngda manligheten syftar Johansson (2000) på ”svagheter” som inte ryms i den dominerande manligheten, det vill säga det omanliga, sådant som förknippas med femininitet. I linje med Johanssons (2000) inrådan ovan önskar vi bidra till att ge en mer nyanserad bild av manlighet än den som framkommer i den allmänna debatten. Vi vill undersöka vilka
manlighetsnormer som råder och som påverkar män på ett eller annat sätt. Vi är dock inte ute efter en enda central eller dominerande manlighet utan vill även lyfta fram variationer av manligheter om sådana visar sig i vår studie.
I och med Internets framväxt har förutsättningar för helt nya kulturella fenomen och former för interaktion och meningsskapande tilltagit kraftigt det senaste decenniet. Detta har bland annat medfört nya sätt för människor att mötas och skapa relationer (Sveningsson et al., 2003). På senare år har så kallad ”nätdejting” blivit allt vanligare och idag finns en uppsjö av
olika svenska dejtingsajter, som t.ex. match.com, meetic.se, firstdate.com, spraydate.se, motesplatsen.se och E-kontakt.se. Våra efterforskningar visar dock att fenomenet nätdejting än så länge är relativt outforskat i den vetenskapliga litteraturen varför vi valt att undersöka just dejtingsajter i vårt studium av manlighet. Genom att studera hur männen presenterar sig själva på dessa sajter hoppas vi kunna identifiera indirekta manlighetsnormer som dessa kontaktannonser ger uttryck för. Ytterligare anledningar till att vi valde att studera information som män har lagt ut om sig själva på Internet är dess lättillgänglighet och att Internet dessutom är ett medium som har potential att synliggöra fördomar, föreställningar och stereotyper, vilket vi är intresserade av (Sveningsson et al., 2003).
1.2 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att studera unga mäns självpresentationer på den svenska dejtingsajten Spray Date och därigenom försöka identifiera implicita normer och mansideal. Vi vill också jämföra våra resultat mot de beskrivningar av manlighet som gjorts i tidigare forskning och teorier.
Frågeställningar:
- Hur presenterar män sig själva på dejtingsajten Spray Date? Vad framhäver de i sina presentationer?
- Vad söker männen? Vilka slags relationer vill de etablera, vilka egenskaper och attribut efterlyser de hos kvinnor samt vilka implicita normer tyder detta på? - Visar sig några framträdande mansideal och stämmer dessa i så fall överens med
mansideal som förekommer i tidigare mans- och genusforskning?
1.3 Tidigare forskning
I England och USA finns idag en stor mängd både populärlitteratur och vetenskaplig litteratur om manlighet och konstruktionen av densamma (Johansson, 1998). Robert William Connells teori om hegemonisk maskulinitet (se teoriavsnittet nedan) har haft ett stort inflytande på mansforskningen och hans bok Maskuliniteter (Connell, 2003) är en klassiker på området (Nordberg, 2000).
Enligt Johansson (2000) är det först under de senaste decennierna mansforskningen har etablerats som forskningsfält i Sverige. Frågan är om den ens idag uppnått någon egentlig akademisk status. Mansforskningen faller istället ofta inom ramen för genusforskning.
Johansson (1998) menar att det finns mycket kvar att önska vad gäller den svenska mansforskningen.
Trots att en del forskare ägnar sig åt mansforskning och att det finns nätverk för denna typ av forskning, saknas det en mer utvecklad diskussion kring grundläggande teoretiska och metodologiska frågor. Framförallt fattas det studier som försöker problematisera det manliga och utveckla teoretiska redskap som kan hjälpa oss att analysera dagens manligheter. (Johansson, 1998:7)
Det finns en mängd antologier som utforskar avvikelser från normen och motsatser till
traditionell manlighet. Både inom svensk och internationell mansforskning finns en ovillighet att närmare definiera normen och beskriva dess innehåll. Denna ovillighet förklarar Folkesson (2000:76) med uttrycket ”the fish are the last one to discover the ocean”. Med det menar han att den normbärande mannen är den sista att upptäcka normen liksom fisken är den sista att upptäcka havet. Därför får homosexuella och andra marginaliserade män fungera som ett verktyg för att synliggöra mansideal och den normativa heterosexualiteten.
Fenomenet nätdejting är som redan nämnts relativt outforskat och studier om nätdejting i kombination med någon form av maskulinitetsperspektiv är få. Den forskning vi ändå funnit visar att män i sina kontaktannonser på Internet medvetet eller omedvetet ger uttryck för och reproducerar kulturella normer för heterosexualitet och könstypiskt beteende. I homosexuella mäns annonser framträder könsrollerna särskilt tydligt medan de i heterosexuella mäns annonser inte alls är lika synliga. Det kan tyda på att heterosexuella män tar könsrollerna för givet, men även att sökandet efter kvinnor i sig bekräftar deras maskulinitet (Phua, 2002). När det gäller självpresentation vid nätdejting finns det ett spänningsförhållande mellan
”idealsjälv” och ”äkta själv”. Nätdejtarna känner en press att dels lyfta fram positiva och attraktiva egenskaper och dels att ge en sanningsenlig bild av sig själva. Denna balansgång ger i sin tur upphov till olika strategier för att uppnå trovärdighet (Ellison et al., 2006).
Trots att nätdejting ger utrymme för intrycksstyrning, dvs. att framställa sig på ett socialt önskvärt sätt, finns det indikationer på att människor är förhållandevis ärliga i sina
presentationer (Ellison et al., 2006). Nätdejtingkonceptet bygger på att den initiala kontakten förhoppningsvis ska leda vidare till en dejt IRL (In Real Life). Detta medför att det inte går att fabricera för mycket i sin presentation eftersom det snabbt skulle avslöjas vid ett sådant möte. Missvisande presentationer kan visserligen förekomma men är snarare oavsiktliga och kan bero på exempelvis dålig självkännedom (Ellison et al., 2006).
1.4 Avgränsningar
Vi avgränsar oss dels genom våra frågeställningar och dels genom att inrikta oss på män i åldern 18 till 25 år. Detta åldersintervall valdes då vi menar att eventuella ”nya”
manlighetsnormer och ideal lättare kan urskiljas i denna åldersgrupp. Till exempel menar Ekman (1995) att det framförallt är de unga männen som visar tendenser att närma sig en ”mjukare” manlighet. När man vill utforska mäns handlingsutrymme inom ramen för manlighet bör man ta hänsyn till deras livscykel. Äldre män påverkas inte i lika stor utsträckning som yngre utav dagens massmediala budskap och manlighetsnormer då de fortfarande bär med sig mansideal från sina uppväxtår. Likaså tonas ofta delar av den maskulina könsidentiteten ned vid föräldrablivandet (Ekman, 1995).Vidare har vi begränsat oss på det sättet att vi valt att inte studera foton, gästboksinlägg etcetera utan endast
”översiktssidan”, det vill säga själva presentationen som vi hädanefter refererar till som profil. Foton kan förvisso ses som en del av en självpresentation men kräver en annorlunda
analysmetod än text varför det blir ett för omfattande arbete inom tidsramen för denna uppsats.
1.5 Begreppsdefinitioner
Nätdejting är en försvenskad form av engelskans ”Internet” och ”date”. En sökning av
begreppet på Google ger 29 400 träffar, vilket tyder på ett vardagligt bruk av begreppet.
Nätdejtare, eller användare, kallar vi de som är medlemmar på Spray Date.
IRL betyder In Real Life och syftar till en träff i verkliga livet.
Med självpresentation menas en individs framställning av sig själv för andra. Detta teoretiska begrepp har vi lånat från Goffman som menar att individen medvetet eller omedvetet väljer att framhäva vissa sidor hos sig själv beroende på omgivningen i den aktuella kontexten.
Självpresentationen förmedlar vem man är eller vill vara (Goffman, 2004).
Genus har många definitioner, enligt den definition vi valt betyder genus kön, med tonvikt på
sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor snarare än biologiska (Malmström et al., 2006). Manlighet handlar i stor utsträckning om genus då det bidrar till vår förståelse av vad som är manligt och kvinnligt samt hur det konstrueras. Varje kultur har sitt specifika genussystem baserat på de förhärskande föreställningarna om vad som räknas som manligt och kvinnligt (Ekman, 1995). Någon tydlig gräns mellan genus respektive mansforskning är
svår att dra (Johansson, 2000), men något förenklat kan genusforskningen sägas intressera sig för relationen man - kvinna medan mansforskning mer intresserar sig för relationen man – man (Nordberg, 2000). Vi utgår både från genus- och mansforskning i vår uppsats. Det gemensamma temat är dock maskulinitet.
Liksom genus kan patriarkat definieras på flera olika sätt. Vi använder oss av Nordbergs (2000) definition där patriarkat är en benämning på en samhällelig maktstruktur, som i vår kultur kännetecknas av mäns överordning över kvinnor.
2 Metod och material
2.1 Datainsamling och urval 2.1.1 Val av dejtingsajt - Spray Date
Efter att ha bekantat oss med diverse svenska dejtingsajter bestämde vi oss för Spray Date. Dels för att det är en av Sveriges största dejtingsajter och dels för att presentationerna är lättillgängliga då det är kostnadsfritt att använda sig av forumets tjänster. Spray Date har funnits sedan 1999 och har idag drygt 600 000 medlemmar runt om i Sverige. Sajten har en 18 årsgräns och merparten av medlemmarna är 21-45 år och flest singlar finns i storstäderna. Könsfördelning är cirka 48 % kvinnor och 52 % män. Medlemskapet är gratis och går till så att användaren registrerar sig och väljer ett användarnamn. Därefter får personen vanligen skapa sig en profil med presentation och foto. Presentationen innehåller oftast en kortare beskrivning av vem man är och eventuellt vad eller vilken typ av personer man söker, men den kan också bestå av låttexter, berättelser, dikter eller liknande. Både presentation och foto är valfritt, somliga väljer att endast ha sitt användarnamn. Som ett komplement till sin presentation kan användaren också fylla i Spray Dates färdiga formulär ”Kort personlig information” och ”Mer om mig” som syns på profilen. Formuläret fylls i med hjälp av ett begränsat antal färdigformulerade svarsalternativ och kan se ut på följande sätt:
Kort personlig information
Vardagssyssla: jobba för pengar till fritid Ute efter: kärleksruset
Status: singel (avskyr det) Läggning: hetero
Barn – jag har: inga, gärna i framtiden Röker: när det är fest
Hårfärg: blont Längd: 180-189
Mer om mig Typ: en skön typ Klädstil: sportig
För mina sista pengar: går jag på krogen Gillar på min fritid: fest & barliv En perfekt kväll är: i goda vänners lag Semestertyp: på äventyr i ett exotiskt land Diggar: Rnb & hiphop
Användarna kan även fylla i fem valfria uppgifter under de befintliga rubrikerna ”Det här gör mig varm” respektive ”Det här gör mig kall”. För den som vill ha extra funktioner och
förmåner finns det möjlighet att skaffa ett så kallat Deluxe-medlemskap som kostar från 33 kr i månaden. Som ”Deluxare” kan användaren bl.a. titta i andras fotoalbum, förstora personliga bilder och se sina senaste besökare.
Enligt Spray Date uppger 64 procent av deras medlemmar att de träffat en nätdejt på riktigt och var femte medlem uppger att de blivit tillsammans med någon via sajten
(www.spraydate.se).
2.1.2 Val av profiler
När vi valde ut profiler gjorde vi en form av strategiskt urval för att få tillgång till adekvata data både avseende djup och bredd och avseende potential att ge relevanta svar på våra frågeställningar (Malterud, 1998). Innan vi kunde göra en fullständig sökning på Spray Dates användare fick vi registrera oss och skapa ett användarnamn. Därefter (2007-11-15) gjorde vi en sökning på män 18-25 år. Vi valde alternativet ”alla städer” och de första 100 profilerna med minst fem rader fritext skrevs ut. Eftersom presentationerna är kortfattade och relativt ytliga samt möjligheten att urskilja normer och ideal är större vid ett bredare underlag valde vi ett förhållandevis stort antal profiler. De betalande Deluxe-medlemmarna hamnar först i träfflistan och visas i bokstavsordning, därefter visas övriga användare. I och med att vi valde ut de första profilerna består vårt urval endast av Deluxare. Detta ser vi dock inte som någon större nackdel då vi antar att betalande medlemmar är mer seriösa och därför sannolikt ger rikligare och riktigare information om sig själva.
2.2 Metodval
2.2.1 Kvalitativ metod med kvantitativa inslag
Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ metod kan innebära en mängd olika saker. Den kan bland annat uppfattas som skillnader i mätprecision, skillnad mellan subjektivt respektive objektivt och som en vetenskapsfilosofisk uppdelning mellan icke-positivism respektive positivism. Skillnaden mellan de båda metoderna kan även förstås utifrån olika målsättningar. Den kvalitativa har som mål att identifiera ännu okända eller bristfälligt kända företeelser med avseende på variationer, strukturer och processer medan den kvantitativa syftar till att
undersöka på förhand definierade företeelsers förekomst och fördelning samt kartlägga samband mellan olika företeelser (Starrin, 1994). Kvalitativ metod används när man vill
beskriva beskaffenheten eller egenskapen hos något och man strävar inte efter så precisa mätningar som vid kvantitativ metodanvändning (Olsson & Sörensen, 2004).
Vårt syfte är att identifiera implicita mansideal, normer kring manlighet och dess innehåll. Det är med andra ord normernas beskaffenhet, eller innehåll, som vi fokuserar på varför vi valt kvalitativ metod. Det kan emellertid vara en poäng att se till olika företeelsers frekvens då det ger en fingervisning om vad som är utmärkande för det specifika studieobjektet. Eftersom vi vill identifiera just normer har frekvensen givetvis betydelse, om till exempel endast två män av hundra gillar att sy kan detta knappast ses som norm. Att på detta sätt räkna förekomsten av något i en kvalitativ studie är enligt Berg (2004) ingen orimlighet, tvärtom menar han att det ger forskaren en bra överblick av materialet och gör mönster lättare att urskilja. Därför har vi valt att komplettera vår kvalitativa studie med vissa kvantitativa inslag. Dessa inslag består av en tabell (se bilaga) som anger frekvensen av olika kategoriers variationer.
2.2.2 Abduktion
En induktiv ansats innebär att forskaren sammanför sina empiriska fynd till en teori eller allmänna principer, forskaren utgår således inte på förhand ifrån en hypotes eller teori. Det deduktiva arbetssättet innebär istället att forskaren utgår från befintliga teorier (Olsson & Sörensen, 2004). Vi har dock kombinerat de båda arbetssätten i vår studie och har därmed en abduktiv ansats. Fram till den slutgiltiga analysen arbetar vi induktivt i och med att vi inte utgår från några teorier. Analysen är däremot deduktiv i den bemärkelsen att vi utgår ifrån vår teoretiska referensram och jämför vårt material med tidigare teorier och empiriska fynd. Abduktion är alltså en kombination av induktion och deduktion där forskningsprocessens första fas kännetecknas av ett induktivt förfarande medan den andra fasen kännetecknas av ett deduktivt (Patel & Davidson, 2003).
2.3 Innehållsanalys
Innehållsanalys är en metod särskilt lämpad för analys av kommunikation. Metoden kan tillämpas på vilken text som helst och hjälper forskaren att upptäcka ”dolda” budskap, budskap som av författaren var oavsiktliga men som ändå kommuniceras genom den skrivna texten (Denscombe, 2006). Vi vill upptäcka indirekta budskap i form av manlighetsideal och normer i den kommunikation som männens profiler utgör, varför innehållsanalys är att föredra framför andra kvalitativa metoder.
Vi valde att använda oss av Malteruds (1998) analysmetod för kvalitativ data (som är en form av kvalitativ innehållsanalys) men har även anammat vissa steg som Berg (2004) beskriver eftersom han i sin redogörelse av kvalitativ innehållsanalys även tar upp möjligheten att ha kvantitativa inslag. Vår arbetsprocess kan delas in i fyra olika faser. I den första fasen bekantar vi oss med materialet, skaffar oss en helhetsbild och sammanfattar våra intryck i övergripande teman. I den andra fasen väljer vi ut meningsbärande enheter, det vill säga utifrån frågeställningen relevanta textavsnitt som på ett eller annat sätt belyser temana från första fasen, samt kodar materialet. Till dessa båda faser använder vi oss av Malteruds (1998) metod. I den tredje fasen sorteras sedan de meningsbärande enheterna in under olika
kategorier och underkategorier. I denna fas räknas också hur ofta förekommande de olika underkategorierna är i dess olika variationer. På detta sätt får vår metod även vissa
kvantitativa inslag. Den fjärde fasen utgör den slutgiltiga analysen som innehåller en högre grad av tolkning jämfört föregående fas som huvudsakligen är deskriptiv (dvs. beskrivande). I den fjärde fasen förklarar vi våra fynd och tolkar våra kategorier med avseende på dess variationer och hur ofta de förekommer. Vi för slutligen även in våra kategorier under fyra teman vilka identifierades i den teoretiska referensramen. Med utgångspunkt i tidigare forskning söker vi sedan skillnader och likheter i vårt material. Här undersöker vi huruvida våra fynd motsäger eller bekräftar tidigare forskning och hur detta i så fall kan förklaras. I de två sista faserna använder vi oss av Bergs (2004) innehållsanalys.
2.4 Tillvägagångssätt
De hundra utvalda profilerna skrevs ut i sin helhet och numrerades från 1-100 för att
underlätta bearbetningen med läsning, marginalanteckningar, identifiering av meningsbärande enheter, korrekt återgivna citat med mera. En viss förförståelse är oundviklig men materialet lästes ändå först var för sig av oss med syfte att inte ”färga” varandra och bli allt för styrda av vår förförståelse. Eftersom vi ännu inte hade fördjupat oss i några teorier på området
minskade risken att bli färgad av dessa. Till en början var vårt arbetssätt med andra ord huvudsakligen induktivt. Efter första genomläsningen diskuterades våra allmänna reflektioner och fynd. Vi fann att männens profiler huvudsakligen var utformade utifrån tre komponenter:
vem man är, vad man gillar och vad man söker, vilka dessutom täcker in våra
frågeställningar. Utifrån dessa övergripande komponenter lästes profilerna på nytt. Vi strök under relevanta textstycken, det vill säga meningsbärande enheter. Profilernas nummer, där de meningsbärande enheterna ströks under med färgpenna, noterades på ett separat papper under ett eller flera av de övergripande komponenterna: vem man är, vad man gillar och vad man
söker. Det var på detta sätt vi kodade vårt material för att kunna hitta de meningsbärande enheterna i respektive profil.
I nästa steg gick vi igenom samtliga meningsbärande enheter och sökte efter likheter och skillnader för att få uppslag till utformandet av kategorier. Våra ursprungliga komponenter formulerades om till finnes, fritid, sökes och bildade huvudkategorier. Dessa delades i sin tur in i flera underkategorier (se bilaga) utifrån likheter i de meningsbärande enheternas innehåll. De meningsbärande enheterna sorterades på så sätt efter gemensamma drag och strukturerades i ett antal kategorier. Profilernas nummer noterades återigen på ett separat papper, men
sorterades nu in under kategorierna finnes, fritid, sökes och deras olika underkategorier. När kategorierna efter upprepade genomläsningar ansågs mättade sökte vi efter inbördes
variationer och räknade deras förekomst. För att underlätta räknandet samt för att hitta samband mellan dels kategorier och dels profiler gjorde vi en enklare matris som gav oss en översiktlig helhetsbild av materialet. Berg (2004) rekommenderar att man räknar
variationerna för att skapa sig en överblick av materialet. Det som framgår av räknandet är inte det slutgiltiga resultatet utan behöver dessutom förklaras, men det kan ge forskaren ledtrådar om var det är intressant att leta efter mönster, eller som i vårt fall leta efter normer och mansideal. Kategorierna och underkategorierna samt deras variationer och frekvens sammanställdes även i en tabell (se bilaga) och användes dels som stöd för vår analys och dels för att ge läsaren en inblick i vårt material. Frekvensen har alltså en viss betydelse både för var vi lägger vårt fokus och för vad vi bedömer som norm respektive avvikelse. Detta enligt principen: once is an accident, twice is a coincidence, and three times moves beyond mere
chance to a pattern (Berg, 2004:287). Den tredje fasen avslutades med att vi sammanfattade
våra fynd så här långt i en beskrivande text i resultatdelen.
Innan vi påbörjade den fjärde och sista fasen i vår analys gick vi över till att söka och fördjupa oss i teorier kring manlighet. I vår teoretiska referensram sammanfattade vi innehållet i olika mansideal och normer kring manlighet från tidigare forskning och teorier för att sedan kunna jämföra hur dessa stämmer in på vårt eget material. Mans- och genusforskningen gav oss visserligen en tämligen begränsad information beträffande mansidealens innehåll men vi kunde ändå urskilja fyra övergripande teman i dessa beskrivningar: rationalitet – icke
emotionalitet, kroppsideal, prestation och den moderne mannen. Dessa teman använde vi
sedan som hjälp i vår analys när vi jämförde våra fynd med tidigare forskning. Sedan gick vi igenom våra kategorier och underkategorier för att se vilket tema de passade under. Det
visade sig dock att en del kategorier berörde flera teman varför samma kategori kan
förekomma under flera teman. Analysen består alltså av de fyra nämnda temana, där vi ställer tidigare forskning mot vårt resultat, belyser skillnader och likheter samt tolkar dessa med stöd av vår teoretiska referensram.
2.5 Tillförlitlighet
När man arbetar med kvalitativa forskningsmetoder finns inga enkla procedurer eller
beräkningar att ta hjälp av för att kontrollera tillförlitligheten, det vill säga om man kan lita på forskningsresultaten. Det handlar mer om en attityd till systematisk och hederlig hantering av kunskapen samt ett kritiskt reflekterande genom hela forskningsprocessen (Malterud, 1998). Med en förförståelse präglad av massmedia och i viss mån även forskning är vi medvetna om att vår bild av män kanske sammanfaller med existerande stereotyper. Därför har vi under hela arbetsprocessen ställt oss kritiska till våra egna tolkningar. Gemensamt för de strategier som används för att tillgodose tillförlitligheten är målet att förhindra tillfälliga fel, tekniska eller mänskliga, som stör tolkningar och slutsatser. Tillfälliga fel kan emellertid aldrig elimineras helt (Malterud, 1998). Genom att vi skrivit ut profilerna minskar risken för tillfälliga fel. Vi kan när som helst gå tillbaks till originaltexten för att försäkra oss om att vi återger en så korrekt bild som möjligt av vår empiri.
Forskarens viktigaste medel för att stärka tillförlitligheten är att tydligt redovisa varje led i forskningsprocessen så att läsaren får ta del av de förutsättningar under vilka tolkningar och resultat utvecklats. Ytterligare ett sätt är att tydliggöra vad som är presentation av empiriska data och vad som är tolkningar baserade på förförståelse och teoretisk referensram (Malterud, 1998). Detta har vi tagit fasta på och vi beskriver utförligt vårt tillvägagångssätt steg för steg samt skiljer resultat från empirisk data och tolkning i vår disposition. Vidare undgår vi forskareffekt då vi som forskare är dolda observatörer (Sveningsson et al., 2003).
Det finns alltid en risk att informanter ljuger eller ”förfinar sanningen”. Det har emellertid visat sig att människor är förhållandevis ärliga i sina presentationer på dejtingsajter eftersom nätdejtingen ofta leder till en träff IRL (Ellison et al., 2006). Av användarna på Spray Date är det 64 procent som träffas i verkligheten vilket kan tyda på att deras presentationer är relativt sanningsenliga (www.spraydate.se). Det är dock i grund och botten ovidkommande eftersom vi inte är intresserade av dem som individer utan vill identifiera manlighetsnormer i deras självpresentationer. Enstaka användare kanske hävdar att de tränar fyra gånger i veckan fast
att de egentligen inte gör det, men det faktum att de väljer att skriva det säger oss ändå något om de mansideal som påverkar dem.
2.6 Etiska överväganden
Internet gör det möjligt för forskaren att samla in material obemärkt, vilket förvisso minskar risken för forskareffekt, men det ger också upphov till nya frågor om forskningsetik. Etiska överväganden vid Internetforskning har nyligen börjat diskuteras och någon egentlig praxis har ännu inte skapats (Sveningsson et al., 2003). Av de forskningsetiska riktlinjer som Vetenskapsrådet satt upp är individskyddet den främsta utgångspunkten för etiska
överväganden. Det innebär att människor som deltar i forskning inte får komma till skada på något vis och omfattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och
nyttjandekrav (Sveningsson et al., 2003). Dessa krav kan emellertid inte alltid uppfyllas när man samlar material på Internet. Det är i själva verket bara nyttjandekravet som går att uppfylla utan problem, dvs. att insamlat material enbart används till forskningsändamål. Ett alternativ är att jämföra Internetmiljön med dess motsvarighet utanför Internet och ta hjälp av de riktlinjer som finns (Sveningsson et al., 2003). Våra utvalda profiler skulle då lämpligen kunna jämställas med kontaktannonser i en tidning, och därmed gäller offentlighetsprincipen.
I bedömningen av huruvida man kan använda material ifrån en Internetmiljö föreslår den internationella organisationen Association of Internet Researchers, A(o)IR, att man utgår ifrån hur offentlig miljön är (eller upplevs vara) samt hur känslig miljöns information är. Är
Internetmiljön offentlig – icke känslig, anses det acceptabelt att göra vissa undantag från de etiska reglerna. När miljön är offentlig men själva informationen känslig, bör man däremot tänka efter lite extra. Det ges dock ingen närmare beskrivning eller definition av vad som är känslig information, utan detta lämnas till den enskilde forskaren att bedöma (Sveningsson et al., 2003).
Vi bedömer vår aktuella Internetmiljö (Spray Date) som offentlig, då den är tillgänglig för allmänheten, och att den även upplevs som offentlig utav användarna. De är inte bara
medvetna om att deras profiler kan granskas, själva syftet med profilen är dessutom att locka en publik och utformas just mot bakgrund av detta. Med tanke på detta och likställdheten med kontaktannonser i en tidning bedömer vi även informationen i profilerna som icke känslig. Av denna anledning har vi valt att förbigå informationskravet, dvs. kravet på att de som deltar
eller blir berörda av forskningen ska informeras om att de ingår i en forskningssituation samt syftet med forskningen. Följaktligen blir även samtyckeskravet ovidkommande.
Nästa övervägande gäller konfidentialitetskravet som handlar om att ge deltagarna konfidentialitet, eller anonymitet, så att enskilda personer inte kan identifieras. I vår Internetmiljö använder personerna inte sitt vanliga namn utan ett användarnamn. I
Internetmiljöer talar man därför om pseudonymitet istället för anonymitet. Även om vi inte vet något om den fysiska personen bakom användarnamnet så kan själva användarnamnet faktiskt identifieras av andra användare. Somliga forskare väljer därför att ändra användarnamnen. Användarnamn väljs emellertid ofta i avsikt att kommunicera information om användaren t.ex. vad gäller fritidsintressen, yrkestillhörighet, idoler och ideal. Genom att ändra användarnamnen kan därför deras innebörd gå förlorad (Sveningsson et al., 2003).
En forskare som är intresserad av att fånga kulturen i en Internetmiljö kan därför finna starka skäl att behålla de faktiska användarnamnen. Detta gäller i synnerhet om det som studeras gäller frågor om självpresentation: hur människor uppträder och försöker framstå inför andra.
(Sveningsson et al., 2003:183)
Sveningsson et al. (2003) påpekar att man däremot kan, och alltid bör, ändra uppgifter om användarnas identitet utanför nätet om sådan information förekommer, så som deras ”riktiga” namn, hur de ser ut eller deras adress. På så vis kan man förvisso identifiera deras nätidentitet, men för att identifiera deras identitet utanför nätet måste man känna personen såväl på som utanför nätet. Utifrån ovanstående resonemang har vi bedömt att nätdejtarnas användarnamn kan användas i sin befintliga form utan att för den saken skull lämna konfidentialitetskravet obeaktat.
3 Teoretiska utgångspunkter
Speciella förutsättningar för kommunikation på Internet skapas genom att friheten för användarna att välja hur de presenterar sig själva är stor. Möjligheten till att använda sig av syn- och hörselintryck existerar inte heller på samma sätt på Internet som öga mot öga. På Internet finns alltså färre ledtrådar som vi kan fästa vårt igenkännande av personer på, framförallt om vi glömt eller inte vet vad personen i fråga har för användarnamn.
Identifikationen på Internet är alltså begränsad. I vissa fall kan saknaden av och osäkerheten till identitetsmarkörer på Internet leda till att föreställningar och förutfattade meningar om olika typer att människor förstärks (Sveningsson et al., 2003).
En människa har många olika egenskaper, hon är inte bara exempelvis kvinna eller färgad, utan kanske även forskare, lärare eller läkare. På Internet ser vi inte allt det där om inte personen vi kommunicerar med väljer att uppge det. Detta gör att vi snabbt placerar in
människor i fack utifrån de egenskaper som kan ses på Internet. Om en person inte skulle bete sig på det sätt som våra förutfattade meningar säger är det lätt att vi tror att personen ifråga är en bedragare. Internet kan alltså även sätta upp begränsningar eftersom möjligheten att utrycka en nyanserad identitet är liten. Då bilden vi får av en människa via Internet sällan är mångfacetterad bygger vi istället våra bedömningar på det vi redan vet om världen och om hur saker och ting ska vara. Vårt sätt att använda språket och bete oss speglar många gånger vår sociala grupptillhörighet i större utsträckning än vi tror (Sveningsson et al., 2003).
3.1 Självpresentation
Social interaktion är enligt Goffman (2004) som att spela en roll på en teaterscen. Han skiljer mellan två olika slags roller, dels rollen (rutinen) som ageras/spelas i interaktionen och dels den sociala rollen som består av normer och förväntningar på en specifik position i den sociala strukturen, så som exempelvis kön, ålder, klass och status. Den sociala rollen existerar alltså på samhällsnivå medan rutinen utspelar sig på individnivå. När en individ, aktören, kommer i kontakt med andra individer, publiken, samlar de upplysningar om varandra. Detta gör de för att kunna definiera situationen och i förväg få reda på vad aktören förväntar sig av dem och vad de kan vänta sig av honom. Om aktören är helt okänd för publiken kan de med hjälp av dennes uppförande och utseende skaffa sig ledtrådar. Genom tidigare erfarenheter från aktörer som agerat på liknande sätt får publiken alltså uppgifter om den okände aktören. Upplysningarna kan handla om sådant som individens kompetens, hans uppfattning om sig själv, hans attityd till de andra individerna, hans allmänna socioekonomiska ställning, hans pålitlighet med mera. Utifrån denna ömsesidiga påverkan som baseras på upplysningarna i interaktionen skapas roller. När individen spelar en roll förutsätter han att publiken ska ta de intryck han sänder ut på allvar. Med intryck menar Goffman de egenskaper aktören verkar besitta (Goffman, 2004).
Goffman använder beteckningen främre region för en plats där ett specifikt framträdande kan äga rum eller äger rum, och bakre region för en plats som är nära ansluten till föreställningen i den främre regionen men som är dold för publiken. Här kan aktören exempelvis lägga av sin fasad, öva på repliker, slappna av och förbereda sig inför sitt framträdande i den främre
regionen. Andra normer gäller här än på scenen och inga medlemmar från publiken har tillträde (Goffman, 2004).
I ett framträdande kan det förekomma olika typer av störningar. Genom intrycksstyrning kan aktören till stor del undvika störningar. Vissa störningar är dock svåra att undvika, till
exempel oavsiktliga gester, som innebär att en rad små oavsiktliga handlingar utförs av aktören som bidrar till att denne överför olämpliga intryck till publiken. Generellt innehåller aktörens förflutna och nuvarande aktiviteter några fakta som, om dessa läggs fram under framträdandet, skulle förringa eller försvaga de jaganspråk som aktören försöker projicera som ett inslag i den definition av situationen som presenteras. Ett framträdande kan ses som en självpresentation. I ett framträdande är det inte bara de intryck aktören sänder ut som är viktiga för hur publiken ska uppfatta föreställningen utan även rekvisitan och kontexten vari den utspelar sig har betydelse. Aktören måste, för att verka trovärdig, anpassa sig till
kontexten och använda rekvisitan som finns att tillgå på rätt sätt (Goffman, 2004).
Goffmans (2004) dramaturgiska perspektiv behandlar enbart interaktion som sker öga mot öga. Vi kommer ändå att applicera detta perspektiv till vår analys då framträdanden också sker på Internet, bland annat i form av de profiler som utgör vårt material. Alla delar av perspektivet är dock inte tillämpbara, sådant som handlar om exempelvis kroppsspråk. Detta kan dock ses som en fördel för nätdejtarna, eller aktörerna, då störningar så som oavsiktliga gester och tonlägen inte kan påverka deras framträdande. De har möjlighet att öva på sitt framträdande i bakre regionen. Det innebär att de kan skriva och skriva om sin presentation tills de är nöjda, kontrollera att inga störningar förekommer och därmed öka framträdandets trovärdighet. Bakre regionen får här stå för ”bakom skärmen”, ofta i aktörens hem.
3.2 Hegemonisk maskulinitet
Connell (2003) menar att maskuliniteten är en aspekt av en större struktur och den kan därför inte ses som ett isolerat ämne. För att utforska maskuliniteten måste man således även granska denna större struktur vari maskuliniteten ingår samt hur den är placerad i strukturen. Connell (2003) utgår från ett konstruktionistiskt synsätt och förser oss med ett teoretiskt ramverk genom vilket vi kan särskilja olika maskulinitetstyper från varandra. Det konstruktionistiska synsättet innebär att man ser företeelsen i fråga som socialt konstruerad. Genus är alltså ingen ”naturlig” företeelse utan uppstår och vidmakthålls i en social process. Vidare utgår han från patriarkatet som given maktstruktur, dvs. mäns överordning över kvinnor.
Connell (2003) menar att det inte bara finns en maskulinitet utan flera. Dessa olika maskuliniteter delas in i över- och underordningar och deras inbördes relationer utgör en hierarki. Fokus ligger således på relationen mellan män. I den manliga hierarkin finns tre olika positioner, eller maskuliniteter: hegemonisk, delaktig och underordnad. Män kan sedan inta en mer eller mindre central eller marginaliserad position inom dessa beroende på t.ex. klass, status och etnicitet. Maskulinitetsformerna är inte statiska utan föränderliga, de kan utmanas, skifta mellan kulturer och från en tid till en annan. Connell (2003) fokuserar främst på maskuliniteternas inbördes relationer och inte så mycket på deras innehåll. Vid en given tidpunkt i en viss kultur intar en viss form av maskulinitet en ledande ställning i förhållande till andra former och hegemonisk maskulinitet är alltså den maskulinitet som intar denna dominerande position. Man kan säga att den hegemoniska maskuliniteten är den idealbild som de flesta män förhåller sig till på ett eller annat sätt. I västvärlden är det ofta film- och
idrottsstjärnor som får representera den hegemoniska normen (Connell, 2003).
Det är emellertid få verkliga män som lyckas leva upp till den hegemoniska normen,
majoriteten hamnar därför istället i den delaktiga maskuliniteten. När män har någon form av samröre med den hegemoniska maskuliniteten men utan att utgöra själva sinnebilden av densamma är de delaktiga i det hegemoniska projektet. Det kan liknas vid män som sitter framför TV:n och hejar på fotboll och inte själva springer runt på planen. Den delaktiga maskuliniteten åtnjuter de patriarkaliska förmånerna utan att utsätta sig för eventuella risker i patriarkatets frontlinje. Den framstår som en simpel medlöpare men är mer komplex än så, maskuliniteten präglas av en närhet till den hegemoniska positionen men också av ett ständigt kompromissande med kvinnor i omgivningen (Connell, 2003).
Den underordnade maskuliniteten omfattar män som betraktas som icke-manliga, t.ex.
homosexuella män eller män som håller på med någon form av ”kvinnlig” aktivitet. Även om det blivit mer accepterat för män att t.ex. estetisera sina kroppar och vara känslosamma finns det alltjämt tabun som drar gränser för vad som är manligt och kvinnligt. Män som på något vis överträder dessa gränser uppfattas ofta som feminina eller homosexuella och hamnar längst ned i den manliga hierarkin. ”Bögen” får på så vis representera allt sådant som symboliskt avvisas i den hegemoniska maskuliniteten. Den homosexuella maskuliniteten är ett tydligt exempel men det finns fler underordnade maskuliniteter. Gemensamt för dessa är
att deras underordning ofta baseras på femininet, till exempel anspelar tillmälen som fjolla, tönt, ynkrygg och morsgris på feminina drag (Connell, 2003).
Hegemoni, delaktighet och underordning är alltså inre relationer i genusordningen, men genus samspelar även med andra samhällstrukturer. Relationer baserade på exempelvis klass,
etnicitet och sexualitet kan bli en integrerad del av dynamiken mellan olika maskuliniteter och som sagt positionera män i en marginaliserad ställning inom maskuliniteterna (Connell, 2003). Johansson (2000) kompletterar Connells modell med ytterligare två positioner, oppositionell och nostalgisk maskulinitet. Den oppositionella kännetecknas av en kritisk inställning till den hegemoniska maskuliniteten och de dominerande manliga
samhällsstrukturerna, ett samarbete med kvinnor samt en symbolisk och reell kamp mot den hegemoniska maskuliniteten. Den nostalgiska å sin sida präglas av en längtan tillbaks till ”urmanlighet”, en naturlig manlighet, och slår lätt över i antifeminism. Utöver delaktig och underordnad kan männen alltså vara antingen oppositionella eller nostalgiska.
3.3 Normer och stereotyper
Eftersom Connell (2003) endast fokuserar på relationerna mellan olika maskuliniteter och inte på deras innehåll kompletterar vi hans teori med annan mansforskning. Några tydliga
definitioner av existerande normer och mansideal är emellertid svåra att finna i
mansforskningen. Den behandlar relationerna mellan olika typer av maskuliniteter och belyser olika slags ”avvikelser” från normen, men själva normen kringgås och beskrivs aldrig helt explicit. Eftersom mansnormen inte ges något specifikt innehåll tenderar litteraturen att kretsa kring gamla stereotyper. Bilden av män som känslohämmade och icke emotionella,
maktanammande, tävlingsinriktade, kontrollerade, rationella, homofobiska och rädda för närhet är återkommande beskrivningar (Ekenstam et al., 1998; Holmberg, 2007; Johansson, 2000; Johansson (red.), 2005; Nordberg, 2000). Intentionen är dock god, författarna
poängterar ofta att det är just stereotyper och vill därigenom dekonstruera den gamla
förlegade, endimensionella och schablonaktiga bilden av män. De tar spjärn mot den och visar på komplexitet och mångfald genom att skildra män som är raka motsatsen till denna bild. Man drar sig för att ge normen en definition eftersom man inte vill reducera mannen till några specifika egenskaper. Likväl ges dessa endimensionella stereotyper ett visst utrymme och leder indirekt till att de tillåts leva vidare.
När man läser om män och manlighet är det vissa ”sanningar” som tenderar att upprepas och återkomma. Att män har svårt att tala om känslor, att visa sina känslor och att de ofta är inbundna och emotionellt svårtillgängliga, denna typ av resonemang stöter man relativt ofta på. Även om denna bild av manlighet tillhör den stereotypa och populära versionen av hur man framställer män, visar det sig att den även förekommer i mansforskningens litteratur. I den senare tar man visserligen avstånd från olika försök att tala om mäns sanna natur och dylikt, men trots detta dyker den känslohämmade mannen upp som empiriskt såväl som teoretiskt fenomen. (Johansson, 2000:141)
I mansforskningen är det vissa beskrivningar av män och manlighet som förekommer mer än andra. Dessa har vi delat in i fyra övergripande teman: rationalitet – icke emotionalitet, kroppsideal, prestation och den moderne mannen, vilka presenteras nedan.
3.3.1 Rationalitet – icke emotionalitet
Rationalitet är djupt rotad i den västerländska kulturen och något som ofta förknippas med manlighet (Johansson, 2000). Holmberg (2007) menar att manliga egenskaper i regel värderas positivare än kvinnliga. Mäns positiva egenskaper står i rak motsats till de negativa kvinnliga egenskaperna. Män antas vara rationella, orädda, viljestarka och handlingskraftiga medan kvinnor är irrationella, räddhågsna, känslostyrda och passiva. Dikotomin förnuft och känsla är påtaglig och denna dikotomi vittnar om en hierarkisk ordning där könen tillskrivs olika
känslor, vilka också värderas olika. Det manliga förnuftet värderas i den västerländska kulturen högre än känslan som förknippas med kvinnor. De enda känslouttryck som anses manligt och därmed är tillåtet för män är aggressivitet och ilska (Holmberg, 2007).
Splittringen mellan medvetande och kropp tycks större nu än någonsin och den är vanligtvis mer uttalad hos män än hos kvinnor och visar sig i form av kyligt, skarpt förnuft och en rigid självbehärskning med undertryckande av behov och känslor till följd enligt Ekenstam (1998). Manlighet menar han på så vis kan ses som en produkt av emotionell behärskning (Ekenstam, 1998). Den traditionella manligheten som kännetecknas av kontroll, självdisciplin, känslokyla och tuffhet ses dock sällan som positiv utan snarare som negativ och dysfunktionell. Det är endast inom idrotten som denna manlighet fortfarande är legitim (Ekman, 1995; Holmberg, 2007; Johansson, 2000).
3.3.2 Kroppsideal
Idag är det inte ovanligt att man ser halvnakna män poserandes på reklambilder, ett
sammanhang som vi är mer vana att se kvinnor i. Vältränade och estetiserade manliga kroppar blir allt vanligare i reklam och media. Denna estetisering innebär att män bryr sig mer om sitt utseende och ägnar allt mer tid åt att trimma sin kropp. Att män ”upptäckt” sina kroppar och
blivit mer fåfänga innebär dock inte automatiskt en ”femininisering”. Tvärtom är det den hårda kroppen som eftersträvas och allt mjukt, konturlöst och ”feminint” som står i
motsatsställning till denna kropp föraktas (Johansson, 2000). Den hårda kroppen som ideal är framförallt påtagligt inom gymkulturen. Bodybuildaren avviker visserligen på många sätt från hur vi vanligtvis betraktar någon slags vardaglig manlighet, men bortser man från
bodybuildarens extrema yttre och koncentrerar sig på dennes livsstil upptäcker man att han inte avviker så mycket från dagens mansideal. Trots att bodybuildare lätt framstår som groteska karikatyrer förkroppsligar de många av de drag som brukar ingå i beskrivningar av hegemonisk maskulinitet. Samtidigt som bodybuildaren ses som en avvikare och ett freak är han en representant och en bärare av hegemonisk maskulinitet (Johansson, 2000).
Styrketräning handlar inte endast om fysiska övningar utan lika mycket om mental träning och på gymmet pågår en fostran av män. Denna manlighet präglas av sträng disciplin och målinriktning, vilket inte är specifikt för gymkulturen utan även viktiga komponenter i manligheten rent generellt. Eftersom män framställs som aktiva har de svårt att acceptera sårbarhet, skador och sjukdom. Sådant förknippas med femininitet, den bräckliga och sårbara kroppen betraktas således som omanlig. Kroppsliga skador är emellertid en given aspekt av själva träningen. Att plåga kroppen stärker dock manligheten och tron på den egna
osårbarheten (Johansson, 2000). Själva ansträngningen har ett värde i sig, för mannen är det nödvändigt att gå igenom mycket för att vinna (Ekman, 1995).
3.3.3 Prestation
Prestation är centralt i manligheten. Den starka inriktningen på prestation, konkurrens och självständighet avser alla sammanhang, bland annat när det gäller arbete, idrott och sexualitet. Pengar, karriär och makt har alltid varit tydliga kriterier på framgång och något som likställs med manlighet (Ekman, 1995; Johansson, 2000). Enligt stereotyperna ska kvinnan vara och mannen verka. Genom handlandet blir mannen bekräftad som man vilket kan förklara det manliga ”aktivitetssyndromet”. Pojkar fostras tidigt till att vara självständiga. Strävan efter oberoende fungerar som en drivkraft och gör mannen ständigt aktiv (Ekman, 1995;
Johansson, 2000). Likaså är individualitet och självständighet centralt, ett autonomt själv som inte är beroende av någon eller något. Det autonoma självet är dock inte något som män bara får, utan det måste erövras och bevisas enligt Hirdman (2005) som också menar att just kamptemat är ett av manlighetens grundelement. Tävlandet används för att representera män som individuella medlemmar med en kollektiv identitet. Individualitet är således den
gemensamma basen för maskulinitet, liksom att det som ska överbygga alla individuella skillnader mellan män är maskuliniteten (Hirdman, 2005).
3.3.4 Den moderne mannen
Liksom Ekman (1995) och Johansson (2000) poängterar Nordberg (2001) att synen på de klassiskt manliga egenskaperna förändrats från att ha varit positiv till att idag ses som laster. Istället har egenskaper som definierats som kvinnliga blivit mer önskvärda i både arbetsliv och samhälle, exempelvis social kompetens och empati. Detta kan tänkas medföra ett behov hos män att integrera andra och nya aspekter i maskulinitetsbegreppet. I och med förändrade samhällskrav och en påtaglig jämställdhetsdebatt har ett nytt ideal formats - ”Den nye mannen”. Processen genom vilken den nye mannen konstruerats brukar kallas feminisering och handlar om hur män tillskriver sig uttryckssätt och livsstilar som i regel förknippas med kvinnlighet. Denna mjukare och mer känslobejakande man tar avstånd från den förlegade traditionella manligheten (Johansson, 2000; Nordberg, 2001). I verkligheten kan den
traditionella manligheten emellertid fungera både som ideal och avskräckande exempel för en och samma man (Paulsson, 2005).
Feminiseringen behöver inte nödvändigtvis innebära att det skett några faktiska förändringar av maktrelationerna mellan män och kvinnor, det är inte omöjligt att även den nye mannen reproducerar patriarkala värderingar (Nordberg, 2001). Att män överskrider de dikotoma könskategorierna och bejakar femininitet kan förstås som en uppdatering av den hegemoniska maskuliniteten, som befäster sig själv genom att byta skepnad till en mer modern maskulinitet (Wasshede, 2005). Connell (2003) poängterar just att det hegemoniska idealet inte är statiskt utan förändras i takt med nya krav och samhällsförhållanden. Nordberg (2001) hävdar att den nye mannen i själva verket är ett hegemoniskt mansideal bland medelklassmän idag. Trots detta riktas inom mansforskningen sällan uppmärksamhet mot detta ideal. Inom stora delar av genus- och mansforskningen finns en kraftig hopkoppling av män och maskulinitet och kvinnor och femininitet. Det tas för givet att män förkroppsligar, eller ”gör”, maskulinitet och kvinnor femininitet. Detta förgivettagande leder dels till att egenskaper, ting och
arbetsuppgifter könskodas, dels till att möjligheten att män positivt internaliserar och gör femininitet förbises i forskningen (Nordberg, 2004).
Även om vissa former av femininitet numera är tillåtet för män och ibland till och med önskvärt är det viktigt att som man inte bli för feminin, eller feminin på fel sätt. Vissa
femininitetsuttryck ses fortfarande som otänkbara och stigmatiseras medan andra uppskattas och belönas. Vart dessa gränser går är allt annat än självklart, men tydligt är att omanlighet måste vägas upp av manlighet för att inte femininiteten ska överkommuniceras. Riskerar man att betraktas som homosexuell eller ”fjolla” uppstår ett behov av att kompensera detta med maskulina symboler, så som skägg, typiskt manliga kläder eller andra estetiska
iscensättningar. Att vara man handlar därmed till stor del om att se ut som en man (Nordberg, 2001; Wasshede, 2005)
4 Resultat
Nedan ger vi en sammanfattande beskrivning av våra kategorier. För att ge läsaren en inblick, och oss själva en helhetsbild av vårt material har vi valt att även presentera våra kategorier och underkategorier i en tabell (se bilaga), där vi alltså räknat förekomst och variation. Huvudkategorierna är finnes, fritid och sökes och dessa har sedan flera underkategorier, vilka är fetstilta och centrerade i tabellen. Under respektive underkategori finns de olika variationer vi upptäckt i materialet. Variationernas frekvens redovisas i siffror, det vill säga antal profiler som passar in i respektive variation.
4.1 Finnes
Uppgifterna under de två första underkategorierna läggning och status är hämtade från Spray Dates formulär ”Kort personlig information” och visar att nästan alla män är heterosexuella och singlar. 67 av 100 beskriver sig själva med hjälp av olika egenskaper. De fyra mest frekventa egenskaperna redovisas var för sig i tabellen medan övriga placerats under ”annat”. Vanligast är att användarna beskriver sig själva som snälla, omtänksamma och trevliga. Av de 67 är det 28 stycken som nämner dessa egenskaper. Citaten nedan är typiska exempel på beskrivningar där dessa egenskaper lyfts fram:
Är en trevlig kille i Malmö som är snäll, lugn, omtänksam. Christian458 21 år Är en snäll å go kille… coolgrabboy 25 år
Trevlig, snäll och äventyrlig, =) daniel_83 24 år
Andra egenskaper som lyfts fram är glad, rolig och lugn. Eftersom användarna oftast räknar upp mer än en egenskap är det vanligt att samma profil innehåller flera av ovanstående egenskaper. Under ”annat” finns till exempel egenskaper som blyg, spontan, äventyrlig, öppen och social. Profilerna där dessa egenskaper nämns avviker i övrigt inte från mängden
utan egenskaperna nämns vanligtvis som tillägg till de mer vanliga egenskaperna. Nästan inga användare skriver något om sitt utseende, vilket kan bero på att deras profiler kompletteras med foto samt att längd och hårfärg kan uppges i ”Kort personlig information”. Ändå är det några som beskriver sitt utseende, främst avseende längd, vikt, hår- och ögonfärg. Ett fåtal skriver dessutom att de är snygga. Samtliga av dem som beskriver sitt utseende uppger även minst en egenskap, egenskaper som inte skiljer sig från de övriga användarnas. Som
vardagssyssla uppger de flesta i ”Kort personlig information” att de jobbar eller studerar.
Dessutom uppger över hälften specifikt yrke eller utbildning, vilket redovisas under karriär.
Jag heter Fredrik Magnusson och är 23 år gammal och studerar för närvarande Artificiell Intelligens vid Mälardalens Högskola i Västerås. fmn05001 23 år
Jag har läst 4.5år vid linköpings universitet å arbetar nu som administrationsansvarig, men kommer lämna denna trygga tillvaro den 1nov för att börja som Trainee inom nytt företag, ny bransch :-) flasher22 25 år
Arbetar deltid på Hemköp i Linnéstan och fortsätter med det ett tag till… biex 22 år
Ovanstående exempel är bara några i mängden. Det är inte endast typiska ”högstatus” yrken och högskoleutbildningar som tas upp utan lika vanligt är jobb som exempelvis
fastighetsskötare, lagerarbetare, butiksbiträde och studier på Komvux.
4.2 Fritid
Det framträder tydligt att träning och idrott samt vänner och familj är något som prioriteras av majoriteten. Andra vanligt förekommande fritidssysselsättningar är fest och uteliv, resor och
äventyr, mysiga hemmakvällar, TV och film samt musik. Till stort musikintresse hör de som
förutom lyssnar på musik till exempel även utövar, listar favoritartister och låtar eller på annat sätt ger musiken stort utrymme i sin profil. I samband med mysiga hemmakvällar är det inte ovanligt att användarna också nämner intresse för mat och matlagning som vi ser i
nedanstående exempel:
Hade varit trevlig att ha någon att mysa med i höst mörkret. --- Har också fått upp intresset för matlagning på sista tiden, dock roligare att både laga och äta om man är två. chrjo_82
25 år
…jag gillar att laga mat och mysa framför en film. crono 21 år
Kombinationen fest och vänner/familj samt träning och vänner/familj är vanligt. För 40 av de 43 som gillar fest är vänner och familj antingen betydelsefullt eller mycket betydelsefullt och av de 64 som tränar är samma siffra 51. Dessutom är det 33 av de 43 som festar som också
tränar. Intressen som inte är lika förekommande men som ändå uppmärksammats är bilar och
motorsport, data och teknik samt att skriva dikter och texter. 9 av de11 som har en dikt eller
liknande i sin presentation värdesätter vänner och familj. Det är inte någon speciell sorts man som ägnar sig åt de mindre vanliga intressena utan en kombination av de i vårt material vanliga intressena med de mindre vanliga förekommer ofta. Överlag är alla möjliga
kombinationer av såväl egenskaper som fritidssysselsättningar mycket vanligt och det går inte att urskilja några specifika manstyper så som ”sportfånen”, ”datanörden” eller den matlagande ”mjukisen”. Till exempel är det 10 av de 12 motorintresserade männen som också uppskattar mysiga hemmakvällar och/eller mat och matlagning.
4.3 Sökes
Under ”Kort personlig information” uppger de flesta att de är ute efter Kärleksruset, En dejt IRL, Tjejer eller Dig. Andra nämner till exempel En mysig hemmakväll, En nystart i livet eller En flört. Överlag visar materialet att användarna söker kärleken på Spray Date, endast 2 män skriver uttryckligen att de bara är ute efter nya vänner. Vanliga motiveringar till varför man är på Spray Date kan se ut på följande sätt:
Söker en tjej att dela min fritid med. Är trött på att spendera kvällarna ensam. kogi04 24 år Varför hittar du mig här då? Jo, man vill ju hitta sin lilla prinsessa någon gång, lika bra att börja i tid =0) frukostfrillan 20 år
Däremot är det inte så vanligt att användarna närmare specificerar vilka egenskaper eller vilket utseende man efterlyser hos föremålet för kärleken, endast 30 respektive 14 gör detta. Bland dem som ändå specificerar vilka egenskaper som de efterlyser så är egenskaperna rolig och ärlig vanligast, men även smart, snäll, öppen och självsäker nämns.
Om den jag söker så finns det några nyckelord: Glad, sjysst, positiv, social, öppen, ej dagdrivare och du måste ha MYCKET humor! brotherinarm 24 år
söker efter en tjej som man kan ha djupa konversationer med som är social, ärlig, intelektuel samtidigt lite crazy, cool och älskar Kermit the frog! farid_86 21 år
Ovanstående exempel är typiska och visar att användarna som nämner egenskaper ofta räknar upp flera varför samma profil kan förekomma på flera ställen bland variationerna. Få har önskemål kring utseende. De flesta som ändå berör det på något sätt poängterar att utseende är mindre viktigt:
Och visst spelar ju utseendet roll men det är självklart inte allt på nåt sätt… är det ett tomt skal så går det väldigt bort! brotherinarm 24 år
Användare som exempelvis söker en ”söt” tjej har vi räknat till variationen mindre viktigt. Eftersom söt, i de sammanhang användarna tar upp det, inte enbart verkar handla om yta utan också till viss del om inre kvaliteter. Användarna nämner det i samband med egenskaper så som trevlig, snäll och glad. Endast två användare skriver uttryckligen att de söker snygga tjejer/kvinnor och placerades i variationen viktigt, eftersom snygghet har en påtagligare koppling till utseende än söt.
Det är som sagt svårt att urskilja en typisk manlighet bland användarna på Spray Date. Deras presentationer är varierande och deras intressen breda varför de inte låter sig placeras i fack. Om man sammanfattningsvis ändå ska försöka beskriva medelmannen på sajten är det en heterosexuell singel som söker kärleken i en trevlig och ärlig tjej med humor. En man som jobbar eller studerar och värdesätter sina vänner, vilka han emellanåt festar med. När han inte tränar eller är på äventyr i ett exotiskt land spenderar han gärna sin lediga tid i hemmets mysiga vrå med musik, film och god mat.
5 Analys
I följande analys utgår vi ifrån hela vår teoretiska referensram, Connells (2003) hegemoniska maskulinitet, Goffmans (2004) dramaturgiska perspektiv samt normer och stereotyper i tidigare mansforskning. Utifrån Goffmans resonemang om självpresentation kan man utgå ifrån att männen med hjälp av intrycksstyrning försöker presentera en så fördelaktig bild av sig själva som möjligt, sitt ”idealsjälv”. Hur detta idealsjälv ser ut beror på omgivningens förväntningar, eller vad aktören tror att publiken förväntar sig av honom. Idealsjälvet representerar på så vis vilka normer som finns kring manlighet och bär på idéer om hur en man bör vara, vad som är attraktivt och önskvärt och så vidare. Detta utgör själva grunden i analysen och anledningen till varför vi menar att man kan identifiera manlighetsideal i männens profiler.
5.1 Rationalitet – icke emotionalitet
Bilden av män som emotionellt svårtillgängliga och oförmögna att prata om känslor, vilken är framträdande inom mans- och genusforskningen är inte särskilt framträdande i vårt material. Tvärtom ger majoriteten av männen på flera sätt uttryck för känslor och emotionell
tillgänglighet. Detta visar sig bland annat i form av dikter, låttexter och språkbruk. Ord som ”älskar”, ”saknar”, ”mysa”, ”kramar” och ”öppen” menar vi tyder på emotionalitet.
Jag är go kille som tröttnat på att vakna ensam; vill ha någon att kramas med och bara visa hur mycket jag tycker om denna person. awsomlarsson, 24 år
Är väldigt öppen och kan prata om det mesta… bjrkis, 23 år
Jag letar efter någon att mysa med, hitta på saker med och någon att bry sig om. :)
allrameest, 25 år
Försöker leva efter min känsla och intuition, men använder lika ofta förnuft och logik.
fopvic 25 år
Alternativet ”Singel (avskyr det)” visar också på en viss sårbarhet som inte stämmer överens med den traditionella, känslokalla mannen som inte visar sina svagheter för någon.
Ovanstående exempel innebär inte nödvändigtvis att den icke emotionella mannen endast är en myt. Johansson (2000) och Holmberg (2007) menar att den tysta, tuffa, kontrollerade och känslokalla mannen inte längre är önskvärd då han ses som negativ och dysfunktionell. Således kan man anta att kvinnor tar avstånd från denna typ av man, vilket kan vara en anledning till användarnas frekventa uppvisande av emotionalitet. För att använda Goffmans (2004) terminologi består deras publik (huvudsakligen) av kvinnor och framträdandet
anpassas därefter. Ett sätt att vinna publikens gillande är att framhäva sådana egenskaper de tror att kvinnor söker hos män. Männens ålder kan vara en annan orsak. Emotionaliteten kan enligt Johansson (2000) vara en generationsfråga då pojkars fostran till män kan ha
uppdaterats. Likaså menar Ekman (1995) att det framförallt är unga män som närmar sig en mjukare manlighet. Eller kan det helt enkelt vara så att det är legitimt för männen att vara känslosamma då det kompenseras med traditionell manlighet på andra områden?
Nätdejtarnas emotionella sida visar sig även i kategorin ”vänner & familj”.
Har gjort en hel del i livet men det bästa stunderna är självklart med sina polare och närmaste. …lägger ner mycket tid på mina vänner --- Älskar mina vänner, saknar dom där hemma…
benj4min 21 år
Mina vänner betyder mycket för mig, men så är det väl för alla? jickelsen 22 år
Exemplen ovan är bara två i mängden. I 77 profiler av de 100 är vänner och familj
betydelsefullt eller mycket betydelsefullt. De flesta nämner det bara som en punkt i en längre mening som en självklarhet, medan andra som ovan skriver det mer uttryckligt. Både
Johansson (2000) och Holmberg (2007) tar upp att män oftare har ett svagare utvecklat socialt nätverk än kvinnor och sällan har några nära vänner. Istället kan de ha flera ytliga
bekantskaper som karakteriseras av ”lite lagom distans”. Detta finner vi dock inget entydigt stöd för i vårt material. Vännernas betydelse framträder tydligt, däremot kan vi inte uttala oss om närheten i vänskapsrelationerna. Vänskapen mellan män bygger ofta på ett gemensamt intresse så som exempelvis arbete, sport och andra hobbys, vilket utgör en viktig komponent i deras relation (Holmberg, 2007). Detta ser vi tendenser till i vårt material:
Klämma en pilsner i goda vänners lag. andreas-kung 23 år
Gillar att umgås med vänner, festa, kolla på film, träna… alpina83 24 år
…så är man med vännerna och kikar på film festar åker lite wake eller liknande…
anders_lj_82 24 år
Annars blir det mkt att hänga med polarna, ut och festa eller bara ligga hemma o kolla på nån skön rulle.. =) daniel_83 24 år
…gymmet med en trevlig kompis… anders_aegis 25 år
Umgänget med vänner kopplas ofta ihop med fest, uteliv och idrott. Det skulle kunna tolkas som att männen behöver en aktivitet som förevändning för att umgås.
Motsatsen till emotionalitet är, åtminstone inom mansforskningen, rationalitet och de båda karaktärsdragen framstår som oförenliga. Detta kan bero på att karaktärsdragen är starkt förknippade med kön och de polära könskonstruktionerna ligger tungt i vår kultur. Dikotomin rationalitet och icke emotionalitet ges dock litet utrymme i vårt material. Rationalitet är åtminstone ingenting männen framhäver i sina självpresentationer, vilket kan förstås mot bakgrund av den negativa innebörd rationaliteten tilldelats. I vårt material kan karriär och vänner/familj få illustrera frånvaron av denna dikotomi. Rationalitet är, om än inte lika negativt laddad, en utmärkande egenskap i arbetslivet och emotionalitet förknippas med relationer. Majoriteten av männen som tar upp karriär i sin profil tar också upp vänner och familj som betydelsefulla.
Indirekt ger vissa av männen utryck för rationalitet i beskrivningarna av sig själva som ”lugna”. Termen lugn har kanske positivare klang men vi menar att innebörden i princip är den samma. Behärskad, sansad, säker, trygg och balanserad är samtliga synonymer till lugn (Walter, 2005).
