Faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom

(1)

Faktorer som inverkar på sjuksköterskors

omvårdnad till

patient med demenssjukdom

Litteraturstudie

Factors that have an impact on nursing care for patient with dementia

A litterature study

Louise Tikkanen &

Petter Midborg

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Anette Granlund & Elisabeth Kling Brian Unis

(2)

Sammanfattning

Titel: Faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom

Factors that have an impact on nursing care for patient with dementia

Fakultet: Fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap. Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Louise Tikkanen & Petter Midborg

Handledare: Elisabeth Kling & Anette Granlund Sidor: 28 sidor samt bilaga

Sökord: Demens, Attityd, Sjuksköterska & Omvårdnad

Sammanfattning: År 2050 uppskattas 131,5 miljoner människor ha diagnosticerats med demenssjukdom, detta relaterat till en globalt åldrande befolkning. Detta leder till att sjuksköterskor på samtliga arbetsplatser kommer möta patienter med demenssjukdom. Patienter med demenssjukdom har ett ökat behov av personcentrerat bemötande, omvårdnadsåtgärder samt ett mer individualiserat förhållningssätt. Därav är det betydelsefullt att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden vid demenssjukdom därför var syftet att undersöka faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patient med demenssjukdom. Litteraturstudien är utformad efter (Polit & Beck 2017) nio steg. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL samt PsycINFO. Resultatet i litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar varav fem utförda med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod samt tre mixed-method. Artiklarna granskades med (Polit & Beck 2017) granskningsmallar. Fem faktorer som har inverkan på omvårdnaden identifierades,

(3)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 4

Demens ... 4

Sjuksköterskan i omvårdnaden... 4

Personcentrerad vård vid demens ... 5

Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Litteratursökning ... 7 Urval ... 9 Dataanalys ... 9 Resultat ... 10

Utbildning & Kunskap ... 10

Personcentrerad vård ... 11 Bemötande ... 12 Upplevelser av demensvård ... 12 Diskussion ... 14 Resultatdiskussion ... 14 Metoddiskussion ... 16 Klinisk betydelse ... 18

Förslag till fortsatt forskning ... 18

Slutsats ... 18

Referenslista ... 19

(4)

4

Introduktion

Med en åldrande befolkning globalt ökar antalet människor med demenssjukdom (Lee et al. 2014). Totalt sett över hela världen beräknas 46 miljoner människor leva med demenssjukdom och år 2050 uppskattas omkring 131,5 miljoner ha fått en demensdiagnos (Alzheimer´s Disease International [ADI] 2015). Forskning påvisar att idag lever omkring 130 000–150 000 svenskar med en demensdiagnos och varje år konstateras 20 000–25 000 nya fall (Socialstyrelsen 2017). Allt fler patienter med demensdiagnos vårdas på sjukhus (Surr et al.2016) relaterat till akuta somatiska sjukdomar till exempel infektion i urinvägarna samt aspirationspneumoni (Cleary & Doody 2016).

Demens

Demens är en typ av defekt i hjärnan (Rangeskog 2013) som medför ett kroniskt eller progressivt syndrom som leder till försämring av kognitiva funktioner utöver vad som förväntas vid normalt åldrande (World Health Organisation [WHO] 2017). Enligt socialstyrelsen (2017) skall en basal utredning påbörjas omgående vid misstanke om demens. Defekterna i hjärnan leder till en dysfunktion i att bearbeta och tolka externa intryck såsom syn- och hörselintryck, vilket resulterar i bland annat feltolkningar och hallucinationer (Ring 2013). Karakteristiska tidiga symtom vid demenssjukdom kan vara exempelvis koncentrationssvårigheter, minnesförlust, nedsatt förmåga att orientera sig och milda svårigheter med språket (Socialstyrelsen 2017).

Feltolkningar av externa sinnesintryck kan medföra oro, ångest och lidande för patienten vilket kan leda till ett förändrat beteende, så kallad beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom [BPSD] (Rangeskog 2013). BPSD uppvisas i form av bland annat rastlöst vandrande, konstant plockande, rop, motsträvighet vid omvårdnadssituationer, aggressivitet och fastklamrande handlingar (Ring 2013). Enligt socialstyrelsen kan det även vara motsatsen till exempel apati, initiativlöshet samt att patienten blir inbunden. Agiterande handlingar förekommer någon gång under sjukdomsförloppet hos minst 90% av patienter med demens (Socialstyrelsen 2017). Beteendet är en taktik för att kommunicera sina känslor med omgivningen (Rangeskog 2013) såsom oro, ångest eller otillfredsställda behov (Socialstyrelsen 2017).

Sjuksköterskan i omvårdnaden

Sjuksköterskan har ett personligt ansvar gällande kontinuerlig fortbildning genom att till exempel söka kunskap i evidensbaserad forskning Svensk Sjuksköterskeförening [SSF] 2017a) samt ansvarar för att utförda omvårdnadsåtgärder uppnår en god standard (SSF 2017b). Sjuksköterskan skall upprätta omvårdnadsplaner i samråd med patienten med dennes behov och resurser som grund samt dokumentera utförda åtgärder (SSF 2017b). Hela vårdteamet skall utföra omvårdnad med personcentrerad inriktning med patienten i fokus beträffande omsorg, vårdmiljö samt kännedom om komplikationer som kan uppstå i samband med sjukdom (Socialstyrelsen 2017).

(5)

5

förbättrad livssituation och därmed ombesörja en personcentrerad vård (Travelbee 1971). Eriksson (1995) anser att kärleken är den verksamma kraften och grunden för att välja ett vårdande yrke. Värme, närhet, beröring samt förmågan att känna empati för patienten är essentiella egenskaper i omvårdnaden för att skapa en god vårdrelation. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ska sjuksköterskan i samarbete med patienten och eventuellt anhöriga, prioritera beslut rörande patientens omvårdad (SSF 2017b). Vidare förespråkar SSF (2017b) att sjuksköterskan ansvarar för att omvårdnadsåtgärder som upprättats tillsammans med patienten utförs i samverkan med andra professioner vid behov och ser till att patientens integritet och rättigheter skyddas.

Etiken styrs av normer som utvecklas vid socialt samspel utifrån olika kontext (Beauchamp & Childress 2009). Inom vården finns etiska referensramar som påverkar omvårdnaden (Edwards 2011). Genomförandet av omvårdnadsåtgärder kan leda till undermålig kvalité vid stress exempelvis vid tidspress eller låg bemanning (Corley et al.2005). Etik kan förändras vid reflektion på individ- eller gruppnivå (Mannix et al. 2015).

Personcentrerad vård vid demens

Socialstyrelsen (2017) hävdar att all vård och omsorg vid demenssjukdom skall sträva mot ett personcentrerat arbetssätt med personen i centrum. En förståelse för de symtom som kan uppstå och en mer personlig omvårdnad och miljö kring patient skall eftersträvas av omvårdnadspersonal Fördelaktigt kan patienten och dess anhöriga berätta patientens livshistoria för att skapa en djupare förståelse och därmed kunna individualisera omvårdnaden mer. Personal borde sträva mot att inkludera personen i sociala situationer, aktivt samverka med personen och bemöta personen i sin perception av världen (Socialstyrelsen 2017).

(6)

6 Problemformulering

Globalt ökar antal personer med demenssjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor inom många verksamheter kommer i kontakt med denna patientgrupp. Patienter med demenssjukdom kan ha svårigheter att knyta an till nya människor och ny miljö, vilket är relaterat till de skador i hjärnan som uppstår vid demenssjukdom. Det kan leda till ökat behov av personcentrerat bemötande, omvårdnadsåtgärder samt ett mer individualiserat förhållningssätt. Därför är det av vikt att belysa faktorer som kan inverka på sjuksköterskans omvårdnad till patienter med demenssjukdom.

Syfte

(7)

7

Metod

Litteraturstudien är utförd på ett systematiskt sätt och utförd med (Polit & Beck 2017) nio steg, fritt översatt, se Figur 1.

Figur 1. Nio-stegs strategi (Polit & Beck 2017) Fritt översatt.

Litteratursökning

Innan litteratursökningen kunde påbörjas enligt (Polit & Beck 2017) steg ett formulerades ett syfte.

I steg två enligt (Polit & Beck 2017) utformades en sökstrategi till valda databaser. Litteratursökningarna utfördes i databaserna CINAHL samt PsycINFO. Sökningarna genomfördes 2018.01.12. CINAHL valdes ut då den är den största tillgängliga databasen rörande omvårdnad. PsycINFO databasen valdes då den ansågs hantera subjektiva upplevelser. Genom inklusionskriterier fastställdes att samtliga artiklar var granskade, omfattade både manliga och kvinnliga deltagare över 18 år, var skrivna på engelska samt var ederade mellan åren 2012–2017. Artiklar som inte angav ett etiskt ställningstagande eller inte godkänt av etiska råd samt review exkluderades. Sökord som använts är dementia, attitude, nurse och nursing. I steg tre (Polit & Beck 2017) utfördes och dokumenterades databassökningen. Sökorden kombinerades på samtliga sätt med den booleska operatorn AND för att precisera sökningen (Forsberg & Wengström 2016). Både ordet nurse och nursing har använts då de i översättning från engelska till svenska får olika betydelser. Nurse översätts till sjuksköterska och nursing till omvårdnad (Norstedt 2010). I CINAHL behandlades sökordet ”Dementia” som Major Headings [MH] och i databasen PsycINFO hanterades samtliga sökord som ”Anywhere”. I

Steg 1 Formulering av ett

syfte

Steg 2 Utformning av sökstrategi till valda

databaser Steg 3 Utförande av litteratursökning och dokumentaion av processen Steg 4 Granskning av artiklars titel samt abstrakt och bedöm

(8)

8

eftersträvan av likartad sökträff i relation till syftet var samtliga sökord replikerade i båda databaserna. I samtliga sökningar har inklusions- och exklusionskriterier tagits hänsyn till. Tabell 1

Databas CINAHL

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Dementia (MH) 6 057 S2 Attitude 21 797 S3 Nurse 13 320 S4 Nursing 18 911 S5 S1 AND S2 465 S6 S1 AND S3 486 S7 S1 AND S4 1 486 S8 S1 AND S2 AND S3 AND S4 95 28 14 5

Major Headings (MH) S=Sökning

Tabell 2

Databas PsycINFO

Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Dementia 15 077 S2 Attitude 77 797 S3 Nurse 14 332 S4 Nursing 30 549 S5 S1 AND S2 673 S6 S1 AND S3 439 S7 S1 AND S4 1 821 S8 S1 AND S2 AND S3 AND S4 97 37 [8] 11 5

(9)

9 Urval

Urval 1 som motsvarar steg fyra (Polit & Beck 2017) granskades 192 titlar för en första spegling om deras relevans till syftet. Artiklar vars titel inte stämde med inklusions- och exklusionskriterier valdes bort. Vid titlars överensstämmelse till kriterier lästes artiklarnas abstract. Åtta artiklar exkluderades som externa dubbletter. 28 artiklar från CINAHL selekterades jämte 37 artiklar från PsycINFO selekterades till nästa urvalsprocess. En återstående total på 65 artiklar valdes ut till urval 2.

I Urval 2 implementerades steg fem och steg sex enligt (Polit & Beck 2017). Artiklarna lästes i sin helhet och granskades på en djupare nivå. Artiklar som upptäcktes ej motsvara inklusions- och exklusionskriterier uteslöts. Analys av resterande 25 artiklar utfördes. Majoriteten av de exkluderade 15 artiklarna i urval tre saknades distinkt skillnad mellan sjuksköterskan och andra professioner. Studier utföra med tveksamt etiskt underlag uteslöts. En total på 10 artiklar inkluderades till urval 3.

Urval 3 genomfördes enligt steg sju (Polit & Beck 2017). Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med granskningsmall. Under utförandet applicerades (Polit & Beck 2017) “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och ”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Fem studier från vardera databaser återstod med en total på 10 exemplar som ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna finns representerade i artikelmatris (Bilaga 1).

Dataanalys

Dataanalysen utfördes i steg åtta enligt (Polit & Beck 2017). De utvalda artiklarna skrevs ut och numrerades med 1–10 för att kunna särskiljas. För identifiering och kategorisering av resultatet användes en ”working wall” med färgkodning av inkluderade studier. Artiklarna behandlades först individuellt och sedan gemensamt för att jämföra fynd i form av relevant information. Information funnen i artiklarna antecknades på separata dokument för vidare kategorisering. Analys av insamlad information genomfördes under diskussion. Strukturerad sammanställning av resultatet skedde enligt (Polit & Beck 2017) steg nio.

Forskningsetiska överväganden

(10)

10

Resultat

Resultatet av litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar efter urvalsprocessen. Fem kvalitativa, tre kvantitativa och två mixed-method studier. Vid databearbetningen identifierades fem faktorer; Utbildning & kunskap, Personcentrerad vård, Bemötande, Upplevelse vid

demensvård samt Samverkan. Presenterat nedan i figur 2.

Figur 1. Representation av identifierade faktorer som påverkade sjuksköterskors omvårdnad

Utbildning & Kunskap

Hynninen et al. (2014) fann att utbildning för sjuksköterskor inkluderade vård inom äldreomsorg men att det fanns brister av skolning inom demensvård. Smythe et al. (2017) fann ett önskemål om fler utbildnings- och träningstillfällen för all personal, framförallt i kommunikationen med patienter med demens men även med deras anhöriga för att förstärka känslan av korrekt agerande. Enligt Söderlund et al. (2013) fanns det önskemål om att utbilda kollegor inom andra yrkesgrupper samt organiserade möten för utbyte av erfarenheter och kunskap.

Söderlund et al. (2013) visade på att Validation-Method training [VM] gav en positiv attityd till demensvård och deltagarna efterfrågade ytterligare utbildning efter avslutat program för att vidare utveckla sin kommunikation. Smythe et al. (2017) fann att sjuksköterskor utförde teoretiska studier på ledig tid och att praktisk träning implementerades på ordinarie arbetstid relaterat till brist på utbildningssatsningar från ledning. Detta medförde utmattning och frustration hos sjuksköterskorna och motivationen till kompetensutbildning avtog (Smythe et al. 2017).

Surr et al. (2016) utförde ett utbildningsprogram Personcentrerad vårdträningsprogram för

akutsjukhus [PCATH] under totalt tre och en halv dag. De visade på en mer positiv inställning

(11)

11

Det fanns ett intresse från sjuksköterskor att erhålla fördjupade kunskaper inom demensvård (Huang et al. 2013) och detta skulle enligt (Smythe et al. 2017) uppnås genom fler utbildning- och träningstillfällen, framförallt i kommunikationen med patienter med demens.

God kunskap rörande demensvård visade sig ha en betydande roll i omvårdnaden (Huang et al. 2013) där det belystes att sjuksköterskor inom kommunal omsorg ofta distanserade sig från patienterna vid upplevelsen av att de inte kunde ge tillräckligt med stöd. Smythe et al. (2017) påvisade att sjuksköterskorna uppfattade att kollegorna ansåg att de saknade kompetens. Cleary & Doody (2016) belyste sjuksköterskors åsikt om en kunskap- och erfarenhetsbrist av demensvård hos kollegor. Uppfattningen var att kollegor inte kunde identifiera symtom och tecken vid demens. Behov av färdighetsträning och utveckling av kunskaper för att förbättra identifiering av symtom och tecken på ett effektivt sätt och därmed utföra lämplig vård till patienter (Cleary & Doody 2016).

” There are more whom I think are undiagnosed, I mean if any sign is present at all you know like, confusion, if they can’t find their own bedroom but they are fine otherwise, the alarm bells should be ringing to get people assessed. P9” (Cleary & Doody 2016, s.620–631).

Huang et al. (2013) efterfrågade utbildning i hantering av bedömningsinstrument för att identifiera demens hos patienter. Vidare observerade Huang et al. (2013) att endast ett fåtal av sjuksköterskorna använde bedömningsinstrument för att identifiera demens vid misstanke om sådan och ännu färre följde upp resultatet. Den vanligaste orsaken till detta identifierades som bristande kunskap hos sjuksköterskan i användandet av bedömningsinstrument (Huang et al. 2013).

Personcentrerad vård

Cleary & Doody (2016) belyste ett personcentrerat tillvägagångssätt i arbetet till patienter med demens med hjälp av handlingsplaner. Kunskaper i att bedöma symtom och tecken ansågs underlätta hantering av utmanande beteende hos patienter med demens. Däremot försvårades anpassningen till patienten behov vid fortskridning av demenssjukdom (Cleary & Doody 2016). Omvårdnadsrutiner måste anpassas och vara flexibla efter varje individs behov och personal borde använda lika tillvägagångssätt (Lillekroken et al. 2015). Genom att sjuksköterskorna byggde upp ett förtroende fick de patienterna att uppleva en större delaktighet i vården och en ökad kontroll över sin livssituation (Lillekroken et al. 2015).

Patienter utan demens fick hjälp först med morgonrutiner i avsikt att sjuksköterskan då kunde ägna mer tid åt patienter med demens i syfte att kunna skapa bättre relationer och därmed undvika utåtagerande beteende (Cleary & Doody 2016; Ko et al. 2012).

” Showering usually takes about an hour because she likes to have her personal care attended to in a slow fashion, with her mobility issues and confusion she needs to be reassured and told of each step and she also likes to dry herself a little bit, she chooses what to wear and has her hair done the way she wants it” (Cleary & Doody 2016, s. 624).

En fysisk och psykosocialt tillfredställande omvårdnadsmiljö med minskade intryck i form av sparsam möblering ansågs essentiellt. Även långa korridorer borde undvikas då de bidrog till reducerad orienteringsförmåga (Lillekroken et al. 2015). I senare stadie av demenssjukdom kan patienter uppleva obehag i att lämna sin trygga hemmiljö (Cleary & Doody 2016).

(12)

12

positiv och lugnande effekt på patienterna (Hynninen et al. 2014; Cleary & Doody 2016). Vidare fann Ostaszkiewicz et al. (2015) att sjuksköterskor i omvårdnaden använde sig av kunskapen om varje enskild patient för att skapa en god vårdsituation och därigenom undvika svårhanterade situationer för patienten. I opposition till detta påvisade Ostaszkiewicz et al. (2015) att vid agitation kände sjuksköterskor att lugnande läkemedel var enda lösningen för att parera ej hanterbara situationer. Trots detta belyste Ostaszkiewicz et al. (2015) medvetenheten hos sjuksköterskor att patienten försökte kommunicera genom symtom såsom rop, skrik eller annat utåtagerande beteende. Det fanns en tydlig insikt hos sjuksköterskorna om att aggressiva beteenden var en respons på att åtgärderna inte var anpassade efter patientens behov (Cleary & Doody 2016).

Essentiellt var att bekräfta patientens känslor snarare än motargumentera eller konfrontera patientens beteende (Cleary & Doody 2016). Vidare belyste Cleary & Doody (2016) vikten av att skapa trygghet för patienten genom användandet av välbekanta föremål.

Bemötande

Lillekroken et al. (2015) belyste vikten av att sjuksköterskor visade respekt mot patienterna i syfte att skapa bättre förutsättning till tillit genom undvikande av situationer där patienterna förlorade känslan av värdighet eller upplevde sin integritet hotad. Således ansågs det essentiellt att bygga en god relation för att kunna utföra god omvårdnad (Lillekroken et al. 2015). En god relation till patienter med demens ansågs underlätta anpassningen av omvårdnaden med avsikt att undvika agiterat utmanande beteende (Ostaszkiewicz et al. 2015).

De Vocht et al. (2015) fann att sjuksköterskor uppfattade en yrkesstolthet i att kunna knyta goda relationer till patienten även om misslyckade försök ansågs känslomässigt utmattande. Genom 30 minuters daglig aktivitet fann De Vocht et al. (2015) att patienterna med demens började dela med sig av sina känslor, blev mer avslappnade och mindre agiterande under längre perioder.

Kommunikationen mellan sjuksköterskan, patienten och dess anhöriga ansågs i vissa fall vara utmanande (Smythe et al. 2017). Ko et al. (2012) påvisade upplevelse av svårigheter att skapa tillitsfulla relationer till patienter med demens men genom att lära sig nya kommunikationsmetoder via VM kunde sjuksköterskor finna nya verktyg för detta och undvika situationer med agitation (Söderlund et al. 2013).

Upplevelser av demensvård

(13)

13

relaterat till andra arbetsuppgifter oftast administrativa åligganden. I relation till detta fann Ko et al. (2012) att sjuksköterskor som strävade mot ett tidseffektivt omvårdnadsarbete ofta blev bemötta av ett agiterat och utåtagerande beteende från patienterna.

Samverkan

Samverkan i team mellan sjuksköterskor och andra professioner ansågs av sjuksköterskorna värdefull (Cleary & Doody 2016. Hynninen et al. 2014). Specialistutbildade demenssjuksköterskors kunskap ansågs betydelsefull vid upprättandet av omvårdnadsåtgärder (Cleary & Doody 2016). Intraprofessionellt samarbete med fysioterapeuter och deras kännedom och tillhandahållande av hjälpmedel betraktades som ett förstärkande komplement i omvårdnaden (Cleary & Doody 2016; Hynninen et al. 2014)

Vid förflyttning av patienter med demens mellan olika vårdinstanser ansågs det underlätta om personal som tidigare vårdat patienten assisterade vid övergången för att delge sin information och kunskap om patienten (Cleary & Doody 2016).

(14)

14

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patienter med demenssjukdom

I metoddiskussionen kommer styrkor, svagheter och begränsningar lyftas fram som eventuellt kan ha påverkat studiens kvalité. Resultatdiskussionen kommer hantera resultatet i relation till annan befintlig forskning samt egna slutsatser.

Resultatdiskussion

Kategorien Utbildning & Kunskap visade att det fanns kunskapsbrister hos sjuksköterskor med ringa erfarenhet av demensvård i att identifiera tidiga tecken på demens och hantering av bedömningsinstrument för att konstatera diagnos, vilket verifieras av Morgan et al. (2015). Detta kan vara en indikation på att mer progressiv demens är lättare att identifiera då patientens beteende kan bli mer utåtagerande och därmed mer uppenbar. Denna teori stöds av Morgan et al. (2015) som ansåg att sent upptäckta demensdiagnoser vara relaterat till en kunskapsbrist hos både sjuksköterskor och dess kollegor. Det framkom i kategorien Utbildning & Kunskap att bedömningsinstrument för identifiering av demens hos patienter borde få en större roll i omvårdnaden. Skapandet av rutiner och följsamhet av dess implementering skulle eventuellt kunna leda till att fler icke diagnostiserade patienter upptäcks.

Det framkom i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskor fann en avsaknad av stöd i att införskaffa kunskap samt en problematik i att genomföra utbildningar till fullo på grund av brist av ekonomiska resurser inom organisationer. Det framkom även att det utbildningsmaterial som fanns tillhands var av låg kvalitet. McPherson et al. (2015) hävdar att det inte räckte med enbart utökad kunskap utan det krävdes även en förändring genom ekonomiska satsningar i organisationen. Surr et al. (2016) visade på att efter avslutad utbildning där ledning satsat ekonomiskt skapade sjuksköterskor bättre relationer till patienterna med hjälp av nya kommunikationsmetoder.

(15)

15

Det framgick i kategorien Personcentrerad Vård en konsensus att personcentrerade vårdinsatser var det bästa för både patient och personal. Chenoweth et al. (2009) styrker detta i sin studie där personcentrerad vård verkade vara det effektivaste sättet att reducera agitation hos patienter med demens. Inom demensvård var det nödvändigt att omvårdnadsrutinerna anpassades efter varje enskild patients behov och att personalen använde samma tillvägagångssätt, detta stöds av Colomer & de Vries (2016) och Scerri et al. (2015). Cooney et al. (2014) och Colomer & de Vries (2016) visar på att det finns skillnader i att vårda patienter med demenssjukdom jämfört med patienter utan demenssjukdom. För att kunna utföra en personcentrerad vård krävs att man ser personen bakom sjukdomen (Cooney et al. 2014). Kunskap om patientens levnadshistoria var ett sätt att få till en konversation med patienten (Cooney et al. 2014). Patienten kände sig trygg och en relation skapades och de började delge personlig information vilket hjälpte sjuksköterskan i upprättandet av individuell omvårdnadsplan (Cooney et al. 2014). När sjuksköterskorna spenderade mer tid med patienterna uppmärksammades en bättre relation till patienterna. För sjuksköterskorna resulterade detta i en mer positiv inställning till att etablera omvårdnadsåtgärder, då de märkte att patienterna blev mindre agiterade och lugna. Som nämnt tidigare blev kontentan av en god vårdrelation ett bättre klimat för både patienter och sjuksköterskor. Scerri et al. (2015) belyste de positiva effekterna av att engagera patienterna i meningsfulla dagliga aktiviteter för att möta patienternas psykologiska behov samt att strävan mot en familjär miljö för att skapa trygghet och förenkla acklimatiseringen för patienten ansågs vara en grund för att skapa en god vårdmiljö. Scerri et al. (2015) upptäckte att när sjuksköterskor hade som ansats i vården att ”Going the extra mile”, det vill säga att utöver de redan etablerade omvårdnadsåtgärder utförde det lilla extra för patienten skapades en trygg miljö och god vårdsituation som gynnade sjuksköterskor och patienter.

Kategorien Bemötande påvisade att det var essentiellt att bekräfta patienters känslor. Scerri et al. (2015) påvisade att relationen mellan sjuksköterska och patient grundades på det förtroende sjuksköterskan byggde upp mot patienten. Hos patienten ledde detta till en känsla av ökad kontroll över sin situation samt en uppfattning om högre delaktighet i sin egen vård. När patienten kände att integritet och värdighet bevarades kunde en mer tillitsfull relation observeras (Scerri et al. 2015). En god relation till patienten medförde en positiv attityd hos sjuksköterskorna till patienter med demens (Mullan & Sullivan 2016). Genom ett respektfullt bemötande som enligt Cooney et al. (2014) var att visa ett genuint intresse i att skapa en relation till patienten. Hansson & Arnetz (2007) visade på att lyckade försök att knyta goda relationer med patienter stärkte självförtroendet och gav en känsla av yrkesstolthet hos sjuksköterskorna. Ett bra bemötande grundades i verbal och icke verbal kommunikationen och hade stor betydelse i omvårdnadssituationer för patienter med demens (Colomer & Vries 2016). Användandet av individanpassat tillvägagångssätt i kommunikationen var grundläggande för att bygga relationer med patienterna (Scerri et al. 2015).

(16)

16

demens, vilket kunde skapa frustration. Frustrationen hos sjuksköterskorna mynnade ut i en distansering till patienten som i sin tur kunde resultera i ett agiterande beteende från patienten. McPherson et al. (2015) fann att sjuksköterskor upplevde stor arbetsbelastning med för många arbetsuppgifter i förhållande till personalstyrka, samt att utöver detta arbeta med en patientgrupp med ett utökat behov av omvårdnad. Watchman (2012) belyste en frustration hos sjuksköterskor vars arbete riktades till patienter med demens på grund av patientens nedsatta fysiska och psykiska funktioner. Schat & Frone (2011) belyste fyndet att personal utsatta för agiterat beteende uppvisade en direkt negativ inverkan av deras arbetsprestation och tillfredställelse av sitt yrke. Även om Schat & Frone (2011) undersökte flera yrkesgrupper än sjuksköterskor kan det ställas i relation till resultatet i denna litteraturstudie där sjuksköterskans bemötande hade en direkt påverkan på patienter. McPherson et al. (2015) fann ytterligare copingstrategier hos sjuksköterskor för att hantera stressen i sitt yrke. Ohälsosamma copingstrategier såsom förhöjd konsumtion av nikotin, etanol och ett extensivt kaloriintag reguljärt. Sjuksköterskor uppger medvetenheten av sina ohälsosamma beteende men att det också var det enda för att orka ”keep going” (McPherson et al. 2015). Detta kan vara ett resultat av att sjuksköterskor upplever bristande stöd från organisationen och får uppfinna egna hanteringsstrategier för sin upplevda stress.

I kategorien Samverkan framkom det att ett väl fungerande samarbete inom arbetsgruppen men också med andra professioner ansågs vara en viktig beståndsdel i vårdteamet kring patienten. Scerri et al. (2015) belyste betydelsen av ett intraprofessionellt samarbete. Stöd från ledning vid implementering av omvårdnadsåtgärder ansågs vara betydelsefullt för sjuksköterskor. Scerri et al. (2015) tog upp andra faktorer såsom visad uppskattning vid lyckade genomförda omvårdnadsåtgärder, få återkoppling från ledning och skapa en god kommunikation mellan personal och ledning vara av betydelse för sjuksköterskan.

Metoddiskussion

Utgångspunkt i (Polit & Beck 2017) nio steg i litteraturstudien anses vara en styrka och ger att litteratursökningen blir replikerbar då arbetsprocessen var tydlig och lättföljd.

Fem kvalitativa, tre kvantitativa och två mixed-method studier ligger till grund för denna studie. Inkludering av artiklar med kvantitativ- och mixed method design var i syfte att utöka antalet deltagare i selekterade studier för att öka generaliserbarheten. Trots denna intention var populationen i studierna oproportionerlig i förhållande till samtliga sjuksköterskor globalt vilket kan ses som en svaghet av resultatet. Majoriteten av deltagare i inkluderade studier var av kvinnligt kön men detta kunde detta anses vara en giltig representation av könsfördelningen inom sjuksköterskeyrket.

(17)

17

Med syfte att hitta relevant forskning utifrån litteraturstudiens syfte utformades inklusions- och exklusionskriterier. Inkluderade artiklar var ederade mellan 2012.01.01-2017.12.31 för att finna det senaste inom aktuell forskning. En svaghet med datering kan vara att antalet sökträffar begränsas och att relevant information undgås då forskning inom demens har varit ett forskningsämne under en längre tid. Styrkan med datering var att det framkom aktuell forskning då sjukvården kan anses vara under ständig utveckling.

Sökorden som användes var dementia, attitude, nurse och nursing. Samtliga sökord replikerades i samtliga sökningar i databaserna med avsikt att få en så korrekt representation mot syftet som möjligt.

Sökningar i CINAHL med sökord i olika kombinationer som MH och ”All text” gav otillfredsställande resultat i form av för få träffar. I den slutgiltiga sökningen behandlades endast ”Dementia” som MH och övriga sökord som ”All text” i Cinahl.

I PsycInfo söktes samtliga sökord i ”Anywhere”. Sökningar med sökord i olika kombinationer som Major Subject [MJSUB] och Subject Headings [MAINSUBJ] utfördes vilket resulterade i sämre antal relevanta träffar. Därav selekterades sökningar med samtliga sökord som ”Anywhere”, vilket inte hade någon inverkan på resultatet.

Författarna har med hjälp av engelskt-svenskt lexikon tolkat attitude som ett synonymbegrepp till inställning och vårdetik och därför använt attitude som sökord. Ett alternativ hade varit att använda ett annat sökord men attitude gav ett tillfredsställande resultat med antal sökträffar och relevans.

Användandet av den booleska operatorn AND i kombination med sökorden nurse och nursing anses kunna varit en svaghet i studien. Att kombinera sökorden med OR, alternativt använt sökordet nurse* skulle kunnat påvisa ett bredare sökresultat och skulle kunnat vara ett lämpligare tillvägagångssätt.

Sökningar i databasen PubMed genomfördes med samtliga ord som Medical Subject Headings [MeSH] i alla kombinationer. Även sökningar med Nurse* trunkerat implementerades för att öka kvantiteten av träffarna men resulterade i sökträffar som saknade relevans till syftet. Slutresultatet när samtliga sökord kombinerades utmynnade i en sökträff som exkluderades som extern dubblett. Enbart inkludering av två databaser skulle kunna ses som en svaghet men tillfredställande sökresultat uppnåddes likväl.

(18)

18 Klinisk betydelse

I framtiden kommer sjuksköterskan att möta patienter med demenssjukdom oavsett verksamhet. Skapandet av relation med patienten genom kommunikation och bemötande är grundläggande för en god personcentrerad omvårdnad. I denna studie betonas behovet att förbättra demensvård genom kontinuerlig teoretisk och praktisk fortbildning samt reflektioner individuellt eller i grupp. Litteraturstudien utfördes med förhoppning att leda till ökad kvalité av demensvård kan resultera i förbättrad patientsäkerhet i framtiden.

Förslag till fortsatt forskning

Det framkom vid databassökningen att det existerar forskning rörande faktorer som inverkar på sjuksköterskors omvårdnad till patienter med demenssjukdom. En av artiklarna påvisade en mer positiv inställning till demensvård i kommunal vård än i landsting. Därav föreslås ett intressant framtida forskningsområde att granska skillnader i faktorer som inverkar omvårdnaden i kommunal kontra landsting.

Slutsats

(19)

19

Referenslista

* = Artiklar i resultat

Alzheimer´s Disease International [ADI], October 2015. World Alzheimer Report 2015. https://www.alz.co.uk/research/world-report-2015

Beauchamp, T.L. & Childress, J.F. (2009). Principles of Biomedical Ethics. Uppl. 5 New York: University Press

Chenoweth, L., King, MT., Jeon, YH., Brodaty, H., Stein-Parbury, J., Norman, R., Haas, M. & Luscombe G. (2009) Caring for Aged Dementia Care Resident Study (CADRES) of person-centred care, dementia-care mapping, and usual care in dementia: a

cluster-randomised trial. The Lancet Neurology, 8, 317-325. doi:10.1016/S1474-4422(09)70045-6

*Cleary, J. & Doody, O. (2016). Nurses ‘experience of caring for people with intellectual disability and dementia. Journal of Clinical Nursing, 26, 620–631. doi: 10.1111/jocn.13431

Colomer, J. & de Vries, J. (2016) Person-centred dementia care: a reality check in two nursing homes in Ireland. Dementia, 15 ,1158-1170. dx.doi.or

Cooney, A., Hunter, A., Murphy, K., Dympna, C., Devane, D., Smyth, S., Dempsey, L., Murphy, E., Fionnuala, J. & O´Sheag, E. (2014). ´Seeing me through my memories´: a grounded theory study on using reminiscence with people with dementia living in Long-term care. Journal of Clinical Nursing, 23, 3564-3574. doi: 10.1111/jocn.12645

Corley, C.M., Minick, P., Elswick, R.K. & Jacobs, M. (2005). Nurse Moral Distress and Ethical Work Environment. Nursing Ethics, 12(4), 381–390. doi: 10.1191/0969733005ne809oa *de Vocht, H., Hoogeboom, M., van Niekerk, B. & den Ouden, M. (2015). The Impact of Individualized Interaction on the Quality of Life of Elderly Dependent on Care as a Result of dementia: A Study with a Pre-Post Design. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 39, 272–280 doi: 10.1159/000371874

Edberg, A-K., Bird, M., Richards, DA., Woods, R., Keeley, P. & David-Quarell, V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: nurses ‘experience in Australia, Sweden an United Kingdom. Aging and Mental Health, 12, 236-243. doi: 10.1080/1360786701616374 Ewards, S. (2011). Is there a distinctive care ethics?. Nursing Ethics, 18 (2), 184–191. Eriksson, K. (1995). Vårdandets idé. Stockholm: Liber Utbildning.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Hasson, H. & Arnetz, J. E. (2007). Nursing staff competence, work strain, stress and satisfaction in elderly care: A comparison of home-based care and nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 17(4), 468–481. doi:10.1111/j.1365- 2702.2006.01803

(20)

20

Results of a postal survey. International Journal of Nursing Studies, 50, 1219-1228. doi: 10.1016/j.nurstu.2012.02.016

*Hynninen, N., Saarnio, R. & Isola, A. (2014). The care of older people with dementia in surgical wards from the point of view of the nursing staff physicians. Journal of Clinical

Nursing, 24, 192-201. doi: 10.1111/jocn.12669

*Ko, A., Takasaki, K., Chiba, Y., Fukahori, H., Igarashi, A., Takai, Y. & Yamamoto-Mitani, N. (2012). Aggression Exhibited by Older Dementia Clients Toward Staff in Japanese Long-Term Care. Journal of Elder Abuse & Neglect, 24 (1), 1-16. doi:

10.1080/08946566.2011.608041

Lee, S., Chaudhury, H. & Hung, A. (2014). Exploring staff perceptions on the role of physical environment in dementia care setting. Dementia, 15(4), 743-755. doi: 10.1177/1471301214536910

*Lillekroken, D., Hauge, S. & Slettebø, Å. (2015). “Saluting” perceived sense of coherence in people with dementia by nurses”. Journal of Public Mental Health, 14 (3), 149-158. doi: 10.1108/JMPH-10-2014-0042

Mannix, J., Wilkes, L. & Daly, J. (2015). ´Good ethics and moral standing: a qualitative study of aesthetic leadership in clinical nursing practice. Journal of Clinical Nursing, 24, 1603-1610. doi: 10.1111/jocn.12761

McCormack, B., Rycroft-Malone, J., DeCorby, K., Hutchinson, A., Bucknall, T., Kent, B. & Wilson, V. (2013). A realist review of interventions and strategies to promote evidence-informed healthcare: A focus on change agency. Implementation Science, 8, 107. doi:10.1186/174859088107

McPherson, S., Hiskey, S. & Alderson, Z. (2015). Distress in working on dementia wards – A threat to compassionate care: A grounded theory study. International Journal of Nursing

Studies, 53, 95-104. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.08.013

Morgan, D., Kostenuik, J., O´Conell, Y., Bello-Haas, V., Stewart, N., Karunanayake, S. & Karunanayake, C. (2015). Dementia-related work activities of home care nurses and aides: Frequency, perceived competence, and continuing education priorities. Educational

Gerontology, 42 (2), 120-135. doi: 10.1080/03601277.2015.1083390

Mullan, A-M., & Sullivan, A-K. (2016) Positive attitudes and person-centred care predict of sense of competence in dementia care staff. Aging & Mental

Health,20,407-414.doi.org/10.1080/13607863.2015.1018865

Norstedts Engelsk-Svenska ordbok professionell (2010). Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB

*Ostaszkiewicz, J., Lakhan, P., O’Connell, B. & Hawkins, M. (2015). Ongoing challenges responding to behavioural and psychological symptoms of dementia. Ageing and Aged Care, 62, 506–516

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research. Generating and assessing evidence for

nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

(21)

21

Ring, R. (2013). Demensboken – Omvårdnad & Omsorg. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Schat, A., & Frone, M. (2011) Psychological Aggression at Work and Job Performance: The Meditating Role of Job Attitudes and Personal Health. Work Stress, 25, 23-40. doi: 10.1080/02678373.2011.563133

Scerri, A., Innes, A. & Scerri, C. (2015) Discovering what works well: exploring quality dementia care in hospital wards using an appreciative inquiry approach. Journal of Clinical

Nursing,24,1916-1925. doi: 10.1111/jocn.12822

Shanahan, N., Orrell, M., Schepers, A. & Spector, A. (2013). The development and evaluation of the DK-20: A knowledge of dementia measure. International Psychogeriatrics, 25(11), 1899–1907. doi:10.1017/ S1041610213001142

*Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P. & Oyebode, J. (2017). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today, 50, 119–123. doi: 10.1016/j.nedt.2016.12.015

Socialstyrelsen. (2017) Nationella riktlinjer – Vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för

styrning och ledning Artikelnummer 2017-12-4. Stockholm: Socialstyrelsen

Subramaniam P & Woods B (2012) The impact of individual reminiscence therapy for people with dementia: systematic review. Expert Review of Neurotherapeutics 12, 545–555. doi: 10.1586/ern.12.35

*Surr, C.A., Smith, S.J., Crossland, J. & Robins, J. (2016). Impact of a person-centred dementia care training programme on hospital staff attitudes, role efficacy and perceptions of caring for people with dementia: A repeated measures study. Journal of Nursing Studies, 53, 144–151. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.09.009

Svenska akademiens ordbok över svenska språket (2015). Stockholm: Svenska Akademien. uppl 14

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Järfälla: Åtta.45 Tryckeri AB

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Järfälla: Åtta.45 Tryckeri AB

*Söderlund, M., Norberg, A. & Hansebo, G. (2013). Validation method training: nurses´ experiences and ratings of work climate. International Journal of Older People Nursing, 9, 79-89. doi: 10.1111/opn.12027

(22)

22

Watchman, K. (2012) Changes in accommodation experienced by people with Down

syndrome and dementia in the first five years after diagnosis. Journal of Policy and Practice

in Intellectual Disabilities,5,65-68. doi:

dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1111/j.1741-1130.2007.00140.x

(23)

23 Bilaga 1

Författare Årtal & Land Syfte Metod Huvudresultat

Cleary, J & Doody, O. 2016

Irland

Att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt kognitiv förmåga och demenssjukdom En fenomenologisk kvalitativ studie. Datainsamling via semistrukturerad intervju Deltagare: 20 Bortfall: 9

(24)

24

Huang, H-L., Lotus Shyu, Y-I., Huang, H-L., Chen, S-T., Li, H-J., Shiu M-N & Pong, M-C. 2013 Taiwan

Att utforska faktorer relaterat till demensvård hos sjuksköterskor i olika kommunala vårdmiljöer

Kvantitativ metod. En tvärsnittsstudie med frågeenkät

Deltagare: 191 Bortfall: 47

Studien visar att sjuksköterskor med högre självförtroende hade en mer positiv inställning till demensvård och i högre utsträckning använde bedömningsinstrument för att identifiera demens hos patienter. Sjuksköterskor i hemtjänsten verkade ha en positiv attityd till demensvård. ⅓ av deltagarna bekräftade

användandet av

(25)

25

Hynninen, N., Saarnio, R &

Isola, A.

2014

Finland

Att beskriva omvårdnaden av äldre patienter med demens på en kirurgisk

avdelning ur ett

sjuksköterskeperspektiv

Kvalitativ metod med Strategiskt urval. Ostrukturerade intervjuer

Deltagare: 19

Bortfall 0

(26)

26

Ko, A., Takasaki, K., Chiba, Y., Fukahori, H., Igarashi, A., Takai, Y & Yamamoto-Mitani, N.

2012

Japan

Att utforska upplevelser hos personal som har blivit utsatta för fysisk och verbal aggression av personer med demens

Kvalitativ studie med frågeformulär

Selektivt

bekvämlighetsurval Deltagare: 242 Bortfall: 72

(27)

27

Lillekroken, D., Hauge, S & Slettebø, Å.

2015

Norge

Sjuksköterskor har en unik insikt i livet hos patienter med demens och faktorer som kan påverka patienternas känsla av sammanhang. Syftet är att belysa dessa faktorer och hur de uppfattas av sjuksköterskan

Kvalitativ explorativ studie med intervjuer i fokusgrupper.

Bekvämlighetsurval

Deltagare: 16

Bortfall: 0

Studien visade på att sjuksköterskor ofta stöttade varandra genom byte av utmanande patienter för att minska på utsagd utsatthet för mental- och psykisk trötthet relaterat till omvårdnaden

(28)

28

Ostaszkiewicz, J., Lakhan, P., O’Connell, B & Hawkins, M

2015

Australien

Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beteende- och psykologiska symtom av demenssjukdom och sjuksköterskornas strategier att hantera dessa symtom

Kvalitativ explorativ studie med deskriptiv design. Fokusgrupp intervjuer med sjuksköterskor.

Deltagare: 30

Bortfall: 0

(29)

29

Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowa, M., Bentham, P & Oyebode, J.

2017

Storbritannien

Att undersöka behovet av utbildning hos sjuksköterskor som arbetar med patienter med demens i relation till att utveckla ett interventionsprogram för att minska risken för utbrändhet hos sjuksköterskorna samt förbättra den personcentrerade vården till patienterna Kvalitativ metod. Datainsamling i form av semistrukturerad intervju i fokusgrupper med hjälp av intervjuguide bestående av fem frågor.

Deltagare: 11

Bortfall: 0

(30)

30

Surr, C.A., Smith, S.J & Robins, J.

2016

United Kingdom

Att utvärdera effektiviteten hos ett träningsprogram riktat mot sjuksköterskor inom akutsjukvård i syfte att förbättra attityder, tillfredsställelse och en känsla av omvårdnads effektivitet av vården av personer med demens

Mixed-method design. Frågeformulär & intervention Bekvämlighetsurval Deltagare: 42 Bortfall: 1

(31)

31

Söderlund, M., Norberg, A & Hansebo, G.

2013

Sverige

Att utforska sjuksköterskors erfarenhet av ett 1års metod-träningsprogram i kommunikation utförd på ett boende för personer med demens och att beskriva uppskattningen av arbetsklimatet före och efter programmet.

En ”Mixed-method” design med parallella datainsamlingsmetoder Bekvämlighetsurval

Deltagare: 12

Bortfall: 0

Sjuksköterskorna beskrev ett upplevt ökat självförtroende och bekräftande

av sin yrkesroll i

(32)

32

Vocht de, Hilde M., Hoogeboom, Marcella A.M.G., van Nieker, B & den Ouden, E.M Marjolein.

2015

Nederländerna

Att uppskatta inverkan på beteende och livskvalitet hos patienter med demens genom att utföra individualiserade 30 minuters interaktion tillfällen med en sjuksköterska Mixed-method design Semi-strukturerade intervjuer med intervention Deltagare: 13 Bortfall: 0

(33)