“ÄVEN FISKAR SOM SIMMAR LÅNGSAMT KOMMER FRAMÅT” En kvalitativ litteraturstudie om kvinnors upplevelse av återhämtningen från
utmattningssyndrom
Författare: Emelie Tellander & Hillevi Jonsson Handledare: Carina Schmidt
Titel “Även fiskar som simmar långsamt kommer framåt”- en kvalitativ
litteraturstudie om kvinnors upplevelse av återhämtningen från utmattningssyndrom
Författare Hillevi Jonsson och Emelie Tellander
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare Carina Schmidt
Examinator Marie Kirsebom
Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso-
och vårdvetenskap.
Nyckelord Utmattningssyndrom. Upplevelse av
återhämtning. Stöd från vård och familj.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Utmattningssyndrom är en allt vanligare sjukskrivningsorsak. Framför allt inom kvinnodominerade yrken. Individerna som blir utsatta för stress i yrkeslivet och privatlivet har därmed sämre tillgång till återhämtning. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Sjukskrivningar och arbetsmiljö ... 1
2.2 Definition ... 2
2.3 Hur det yttrar sig... 3
2.4 Förutsättning för återhämtning ... 4
2.5 Sjuksköterskans roll vid bemötandet av patienter med utmattningssyndrom ... 6
3.1 Hanterbarhet ... 8 3.2 Begriplighet ... 9 3.3 Meningsfullhet ... 9 4 PROBLEMFORMULERING ... 10 5 SYFTE ... 10 6 METOD ... 10 6.1 Design ... 10 6.2 Datainsamling ... 11
6.3 Urval och urvalsförfarande ... 11
6.5 Forskningsetiska aspekter ... 12
6.6 Förförståelse ... 13
7 RESULTAT ... 13
7.1 Tankar och upplevelser om återhämtningen ... 14
7.1.1 Insikt och förtvivlan ... 14
7.1.2 Kroppsliga och mentala svårigheter efter utmattningssyndromet. ... 15
7.1.3 Acceptans ... 15
7.1.4 Tacksamhet ... 16
7.2 Socialt stöd från vård och omgivning. ... 17
7.2.1 Behov av förståelse för att minska ensamhet... 17
7.2.2 Stödet från familj, arbetet och professionell vård. ... 18
7.3 Positiva förändringar och nya tankesätt ... 19
7.3.1 Medvetenhet ... 19
7.3.2 Prioritering av tid ... 19
7.3.3 Beteendeförändring ... 20
8 DISKUSSION ... 21
8.1 Metoddiskussion ... 21
8.1.1 Design, urval och urvalsförfarande... 21
8.1.3 Dataanalys ... 23
8.2 Resultatdiskussion ... 23
8.2.1 Socialt stöd från omgivningen ... 24
8.2.2 Känslor och ensamhet ... 25
8.2.3 Tillbaka till arbetet ... 26
8.2.4 Återhämtning ... 27
8.2.5 Tillvägagångssätt för ett reflekterande tänkande ... 28
8.2.6 Förslag till vidare forskning ... 29
9 SLUTSATS ... 29
10. REFERENSER ... 31
BILAGOR
BILAGA 1. Etisk egengranskning BILAGA 2. Sökschema
BILAGA 3. Kvalitetsgranskning
1 INLEDNING
Som blivande sjuksköterskor kommer vi komma i kontakt med diagnosen
utmattningssyndrom på flera plan. Dels genom att omhänderta drabbade patienter och dels risken att kollegor eller en själv kan drabbas. Personal i vård- och omsorgsyrken är i riskzonen för utmattningssyndrom, därför upplever vi att det är en sjukdom som behöver uppmärksammas så risken minskar att vänner, kollegor eller en själv drabbas. Med studien önskar vi kunna förmedla mer kunskap om hur upplevelsen är att återhämtas från ett utmattningssyndrom.
2 BAKGRUND
Europeiska arbetsmiljöbyrån (2015) rapporterar att hanteringen av psykosociala risker inom arbetslivet uppfattas besvärligare att hantera än andra risker. Sveriges arbetsplatser har fler handlingsplaner gällande förebyggande av arbetsrelaterad stress. Däremot dominerar de nordiska företagen i tidspress, jämförelse med Europas övriga länder (Europeiska
arbetsmiljöbyrån, 2015). Svår stress och anpassningsstörningar är diagnoser som ökat mest vad gäller sjukskrivning i dagens svenska samhälle. Vård och behandling med evidens saknas för dessa tillstånd vilket leder till att hälso- och sjukvården har stort behov av att stärka sina resurser att identifiera och behandla dessa typer av diagnoser (Försäkringskassan, 2017).
2.1 Sjukskrivningar och arbetsmiljö
anpassningsstörningar och stressreaktioner (Försäkringskassan, 2016). Glise, Ahlborg och Hansdottir (2012) drar slutsatsen att varken kön eller ålder är relaterat till de som söker vård för utmattningssymtom. I en rapport från Kollektivavtalade försäkringar [AFA försäkring] (u.å.) visar däremot att yrkesgrupper inom skola, vård och omsorg tar upp majoriteten av långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa. I de flesta yrkesgrupper är det kvinnor som står för den högsta andelen sjukfrånvaro och det är främst de kvinnodominerade yrkesgrupperna som har en hög andel långvarig sjukskrivning (AFA försäkring, u.å.). Forte (2017) som är ett forskningsråd för hälsa, arbetsliv och välfärd påpekar att dessa yrken har sämre arbetsmiljö än övrig arbetsmarknad.
Arbetsmiljöverket (2015:4, §4, §9) redovisar att ohälsosam arbetsbelastning med långvarig obalans mellan arbetskrav och resurser leder till ohälsa och otillräcklig återhämtning. Arbetsgivarens skyldigheter är att bedöma befogenheter och arbetsuppgifter arbetstagarna förses med samt åtgärda risker kopplade till arbetsbelastningen. Exempel på skyldigheter är att minska mängden arbete, skapa möjligheter till återhämtning, öka bemanningen i
arbetsteamet, utveckla nya arbetssätt eller variera arbetsuppgifterna. Arbetstagaren ska även förses med förutsättningar att uppmärksamma arbetsgivaren om bristfälliga resurser och höga krav (Arbetsmiljöverket, 2015). Detta för att individen ska uppnå en känsla av sammanhang kring sin situation, vilket beskrivs i studiens teoretiska referensram.
2.2 Definition
Utmattningssyndrom har en egen diagnoskod från ICD-10 som betecknas F 438A (Institutet för stressmedicin [ISM], 2017a).För att sätta diagnosen utmattningssyndrom finns
diagnoskriterier som ska uppfyllas. Bland kriterierna nämns sömnstörningar,
koncentrationssvårigheter, känslomässig labilitet och påtaglig trötthet. Vid utförande av diagnostiken finns skattningsskalor och formulär till hjälp (ISM, 2017a). Wahlberg, Peterson, Besér, Nygren och Åsberg (u.å) utvecklade Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 (KEDS) vilket är ett självskattningsformulär som skattar benägenheten att drabbas av
utmattningssyndrom. Den synliggör det nuvarande hälsotillståndet med hjälp av påståenden inom bland annat minne, kroppslig uttröttbarhet, återhämtning, överkänslighet för
sinnesintryck, upplevelse av krav och irritation. De personer som får över 18 poäng är i riskzonen. Besér et al. (2014) framhäver KEDS tillförlitlighet genom en studie som indikerar markanta skillnader i resultatet mellan friska individer och de med utmattningssyndrom. Friska personer som fyller i enkäten får låga poäng medan de med utmattningssyndrom får desto högre poäng. Det framkommer även att självskattningsformuläret inte ska vara någon betydande skillnad mellan kön.
2.3 Hur det yttrar sig
Utveckling av en stress- och utmattningsprocess inleds vanligen med en intensiv och
(Almén, 2017). ISM (2018) framhäver att när en person med utmattningssyndrom upplever stress yttrar sig fler symtom som är ihållande och uttalande. Kroppsliga besvär som
framträder är exempelvis spänningshuvudvärk/migrän, yrsel, tryck över bröstet,
hjärtklappning eller orolig mage. De kognitiva symtomen avspeglas då personen har svårt att hålla en röd tråd i tankar eller samtal, det logiska tänkandet fallerar och minnet kan påverkas markant. Slutligen uppträder de psykiska besvären genom ångest, oro, panikångestattacker, hopplöshet och nedstämdhet som även kan omfatta dödsönskan (ISM, 2018).
Happell et al. (2013) identifierar och får perspektiv på sjuksköterskeyrkets stressorsaker. Det framkommer att sjuksköterskor upplever stress i arbetsmiljön på grund av brister i
arbetsbelastningen samtidigt som det tillkommer mer och mer arbetsuppgifter de förväntas göra. Exempel på detta är användning av specialutrustning, utbildning av studenter, engagera andra professioner i patienter, bemötandet med anhöriga, skiftarbete, överlämningsarbetet och ytterligare arbetsuppgifter som inte kräver legitimerad sjuksköterska. Tillslut kan även mindre situationer som avlägsen parkering till arbetsplatsen upplevas som en stressor.
2.4 Förutsättning för återhämtning
Kognitiv nedsättning, det vill säga minne- och koncentrationssvårigheter som uppkommer vid utmattningssyndrom går att förbättra långsiktigt (Malmgren Gavelin et al., 2018). Fysisk konditionsträning visar direkt förbättring, men ändå framkommer ingen vidare utveckling vid uppföljning. Däremot vid kognitiv träning kvarstod förbättring av de kognitiva funktionerna ett år efter avslutad behandling. ISM (2017b) skriver att Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en terapiform som kan hjälpa vid stressrelaterade problem. Den utgår ifrån individens
problematik och identifierar vad som orsakar stressen för att sedan kunna hitta lösningar. Terapin fokuserar på känslor, tankar och beteenden som berör välbefinnandet. De skriver även att samtalsterapi kan vara aktuellt vid återhämtningen.
I många fall behövs hjälp att återhämtas från utmattningssyndromet (ISM, 2017b). Effekten av att behandla diagnosen med läkemedel finns det inga bevis på. Däremot kan personen vara i behov av antidepressiva läkemedel då det är vanligt förekommande med depression eller ångestproblematik samtidigt. Behandling som istället finns för att kunna återhämta sig från utmattningssyndrom är att fokusera på återhämtningen genom exempelvis fysisk aktivitet, sömn och stresshantering. Det är av stor vikt att den drabbade personen skapar rutiner. Det kan vara att gå och lägga sig samt stiga upp samma tidpunkt varje dag eller att avsätta
regelbunden tid för fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten leder till att man sover bättre, blir piggare och ökar välmående. För att få struktur i vardagen och lära sig att prioritera det som är bra för individen själv är att gå på stresshanteringskurser. Personen får där lära sig olika avslappningstekniker, hur man får struktur i vardagen och vad personen bör prioritera i sin vardag (ISM, 2017b).
Volpato, Innocente Banfi, Valota och Pagnini (2018) hävdar att stress i arbetsmiljön kan minskas genom medvetet tankesätt och andningsträning. Blir en individ medveten om
andningen, vidgas ens perspektiv och problemlösningsförmågan blir bättre vilket innebär att det blir lättare att hantera stressiga situationer. Det är även av stor vikt att få möjlighet till reflektion med sina kollegor, där de kan diskutera och reflektera kring problem som uppstått under dagen. Via reflektion bildas medvetenhet om tankar och känslor som vidare kan minska risk för utmattningssyndrom (Volpato et al., 2018). Kärkkäinen, Saaranen och Räsänen (2018) hävdar att symtom av ökad stress bör uppmärksammas och förhindras vilket kan innebära att personen klarar sig bättre på arbetet. Däremot är ändrade arbetsförhållanden otillräckliga när personer med utmattningssyndrom återgår till sitt arbete. Individerna är även i behov av att ändra sitt eget arbetssätt. Det behövs strategier för att hantera arbetet och hanteringen av arbetstid. Författarna till artikeln beskriver att det är viktigt att de som återgår till arbetsplatsen efter sjukskrivning får stöd till att förstå sin situation. Arbetsgivarens information om hur vägen tillbaka till arbetsplatsen ska gå till och vad som ska förändras är angelägen för en god övergång. Dock kan en långsiktig plan vara svårplanerad då
återhämtningen är oförutsägbar och det är därför viktigt att utvärdera under tiden (2018).
Dam, Keijsers, Eling och Becker (2012) belyser att personer som tidigare erfarit
utmattningssyndrom och längre inte uppfyller kriterierna för diagnosen fortfarande upplever trötthet, utmattning och vissa symtom på depression. Författarna menar att kunskapen av följderna är viktig att åskådliggöra då symtom kommer finnas kvar vidare efter
återhämtningen av utmattningssyndromet.
stressorer kan den drabbade själv identifiera lösningar som kan leda till förbättring och minskad risk för utmattningssyndrom. En person som drabbats av utmattningssyndrom kan känna sig instabil (Dahlberg & Segesten, 2010) Personen tappar sin känsla av sammanhang i vardagen. För att som sjuksköterska kunna öka patientens begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet till sin situation är det viktigt att göra patienten delaktig. Enligt Rehn (2015) är det viktigt att vårdpersonalen vägleder patienten in på det spår som förmår patienten bäst. Sjuksköterskan bör hjälpa individen till att förstå sin situation för att skaffa viljan att ta ansvar över den vård och de förändringar som behövs för att återhämtas. Det är av stor vikt att sjuksköterskan berättar betydande information om vad patienten själv kan göra. Dels för att patienten ska vara delaktig i sin vård men även för att de behöver bli medvetna om vad som orsakat tillståndet och vad för komplikationer som kan uppstå.
3 TEORETISK REFERENSRAM
Studien grundar sig i upplevelsen av återhämtning från ett utmattningssyndrom. För att öka förutsättningen till återhämtning är det viktigt att känna en känsla av sammanhang: KASAM. Delbegrepp inom KASAM är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet (Willman, 2014). Alla tre begreppen är viktiga för att kunna uppnå en känsla av sammanhang. Enligt Langius- Eklöf och Sundberg (2014) grundades teorin av Aaron Antonovsky som utförde studier vilka skapade funderingar om hälsans ursprung. Författarna förtydligar att upplevelsen av hälsa är personlig och grundar sig i individens förutsättningar att möta påfrestningar. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet bildar en sammanflätad helhet till en känsla av sammanhang i sin tillvaro. Väsentliga faktorer till att uppnå hälsa är de generella motståndsresurserna från barndom och sociala rollerna hos individen samt upplevelsen av graden KASAM - känsla av sammanhang. Det skildrar personens grundförmåga att hantera och anpassa sig till
sjuksköterska kan det vara svårt att höja graden av KASAM hos en patient med
utmattningssyndrom eller annan sjukdom. Det är då viktigt att anpassa omvårdnaden till så begripligt, hanterbart och meningsfullt som möjligt. Det underlättas genom att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter de resurser som patienten erhåller för att främja och stimulera återhämtning (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014).
Antonovsky (2005) hävdar att individer som erhåller en hög KASAM har förmågan att identifiera och förstå den påfrestande händelsens karaktärsdrag och gör omständigheten till en sporrande utmaning. Genom förståelse och gemenskap underlättas känslan av hanterbarhet i situationer som inträffar, bra som dåliga. Antonovsky syftar på att meningsfullhet är den mest betydelsefulla komponenten. Upplevs inte meningsfullhet är risken stor att verken begriplighet eller hanterbarhet av situationen inte uppnås. Om personen istället anser händelsen som meningsfull finns chansen att både begriplighet och hanterbarhet ska utvecklas. För att kunna hantera påfrestande omständigheter krävs förståelse, struktur och motivation att påverka sin hälsa och livskvalité. Dahlberg och Segesten (2010) anser att gemenskap till andra människor bidrar till styrka hos de enskilda individerna, exempel att våga stå på sig och prioritera utifrån eget behov.
3.1 Hanterbarhet
För att kunna hantera situationer i livet behövs inre och yttre resurser hos personen. Det i sin tur leder till en hanterbarhet. En inre resurs kan exempelvis vara självständighet, där personen har tillräckliga resurser för att kunna hantera sin egen situation och sitt liv. En sjuksköterska som ska handleda en patient till självständighet agerar genom att framhäva de resurser och förmågor personen har men inte reflekterat kring (Elgán & Fridlund, 2014).
3.2 Begriplighet
Langius- Eklöf och Sundberg (2014) menar att en större upplevelse av begriplighet angående omvärlden formar individens förmåga att hanterar svåra situationer. Förmedlas tydlig
kunskap och kommunikation om situationen, skapas en betydelsefull begriplighet till varför symtom som hjärtklappning eller minnessvårigheter inträffar när man återhämtar sig från utmattningssyndrom.
3.3 Meningsfullhet
Upplevelsen av meningsfullhet varierar individer emellan. Det kan även variera för den enskilda människan, beroende på levnadsförhållanden eller tidsperioder i livet den befinner sig i så som innan, under tiden eller efter utmattningssyndrom. Att finnas i ett sammanhang tillsammans med andra skapar mening och ger innebörd i livet. Utan detta upplevs allt
meningslöst, vilket till slut bidrar till svårigheter att klara av vardagen (Dahlberg & Segesten, 2010).
4 PROBLEMFORMULERING
Sjukskrivningar på grund av utmattningssyndrom framkommer oftast hos personer med mer människokontakt. Framförallt inom kvinnor dominerande yrkesgrupper såsom vård och omsorg eller skola. Diagnoser som svår stress och anpassningsstörningar har ökat mest vad gäller sjukskrivningar i dagens svenska samhälle. Utmattningssyndromet uppkommer dels på grund av individens arbetssituation och dels på grund av obalans mellan stress och
återhämtning. Vid återhämtningen och återgången till arbetet kan det vara svårt med nya strategier för att hantera sin vardag och sitt arbete. Återhämtningen är oförutsägbar och svårplanerad, det är därför risk att återinsjukna i ett utmattningssyndrom. För att minska risken behövs mer evidensbaserad kunskap för att belysa de personer som blir drabbade av utmattningssyndrom och hur de upplever sin återhämtning från sjukdomen. Sjukvården är därför i behov av att stärka sina resurser kring detta område för att kunna behandla
patienterna. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som verktyg kan hjälpa de drabbade personerna att komma tillbaka till vardagen. Författarna vill genom studien undersöka upplevelser hos kvinnor som återhämtar sig från utmattningssyndrom.
5 SYFTE
Vårt syfte är att belysa kvinnors upplevelse av återhämtning från ett utmattningssyndrom inom riskyrken.
6 METOD 6.1 Design
Graneheim (2017) menar att genom en induktiv ansats kommer textmaterialet kunna
analyseras och utvecklas till en tolkning av andras synsätt samt finna mönster av upplevelsen. Självbiografier i form av böcker valdes som metod till studien. Detta eftersom syftet till studien är att belysa kvinnors upplevelse av återhämtningen från ett utmattningssyndrom. Genom självbiografier berättar författarna om sina upplevelser kring utmattningssyndromet och på så vis utvecklas studien från att inneha data till att besitta en teoretisk förståelse och slutsats inom ämnet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
6.2 Datainsamling
Segesten (2017) förmedlar att självbiografier utgår ifrån författarens egna upplevelser och erfarenheter och lämpar därför till syftet i uppsatsen. Litteratursökningen gjordes under våren 2019 på databasen Libris vilket är ett nationellt bibliotekssystem. Initialt användes sökorden utmattningssyndrom* och självbiografi* där svenska språket samt bok valdes för att precisera sökningen. Det framkom 14 träffar varav fyra självbiografier inkluderas. Vid ett annat tillfälle användes även sökord som biografi* utbränd* och burn out* som medförde ytterligare en självbiografi. Sökschema finns i bilaga (Bilaga 2).
6.3 Urval och urvalsförfarande
Friberg (2012) framhäver kvalitet genom att avgränsa sökningen och därför välja bort eller behålla texter för analys. Med inklusionskriterier och exklusionskriterier kunde författarna till studien hitta relevant litteratur. Inklusionskriterier för studien är att dem självbiografiska böckerna ska vara skrivna på svenska och av kvinnor som själva genomgått
åtta år. Urvalsförfarandet resulterade till fem självbiografier som har kvalitetsgranskas med hjälp av Segesten (2017) förtydligande av granskning. Kvalitetsgranskningen redovisas i bilaga (Bilaga 3).
6.4 Dataanalys
Studien har en manifest kvalitativ innehållsanalys (Kristensson, 2014a). Analysen börjar med att data som framkommer ska organiseras (Polit & Beck, 2017). Detta utförs genom att författarna till studien var för sig skriver ner citat, meningar och ord som finns i
självbiografierna, med fokus på kvinnornas upplevelse av återhämtningen efter diagnostiserat utmattningssyndrom. Data skrivs sedan in i ett kodningsschema som delar upp data till koder (Polit & Beck, 2017). Materialet kommer därefter analyseras och jämföras med varandra för att kunna utmynna i subkategorier och kategorier med god kvalitet till resultatet i studien (Thorén- Jönsson, 2017). Exempel på analysprocessen se bilaga (Bilaga 4). Friberg (2012) betonar att självbiografierna parallellt med analysen ska kvalitetsgranskas för att bedöma att texterna är väsentliga och relevanta till uppsatsens resultat.
6.5 Forskningsetiska aspekter
Självbiografierna i studiens resultat har givit sitt samtycke enligt upphovsrätten att
allmänheten får ta del av verket när de publicerade böckerna (Sveriges Riksdag, 2018). Etiska överväganden bör alltid göras vid utförande av vetenskapliga arbeten (Sandman &
risken för egen tolkning. Studien kommer sedan publiceras i en offentlig databas
(Helsingforsdeklarationen, 2018). För att stärka studiens pålitlighet är det viktigt att hantera informationen på ett öppet och genomtänkt sätt. Författarna till studien måste ständigt reflektera över sin förförståelse för att inte förvränga informationen eller resultatet (Priebe & Landström, 2017). En etisk egengranskning är genomförd se bilaga (Bilaga 1). Det
framkommer att studien ej behöver prövas av den regionala prövningsnämnden.
6.6 Förförståelse
Fridlund och Mårtensson (2017) skriver att förförståelse är en viktig del i den subjektiva analysprocessen. Förförståelsen behövs för att få fram ett resultat eftersom en induktiv metod används. Det betyder att ingen information som hittas är förutbestämd (Fridlund &
Mårtensson, 2017). Förförståelse innebär bland annat tidigare erfarenhet och förutfattade meningar, som både kan vara till fördel och nackdel eftersom det kan påverka våra tolkningar till studiens resultat (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Förförståelsen som författarna har är att det finns stor risk att drabbas av utmattningssyndrom, speciellt i vårdyrket där författarna har mött på det bland sina kollegor. Att återhämta sig tar lång tid och kräver stora förändringar både på arbetet och i hemmet.
7 RESULTAT
Tabell 1. Huvudkategori och subkategori
Huvudkategori Subkategori
Tankar och upplevelser om återhämtningen
- Insikt och förtvivlan
- Kroppsliga och mentala svårigheter efter utmattningssystemet.
- Acceptans - Tacksamhet
Socialt stöd från vård och omgivning. - Behov av förståelse för att minska ensamhet
- Stödet från familj, arbete och professionell vård
Positiva förändringar och nya tankesätt - Medvetenhet - Prioritering av tid - Beteendeförändring
7.1 Tankar och upplevelser om återhämtningen 7.1.1 Insikt och förtvivlan
När verkligheten kom ikapp startade många funderingar kring varför författarna hamnat i den situation de gjort. Varför de tagit på sig så mycket ansvar och arbete, som sedan lett till utmattningssyndrom. Det var tufft att bli medveten om val i livet som orsakat detta tillstånd och insikten att det berodde på en själv. Funderingarna kunde leda till stora frågor kring yrkesval och partnerskap (Andersson, 2016; Holmgren, 2014). Majoriteten av författarna arbetade inom omsorgsyrken med främst människokontakt och hög arbetsbelastning, vilket var en bidragande faktor till utmattningssyndromet.
Att se sig själv i vitögat och fundera på varför man gjort på ett visst sätt. Vad står det för, att ta på sig allt som går att ta på sig. Att aldrig vila. Att inte alla i familjen tar lika stort ansvar utifrån sin förmåga. Det kanske gör ont att inse att man har ett eget val. (Andersson, 2016, Mitt ansvar)
hjärnan hade tagit skada. En del var förtvivlade över den tid det kommer ta att återhämta sig medan andra förstod att det är tiden som läker. Vissa upplevde att de förlorat tid och år av sitt liv. Det var svårt att se ett slut på återhämtningen och ett nytt liv med en ny identitet.
Tankarna och oron som ständigt inträffade medförde en otrolig trötthet (Holmgren, 2014; Hedin, 2011; Hansson, 2014; Andersson, 2016; Svärd, 2016). ”Det allra svåraste med att komma tillbaka till arbetet är identiteten. Det är en sorg att inte kunna vara den ”gamla Birgitta”. Komma tillbaka och känna tydliga begränsningar. Det känns som om jag har förlorat något.” (Hedin, 2011, s.31)
7.1.2 Kroppsliga och mentala svårigheter efter utmattningssyndromet.
Första tiden på sjukskrivningen och återhämtningen var författarna otroligt trötta både fysisk och psykiskt. De kunde uppleva svårigheter att utföra vardagliga sysslor eller att minnet kunde svika och orsaka minnesluckor. Det var svårt att hantera sin vardag och allra minst en stressig situation. Att själva lägga upp en plan för återhämtningen var svårt och dem satte orimliga krav på sig själva vilket inte gynnade dem (Andersson, 2016; Holmgren, 2014; Svärd, 2017; Hansson, 2014). Med tiden uttrycker en författare sig tillslut finna tillit, styrka och tro i sin egen kraft igen (Hansson, 2014). ”Dagen efter låg jag i fosterställning och grät, och panikattackerna avlöste varandra. Kroppen är helt slut och det finns absolut ingen som helst energi. Allt blir en kamp eftersom allt blir så jobbigt.” (Andersson, 2016, Hötorget)
7.1.3 Acceptans
infunnit sig i att utmattningen inte kommer att pågå för evigt, insåg de behovet av
återhämtning och vila. Detta gav dem ro i sinnet och fick dem att må bättre (Svärd, 2016; Andersson, 2016, Hedin, 2011). ”Jag har hatat min situation men till sist accepterade jag att jag var sjuk och behövde vila och återhämtning.” (Svärd, 2016, s.98)
Längtan tillbaka till arbetet blev en tendens att skynda på återhämtningen i tron om att det skulle bli bättre, vilket senare ledde till ett behov av att backa tillbaka igen. När författarna drabbades av motgångar i sin återhämtning kunde en känsla av att stå och stampa infinna sig. Efter att de insåg att motgångarna inte pågår för evigt och att nästa dag förhoppningsvis blir bättre blev det lättare att hantera situationen (Andersson, 2016; Holmgren, 2014; Svärd, 2017). ”Tålamod och acceptans har varit min svagaste sida under hela sjukdomsperioden och en anledning till att jag gång på gång fått ta ett steg tillbaka.” (Holmgren, 2014, s.58)
7.1.4 Tacksamhet
Vid återblick på återhämtningens gång och svårigheterna de utsatts för, vill ingen av
författarna utsättas för det igen men heller inte få det ogjort. Utmattningssyndromet har givit dem möjlighet till ny livssyn, förmåga att känna sig själv och att förändra sitt ohälsosamma beteende. De upplevde att en ny tillvaro infann sig med möjligheten att prioritera sig själva och sådant de mår bra av. Att vara extra stresskänslig ses inte som ett hinder utan som en positiv förmåga att slippa ohanterbar stress (Svärd, 2016; Andersson, 2016; Hansson, 2014; Holmgren, 2014; Hedin, 2011).
7.2 Socialt stöd från vård och omgivning. 7.2.1 Behov av förståelse för att minska ensamhet
I många fall upplever författarna rädsla för att visa sig sårbara. Flertalet gånger var det svårt för hjärnan att sortera intryck från ljud och ljus som kunde medföra att de höll sig undan från andra människor och folksamlingar. De antog att deras nära och kära inte förstod situationen författarna befann sig i eftersom de själva hade svårt att förstå sin egen situation. Detta resulterade till en ensamhet hos individerna för att de drog sig tillbaka. Både författarna och nära och kära slutade att höra av sig till varandra. Det upplevdes sorgligt men gav samtidigt en lättnad att slippa vara social (Svärd, 2017; Andersson, 2016; Hansson, 2014; Holmgren).
Tre av författarna upplevde oro och rädsla att bli felbedömda av vården. Resultatet blev att de drog sig för att söka vård över sitt tillstånd. De var även oroliga att behöva bli sjukskrivna. Sjukskrivningen medförde en förlust av sin identitet och ett stort misslyckande, vilket många av författarna upplevde besvärande. De hade tidigare varit självständiga och hårt arbetande, men visade sig nu sårbara. Att inte ha ett arbete att komma till dagligen medförde en stor ensamhet (Svärd, 2017; Hedin, 2011; Holmgren, 2014). Två av författarna var rädda för att komma tillbaka till arbetet och de krav som ställs (Andersson, 2016; Hansson, 2014).
7.2.2 Stödet från familj, arbetet och professionell vård.
Att få bra stöd från vården och vara delaktig i sin egen vård upplevdes viktigt. Författarna behövde känna tillit till sin omgivning och höra att de var förstådda. Det var viktigt att få stöd och rådgivning från olika professioner eftersom de själva inte visste hur de skulle hantera sin situation och hur mycket de kunde pressa sig själva. Att få hjälp med metoder för att kunna varva ner och minska intryck och tankar eller för att kroppen och själen ska kunna börja samarbeta igen. Det var även viktigt att få vetskap om vad som konsumerar energi och hitta det som ger energi. De kände ett behov att låta sig bli omhändertagna av både vården och familjen och våga visa sig sårbara (Holmgren, 2014; Hedin, 2011; Svärd, 2017; Andersson, 2016; Hansson, 2014). ”Stöd från nära och kära har varit obeskrivligt viktig. Jag inser att jag har haft tur som haft bra kontakt med både vården och Försäkringskassan.” (Andersson, 2016, Stöd)
(Hansson, 2014). ”Utmattningssyndromet har gjort att jag har varit tvungen att börja lita på min omgivning och att andra har styrka när jag är sårbar.” (Svärd, 2016, s.135)
7.3 Positiva förändringar och nya tankesätt 7.3.1 Medvetenhet
Nödvändighet att bli medvetenhet i nuet har sakta utvecklades hos flera av författarna. Inledningsvis tog det lång tid att åstadkomma medvetenhet och fokus på nuet men under tidens gång bidrog det till en trygghet att kroppen automatiskt slappnar av. Kvinnorna slutade stressa mot framtiden och accepterade istället sitt mående för dagen, vilket i sin tur innebar att de kunde vara mer närvarande i sin familj samt hantera sin ångest (Svärd, 2016;
Andersson, 2016; Holmgren, 2014; Hansson, 2014). En av författarna beskriver det som om hon funnit ett lugn hon aldrig tidigare känt (Hansson, 2014).
Många gånger har jag kommit på mig själv med att kämpa emot, jag ville inte ha de där jobbiga känslorna i kroppen och hela tankeverksamhet har gått åt till att jag inte vill. Samma stund som jag istället tar hand om känslan och accepterar att det just nu känns så här lättar också smärtan och obehaget i kroppen. (Holmgren, 2014, s.59)
7.3.2 Prioritering av tid
Vila och läkning efter utmattningssyndromet tog lång men nödvändig tid. Genom att planera sin tid för vila motiverades de att utföra någon form av aktivitet. Prioriteringen att skärma av sig innebar att de var tvungna att tacka nej till flertalet roliga saker (Andersson, 2016;
Alla som säger: åh, är du hemma, då kan du passa på att måla, städa, läsa, träna gå på museum, gå på utställningar o.s.v. Men nej! Det kan jag inte! Jag har inte
semester, jag är sjuk! Jag vet, jag ser inte sjuk ut. Men hur ska man se ut när man är utmattad? … Jag kommer inte och hälsar på er. Det går inte. Det betyder inte att jag inte vill. Det går faktiskt inte. (Andersson, 2016, Myrsteg)
7.3.3 Beteendeförändring
Det var ingen tvekan om att personerna på något vis skulle skapa en vardag de kunde hantera igen. Men det krävdes stora förändringar. Det upplevdes som en balansgång att kunna avgöra hur mycket det gick att ta på sig och lika avgörande var det att känna av orken när det blev dags att arbeta. De behövde finna insikt och acceptera att kraften ska komma inifrån dem själva. Ett recept från en läkare skulle inte medföra en hållbar lösning. Acceptera att situationen inte är för evigt gjorde att tunga stenar togs bort från deras axlar. För att öka förutsättningarna till att kunna bli frisk behövde kvinnorna sluta lyssna på sitt dåliga samvete och börja prioritera sitt eget välmående. En beteendeförändring, byta tankemönster och ändra fokus var nödvändigt. Byta ut alla måsten till vill samt vetskapen att göra aktiva val att avstå eller utföra vissa handlingar var av stor betydelse och gav känsla av hanterbarhet (Andersson, 2016; Svärd, 2017; Hedin, 2011; Hansson, 2014; Holmgren, 2014). ”Utmattningssyndromet gjorde att jag förstod att för att få till en långvarig och framför allt en hållbar förändring i mitt liv var jag i behov av en beteendeförändring som startade hos mig. Inne i mig själv.” (Svärd, 2017, s.26)
leva som de lärt och fortsätta att lyssna inåt (Hansson, 2014; Andersson, 2016; Holmgren, 2014). ”Jag behövde tänka om och göra annorlunda för att inte hitta mig själv igen. Jag vill inte vara som förut. Den versionen gjorde mig sjuk”. (Andersson, 2016, Sitt rätta jag).
8 DISKUSSION 8.1 Metoddiskussion
8.1.1 Design, urval och urvalsförfarande
En kvantitativ ansats till studien ansågs inte aktuell då syftet att framföra upplevelsen skulle bli problematisk och därmed skulle studien inte få det djup i resultatet som önskades. I och med det ansåg författarna till studien att en kvalitativ litteraturstudie skulle framhäva syftet optimalt. Valet att använda självbiografiska böcker ansåg författarna ge högre validitet till studien än en intervjustudie, då det skulle ställts stora krav att få fördjupad information om de intervjuades upplevelser (Rosberg, 2017). Självbiografier och personliga dagböcker är bra källor när forskaren vill undersöka personers upplevelse av exempelvis en sjukdom, i detta fall utmattningssyndrom (Forsberg & Wengström, 2016). Böckerna innehåller information och personliga beskrivningar utifrån författarnas upplevelse av sin situation. Dessvärre försvinner möjligheten att ställa följdfrågor vid användning av denna design.
Överförbarhet handlar om resultatets förmåga att överföras till andra grupper (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2017) För att lättare bedöma överförbarheten i studien är det viktigt att noggrant beskriva förhållanden som skapar kontexten vilket är förklarat under metoddelen i studien. I studien framkommer viss risk för överförbarhet då författarna endast fokuserar på vård- och omsorgspersonal. Men även andra yrkesprofessioner skulle kunna drabbas av utmattningssyndrom. Studien är även inriktad på kvinnors upplevelser, men som redan framkommit är att kön inte påverkar vem som drabbas, vilket också ger en ökad risk till överförbarhet.
8.1.2 Datainsamling
Kristensson (2014b) informerar att sökstrategi, valda böcker och granskningsprocess ska diskuteras för att lyfta fram svagheter och styrkor i studien. Vad gäller sökstrategier i studien finns en viss svaghet då endast en databas: Libris användes. Varför endast Libris användes som databas är för att den innehåller majoriteten av litteraturen från svenska bibliotek ända från år 1866 (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Sökningarna var dessutom få då endast två sökningar utfördes. På dessa två sökningar anträffade författarna till studien de fem böckerna som valdes. För att styrka trovärdigheten till att de valda böckerna kommer ge oss ett svar på syftet utförde författarna fler kombinationer i sökningarna med liknande eller samma ord, där även dem sökningarna resulterade i de valda böckerna. Författarna beskriver stegvis hur litteratursökningen och datainsamlingen gick till för att samma resultat skulle kunna uppnås av andra författare. Dessvärre är ingen av självbiografierna författade av sjuksköterskor då det inte hittades någon som var inom inklusionskriterierna, vilka är
inom i riskyrken som insjuknar i utmattningssyndrom. Självbiografin uppfyller övriga inklusionskriterier och därav ansågs även den självbiografin relevant till studien.
8.1.3 Dataanalys
Självbiografierna blev noggrant granskade och kodade med en blandning av låg och hög tolkningsgrad som utfördes utifrån guidning av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Vid utförande av hög tolkningsgrad finns risk att tolkningen påverkas av exempelvis förförståelsen. Detta ger studien en svaghet kring trovärdigheten samtidigt som en viss utsträckning av tolkning är nödvändig för att ge studiens resultat förståelse och
meningsfullhet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Thorén-Jönsson (2017) påpekar noggrannhet vad gäller analys av material i kvalitativa studier. Materialet som hittas behöver kontrolleras och jämföras med resterande källor. I studien utförs en noggrann kodning som därefter kontrolleras av båda författarna så att ingen egen tolkning utförts, för att sedan diskutera var i resultatet fyndet passar bäst. Vad som stärker metoden kring analysen av materialet är att det är fem stycken självbiografier som analyserats och jämförts mot varandra. Detta för att kunna tolka ifall varje bok var ett starkt material att tillhandahålla. Dessa metoder stärker det insamlade materialet kring trovärdighet och ger även en fördjupad förståelse till resultatet. Dessvärre var två utav böckerna utan sidnummer vilket försvårade granskningen och kodningen när författarna skulle diskutera vad de fått ut för resultat. Detta blev därav en svaghet i analysen.
8.2 Resultatdiskussion
Återhämtning, Tillvägagångssätt för ett reflekterande tänkande och Förslag till vidare forskning.
8.2.1 Socialt stöd från omgivningen
Resultatet i studien uppmärksammar vikten med bra stöd och förståelse från familjen och vården. Författarna upplevde att det var betydelsefullt med tillit och att familjen kunde förstå att personen var sjuk trots att det inte syntes kroppsligt. Enligt Verweij, Van der Heijden, Van Hooff och Prins (2017) upplever kvinnor krav och måsten hemifrån vilket ger en högre arbetsbelastning. Det var en kombination av känslomässiga krav hemma och hög arbetsbelastning på arbetet som var bidragande faktorer till att drabbas av
utmattningssyndrom. Trots att personerna i artikeln upplevde mer krav och belastning hemifrån upplevde de ändå stöttning vilket var mycket viktigt och hjälpte till vid
återhämtningen. Dessvärre fanns inget vidare stöd från kollegorna på arbetet för att förhindra utmattningssyndrom (Verweij et al., 2017). För att kunna hjälpa en annan individ att
tillfriskna ur utmattningssyndrom är det av stor vikt att den drabbade har ett sammanhang av situationen den befinner sig i. Det förutsätter upplevelse av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Upplevs inte det är det svårt att framkalla en förbättring i situationen
vårdpersonal, vilket hjälpte till en bättre meningsfullhet, begriplighet och hantering av händelsen.
Verweij et al. (2017) informerade att de drabbade kände att det var hjälpsamt att återkoppla och reflektera kring sin prestation på arbetet. Även författarna i självbiografierna upplevde en nödvändighet att kunna kommunicera om sina känslor och behov för att finna ett lugn och uppleva en meningsfullhet till situationen. På så vis fann de orsaken till varför de var stressade vilket underlättade för att kunna hantera deras situation och finna en känsla av sammanhang.
8.2.2 Känslor och ensamhet
Rutherford och Oda (2014) skriver i sin artikel att personerna med utmattningssyndrom upplevde känslor som skuld och otillräcklighet, främst på arbetet. Dem kände sig
meningslösa för att de inte orkade bidra på arbetet (Rutherford & Oda, 2014). Författarna i självbiografierna kunde också uppleva en känsla av otillräcklighet eller värdelöshet. Detta eftersom de hade svårt att utföra vardagliga sysslor och problem med att hantera sin vardag. Dessa faktorer gjorde att de tappade sin känsla av sammanhang när de inte upplevde en meningsfullhet. Hänger inte alla komponenter i KASAM samman är det svårt att skapa en mening för personen till att exempelvis förändra sin livssituation eller att vilja prioritera sig själv och sin återhämtning (Langius- Eklöf & Sundberg, 2014). Författarna framhäver inte så mycket negativa upplevelser av hemmiljön som arbetsmiljön i självbiografierna. Detta antog författarna till studien skulle nämnas mer, då även hemmiljön är en bidragande faktor till utmattningssyndromet.
inte kände sig förstådda. Vilket även var beskrivet i Rutherford och Oda (2014) artikel. Där de skrev att utmattningssyndromet ledde till ensamhet och isolering av olika anledningar (Rutherford & Oda, 2014).
8.2.3 Tillbaka till arbetet
Delade meningar om framtiden och att börja arbeta igen framkom i studien, eftersom arbetet var en bidragande faktor till deras tillstånd. En del drabbade ville snabbt tillbaka till sina arbeten medan andra inte kunde se hur de skulle klara av ett arbete igen. Norlund, Fjellman-Wiklund, Nordin, Stenlund och Ahlgren (2013) skriver i sin artikel att personer drabbade av utmattningssyndrom har olika synsätt på framtiden. Vissa ser positivt på framtiden och sitt arbete trots minskad förmåga medan andra har en negativ syn på det hela. När de flesta personerna sedan kom tillbaka till arbetet var inte målet att återgå till det förflutna utan att arbeta ur ett hållbart förhållningssätt. Dock fanns det vissa som, trots medvetenhet om att deras handlingar var orsaken till utmattningssyndromet, ändå inte ville ändra sitt
förhållningssätt till olika arbetsuppgifter (Nordlund et al, 2013). Liknande resultat framkom även ur självbiografierna, att personerna skulle skapa sig ett nytt hållbart förhållningssätt för att kunna hantera arbetet och inte återgå till det förflutna.
För att kunna återhämtas och bli en frisk människa med nya tankesätt och mönster var det viktigt för dem drabbade att ha en känsla av sammanhang för att ändra sitt beteende. Att inte fokusera på att komma tillbaka till det gamla jaget, utan att få en ny personlighet som
erkände inte när situationen ej längre var hanterbar. Detta resulterade sedan i
utmattningssyndrom (Norlund et al, 2013). Dessa krav framkom även i studien. Författarna till självbiografierna var ofta sökandes efter bekräftelse och ville veta att det de gjorde var bra. Allt ansvar de tog på sig blev tillslut för mycket vilket resulterade i en ohållbar situation som slutade med utmattningssyndrom. Det medför kunskap som en allmänsjuksköterska kan använda sig utav. Både när det kommer till att bedöma patienter men även att själva ta med sig då deras arbete är ett riskyrke.
8.2.4 Återhämtning
Svårigheter att vara närvarande och att sortera intryck från omgivningen var upplevelser som förmedlades. För att behandla denna upplevelse hade författarna kunnat testa på mindfulness. Chambers Christopher och Maris (2010) skriver att mindfulness hjälper människan att bli avslappnad och medveten om sin egen kropp. Personerna som utövar mindfulness får en ökad energi och medvetenhet, vilket resulterar i att lättare kunna hantera intryck som strömmar in från omgivningen. Kroppen utvecklar en förmåga att känna av ett behov av vila. Personen kan då känna av och lyssna på sin kropp före ett utmattningssyndrom uppkommer
(Christopher & Maris, 2010).
utmattningssyndrom på grund av att individen inte uppfyllt mening att upprätthålla sin förändring och nya livsstil.
8.2.5 Tillvägagångssätt för ett reflekterande tänkande
Författarna förmedlade upplevelse av stress över tiden det tar att återhämta sig och att de förlorat en längre tid i livet. De fick senare insikt hur deras tidigare beteende hade gjort dem sjuka och att de skulle vara tvungna att förändra sitt tankesätt. De behövde tiden det tog för att återhämta sig från den stress de utsatt kroppen för och därför sätta ut tid att skärma av sig från den hektiska omgivningen. Det gjorde det lättare att hantera deras situation och bli medveten om sig själva. Sonntag- Öström et al. (2015) undersökte främst kvinnors upplevelse av naturens påverkan i återhämtningen efter utmattningssyndrom. Till en början upplevde patienterna stress eller frustration av att vara själva i naturen samt av att tiden gick sakta när de vara ensamma utan tillgång till någon kognitiv aktivitet. Senare i studien framkommer det att patienterna fann upplevelser som sinnesro, mental närvarande, välbefinnande och fysisk avkoppling. Det gav möjlighet till en positiv och ett reflekterande tankesätt om deras liv. Att vistas i naturen gav även patienterna positiva känslor till sig själva, vilket skapade ett positivt tänkande till att förändra sitt beteende mot hälsa (Sonntag- Öström et al., 2015). Trots att det endast är två av författarna i vår studie som framhäver att just ensamhet i naturen underlättar deras återhämtning kan vi se likheter med att avskiljning och egen tid främjar alla individerna i sin utveckling till den de vill vara. Skulle det framkommit tydligare som en
behandlingsform eller förebyggande åtgärd till stress och utmattningssyndrom kan
8.2.6 Förslag till vidare forskning
Största delen av forskningen består av hur arbetsplatser till personer drabbade av
utmattningssyndrom kan hjälpa till att förhindra utmattning och vad den drabbade upplever för stöd från primärvård och arbetsplats. Stöd från arbetsplats kan exempelvis vara
företagshälsovården men även kollegor och chefer. Det skulle vara utvecklande att skapa mer kunskap om hur chefer inom riskyrken arbetar med sina anställdas återhämtning och återgång till arbetet. Även chefers upplevelse av sin utbildningsnivå inom human resource och eller kunskap inom strategisk organisering skulle innebära en vidare utveckling för riskyrkena att göra återhämtningen enklare för de med utmattningssyndrom.
Vad som inte finns så mycket om är hur personen sedan går vidare och hur livet ändrats efter rehabiliteringen. Majoriteten av självbiografierna om utmattningssyndrom skrivs av kvinnor, men vad upplever männen? Är det detsamma erfarenheter hos män som hos kvinnor? Blir kvinnor och män lika behandlade utav vården när de söker, eller bemöts de olika? Hur upplever anhöriga situationen? Det är frågor som skulle behöva bedrivas mer forskning inom eftersom utmattningssyndrom är så pass vanligt förekommande i dagens samhälle och dess krav på prestation.
9 SLUTSATS
Majoriteten av de drabbade arbetar inom vård och omsorgsyrken med mycket
människokontakt och hög arbetsbelastning, vilket blir en bidragande faktor till att insjukna. Upplevelsen vid återhämtning från utmattningssyndrom är individuell. Hur lång
återhämtningen tar och hur den upplevs är olika från person till person. Trots att
ett ultimatum att förändra sig själva. Det de inte visste var att de skulle få ett så mycket rikare och hälsosammare liv. Erfarenheterna gav dem en utveckling och förståelse till hur de
behöver förhålla sig till sig själva för att kunna uppleva en meningsfull, hanterbar och begriplig vardag igen.
En ohållbar livssituation med stress, för lite återhämtning, för mycket krav och prestationer är bidragande faktorer som ofta kan upplevas i vård och omsorgsyrken. Arbetsplatsen är
majoriteten av orsakerna till att drabbas av utmattningssyndrom. Stöd från familj och arbetsplatsen är viktiga åtgärder för att minska risken att insjukna eller lindra
utmattningssyndromet. Allmänsjuksköterskor har ett ansvar över att visa sin förståelse genom att se och lyssna på personen och dess situation. Det är även av stor vikt att vården får
10. REFERENSER
AFA försäkring. (u.å) Psykisk ohälsa. Hämtad: 2019-04-01, från https://www.afaforsakring.se/globalassets/forebyggande/analys-och- statistik/arbetsskaderapporten/ovriga-rapporter-om-arbetsskador-och-sjukfranvaro/psykisk_ohalsa_korr6.pdf
Almén, N. (2017). Stress och utmattningsproblem: Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, P. (2016). Mata inte apan: Min väg ur ett utmattningssyndrom. Stockholm: Books on Demand (BoD)
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Arbetsmiljöverket. (u.å.) Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad: 2019-04-01, från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Besér, A., Sorjonen, K., Wahlberg, K., Peterson, U., Nygren, Å., Åsberg, M. (2014).
Construction and evaluation of a self rating scale for stress-induced Exhaustion Disorder, The Karolinska Exhaustion Disorder Scale. Scandinavian Journal of Psychology, 55 (72-82) Doi:
10.1111/sjop.12088
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa. Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Patientperspektiv och livsvärld. Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dam, A., Keijsers, G., Eling, P., Becker, E. (2012). Impaired cognitive performance and responsiveness to reward in burnout patients: Two years later. Taylor & Francis Online. Doi: 10.1080/02678373.2012.737550
Duarte, J. & Pinto-Gouveia, J. (2017). The role of psychological factors in oncology nurses’ burnout and compassion fatigue symptoms. European Journal of Oncology Nursing.
Doi:https://doi.org/10.1016/j.ejon.2017.04.002
Elgán, C. & Fridlund, B. (2014). Vuxet vardagsliv. Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Europeiska arbetsmiljöbyrån. (2015). Sammanfattning: Andra Europeiska företagsundersökningen av nya och framväxande risker- ESENER-2. EU-Osha. https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/reports/esener-ii-summary.pdf/view
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att värdera kvalitativ forskning. Att göra systematiska litteratursökningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. (2017). 10 projekt om arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer. Hämtad 2019-04-04 från
Friberg, F. (2012). Tankeprocessen under examensarbetet. Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Försäkringskassan. (2016). Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Korta analyser 2016:2. Hämtad 2019-04-01, från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2017). Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning. Korta analyser 2017:1. Hämtad 2019-04-04, från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Glise, K., Jr, Ahlborg, G., Jonsdottir, H, I. (2012). Course of mental symptoms in patients with stress-related exhaustion: does sex or age make a difference? BMC Psychiatry. (12:18) doi:10.1186/1471-244X-12-18
Hansson, P. (2014). I en annan takt. I ett annat spår. Med andra ögon. Stockholm: Books on Demand (BoD)
Hedin, B. (2011). Tid av kaos: om utbrändhet och vägen tillbaka. Stockholm: Mogwai.
Helsingforsdeklarationen (2018). WMA declaration of helsinki - ethical principles for medical research involving human subject
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ Hämtad 2019- 03- 12
Holmgren, E. (2014). Våga vara rädd: En bok om utmattningssyndrom. Stockholm: Books on Demand (BoD)
Institutet för stressmedicin, ISM. (2018). Symptom på stress vid utmattningssyndrom. Hämtad den 2019-04-04 från
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/utmattningssyndrom/symptom-pa-stress/
Institutet för stressmedicin, ISM. (2017a). Diagnostik vid utmattningssyndrom. Hämtad den 2019-04-04 från https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/for-dig-som-moter-patienter/diagnostiska-kriterier-for-utmattningssyndrom/
Institutet för stressmedicin, ISM. (2017b). Råd och behandling vid UMS. Hämtad 2019-04-08 från https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/utmattningssyndrom/rad-och-behandling/.
Kristensson, J. (2014b). Uppsatsens innehåll och struktur. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kärkkäinen, R., Saaranen, T., Räsänen, K. (2018). Return-to- Work Coordinators´ Practices for Workers with Burnout. Springer Link. doi.org/10.1007/s10926-018-9810-x
Langius- Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014) Känsla av sammanhang. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Malmgren Gavelin, H., Eskilsson, T., Boraxbekk, C-J., Josefsson, M., Stigsdotter Neely, A Slunga Järvholm, T. (2018). Rehabilitation for improved cognition in patients with stress-related exhaustions disorder: RECO- a randomized clinical trial. The International Journal on the Biology of Stress, 21 (4), 279-291 doi.org/10.1080/10253890.2018.1461833
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Henricsson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Norlund, S., Fjellman-wiklund, A., Nordin, M.,Stenlund, T., Ahlgren, C. (2013). Personal resources and support when regaining the ability to work: An interview study with exhaustion disorder patients. Journal of Occupational Rehabilitation, 23(2), 270-279.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Rehn, H. (2015). Från läkarens assistent till omvårdnadsexpert. Leksell, J & Lepp, M. (red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (Första upplagan). Stockholm: Liber AB.
Rosberg, S (2017) Fenomenologi. I B, Höglund-Nielsen., & M, Granskär. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Uppl. 3:1. s.127-152). Lund:Studentlitteratur AB.
Rutherford, K & Oda, J. (2014). Family medicine residency training and burnout: a qualitative study. PMC. Doi: PMC4563612
Salminen, S., Mäkikangas, A., Hätinen, M., Kinnunen, U., & Pekkonen, M. (2015). My Well-Being in My Own Hands: Experiences of Beneficial Recovery During Burnout
Rehabilitation. Springer Link. dx.doi.org/10.1007/s10926-015-9581-6
Sandman, L & Kjellström, S. (2018). Forskningsetik. Etikboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Statens beredskap för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2018). Arbetslivsinriktade insatser vid utmattningssyndrom. Hämtad 2019-05-21 från
Segesten, K. (2017, s. 54 & 56). Användbara texter. Friberg, F. (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Sonntag- Öström, E., Stenlund, T., Nordin, M., Lundell, Y., Ahlgren, C., Fjellman-Wiklund, A., Slunga Järvholm, L., Dolling, A. (2015). “Nature’s effect on my mind”- Patients’
qualitative experience of a forest- based rehabilitation program. Urban Forestry & Urban Greening, (14), 607- 614, doi.org/10.1016/j.ufug.2015.06.002
Sveriges Riksdag. (2018). Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. SFS 1960:729. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
Svärd, E. (2016). Med mitt mod genom utmattningssyndrom. Stockholm: Fresh Eye.
Thorén- Jönsson, A. (2017). Grounded theory. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3. uppl., s.153-178). Lund:
Studentlitteratur.
Verweij, H., van der Heijden, F., van Hooff, M. & Prins, J. (2017). The contribution of work characteristics, home characteristics and gender to burnout in medical residents. Springer Link. Doi: 10.1007/s10459-016-9710-9
Wahlberg, K., Peterson, U., Besér, A., Nygren, Å., Åsberg, M. (u.å). KEDS: Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9. Karolinska Institutet. Hämtad 2019-05-16. Från
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/for-dig-som-moter-patienter/formular/
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Litteratursökning. Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1. Etisk egengranskning
Ja Kanske Nej
1 Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )?
X
5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk
funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av
försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.
7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (GDPR- ansvarig).
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt anpassat till nivån på studien.
9 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med deltagare under 15 år krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar
forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
12 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för studien är namngivna (student och handledare)
BILAGA 2. Sökschema
Databas: datum: sökord: antal
BILAGA 3. Kvalitetsgranskning Titel, Författare, Årtal (Land) Litteraturfor mat Ansvarig utgivare Ort Författaren Bokens tryckning Kvalitetsgranskning genom
Bokens innehåll som bidrar till akademisk utveckling i vårdvetenskap ”Våga vara rädd- en bok om utmattnignssyndrom Emma Holmgren 2014 Sverige Självbiografi Stockholm: BoD Emma Holmgren född -77, drabbades av diagnosen utmattnignssyndrom efter en hektisk tid som nyexaminerad, nybliven enhetschef inom vård och omsorg samt förälder till två barn. Trycktes 2014, två år efter att Holmgren diagnostisera des Granskning genom bokförlaget
Hon beskriver sin upplevelse av sin återhämtning och hur hon hantera vardagen på ett sätt så hon inte mår dåligt.
“Tid av kaos: om utbrändhet och vägen tillbaka” Birgitta Hedin 2011 Sverige Självbiografi Stockholm: Mogwai Birgitta Hedin arbetar inom TV redigering under tiden hon drabbas av utmattningssyndrom.
Tryckt 2011 Granskning genom bokförlaget
Birgitta berättar om tankar och känslor under sin tid av
”Mata inte apan: min väg ur ett utmattningssyndrom ” Pia Andersson 2016 Sverige Självbiografi Stockholm: BoD Pia Andersson brinner för sitt arbete som förskollärare samt allt annat hon tar sig för. En dag finns det bara glöd kvar och. Hon får diagnosen utmattningssyndrom Tryckt 2016, 2 år efter att Andersson diagnostisera des Granskning genom bokförlaget
Andersson beskriver hur hon upplever sjukdomen och hur hennes väg är för återhämtning
“I en annan takt. I ett annat spår. Med andra ögon.” Pernilla Hansson 2014 Sverige Självbiografi Stockholm: BoD Pernilla Hansson arbetar som en “duktig” undersköterska när hon tillslut drabbas av
utmattningssyndrom.
Tryckt 2014 granskning genom bokförlaget
Hansson skriver om sitt år av återhämtning, hur det har förändrat hennes synsätt på sin tillvaro.
”Med mitt mod genom ett utmattningssyndrom ” Eva Svärd 2017 Sverige Självbiografi Stockholm: Fresh Eye Eva Svärd född -68 tre universitetsutbildnig nar inom läraryrket samt entreprenör och rådgivare arbetade hon till sig
utmattningssyndrom och för sina upplevelser vidare. Tryckt 2017, 3,5 år efter Svärd diagnostisera des med utmattningssy ndrom Granskning genom bokförlaget
BILAGA 4. Exempel på Analysprocessen.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
Att se sig själv i vitögat och fundera på varför man gjort på ett visst sätt. Vad står det för, att ta på sig allt som går att ta på sig. Att aldrig vila. Att inte alla i familjen tar lika stort ansvar utifrån sin förmåga. Det kanske gör ont att inse att man har ett eget val. (Andersson, 2016, Mitt ansvar)
Att se sig själv i vitögat och inse att man har ett eget val kan göra ont.
Smärtsamt att se sina val
Insikt och förtvivlan Tankar och upplevelser om återhämtningen
Dagen efter låg jag i fosterställning och grät, och panikattackerna avlöste varandra. Kroppen är helt slut och det finns absolut ingen som helst energi. Allt blir en kamp eftersom allt blir så jobbigt. (Andersson, 2016, Hötorget)
Låg i fosterställning och grät och fick panikattacker, kroppen är slut på energi.
Kroppen slut på energi
Kroppsliga och mentala svårigheter efter
utmatningen
Jag har hatat min situation men till sist accepterade jag att jag var sjuk
Hatar min situation, till sist accepterade jag att jag var sjuk
Accepterade till sist
och behövde vila och återhämtning. (Svärd, 2016, s.98)
och behövde vila
I mitt fall blev det en rensning och en ny dörr som öppnades... Jag sorterade bort dem som bara tog energi och lade kraft och energi på dem som fick mig att blomma ut. Började om på så många sätt. (Hansson, 2014)
Ny dörr som öppnades, fick möjlighet att börja om på många sätt.
Möjlighet att börja om
Tacksamhet
Men för att få komma till en psykolog i mitt tillstånd fick jag ringa otaliga gånger både till vårdcentral och till allmänpsykiatrin. Jag fick samla mycket mod för att våga ringa dessa samtal och be om hjälp eftersom jag skämdes så över min situation. (Svärd, 2017, s.92)
Rädsla över att be om hjälp på grund av skam över min situation.
Rädsla och skam om att be om hjälp
Behov av förståelse för att minska ensamhet
Upplevelsen av socialt stöd från vård och
Stöd från nära och kära har varit obeskrivligt viktig. Jag inser att jag har haft tur som haft bra kontakt med både vården och Försäkringskassan. (Andersson, 2016, Stöd)
Bra kontakt från vård,
försäkringskassa och nära och kära har varit viktig.
Vikten av bra stöd Stödet från familj, arbete och professionell vård
Många gånger har jag kommit på mig själv med att kämpa emot, jag ville inte ha de där jobbiga känslorna i kroppen och hela tankeverksamhet har gått åt till att jag inte vill. Samma stund som jag istället tar hand om känslan och accepterar att det just nu känns så här lättar också smärtan och obehaget i kroppen. (Holmgren, 2014, s.59)
När jag slutar kämpa emot mina
obehagskänslor och istället ta hand om känslan och
acceptera den lättar obehaget-
Att möta känslan lättar obehaget
En av dagarna under helgen måste vara med återhämtning än aktivitet. Det innebär också att jag tackar nej till en del, även roliga saker. För det är inte bara jobbet som tar energi, det är livet. (Andersson, 2016,
Sensommartankar)
En av helgdagarna måste vara
återhämtning och jag måste tacka nej till saker.
Återhämtning på helgen
Prioritering av tid
Utmattningssyndromet gjorde att jag förstod att för att få till en långvarig och framför allt en hållbar förändring i mitt liv var jag i behov av en
beteendeförändring som startade hos mig. Inne i mig själv (Svärd, 2017, s.26)
Förstod att en
