Kvarteret Portalen

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 627

___________________________________________________________________________

Kvarteret Portalen

En studie av ett nybyggt bostadsområde i Uppsala

Martin Selinus

Uppsala, februari 2007 ISSN 0283-622X

Förord

Arbetet med denna uppsats har varit mycket lärorikt och under färden har ett antal personer kommit att hjälpa mig på olika sätt.

Först och främst vill jag tacka min handledare vid Kulturgeografiska institutionen, Danielle van der Burgt, som tog sig an mig trots att hon själv var mitt uppe i slutspurten på sin egen avhandling. Stort tack!

Jag är också skyldig Ola Kahlström, planerare vid Uppsala kommun, ett stort tack. Dels för att han tog sig tid att diskutera uppsatsämnen med mig, men även för att han fortsatte ställa upp när den ursprungliga planen gick i stöpet. Tack även till Tomas Anderson vid Uppsala kommun, som skickade mig den statistik jag behövde i mitt arbete.

Jag vill också tacka alla invånare i Portalen för ert trevliga bemötande och för att ni hjälpte mig genom att svara på enkäten. Utan er hade undersökningen aldrig gått att genomföra.

Uppsala, januari 2007 Martin Selinus

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.1 Syfte och frågeställningar 4

1.2 Metod och material 4

1.3 Avgränsningar 5

1.4 Begreppsdiskussion 6

1.5 Disposition 7

2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 8

2.1 Boendets funktioner 8

2.2 Boendekarriär 9

2.3 Den svenska bostadsmarknaden 10

2.4 Stadens rasifiering 11

3. EMPIRISK UNDERSÖKNING 12

3.1 Om kvarteret Portalen 12

3.2 Demografi och ursprung i Portalen 14

3.3 Utbildningsnivå, inkomster och sysselsättning 15

4 ENKÄTUNDERSÖKNING 17

4.1 Områdesfaktorer 19

4.2 Grannrelationer 21

4.3 Trivsel 22

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 24

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29

Litteratur 29

Internet 29

Övriga källor 29

Bilaga 1 – Karta över Uppsalas stadsdelar 30

Bilaga 2 – Enkätundersökning – Kvarteret Portalen 31

1. INLEDNING

Som en del i regionen Stockholm-Mälardalen är behovet av nya bostäder i Uppsala mycket stort. Enligt en prognos kommer 600-800 000 nya invånare till regionen till år 2030. Med denna befolkningsökning motiveras för Uppsala Kommuns del ett bostadsbyggande på cirka 1000 lägenheter per år, varav minst 800 i staden.¹ Genom att blanda olika upplåtelseformer kan man enligt kommunen minska segregationen vilket är en angelägen del i dess mål med Översiktsplanen.

Som ett led i målet att motverka segregationen håller man på att bygga en mängd bostäder på olika så kallade omvandlingsområden, det vill säga på mark där det tidigare funnits industrier. Bland dessa områden finns Kapellgärdet, Kungsängen och Librobäck. Delar är redan färdigbyggda och folk har börjat flytta in men det byggs fortfarande i samtliga områden. I denna uppsats ämnar jag undersöka ett av dessa områden, kvarteret Portalen, som ligger i Kapellgärdet, mindre än en kilometer från stadskärnan. Det jag från början intresserade mig för var segregationsperspektivet, men uppsatsen kom efterhand att inriktas på även andra ämnen. När ett nytt bostadsområde skapas kan det vara svårt att veta vilka människor som kommer att flytta dit. Varifrån flyttar de och varför valde de just detta område hör till de frågor jag intresserat mig för.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken typ av socioekonomisk och etnisk bakgrund inflyttarna i kvarteret Portalen i Kapellgärdet har. I samband med detta är huruvida personerna gjort en boendekarriär genom att flytta dit, intressant. Jag ämnar även undersöka vad de här personerna eftersöker i ett bostadsområde samt hur de trivs med sitt boende. Jag har formulerat följande frågeställningar:

- Hur ser den socioekonomiska och etniska bakgrunden ut för de boende i området?

- Vad innebär flytten till området för personernas boendekarriärer?

- Vilka kvalitéer eftersöker de boende i ett bostadsområde och hur trivs de i sitt nuvarande?

1.2 Metod och material

Metoderna jag använt mig av för uppsatsen är tvådelade. För att undersöka de boende i Kvarteret Portalen har jag dels använt mig av en databas tillhandahållen av Uppsala kommun. Databasen är geografiskt indelad efter så kallade nyckelkodsområden, vilka till sin yta är något mindre än stadsdelarna. Det enda nyckelkodsområdet i Uppsala

1 http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Bostad_o_byggande/bostadsprogr am.pdf (2006-11-15)

där det enbart finns nybyggda lägenheter är Portalen, varför jag valde detta område.

Nackdelen med Portalen är att det inte finns några hyresrätter, utan endast bostadsrätter, vilket försämrar möjligheterna att analysera de boendes demografiska och socioekonomiska egenskaper utifrån Översiktsplanens mål att motverka segregation. Mitt emot Portalen, på andra sidan Vattholmavägen, planeras det att byggas ungdoms- och förstagångsbostäder. Dessutom utvidgas just nu Portalen norrut med ytterligare ca 160 bostadsrätter.²

Informationen jag genom databasen fått tillgång till är åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå, nationalitet och bakgrund, bilinnehav och arbetslöshet.

En nackdel med databasen är att den inte är redovisad på individnivå. Jag kan således inte genom användning av pivottabeller korsa information för att se exempelvis hur stor inkomst eller hur lång utbildning personerna med utländsk bakgrund har. En av fördelarna är att den omfattar hela populationen, dock inte nödvändigtvis som den ser ut idag, eftersom siffrorna är drygt ett respektive två år gamla. Undantaget är arbetslöshetsstatistiken som är från hösten 2006.

För att komplettera dess ”hårda” data har jag även utfört en enkätundersökning. I enkäten har jag bland annat ställt frågor angående personernas tidigare boende, vilka andra områden de skulle kunna tänka sig eller inte tänka sig att bo i, hur de trivs i den nya bostaden samt hur de upplever kontakten med grannarna.

Enkätens exakta utformning ses i bilagan.

Urvalet till enkätundersökningen skedde systematiskt. Husen är byggda i form av en kvadrat med en innergård i mitten, och bilvägar, järnväg och byggarbetsplats utanför åt de olika hållen. För att urvalet så mycket som möjligt skulle motsvara populationen ville jag att personer som bor i lägenheter riktade åt alla håll skulle delta i enkätundersökningen. I kvarteret finns ungefär 140 stycken lägenheter och jag gick runt bland husen riktade åt samtliga håll och knackade på sammanlagt 111 dörrar. Bland dessa var det 56 stycken (50,5 procent) som inte öppnade. Av de resterande 55 hushållen där någon öppnade dörren var det 40 personer som ville svara på enkäten. Svarsfrekvensen bland de tillfrågade var alltså 73 procent, och om man räknar med dem som inte var hemma blir det 36 procent. Den relativt höga svarsfrekvensen (bland de tillfrågade) tror jag beror på att jag lät respondenterna fylla i enkäten ensam i sitt hem medan jag gick vidare bland deras grannar. Sina svar fick de lägga i brevfacket utanför dörren så jag kunde hämta dem senare. I kapitel 3, där jag redovisar resultatet från undersökningarna, för jag löpande diskussioner kring de specifika problem och oklarheter som uppstått i tolkandet av data.

1.3 Avgränsningar

Syftet med uppsatsen ändrades och justerades under arbetets gång och slutligen landade jag på att undersöka personerna som bor i kvarteret Portalen. Som jag skrev ovan är kvarteret det enda nyckelkodsområdet i Uppsala med uteslutande nybyggda

2 Detaljplaner för Portalen och Kvarngärdet 9:6 m.fl. (2006-12-07)

lägenheter. Detta var en förutsättning för att jag skulle kunna använda kommunens statistik, eftersom den är uppdelad efter nyckelkodsområden. Området är även intressant eftersom de nybyggda bostäderna är lokaliserade med ett attraktivt läge i närhet till stadens centrum. Husen är dock nästan omringade av både tungt trafikerade bilvägar samt järnvägen, vilket komplicerar området ytterligare.

1.4 Begreppsdiskussion

För att undersökningen ska vara relevant i förhållande till syftet är det viktigt att ett antal begrepp diskuteras och definieras. Begreppet segregation kan ha många olika betydelser beroende på sammanhanget. Ämnet är flitigt debatterat i medierna och ses ofta som synonymt med etnisk segregation. Traditionellt brukar dock begreppet definieras som rumslig åtskillnad mellan människor med olika socioekonomisk, etnisk eller demografisk bakgrund.³ Med denna definition ligger det ingen värdering i begreppet, varken positiv eller negativ. Det är först om segregationen blir ofrivillig, på grund av till exempel fattigdom eller arbetslöshet, som effekterna bli negativa.

Likt segregation är vad som definierar personer med utländsk bakgrund ett omdebatterat ämne. I Sverige finns ingen officiell definition, vilket gör begreppet lite svårt. I den av SCB framtagna statistiken jag använt mig av i arbetet med uppsatsen definieras utländsk bakgrund som ”personer som är utrikes födda eller födda i Sverige

3 Andersson, E (2001), Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens betydelse för

socioekonomisk karriär, Geografiska regionstudier nr 44, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, s 14.

Karta över Kapellgärdet, Uppsala. Källa: www.hitta.se

med båda föräldrarna födda utomlands”.⁴ Därmed använder även jag mig av denna definition. I statistiken redovisas födda i Sverige med föräldrar från två olika världsdelar under både moderns och faderns världsdel. Vid summeringen räknas dock personerna bara en gång och därför blir det sammanlagda antalet delar större än den egentliga summan, det vill säga antalet personer som är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Ett omvandlingsområde är ett område med befintlig stadsbyggd som föreslås genomgå stora förändringar till mer blandade miljöer. Det kan till exempel vara ett industriområde som ska göras om för att innehålla både bostäder och näringsverksamhet.

Att göra en definition av hög- låg- respektive medelinkomsttagare är en snårig uppgift. Det finns ingen officiell definition, varför man får antingen hitta på en egen eller använda sig av samma som någon myndighet eller annan organisation. I denna uppsats kommer jag att utgå från så kallad sammanräknad förvärvsinkomst, vilket är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. När det sedan kommer till själva klassificeringen av inkomsterna, kan man utgå från ett antal olika metoder. Ett sätt att avgränsa höginkomsttagare är att använda sig av den taxerade inkomstens brytpunkter, då den statliga inkomstskatten träder in med 20%

vid den första och 25% vid den andra.⁵ Ett annat sätt att avgränsa både låg- och höginkomsttagare är att välja en procentsats av medianinkomsten som får representera de som tjänar minst respektive mest. Man kan till exempel säga att om man tjänar mindre än hälften av medianinkomsten är man låginkomsttagare, och om man tjänar mer än dubbelt så mycket som medianinkomsten är man höginkomsttagare. Eftersom statistiken jag fått tillgång till inte är individbaserad kan jag inte se exakt hur mycket varje person tjänar. Detta ställer till vissa problem eftersom jag inte kan räkna ut något medianvärde eller hur många som tjänar över brytpunkten. Jag måste istället utgå från den indelning som finns i SCB:s statistik. Jag har då valt att kalla de som tjänar under 120 000 kr per år före skatt för låginkomsttagare och de som tjänar över 400 000 kr per år för höginkomsttagare. Alla med inkomster däremellan räknas som medelinkomsttagare. Anledningen till det stora spannet mellan grupperna är att statistiken på de olika geografiska nivåerna har olika uppdelning. Slår man ut 400 000 på 12 månader blir det lite drygt 33 000 kr per månad, vilket jag inte tycker är en orimligt stor summa.

1.5 Disposition

I uppsatsens inledande avsnitt har jag redogjort för uppsatsens syfte och vilken metod jag kommer att använda mig av. Kapitel två omfattar den teoretiska anknytningen och tidigare forskning inom området samt en liten bakgrund till den svenska bostadsmarknaden och dess upplåtelseformer. I kapitel tre presenteras först kort Kapellgärdets historia och hur de framtida planerna ser ut. Sedan presenteras, i

4 SCB statistik.

5 http://www.scb.se/Grupp/allmant/BE0801_2004K01_TI_06_A05ST0401.pdf (2006-12-18)

samma kapitel, databasundersökningen. I kapitel fyra redovisas den enkätundersökning jag gjort. Slutligen, utgörs kapitel fem av en sammanfattande diskussion.

2. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Det som definierar staden i förhållande till omkringliggande landskap är inte bara rent fysiska egenskaper såsom den täta bebyggelsen och antalet människor utan även sociala och kulturella fenomen, till exempel offentliga mötesplatser.⁶ Precis som människan påverkar staden påverkar också staden människan, vilket Knox och Pinch kallar den sociospatiala dialektiken.⁷ Denna dialektik kan sammanfattas i tre punkter:

1. Tillfällen då sociala relationer inrättas genom rummet, exempelvis hur platsers karaktäristik påverkar våra bosättningsmönster.

2. Tillfällen då sociala relationer begränsas av rummet, som trögheten en föråldrad byggd miljö skapar, och därmed hindrar mänsklig aktivitet.

3. Tillfällen då sociala relationer förmedlas genom rummet, som när avstånd underlättar utvecklingen av en bred variation av sociala praktiker, inklusive mönster i det vardagliga livet.

För människans del har staden varit en framgångsrik motor för ekonomisk tillväxt och utveckling, men har också inneburit en snedfördelning av resurser på en lokal geografisk skala. Fattiga och rika kan bo nära varandra, men ändå vara tydligt avgränsade från varandra. Ett tydligt exempel på detta finns i Uppsala med det exklusiva villaområdet i Södra Gottsunda och miljonprogramsområdet i övriga Gottsunda. Dessa två områden ligger bara några hundra meter ifrån varandra, men är åtskilda av ett grönområde.

2.1 Boendets funktioner

Enligt Cater och Jones (1989) representerar boendet tre olika nivåer av behov. Det första är materiellt behov. Här måste man klargöra skillnaden mellan ”behov” och

”begär”. För en människas fysiska välmående behövs skydd och tak över huvudet.

Begär däremot, är kulturellt bestämt. I Västeuropa och Nordamerika har vi synnerligen höga krav (begär) på våra boenden, det är inte bara en plats där vi äter och sover, men även en plats där vi söker bland annat bekvämlighet, trygghet och umgänge.⁸ Med detta i åtanke är det väldigt svårt att definiera vad som är en

6 Hultman, J (1994), Social geography and the environment – The City and the Household in a Culture of Mobility and Consumption, Rapporter och notiser nr 129, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet, s 9.

7 Knox, P, Pinch, S (2000), Pearson Education, Harlow, s 9.

8 Cater Jones (1989), Social Geography – an introduction to contemporary issues, Routledge, New York, s 38.

godtagbar materiell standard. En dimension i den materiella standarden är antalet personer per rum. Enligt Bostadskommitténs ”Norm 3” innebär trångboddhet att varje barn och enskild vuxen inte har varsitt rum att disponera, kök och ett rum oräknat.

Sambor antas klara sig med ett sovrum, och därför behöver en familj med två barn minst en fyra för att inte räknas som trångbodd.⁹ Denna norm har dock aldrig fastställts formellt som ett mål, eftersom det skulle innebär att alla enrumslägenheter på sikt måste byggas om till större lägenheter, vilket ligger i konflikt med att det faktiskt finns en efterfrågan på enrumslägenheter.

Den andra nivån Cater och Jones redogör för är boendet som en statussymbol. Det är inte bara för de allra rikaste som boendet är en statussymbol.

Även de mer anspråkslösa villorna i förorterna menar författarna förmedlar signaler om den sociala ställningen hos dem som bor där. För de som bor i slummen, å andra sidan, representerar boendet fattigdom, social exkludering, utsatthet och beroende.

Dessutom är det stigmatiserande och exkluderande att bo i sådana områden. Det är dock inte bara standarden på boendet och var det är lokaliserat som påverkar statusen, även upplåtelseform är en viktig faktor.¹⁰ Att äga sin bostad medför tveklöst högst status, medan att hyra den från kommunen (allmännyttan) innebär betydligt lägre status.

Den tredje nivån är externa faktorer, det vill säga bostadens omgivning.

Oberoende av själva boendets kvalitet påverkar enligt Cater och Jones den geografiska lokaliseringen välbefinnandet och levnadschanserna hos invånarna. De som till exempel bor i ett förfallande område kommer att utsättas för olika typer av påfrestningar som i slutändan påverkar deras möjligheter i livet.¹¹ Detta har också Eva Andersson skrivit om i sin avhandling. Hon kom med den fram till att både den sociala och fysiska kontexten spelar roll för människors möjligheter till socioekonomisk karriär.¹² Cater och Jones menar att rumslig mobilitet kan överkomma grannskapseffekterna, men skriver också att det knappast är alla som har möjlighet att flytta även om de ville. Vidare kan de som har resurser välja att undvika att bosätta sig i vissa områden.

2.2 Boendekarriär

David Ley (1983) analyserar i sin bok "A social geography of the city" den urbana bostadsmarknaden och skriver i anslutning till detta om hushållens mobilitet och boendekarriär. ¹³

Med den kraftiga urbaniseringen under 1960- och 70-talet blev hushållen i USA mycket mobila. I vissa områden i amerikanska städer flyttade årligen 70 procent av befolkningen under perioden. Hushåll i hyreslägenheter flyttar oftare än de som

9Boverket (2006), Var finns rum för våra barn? En rapport om trångboddheten i Sverige. Boverkets kopiering, Karlskrona, s 12.

10 Cater Jones (1989), s 40, 42.

11 Cater Jones (1989), s 42.

12 Andersson, E (2001), s 200.

13 Ley, D (1983), A social geography of the city, Harper & Row, New York, s 238.

äger sin bostad. Likaså flyttar ensamstående oftare än familjer och invandrare oftare än infödda. I en studie som genomfördes i Wisconsin hade 70 procent av alla unga ensamstående flyttat under det gångna året, medan detsamma bara gällde för fem procent av alla medelålders kärnfamiljer.¹⁴

Ofta är dock inte beslutet att flytta helt frivilligt. Det finns en mängd anledningar som tvingar människor att byta bostad. Ley hänvisar till Wolperts forskning på de olika stegen mot beslutet att flytta¹⁵. Sekvensen inleds med att det uppkommer en obalans i hushållets faktiska boende och hur dess boendebehov ser ut.

Detta kan dels bero på att behovet av någon anledning blir annorlunda, eller att möjligheterna att uppnå tidigare behov försämras. Till slut kommer hushållet att nå en kritisk punkt, då en förändring måste ske. Antingen kan de vid detta tillfälle välja att ändra sina behov, eller så kan de välja att flytta. Det senare verkar vara det vanligaste på hyresmarknaden i USA.

För de flyttar som är frivilliga är en vanlig drivkraft att människor vill äga sin bostad. Kostnad och grannskapets förhållanden är mindre viktiga aspekter.

Absolut vanligaste motivationen till en frivillig flytt är däremot ändrade levnadsförhållanden. Detta kan till exempel vara att familjens storlek förändras.¹⁶

I USA har socialt och rumsligt avstånd ett nära samband, vilket vanligtvis leder till att migration inom en stad sker över korta avstånd. Eftersom socioekonomisk karriär vanligtvis sker stegvis, exempelvis genom befordran eller ett nytt arbete, gör även boendekarriären det. I England är över en tredjedel av flyttningarna så korta att det är gångavstånd mellan den gamla och den nya bostaden.¹⁷ Under efterkrigstiden har dock den svenska bostadsmarknaden sett radikalt annorlunda ut jämfört med den engelska, trots att Sverige och England haft liknande ekonomiska system. I Sverige möjliggjorde miljonprogrammet en storskalig produktion som minskade kostnaderna. Resultatet blev inte bara att många bostäder byggdes utan även att konsumtionen ökade.¹⁸

2.3 Den svenska bostadsmarknaden

Den svenska bostadsmarknaden är uppdelad i tre huvudsakliga boendeformer, äganderätten, hyresrätten och bostadsrätten. Bostadsrätten är en speciell svensk upplåtelseform, som liknar en blandning mellan äganderätten och hyresrätten¹⁹. Ägandet sker genom ett kooperativ, dit andelsägarna betalar en kontinuerlig avgift.

Idén till upplåtelseformen härstammar från egnahemstanken, där ägandet av bostaden var en viktig del. Syftet med inrättandet av bostadsrätten var att avskaffa hyresgästen, alla skulle ha möjlighet att äga sin bostad.

14 Ley, D (1983), s 239.

15 Ley, D (1983), s 240.

16 Ley, D (1983), s 241.

17 Ley, D (1983), s 244.

18 Molina, I (1997), Stadens rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Geografiska regionstudier nr 32, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, s 79.

19 Molina, I (1997), s 77.

Innan och under andra världskriget var bostadsfrågan låg prioritet för statsmakterna, men efter kriget blev den svenska bostadsförsörjningen en av de mest effektiva i världen. Enligt Molina ligger bakgrunden till den, vad hon anser, lyckade svenska bostadsmodellen i tre huvudpelare, ”statliga lån, offentligt markägande samt organisering och koncentration av byggnadsprocessen”.²⁰ Genom att utfärda lån har staten kunnat styra både det totala antalet byggda bostäder och till vilka samhällsgrupper de har fördelats. Det stora statliga och kommunala ägandet av mark har förhindrat den spekulation som har skett i andra länder i Västeuropa.

Byggherrarna har således bara kunnat göra vinst på bostadsproduktionen och inte genom att skapa mervärden på kringliggande mark, till exempel genom infrastruktursatsningar. Vidare, menar Molina, så har koncentrationen av byggnadsprocessen till ett fåtal stora bolag i Sverige gjort att arbetarna kunnat organisera sig i fackförbund för att på så sätt påverka sina arbets- och löneförhållanden.

Sedan början av 1990-talet har den svenska bostadsmarknaden stegvis avreglerats. De statliga bostadslånen avskaffades vilket innebar att kommunerna förlorade mycket av den kontrollen över bostadsbyggandet de tidigare haft. I många kommuner har de allmännyttiga bostäderna successivt sålts ut.²¹ Vidare har den nytillträdda borgerliga regeringen deklarerat att "för att bryta boendesegregationen bör bostadsrättsombildning i storstädernas förorter underlättas och hyresboendet utvecklas".²² Samtidigt vill regeringen utveckla hyresboendet i framtiden eftersom upplåtelseformen är central för en väl fungerande bostadsmarknad.²³ Att underlätta för bostadsrättsombildning och samtidigt utveckla hyresboendet kan tyckas paradoxalt.

2.4 Stadens rasifiering

Irene Molina skriver i sin avhandling ”Stadens Rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet” om begreppet ras. Det är enligt henne en social konstruktion som påverkar materiella förutsättningar för människor över hela världen.

Rasismen behöver dock inte ske på biologiska grunder, utan även motiveringar som främmande kulturer förekommer.²⁴ Rent konkret kan det innebära att ”invandrare”

eller personer med utländsk bakgrund får svårare att få arbete eller bostad.

Robert Miles var först att använda begreppet ”racialization” (vilket alltså Molina översätter till rasifiering) när han studerade den invandrade befolkningens positioner på den brittiska arbetsmarknaden. I USA och Storbritannien är det vanligt förekommande att studier av etnisk boendesegregation innehåller kategoriseringar som svarta, vita och asiater. Detta har kritiserats i undersökningar gjorda med hjälp av rasifieringsteorin, där kritikerna menar att studierna bevarar den rasistiska diskursen.

20 Molina, I (1997), s 79.

21 Molina, I (1997), s 82.

22 Regeringsförklaringen, http://www.regeringen.se/sb/d/1932 (2006-11-28)

23 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/98/02/94a03e01.pdf (2006-11-28)

24 Molina, I (1997), s 57-58.

Enligt geografen Susan Smith, som gjort en undersökning av etnisk boendesegregation ur rasifieringsperspektiv, handlar rumslig segregation om mer än bara geografisk åtskillnad, utan även om sociala relationer, institutioner, politik, makt och ideologier med mera. Studier genomförda i Sverige bekräftar att det inte endast är inkomstskillnader mellan svenskar och personer med utländsk bakgrund som är förklaringen till bostadssegregationen. Exempelvis är andelen hyresboende i den övre inkomstkvartilen nästan 70 procent bland personer födda i Turkiet och endast drygt 10 procent bland svenskfödda.²⁵ För personer födda i Schweiz och Norge är andelen något mindre än i Sverige. Till detta faktum ger Molina ett antal förklaringar, till exempel menar hon att de många svenska ungdomar får hjälp av föräldrar till handpenning och säkerhet på lån till bostad. Hon menar också att personer med utländsk bakgrund diskrimineras av mäklare och bostadsföretag. De kommunala bostadsförmedlingarna hänvisar ofta icke-svenskar till områden där en koncentration av personer med utländsk bakgrund redan finns, bland annat eftersom väntetiden till sådana bostäder är kortast och omsättningen är hög. Som nykomling på den svenska bostadsmarknaden är det naturligt att tacka ja till det första erbjudandet till bostad som dyker upp.

3. EMPIRISK UNDERSÖKNING

3.1 Om kvarteret Portalen

Kapellgärdet byggdes på 1960-talet och områdets gator och kvarter fick namn efter olika kyrkotermer, som Djäkne, Kantor och Portal.²⁶ Enligt gamla detaljplaner anges att marken på Kapellgärdet får användas till kontor, handel och småindustri. I översiktsplanen som antogs 2002 anges dock att Kapellgärdet är ett omvandlingsområde som bör domineras av blandade verksamheter men med betoning på bostäder.²⁷ Än så länge står ungefär 140 lägenheter klara, men det byggs fortfarande för fullt i området. Järnvägen som passerar berörs av en skyddszon för farligt gods, vilket måste beaktas vid bostadsbyggande. För att minska bullret från järnvägen och de intilliggande gatorna har bostäderna byggts som ett slutet kvarter med endast tre smala portiker som öppningar till innergården. Sommaren 2008 beräknar JM ha 59 bostadsrätter färdiga för inflyttning. Försäljningen av dessa ett till fyra rum och kök stora lägenheterna pågår och kostar mellan 770 000 kr och 3 450 000 kr. NCC planerar att bygga 150 bostadsrätter i området med byggstart av den första etappen omfattande 59 lägenheter våren 2007. Öster om Vattholmavägen planeras även där bostadsbyggande, då Riksbyggen vill bygga cirka 230 lägenheter på befintliga parkeringsytor. Även Sveriges Bostadsrätts Centrum vill bygga i området, men i deras fall student- och ungdomsbostäder. Bostäderna blir små, de flesta på ett

25 Molina, I (1997), s 107.

26 http://bostad.jm.se/templates/Project/SurroundingsHistory.aspx?id=3509&companyid=&kalkyl=&M enu=N%E4romr%E5det/Historik (2007-01-08)

27 Uppsala Kommun (2002) Översiktsplan, Tk i Uppsala AB, s 48.

rum och kök om cirka 33 kvadratmeter. Enligt deras förslag kan bygget omfatta runt 300 lägenheter. Den del av området som omfattas av min undersökning ligger till väster om Vattholmavägen och är liksom inringat av Portalgatan.

Olika vyer av kvarteret Portalen. Fotograf: Martin Selinus 3.2 Demografi och ursprung i Portalen

De statistiska data om Portalen som presenteras i denna del av uppsatsen kommer från den av kommunen tillhandahållna databasen från SCB. I de fall där jag jämför med Uppsala kommun i helhet eller med andra stadsdelar är statistiken tagen från Uppsala kommuns hemsida, avdelningen statistik och fakta.²⁸

SCB:s databas visar att det finns en stor åldersmässig spridning i Portalens befolkning. Vardera cirka 20 procent finns i åldergrupperna 25-34, 35-49 och 50-64 år, där den sista gruppen har en något större andel på nästan 25 procent. Sammanlagt står personerna mellan 20 och 64 år för 71 procent av befolkningen. Motsvarande siffra för hela kommunen är 63 procent vilket visar att en relativt större andel i Portalen är i arbetsför ålder. För Luthagen, som precis som Portalen gränsar till innerstaden är andelen 73 procent, det vill säga två procentenheter mer. Vad gäller den åldermässiga fördelningen av övriga befolkningen är cirka 12 procent i Portalen pensionärer, medan genomsnittet för kommunen i sin helhet är drygt en procentenhet mer. Gällande andelen personer under 20 år är den i Portalen 16 procent, vilket är något mindre än i kommunen men något mer än i Luthagen. Om man tittar på andelen barn i åldern upp till fem år är andelarna även där ungefär desamma i Portalen och i hela kommunen, 6,9 respektive 6,7 procent. Också andelen pensionärer i området överensstämmer väl med genomsnittet för kommunen, då 12 procent av Portalens befolkning är 65 år eller äldre och 13 procent av kommunens sammanlagda befolkning är 65 år eller äldre. Sammanfattningsvis kan man säga att Portalens åldersfördelning inte skiljer sig märkvärdigt från Uppsala kommuns genomsnitt.

Andelen personer med utländsk bakgrund skiljer sig inte heller speciellt mycket från kommunens genomsnitt, då andelen är 17 respektive 18 procent. I miljonprogramsförorten Gottsunda är nästan hälften, 48 procent, personer med utländsk bakgrund, medan den endast är lite drygt 10 procent i småhusområdet

28 http://www.uppsala.se/uppsala/templates/StandardPage____13578.aspx (2006-12-14)

Sunnersta. Det finns således en stor spridning, där Portalen ligger relativt nära genomsnittet.

Enligt Irene Molina skiljer sig dock den sociala ställningen mellan personer med olika utländska bakgrund. För vissa grupper liknar bosättningsmönstret det för infödda svenskar, medan andra grupper är mer koncentrerade till lågstatusbostadsområden, ofta hyreshus byggda efter år 1960.²⁹ Kvarteret Portalen med sina nybyggda bostadsrätter kan knappast sägas vara ett lågstatusområde och det är därför intressant att se varifrån personerna med utländsk bakgrund härstammar.

Med reservation för den statistiska felmarginalen (omfattas av fyra personer) jag diskuterade i del 1.4, härstammar nästan hälften av personerna med utländsk bakgrund från Norden, EU-25 och Nordamerika. Denna grupp (utom Grekland, som ingår i EU-25) har ett bosättningsmönster som liknar det för infödda svenskar. Den andra hälften av personerna med utländsk bakgrund härstammar från övriga Europa utanför EU och Norden samt Sydamerika och Asien. Inom dessa grupper varierar mönstren, till exempel bosätter sig chilenare och bolivianer i allmänhet i lågstatusområden, medan personer från övriga Sydamerika har ett mönster som liknar det europeiska. Personer med ursprung från Syd- och Östasien har ett europeiskt bosättningsmönster, medan personer med Västasiatiskt ursprung har ett utomeuropeiskt bosättningsmönster.³⁰ På grund av dessa variationer är det svårt att dra några längre slutsatser utan statistik som visar exakt från vilka länder befolkningen härstammar. Värt att notera är dock att det i Portalen inte finns någon med afrikanskt ursprung, vilket är en grupp som ofta bor i lågstatusområden.

3.3 Utbildningsnivå, inkomster och sysselsättning

Den tillgängliga statistiken över utbildningsnivåer i Portalen är från årsskiftet 2004- 2005, då det ännu inte bodde någon i alla lägenheter, vilket gör att underlaget är något mindre än vid statistik från ett år senare. Vid denna tid var den totala befolkningen 208 personer, jämfört med 335 ett år senare. Av de 208 personerna var 175 i åldern 20 år och uppåt, vilka alltså är de som omfattas av statistiken. Utbildningsnivån, alltså den senast avslutade utbildningen, skiljer sig i Portalen inte nämnvärt från genomsnittet för Uppsala i sin helhet. Ungefär en tredjedel av vardera befolkningen har gymnasial eller eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Cirka tio procent av befolkningen i såväl Uppsala som Portalen har förgymnasial utbildning och åtminstone i Portalens (åldersindelning saknas för hela kommunen) är gruppen starkt representerad av personer i åldern 45-64 år. Ungefär 18 procent av befolkningen både i Portalen och i Uppsala har en eftergymnasial utbildning på tre år eller kortare. SCB:s statistik för hela riket har ett åldersurval på 16-74 år, varför det är naturligt att det sker en viss förskjutning mot kortare utbildning, helt enkelt eftersom de yngsta inte hunnit gå ut gymnasiet ännu. 25 procent av Sveriges befolkning har

29 Molina, I (1997), Stadens rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Geografiska regionstudier nr 32, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, s 136.

30 Molina, I (1997), Stadens rasifiering – Etnisk boendesegregation i folkhemmet, Geografiska regionstudier nr 32, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, s 127-128.

förgymnasial och 45 procent gymnasial utbildning. Endast 29 procent har någon form av eftergymnasial utbildning. Eftersom befolkningen i åldern 16-19 år endast motsvarar cirka 5 procent av hela rikets befolkning, räcker inte den skilda åldersfördelningen för att förklara den lägre utbildningsnivån. Sammanfattningsvis kan man säga att Portalens befolkning har en utbildningsnivå som motsvarar Uppsala kommuns genomsnitt, men en något högre utbildningsnivå än riket i sin helhet.

Medelinkomsten i Portalen är, som diagram 1 visar, avsevärt högre än i övriga Uppsala kommun. Andelen höginkomsttagare är även den högre i Portalen samtidigt som andelen låginkomsttagare är lägre än i såväl Uppsala som hela riket.

Det man utifrån dessa uppgifter kan säga är att de boende i Portalen generellt sett har höga inkomster. Vad man däremot inte kan säga någonting om är hushållens totala inkomster, vilket är en viktig variabel eftersom en person med låg inkomst kan bo tillsammans med någon med mycket hög inkomst. Någon sådan data har jag dock inte haft tillgång till.

Diagram 1. Källa: SCB.

Arbetslöshetsstatistiken från området är färsk, från oktober 2006, men mycket bristfällig. I åldern 20-64 år är 9 personer i Portalen öppet arbetslösa, vilket motsvarar 2,7 procent av hela populationen vid slutet av 2005. Motsvarande siffra från hela Uppsala kommun, var året innan (oktober 2005) cirka 3,9 procent. Att jämföra arbetslöshetssiffror från olika tidpunkter är dock vanskligt eftersom de hela tiden förändras. En brist med siffrorna är att de inte visar hur många som är dolda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Medelårsinkomst i kronor 2004

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000

Män Kvinnor Båda könen

Portalen Uppsala

Diagram 2. Källa: SCB.

4 ENKÄTUNDERSÖKNING

Nu när jag har beskrivit några av de grundläggande demografiska och socioekonomiska aspekterna med Portalens befolkning, ska jag gå vidare och presentera enkätundersökningen. Med ett underlag på 40 respondenter har jag gjort ett urval ur populationen, med de brister detta medför. Jag tror dock ändå att undersökningens resultat är relativt representativt för populationen.

Av de 40 respondenterna bodde endast fem, det vill säga lite drygt en tiondel, tidigare i hyresrätt. Nästan hälften bodde i äganderätt och 40 procent i bostadsrätt. Med andra ord var det nästan 9 av 10 som ägde sin tidigare bostad, varför man generellt inte kan prata om ett steg uppåt i boendekarriären vad gäller upplåtelseform. I den yngsta åldersgruppen, 18-24 år, som i undersökningen endast representeras av 3 personer bodde två personer tidigare i äganderätt och en person i hyresrätt. Antagligen har de två som flyttat från en äganderätt precis startat ett eget hushåll, det vill säga flyttat ifrån sina föräldrar. En av personerna har också angivit detta. Underlaget är dock på tok för litet för att kunna dra någon egentlig slutsats att det är ett genomgående mönster. Den totala befolkningen i åldersgruppen är endast sex procent eller 19 personer, varför min undersökning ändå ger en viss representativitet på den punkten.

Inkomstklassificeringar för Portalen, Uppsala samt Riket 2004

0,00%

10,00%

20,00%

30,00%

40,00%

50,00%

60,00%

70,00%

80,00%

Låginkomsttagare Mellaninkomsttagare Höginkomsttagare

Portalen Uppsala Riket

Av de 9 tillfrågade pensionärerna över 65 år bodde två tidigare i bostadsrätt och sju i äganderätt. Ingen bodde alltså i en hyresrätt. Båda som flyttade från bostadsrätt angav att anledningen till flytten var att de ville ha ett handikappanpassat boende. Bland de övriga sju personerna angav fyra att det var just den ändrade upplåtelseformen som lockade. Några nämnde att de inte längre orkar sköta om en villa och tillhörande tomt. En person skrev att de var pensionärer med sommarhus och de två återstående angav ändrade familjeförhållanden.

I åldern 25-44 år, det vill säga under den tiden de flesta bildar familj, svarade 11 av 13 att ändrade familjeförhållanden var anledningen till att de flyttade dit. Av dessa hade alla utom tre minst ett barn i hushållet. Slutsatsen man kan dra av detta är att området är populärt för unga barnfamiljer. Dock bör tilläggas att barn under 18 år endast fanns i 15 av de 40 tillfrågade personernas hushåll.

Utifrån Bostadskommitténs norm är endast två av de 40 (det vill säga 5 procent) hushållen trångbodda. I det ena fallet är det en ensamstående mamma med två barn som bor i en trea på 84 kvadratmeter, i det andra fallet är det en familj med två barn som bor i en trea på 86 kvadratmeter. Utöver de två trångbodda finns det åtta hushåll som utan marginal uppfyller normen för att inte vara trångbodd, de har alltså inget rum över förutom vardagsrummet, efter att sovrummen fördelats mellan samtliga personer. 75 procent av hushållen har alltså ett rum eller fler över till andra funktioner än sovrum och vardagsrum.

Tio av de 40 tillfrågade är pensionärer och arbetar således inte. Av de resterande 30 personerna arbetar 24 stycken i Uppsala kommun, med en spridning till olika områden. Ett antal arbetar till exempel i centrum, några i Fålhagen, Boländerna, Fyrislund och Årsta. Av de sex som arbetar utanför Uppsala kommun, har tre sina arbetsplatser i Stockholm, en i Sigtuna, en i Östhammar och en i Karlstad. En stor del, 36 stycken, av respondenterna bodde tidigare i Uppsala kommun. Åtta personer bodde i förorter till Uppsala, till exempel Storvreta, Vattholma och Rasbo. Tolv personer bodde i, eller i nära anslutning till innerstaden, exempelvis i Fålhagen, Kvarngärdet, Luthagen och Höganäs. Elva personer bodde i områden lite längre från stadens centrum, som Valsätra, Nyby, Årsta, Gränby och Ekeby. Av dem som tidigare bodde centralt uppgav de flesta ”ändrade familjeförhållanden” som anledningen till att de valde att flytta. Fyra personer angav att de flyttade till Portalen för ett arbete. Av dessa bodde två tidigare i Gränby och båda har sina arbetsplatser i Fålhagen. De andra två flyttade till Uppsala från andra kommuner, Östhammar och Sundbyberg. Bland andra motiveringar till varför de flyttade till Portalen fanns också ett antal pensionärer som ville ha ett mer handikappanpassat boende.

4.1 Områdesfaktorer

En fråga i enkäten gällde vad respondenterna eftersöker i ett område, vad gäller närhet till centrum, arbetsplats, service, grönområden och kommunikationer. Frågan var utformad så att respondenterna skulle rangordna fem olika slutna alternativ, och sedan fick de själva lägga till andra viktiga egenskaper. Tyvärr missuppfattade många frågan och gjorde bara ett kryss i vissa rutor, antagligen för de egenskaper de anser viktiga. Av de 40 personer som svarade på enkäten var det endast 24 som svarade på denna fråga på det sätt jag hade tänkt i förväg.

Av dem som har svarat framgår ett tydligt mönster om vad som anses viktigast respektive minst viktigt. 67 procent har skrivit att närheten till centrum är det viktigaste av de nämnda faktorerna. Dessutom har sju personer markerat alternativet med ett kryss, vilket jag bara kan tolka som att det är viktigt. Närheten till grönområden är utan tvekan det minst viktiga för respondenterna. 42 procent har givit egenskapen en femma på rangordningen. Ingen har skrivit att det är det viktigaste och endast två har angett det som det näst viktigaste. De flesta av pensionärerna har missuppfattat frågan och kryssat i på ett sätt som gör att jag inte kan sammanställa det med dem som svarat korrekt. Det jag ändå kan se på deras svar är att fler av dem än de övriga åldersgrupperna tycker att närhet till grönområden är viktigt.

Hälften av respondenterna har svarat att närhet till arbetsplats eller universitet är det näst viktigaste av alternativen. Närhet till service samt bra kommunikationer kommer strax därefter, med en knapp fördelning mot att service är viktigare. Resultatet från denna fråga, att närhet till centrum är viktigt och att närhet till grönområden mindre viktigt för respondenterna, återspeglas också i vilka andra bostadsområden de valde mellan och vilka de inte villa flytta till. Dessa frågor var öppna, varför de flesta skrev åtminstone två områden vardera, ofta fler. Som diagram 3 visar valde många, förutom bostaden de senare kom att köpa, även mellan bostäder i Fålhagen, Centrum, Luthagen och Svartbäcken. Fyra personer skrev att de inte valde mellan några andra områden, utan att Portalen var det enda alternativet. Lika många valde att inte lämna något svar alls på frågan.

Diagram 3. Källa: egen enkätundersökning.

På frågan vilka områden personerna inte ville bo i, skrev de flesta ganska många områden. Som diagram 4 visar var Gottsunda det mest frekventa svarsalternativet, vilket 21 personer skrev. Därefter kommer Stenhagen och Sävja, tätt följt av Gränby. Åtminstone de tre första områdena har det gemensamt att de ligger en bra bit utanför Uppsala, medan Gränby ligger närmare innerstaden. Inget av de områden som nämndes flest gånger bland svaren på föregående fråga, återkom här.

De som flyttade till Uppsala från andra kommuner var generellt ganska vaga i sina svar på denna fråga. Några svarade krans- eller ytterområden (vilka jag sammanförde som kransområden i diagrammet) och en svarade ”vet inte”. På frågan om vilka andra områden de valde mellan svarade dessa personer mer specifikt, som till exempel Gamla Mejeriet (vid Vaksalagatan). Värt att notera är även det ironiska med att fyra personer svarat att de inte ville bo i Kvarngärdet, vilket är den stadsdel där Portalen ligger. Man får i detta fall utgå från att de menar övriga delar av området.

Andra områden respondenterna valde mellan

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Centrum Fålhagen

Gamla mejeriet Höganäs

Industristaden Inget

Inte läget som avgjorde Klockarparken

Kungsgärdet Kåbo

Luthagen Nåntuna

Salabackar Stabby

Svartbäcken (inget svar)

Tunabackar Ulleråker

Västra delarna Årsta

Diagram 4. Källa: egen enkätundersökning

4.2 Grannrelationer

På frågan om hur respondenterna upplever kontakten med grannarna, svarade hälften att den är bra och hälften att den är neutral. Det var alltså ingen som svarade att den är dålig. 9 av 10 tillfrågade svarade också att de brukar hälsa på sina grannar. Detta positiva svar till trots är det endast en fjärdedel som säger att det finns någon granne de regelbundet brukar umgås med. På frågan om vad det bästa med att bo i området är, nämnde bara tre svaranden grannarna. Två av respondenterna nämnde sina grannar på frågan om det sämsta med att bo i området. Den ena skrev bara kort och gott ”min granne” följt av en smiley vilket man får tolka som att det inte är speciellt allvarligt menat. Den andra skrev att det är opersonlig kontakt mellan grannarna, att de festar för mycket och att det är för få barn. Båda personerna bodde tidigare i lägenhet, och är därför säkert inte helt ovana vid allt vad boendeformen innebär, till skillnad mot vad någon som flyttar från villa till lägenhet kanske är. Ett antal av respondenterna har skrivit att grannarna verkar trevliga, men att man bara stöter på dem ibland i

Områden respondenterna inte ville bo i

0 5 10 15 20 25

Allt en bit från centrum Danmark

Eriksberg Flogsta Gamla Uppsala Glesbyggden Gottsunda Gränby Heidenstam Herrhagen Industristaden Inget svar Kransområden Kvarngärdet Långt från stationen Löten

Norby Nyby Salabackar Stenhagen Sunnersta Sävja Vet inte Årsta

Öster om järnvägen

trapphuset. Dessutom gör det faktum att det finns hiss i husen att man träffas på ännu mer sällan. En person skrev att han bara har kontakt med dem som bor allra närmast och de som kommer och går vid samma tider. Antalet lägenheter per våning varierar mellan olika hus och trappuppgångar, men i de flesta fall fanns bara två dörrar per våning. På några ställen fanns tre lägenheter per våning med undantag för den översta där det bara fanns en.

4.3 Trivsel

Generellt verkar trivselfaktorn vara mycket hög för invånarna i området. Drygt två tredjedelar svarade att de trivs mycket bra och nästan 30 procent svarade att de trivs bra. Endast en person svarade att han varken trivs bra eller dåligt. När vi nu vet att de allra flesta trivs bra, är det intressant att veta varför de gör det.

Diagram 5. Källa: egen enkätundersökning.

I enkäten frågade jag därför vad det bästa respektive sämsta är med att bo i kvarteret Portalen. Eftersom frågorna var öppna fick jag en mängd olika svar som är svåra att sammanfatta statistiskt med diagram. För att ändå försöka få en översikt av

Det bästa med Portalen, nyckelord

0 5 10 15 20 25 30

1

nära, närhet centrum, city ny(tt)

fräsch(t) lägenhet planlösning lugnt(t) standard bekvämt grannar p-plats, garage station(en) balkong utsikt barn läge terrass ljus praktiskt tyst hiss låg avgift förening innergård

återkommande motiveringar valde jag att räkna vissa nyckelord. I diagram 5 sammanfattas vilka nyckelord som nämndes flest gånger. Som tydligt visas, skrev nästan två tredjedelar av alla respondenter orden ”nära” eller ”närhet” i sina svar,

”centrum” och ”city” var det också många som skrev. Ofta hörde dessa ord ihop, till exempel skrev många ”nära centrum”, men i vissa fall var det närheten till arbetsplatsen, barnens aktiviteter eller akademiska sjukhuset de syftade på. Därefter nämns väldigt frekvent att bostäderna är nya och fräscha och att lägenheterna har en bra planlösning med hög standard. Några personer skrev att det är lugnt men ändå nära till stan. Jag märkte dock när jag delade ut enkäterna att hur lugnt och tyst det är i husen dels beror på om man har fönster och balkong mot innergården eller ut mot gatan, men också om fasaden vetter mot Vattholmavägen, Råbyvägen, Järnvägen eller norrut, mot den del av Kapellgärdet där nya bostäder håller på att byggas. Endast två personer skrev att bostadsrättsföreningen är stabil och att avgifterna är relativt låga och endast tre personer nämnde sina uteplatser i form av terrass eller balkong. De mest återkommande nyckelorden har alltså med områdets geografiska läge att göra, medan själva bostaden verkar komma lite i andra hand.

För att sammanställa åsikterna om vad det sämsta med att bo i området är, fungerar inte riktigt metoden med nyckelord eftersom många har uttryckt samma problem men med olika formuleringar och ord. Jag har istället försökt sammanställa åsikterna tematiskt. Svaren på denna fråga var inte lika långa som den innan och det var ett antal som inte svarade alls. Av dem som svarade var det elva stycken som nämnde de byggarbeten som sker i området, då Kapellgärdet utvidgas. Vissa beskrev byggandet som störande på grund av de höga ljudnivåerna, medan andra var mer oroliga för hur resultatet kommer att bli. En person skrev att ljudnivåerna är jobbiga, men att det ju är övergående. Förtätningen av området ses inte som något positivt. Tre personer uttrycker bara irritation över byggandet i allmänhet, utan att precisera varför det är dåligt. Antagligen är det ändå bullret de irriterar sig på. Sju av respondenterna skrev att de inte finner något negativt, vilket så klart är ett gott betyg. Utöver byggandet är åsikterna ganska spridda, men några menar att det är för dåligt med parkeringsplatser och några tycker att det är för långt till en mataffär eller videobutik.

Bara två personer, klagade på trafiken som passerar området på tre håll, som nämns ovan. Den ena irriterar sig dessutom endast på motorcyklarna sommartid. Två personer tycker att det saknas gemensamma lokaler. Den ena vill ha ett gym i föreningen och den andra en samlingslokal och övernattningsrum för gäster. Återigen var det två respondenter som tycker att det sämsta med att bo i området är det geografiska läget. Den ena skrev att han har långt till sin del av universitetet, men han skrev också att det bästa är närheten till centrum.

Diagram 6. Källa: egen enkätundersökning.

Det jag skrivit om i detta stycke är alltså hur respondenterna trivs i området och sin bostad idag. I sammanhanget är det även intressant att veta något om hur detta förhåller sig till de förväntningar de hade innan de flyttade in. Fyra av fem svarade att deras nya boende har överträffat deras förväntningar och ingen svarade att det varit sämre än förväntat. Eftersom jag gjorde misstaget att bara ha två svarsalternativ på denna fråga, jag glömde alternativet ”som förväntat”, kan svaren vara något missvisande. Sju personer skrev själva till att det boendet varit som de förväntade sig, men det är rimligt att anta att fler skulle ha valt detta alternativ om jag skrivit dit det från början. Man kan dock ändå dra slutsatsen utifrån svaren att ingen upplever att de fått det sämre än förväntat, vilket är ett positivt resultat Ett antal personer har skrivit att det är inredningsstandarden och disponeringen av ytan som överraskat dem positivt.

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION

För att få en diskussion till stånd inom ramen för uppsatsen är det klokt att återknyta till syftet och frågeställningarna. Jag kunde genom undersökningen av databasen se att Portalens befolkning har en åldersstruktur som till stor del liknar den för hela Uppsala kommun. Andelen barn och gamla överensstämmer mycket väl med

Sämsta med Portalen, kategoriseringar

0 1 2 3 4 5 6 7 8

1

Byggande, störande Byggande, förtätning Byggande

Dåligt med parkeringsplatser Inget negativt

Störande trafik Läget

Saknas affärer Granne/grannar Höga kostnader

Dåliga kommunikationer Vet ej

Saknas gemensamma lokaler Saknar ibland egen tomt Smutsig stadsluft Inget svar

kommunen, dock finns det något fler i arbetsför ålder i Portalen. Detta resultat förvånar mig något eftersom jag trodde att det skulle finnas betydligt fler småbarnsfamiljer och att andelen i övre medelålder samt pensionärer skulle vara färre.

Andelen pensionärer verkar hållas uppe av dem som flyttar från villa till lägenhet av olika anledningar. Enligt svaren i min enkätundersökning ville någon av dem ha hiss i trapphuset, någon ville ha en handikappanpassad lägenhet och några orkade inte sköta om ett eget hus, vilket är ganska naturligt när åldern börjar göra sig påmind. Något som dock skulle oroa mig som pensionär är avståndet till en livsmedelsbutik från Portalen. Att behöva bära matkassar långa sträckor är ingen idealisk situation för dem som inte har eller inte klarar av att köra bil.

Precis som med åldersfördelningen är fördelningen av svenskar och personer med utländsk bakgrund i Portalen mycket lik kommunens genomsnitt. Spridningen mellan olika stadsdelar inom kommunen är dock stora och där ligger Portalen nära genomsnittet. Eftersom den statistik jag haft tillgång till inte varit uppdelad efter länder utan snarare regioner och världsdelar är det svårt att dra några längre slutsatser utifrån Molinas teori om hur människor med olika nationaliteter har olika bosättningsmönster. Med tanke på att bostäderna i Portalen är nybyggda bostadsrätter menar jag ändå att de personer med utländsk bakgrund som bor i området har ett liknande bosättningsmönster som svenskar med höga inkomster. Därmed inte sagt att det i detta fall är de nationaliteter Molina pekar på i sin avhandling. Genom att de bostäder som än så länge byggts i Portalen är bostadsrätter är det svårt att göra någon egentlig jämförelse med de slutsatser Molina gjort i ”Stadens Rasifiering”, då hennes teorier rör allmännyttans hyreslägenheter i miljonprogramsområden.

Vad gäller utbildningsnivåerna återkommer mönstret från såväl åldersfördelning som bakgrund. En tredjedel av befolkningen både i Portalen och Uppsala kommun har gymnasial utbildning. Samma förhållande gäller eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Jämfört med hela Sveriges befolkning är Portalens befolkning (liksom Uppsalas) mycket välutbildad, då 20 procent fler har en eftergymnasial utbildning. Vad detta beror på förtäljer inte statistiken, men ett rimligt antagande är att det finns en koppling till de två Universiteten.

Som man kan förvänta sig med den höga utbildningsnivån i Portalen är inkomsterna i befolkningen höga. Trots att utbildningsnivån är densamma som i Uppsala som helhet är inkomsterna mycket högre i Portalen. Bland männen är skillnaden så mycket som 100 000 kr, vilket motsvarar nästan 8500 kronor per månad.

Mellan kvinnorna är skillnaden mindre påtaglig, men sammantaget är det ändå 57 000 kronor per år, eller 4 750 kronor per månad som skiljer. Även fördelningen mellan låg-, mellan- och höginkomsttagare skiljer sig mellan Portalen och Uppsala. Portalen har fler höginkomsttagare än såväl Uppsala som riket, samt mycket färre låginkomsttagare. Gruppen med mellaninkomsttagare, som består av dem som tjänar mellan 10 000 och 33 000 kr per månad, är så pass stor att det är svårt att säga så mycket om den. I Portalen och riket är gruppen ungefär lika stor medan den i Uppsala är något större. Arbetslöshetsstatistiken är mycket bristfällig, men säger att arbetslösheten är något mindre i Portalen. Antalet personer som bor i Portalen är dock

så pass litet att det krävs väldigt lite för att siffrorna ska bli oproportionerligt små eller stora. Det faktum att siffrorna inte heller visar hur många som omfattas av olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är även det en svaghet.

Enligt svaren i enkätundersökningen var det nio av tio respondenter vars tidigare bostad var antingen bostads- eller äganderätt. För de allra flesta kan man alltså inte tala om någon egentlig karriär i upplåtelseform. Informationen om respondenternas tidigare boende är begränsad att endast omfatta geografisk lokalisering och upplåtelseform. Jag vet alltså ingenting om standard eller storlek på deras tidigare bostad. Däremot kunde jag med enkäten få veta att endast en liten del av befolkningen, fem procent, som enligt Bostadskommitténs ”Norm 3” är trångbodd.

15 procent uppfyller kraven för ”Norm 3” och resterande 75 procent har ett eller fler rum till godo. Det går alltså generellt ingen nöd på Portalens befolkning när det kommer till antal rum i deras bostäder. Med tanke på att nästan hälften av respondenterna tidigare bodde i äganderätt, kan man dock anta att dessa personer har minskat storleken på sitt boende både räknat i antalet rum och yta. En stor del av dem som flyttade från en äganderätt var pensionärer och som jag nämnt ovan var för många anledningen till flytten relaterat till deras ålder på ett eller annat sätt. De ville helt enkelt ha ett boende som är lättare att sköta och leva i. För de personerna borde ett ytmässigt mindre boende inte vara någon ekonomisk kompromiss utan snarare en förbättring.

För personerna i åldern 25-44 år såg motiveringarna till flytten annorlunda ut, de flesta angav ändrade familjeförhållanden som anledning. Att det hos alla utom tre av dessa fanns barn i hushållet antyder att det är just detta faktum som gav upphov till flytten. Några har också angivit att de flyttade eftersom de fick barn och därmed behövde större boende. Att människor i så skilda åldersgrupper flyttar till samma område, fast av olika anledningar är intressant. Kanske tyder det på att kommunen har lyckats i sin strävan att det i alla områden ska finnas bostäder för alla faser i livet.

Att Portalen har ett mycket bra geografiskt läge i Uppsala är det ingen tvekan om – åtminstone om man tycker att centralt är bra. En intressant fråga är däremot om läget är bättre än respondenternas tidigare boende i förhållande till vad de tycker är viktigt i ett område. Som jag skrivit ovan är det också just närheten till centrum som de flesta tycker är viktigast, medan närhet till grönområden är minst viktigt av de faktorer jag frågade efter. Tolv av de 40 tillfrågade bodde tidigare i någon av de mer centrala stadsdelarna, som Fålhagen, Kvarngärdet, Svartbäcken och Höganäs, vilka alla ligger inom gångavstånd till Portalen. Nästan lika många bodde i områden lite längre från innerstaden, som exempelvis Gränby, Ekeby, Årsta och Nyby. Av dessa områden ligger speciellt Gränby väldigt nära Portalen, medan Nyby ligger något längre bort och de andra områdena ännu något längre bort. Sammantaget har nästan hälften av respondenterna flyttat så korta sträckor att det praktiskt taget är gångavstånd mellan deras gamla och deras nya bostad, vilket är intressant med tanke på att Ley skrev att detta förhållande gäller för en tredjedel av alla flyttar i England.

Jag kan knappast dra slutsatsen att mitt resultat är representativt för hela Uppsala eller ens Portalen, men det verkar ändå vara mycket vanligt förekommande. Speciellt

intressant är att så pass många (sex personer) tidigare bodde i Kvarngärdet eller Höganäs. De flyttade alltså i stort sett inom några kvarter. En person angav att hon tidigare bodde på Salagatan, vilken börjar precis på andra sidan Råbyvägen, från Portalgatan räknat. Precis som man kan förvänta sig är det ändrade familjeförhållanden som ligger bakom de här korta flyttarna.

Något förvånad kan jag konstatera att inte speciellt många flyttade till Portalen för ett arbete, men det har nog sin förklaring i att de allra flesta tidigare både bodde och arbetade i Uppsala kommun. Av de fyra som faktiskt gjorde det var det endast två som flyttade till Uppsala från en annan kommun. De två andra bodde tidigare i Gränby och arbetar i Fålhagen, varför jag måste säga att deras motivering är något konstig. De kan knappast ha fått mycket närmare till sin arbetsplats i och med flytten.

Vilka områden respondenterna kunde respektive inte kunde tänka sig att bo i var ungefär de man kunde förvänta sig med bakgrund av vilka kvalitéer de eftersökte i sitt boende. I och med att de flesta ville bo centralt var det många områden i stadens utkanter som inte var populära. Det minst populära var inte helt oväntat Gottsunda, följt av Stenhagen, Sävja och Gränby. Gränby ligger visserligen längre bort från stadskärnan än Portalen, men kanske inte tillräckligt för att förklara dess impopularitet. Detsamma gäller Gottsunda, som 21 personer inte kunde tänka sig att bo i. Sunnersta nämndes bara av en person, trots att det ligger något längre från centrum än Gottsunda. Det är tydligt att både Gränby och Gottsunda har ett dåligt rykte. När det gäller vilka områden respondenterna valde mellan finns Centrum, Fålhagen och Luthagen inte helt oväntat bland de mest populära.

När det kommer till vad det bästa med att bo i Portalen är verkar de flesta vara överens om två saker; det geografiska läget, det vill säga närheten till centrum, samt standarden på själva lägenheten. Detta är inte speciellt konstigt då det är just att bostäderna är nybyggda och har ett mycket bra läge som är utmärkande för Uppsalas omvandlingsområden, speciellt då just Kapellgärdet med Portalen och Kungsängen med Industristaden. En egenskap med boendet man ofta får offra om man vill bo centralt är tystnad samt lugn och ro. I många fall är det tät trafik som är störande, men bland Portalens invånare är det förvånande få, endast två av respondenterna, som klagar på detta. Om man studerar kartan ser man dock att Råbyvägen, som torde vara den mest trafikerade av trafiklederna, ligger cirka 200 meter från det södra huset. Den mest störande bilvägen är nog istället Vattholmavägen eftersom den passerar det östra huset med bara några meters avstånd. Tidigare har Vattholmavägen varit den naturliga vägen till centrum för resande norrifrån på väg 290 och den gamla E4:an.

Med öppnandet av nya E4:an kan man dock förvänta sig att denna trafik minskar något. Istället för trafiken är det byggnationerna i området som respondenterna stör sig på. Vissa tycker oljuden är irriterande, medan andra oroar sig för slutresultaten av förtätningen av området. En person skrev att oljuden från alla byggen runt omkring är övergående, men det behöver nödvändigtvis inte vara sant. Om alla planer på nya bostäder i området förverkligas riskerar det att förbli en byggarbetsplats i många år framöver. Beroende på åt vilket håll bostadens fönster och balkong är riktade