Bland poliser, veterinärer och dinosaurie-museiföreståndare
En statistisk deskriptiv studie om barns tidiga yrkesaspirationer
Volkan Serengil
Institutionen för pedagogik och didaktik/Department of education Examensarbete i pedagogik för masterexamen 30 hp
Pedagogik
Masterprogram i karriärutveckling och vägledning (120 hp) Vårterminen 2019
Handledare: Rebecca Ye Examinator: Fredrik Hertzberg
English title: Among Policemen, Veterinarians and Dinosaur Museum Directors; A Descriptive Research of Children’s Early Career
Aspirations
Bland poliser, veterinärer och dinosaurie-museiföreståndare
En statistisk deskriptiv studie om barns tidiga yrkesaspirationer
Volkan Serengil
Sammanfattning
Finns det skillnader i pojkars och flickors yrkesaspirationer i de lägre årskurserna? Hur ser i så fall skillnaderna ut? Och förstärks skillnaderna av skolornas socioekonomiska status såväl som årskurs? Tidigare studier visar att barn i de lägre skolåldrarna, såväl som i förskoleåldern, har könsstereotypa yrkesaspirationer. Forskningsområdet i den svenska kontexten är gles, men att det i många avseenden finns en verksamhetsförankrad praktik för tidiga studie- och yrkesvägledande aktiviteter i de lägre årskurserna. Studien visar att elevernas har könsstereotypa yrkesaspirationer i tidig ålder. Sambanden är starka och signifikanta. Elevernas skolors socioekonomisk status såväl som årskursvariabeln har marginella effekter på könsstereotypiseringen. Studien visar vidare ett behov av ytterligare forskning i området som kan stärka upp tidiga studie- och yrkesvägledande insatser såväl som undersöka barn i karriärutvecklingsprocessen.
Nyckelord
Barndomen, de lägre årskurserna, genus, grundskola, karriärutveckling, könsstereotyper, socioekonomisk status, statistisk metodik, yrkesaspirationer.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.1.1 Snedrekrytering och fördelning ... 6
1.1.2 Barns karriärutveckling i den svenska kontexten ... 7
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte och frågeställningar ... 8
1.4 Avgränsning ... 9
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 10
2.1 Barndomen i karriärutvecklingen ... 10
2.1.1 När börjar karriärsutvecklingen? ... 10
2.1.2 De tidiga elementen och mekanismerna i karriärutvecklingen ... 11
2.2 Genusaspekten ... 12
2.2.1 Genus-aspekten enligt teorierna ... 12
2.2.2 Genus-aspekten enligt forskningen ... 13
2.3 Socioekonomisk aspekt ... 14
3 METOD ... 15
3.1 Kunskapsintresse ... 15
3.2 Metodologisk ansats ... 15
3.2.1 Kvantitativa element ... 15
3.2.2 Kvalitativa element och triangulering ... 16
3.3 Tillvägagångssätt vid datainsamlingen ... 16
3.3.1 Datainhämtning genom survey-metoden ... 16
3.3.2 Tolkning och exempel av det insamlade materialet ... 17
3.3.3 Kopplande av aggregerade data till varje respondent ... 19
3.4 Respondenterna ... 21
3.5 Yrkeskategorier och könskodning av yrken ... 23
3.6 Analystekniker ... 24
3.6.1 Deskriptiva modeller ... 24
3.6.2 Sambandstestning ... 24
3.7 Forskningsetik ... 25
3.8 Begränsningar, validitet och reliabilitet ... 25
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 27
4.1 Översikt över barnens yrkesaspirationer ... 27
4.1.1 Genus-aspekten ... 29
4.1.2 Årskurs-aspekten ... 30
4.1.3 Skolornas SES ... 31
4.2 Bivariat analys av variablerna kön och könskodnig ... 31
4.3 Kön i kombination med en ytterligare variabel ... 34
4.3.1 Betydelsen av genus, årskurs och könskodningen ... 34
4.3.2 Betydelsen av genus, skolornas SES och könskodningen ... 38
4.4 Två samtida kontrollvariabler ... 41
4.5 Resultaten i förhållande till frågorna ... 42
4.5.1 Har barn könsstereotypa yrkesaspirationer i de tidiga årskurserna? ... 42
4.5.2 Påverkar barns socioekonomiska bakgrund och årskurs graden av yrkesaspirationernas könsstereotypisering? ... 42
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 43
5.1 Diskussion om resultat och metodik ... 43
5.2 Förslag på framtida studier och praktik ... 45
REFERENSLISTA ... 47
BILAGA 1: Sammanställning av svaren ... 51
BILAGA 2: Missivbrev ... 58
BILAGA 3: Instruktioner till skolorna ... 59
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Studien undersöker barn i karriärutvecklingsprocessen och i synnerlighet barns uttalade yrkesaspirationer. Det kan i vissa fall kännas olustigt att begreppen barn och karriär tas i samma andetag. Begreppen är laddade och kan i vissa avseenden uppfattas som oförenliga. Framförallt om karriärskapet laddas som ett begrepp som det i folkmun ofta syftas på: Att klättra i hierarkin, få högre lön och/eller specialiserade uppgifter. Begreppet problematiseras av Bergmo Prvulovic (2015). Hennes avhandlingar visar att även praktiker i studie- och yrkesvägledarkåren kan ha ett problematiskt förhållande till karriärsbegreppet då det är laddat och lätt kan missförstås. Utifrån en akademisk definition fångar dock karriärsbegreppet en vidare definition av livscykeln.
I begreppet karriär, eller i engelskans career (/kəˈrɪə/ eller /kəˈrɪr/) synliggörs de mekanismer som förklarar varför människor hanterar valsituationer olika; sätter upp mål i livet; fullföljer eller ger upp målen samt förhåller sig till omgivningen i identitets- och meningsskapandet.
Barndomen är den period i livet som ligger till grund för människors generella karriärutveckling. Då karriärutvecklingen är en formativ och kontinuerlig process, kan den tidiga socialiseringen och de tidiga lärandeerfarenheterna betraktas som gjutgrunden i karriärskapandet (Ginevra och Nota, 2018; Hartung et al., 2008 m.fl.). Det är inget kontroversiellt över att barn som uppmuntras att lösa problem själva och leka sig fram troligen är mer rustad att hantera framtida utmaningar, och nederlag, på ett mer konstruktivt sätt än barn som inte ”tränas” till det. Barn som däremot skuldbeläggs vid misslyckanden har möjligen en försiktigare inställning till att möta nya utmaningar. Socialkonstruktivistiskt sinnade studie- och yrkesvägledare, som exempelvis uppsatsförfattaren, känner en teoretisk dissonans med Happenstance Learning-teorin:
Feedback may be negative as well as positive. It may be a feeling of accomplishment after solving a difficult problem, or a feeling of worthlessness after failing to solve a difficult problem. The feedback may be immediate or delayed. Career aspirations can be influenced by the perceived success or failure of various actions (Krumboltz, 2009, ss. 137-138)
John D. Krumboltz, som grundade Happenstance Learning-teorin menade att barndomen, fr.o.m. födseln, var den period i livet då människor utsätts för omgivningens reaktioner beroende på utfallen av sina handlingar.
Interaktion med föräldrar, syskon, skolkamrater och lärare spelar en stor roll i hur vi som vuxna exempelvis vågar ta plats och finns stöd hos andra i kommande framtida yrkesliv (a.a.).
Historiskt sätt har forskning i karriärutveckling i huvudsak haft vuxna och ungdomar som subjekt.
Faktum är att det än idag är så: Barn har hamnat i skymundan i forskningen som rör karriärsutveckling (Hartung et al. 2004, 2008; Watson och McMahon, 2005; McMahon och Watson, 2008; Watson et al., 2015; Care et al., 2007; Oakland et al., 2001; Flouri et al., 2014; Phipps, 1995; Maree et al., 2018 samt Patton, 2017). Hur ska detta förklaras? Vissa, som exempelvis Trice et al. (1995), menar att exkludering av barndomen i karriärutvecklingen kan förstås som ett aktivt ignorerade av barns första tolv år i livet. Förklaringsgrunderna till snedrekrytering på arbetsmarknaden, könstypiska yrkesval och gymnasieavhopp kan alla härledas tillbaka till barndomen. Ändå tar inflytelserika studier Learning to Labour (Willis, 1978), Att bli respektabel;
konstruktioner av klass och kön (Skeggs, 2000) m.fl. avstamp efter de kritiska och formativa barndomsåren, när ungdomar redan har formats efter den socioekonomiska bakgrunden såväl som fållat sig efter sina könsroller.
Utvecklingen på ’barn i karriärutvecklingsprocessen’ har det senaste decenniet fått sig en vändning:
Forskningsområdet har på senare tid kommit att få en allt större kropp av empiri (Howard et al., 2015).
Barndomen börjar sakta få en större och en mer erkänd roll i forskningen. Även om det är betydligt bättre idag,
kan det inte anses som att det är tillräckligt bra – än. Uppsatsen kan förhoppningsvis bli ett bidrag och inspiration för fortsatt fördjupning inom området.
Vid sidan av forskningen, är verksamhetspraktiken i utbildningsväsendet, en självklar kontaktyta för barn i karriärutvecklingen. McMahon och Watson (2008) skriver om behovet av en större holism gällande barns karriärutveckling: Att skolväsendet kan angripa barns karriärrelaterade frågor på system- såväl som individnivå. Studien Exploring the career aspirations of primary school children from around the world (Chambers et al., 2018) visar att det i ett flertal länder finns behov av att jobba med tidiga karriärinterventioner i de tidiga skolåldrarna. I studien ges nämligen skolan en nyckelroll. Frågeställningar kring socioekonomiska och könsstereotypa faktorer lyfts särskilt i studien. Även andra forskare ger tidiga karriärfokuserade utbildningsinsatser i de tidiga årskurserna en nyckelroll, där ibland Briddick et al. (2018), Ginevra och Nota (2018), Briddick et al. (2018) m.fl.
1.1.1 Snedrekrytering och fördelning
Både på arbetsmarknaden såväl som inom utbildningsmarknaderna finns det signifikanta skillnader baserat på människors kön och socioekonomiska skillnader. Påståendet är varken nytt eller uppseendeväckande. I exempelvis boken Occupational ghettos; the worldwide segregation of women and men visar författarna Charles och Grusky (2004) hur arbetsmarknaden, historiskt såväl som nationellt, präglas av stark könssegregation. Även om industrialismen har inneburit att traditionellt manligt dominerade yrken i en allt större utsträckning innehas av kvinnor samt en allt mer utspridd acceptans att kvinnor slår sig in i manligt dominerade domäner, finns det stark genusbetonad uppdelning på arbetsmarknaden. Enligt det svenska yrkesregistret SSYK 12, daterad våren 2019, är arbetsmarknaden starkt uppdelad. Det finns yrken som är starkt dominerade av något av könen. Inom skolans värld exponeras eleverna för yrken som är tydligt könskodade som skolassistenter (90,3 % av kvinnor), grundskolelärare (74,7 % kvinnor), skolsköterskor (98,4 % kvinnor) och vaktmästare (80,1 % män). Byggnadsarbetarna som barnen ser på väg till/från skolan och hantverkarna som anlitas av skolorna för att byta fönster, utföra elarbeten eller måla om består i del flesta fallen (från 90 % upp till över 95 %) av män. Barnen exponeras ständigt för de skevheter som återfinns på arbetsmarknaden och grundar sina referenser och associationer om omvärlden på dessa.
Bland gymnasieprogrammen är skillnaderna tydliga i ett flertal fall. Data från Skolverket för läsåret 2018/19, visar att det finns en skev fördelning av elever på de olika gymnasieprogrammen. I extremfallen går det att hitta att det är 36,5 gånger fler pojkar som läser på VVS- och fastighetsprogrammet jämfört med flickor (3398 pojkar mot 93 flickor). På en mer moderat nivå är den genomsnittliga skillnaden inte lika extrem, men likväl signifikant. Det är enbart två av 12 yrkesprogram som har en någorlunda jämn könsfördelning: Handels- och administrationsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Resterande yrkesprogram har påtagliga skillnader mellan könen. Även bland de högskoleförberedande utbildningarna är könsskillnaderna generellt sätt stora. Det är enbart Ekonomiprogrammet som har en viss balans mellan könen (21 816 pojkar mot 22 718 flickor). Bland de högskoleförberedande programmen är skillnaderna störts på Teknikprogrammet och Humanistiska, med 24 582 pojkar mot 5 173 flickor respektive 408 pojkar mot 1 810 flickor.
Det är inte enbart genusfaktorn som speglas i gymnasievalet. När föräldrarnas utbildningsbakgrund jämförs går det att hitta stora skillnader mellan gymnasieprogrammen. Elever med föräldrar med gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå (21 897 stycken), utgör en signifikant större andel på yrkesprogrammen i förhållande till de föräldrar kort eftergymnasial (6 364 stycken) respektive lång eftergymnasial utbildning (8 283 stycken). Elever med föräldrar med långa eftergymnasiala utbildningar dominerar har å andra sidan de högskoleförberedande programmen i förhållande till elever vars föräldrar har gymnasial eller en kort eftergymnasial utbildning.
Utifrån ett karriärsutvecklingsperspektiv beror skillnaderna på processer som uppstått i barndomen, men som tydligast får sitt utslag vid gymnasievalet: Det tydligaste karriärrelaterade brytpunkten i svenska barns liv.
Genusmönster såväl som socioekonomiska skillnaderna, resultaten av socialisering från den tidiga barndomen, är påtagliga i gymnasievalet. Skillnaderna slutar dock inte där, utan fortsätter i form av social snedrekrytering till de akademiska utbildningarna (UKÄ, 2018) och senare in på arbetslivet.
1.1.2 Barns karriärutveckling i den svenska kontexten
I grundskolans läroplan står det följande: ”Alla som arbetar i skolan ska (…) bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund” (Lgr11, avsnitt 2.6). Det finns därav ett uttalat mål att jobba preventivt med tidiga studie- och yrkesvägledande insatser. Underförstått kan man se det som att barndomen, eller åtminstone grundskoleåldern, inkluderas in i en karriärutvecklingslinje. Har detta mål spillts över på de svenska instanserna och institutionerna som jobbar med studie- och yrkesvägledning? Är alla intressenter, eller s.k. ”stakeholders” som de benämns som i policydokumenten (OECD, 2004a och 2004b), med på att det i större utsträckning bör satsas på barns karriärutveckling? Med facit i hand finns det mycket kvar att göra: Inom den svenska kontexten finns det tendenser som speglas i forskningsläget gällande barndomens roll i karriärsutvecklingen. Studie- och yrkesvägledningen, i form av tidiga karriärrelaterade insatserna i undervisningen, är i de lägre årskurserna generellt bristfällig. Huvuddelen av vägledningen riktar sig främst till äldre elever (Skolinspektionen 2013 samt 2017/18:RFR24). Grundskolans styrdokument (exempelvis Lgr11 och Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning, 2013) betonar dock tidiga insatser. Det finns därav en diskrepans mellan de uttalade avsikterna å ena sidan och yrkes- och verksamhetspraktiken å andra. Diskrepansen synliggörs och blir övertydlig i Skolforskningsinstitutets remissvar till utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (2019):
Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som ska bidra till att de verksamma inom skola och förskola ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Vårt uppdrag är inriktat på det praktiknära perspektivet och främst på yrkesgruppen lärare. Vi avstår därför från att lämna synpunkter på rubricerat betänkande.
Svaret, inklippt i sin helhet, tyder på att ”[a]lla som arbetar i skolan ska (…) bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund” varken gäller all personal eller undervisningen i de lägre årskurserna.
I skollagens 1 kap. 5 § står följande formulering: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Hur står sig den svenska studie- och yrkesvägledningen mot lagstiftarens avsikt? Enligt forskning i området finns det fog för tidiga interventioner, d.v.s. undervisning, i de tidiga årskurserna.
Samtidigt finns det behov för en större kropp med forskning som specifikt riktar in sig på barns tidiga karriärutveckling och framförallt på forskning som fokuserar på tidiga insatser. Utifrån ett internationellt perspektiv är det ett område som successivt växer. Inom den svenska kontexten har det dock stått relativt stilla.
I två svenska forskningsantologier, Att bana vägen mot framtiden (Lundahl, red., 2010) och Karriärvägledning (Lovén, red., 2015), finns det inga texter om yngre barn eller den tidiga barndomen som en del av karriärutvecklingen. Uppsatsförfattaren har under studiens gång stött på ett fåtal svenska studier, exempelvis av Alm (2015), som behandlat den tidiga barndomen som en del av karriärutvecklingen.
Gällande den beprövade erfarenheten görs det desto mer i förhållande till den vetenskapliga aspekten.
För det första finns det mekanismer inbyggda för systematiskt kvalitetsarbete. Se exempelvis formuleringar om systematiskt kvalitetsarbete i skollagen, de allmänna råden för studie- och yrkesvägledningen och skolverkets skrift Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen (Olofsson et al., 2017). Det systematiska arbetet tar avstamp i verksamheters egna och tidigare erfarenheter i den fortsatta planeringen av exempelvis SYV-åtgärder. För det andra finns det upparbetade goda exempel och metodmaterial rörande tidiga insatser. Studie- och yrkesvägledning i de tidiga årskurserna uppmärksammats i bl.a. böckerna Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar (Skolverket 2017), Studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar (Granath, 2018) och Tala om arbetslivet! Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan (Wikstrand och Lindberg, 2016).
1.2 Problemformulering
Är det av relevans att undersöka barns tidiga yrkesaspirationer? Yrkesdrömmar skiftar flertalet gånger under en människas liv och framförallt i barndomen. I många fall är det svårt för människor att minnas vad de många yrkesaspirationerna har varit i barndomen, och urskilja de tidigare intensiva yrkeslekarma från det som varit flyktiga yrkesdrömmar. Barns yrkesaspirationer avlöser varandra i en mer eller mindre stark grad (Tracey och Sodano, 2008, Care et al., 2007 m.fl.). Torde det inte vara argument i sig själva att stänga dörren för barndomens tidiga relevans i karriärsutvecklingen? Eller åtminstone att det inte ska läggas någon vikt på vad barn har för yrkesdrömmar? De ändras väl i alla fall? Det finns dock invändningar mot att barns flyktiga yrkesaspirationer i sig inte diskvalificerar barndomens roll i karriärutvecklingen. Med hänvisning till socialiseringsprocesser och inlärningssituationer kan det byggas upp ett resonemang kring barndomens formativa roll i karriärskapandet. Tongivande karriärutvecklingsteoretiker ger barndomen en viktig roll – oavsett om det framgår mer eller mindre implicit i deras teorier. I bl.a. Krumboltz Happenstance Learning- teori (2009) och Careership-teorin (Hodkinson och Sparkes, 1997 och Sparkes, 2006) är lärandeerfarenheter och socialiseringsprocesser nyckelfaktorer som ligger till grund för vuxna människors olika vägval i livet.
Skolerfarenheter, uppfostran och lärandesituationer konstituerar den habitus och de handlingsmönster som hjälper människor att orientera vid utbildningsval, yrkesval och oförutsedda uppsägningar. På den grunden finns det goda grunder att utgå ifrån att barndomen har en betydelse för karriärsutvecklingen i det långa loppet.
Frågan om och varför det behövs ett barnperspektiv i forskning om karriärutveckling är fullt berättigad och inte helt oproblematisk. Framförallt om det ska fästas ett särskilt fokus på barns yrkesdrömmar. Hartung et al. (2008) hänvisar till invändningen som Zinnecker (1995) lyfter: Att barn lever under ett kulturellt moratorium, d.v.s. att barn är befriade från jobb och ta ansvar. Är det då aktuellt att undersöka vad barn vill bli, när frågan inte är aktuell för deras närtid? Lägg därtill att barn är i ett tidigt skede av livet där yrkesaspirationer kan uppfattas som orealistiska och fantasifulla. Barn har ännu inte utvecklade kognitioner och de saknar mognade för att skapa sådana långsiktiga beslut. I artikeln What do you want to do when you grow up? […] skriver Hung-Chang Lee (2012), med hänvisning till både Piaget och Super, att barn är allt för outvecklade utifrån ett kognitivt perspektiv. Komplexa beslut om en framtida karriär kräver en större mognad.
Lee menar vidare att barns tankar bygger på intuition – utan förmågan att greppa helheter om kommande yrkesliv. Likande frågeställningar, om att barn har orealistiska och fantasifulla yrkesaspirationer, går att hitta hos Moulton et al. (2018), Helwig (1998a, 2001), Watson et al. (2010), Howard (2009) m.fl.
Åter till grundfrågan: Är det av relevans att undersöka barns tidiga yrkesaspirationerna?
Uppsatsförfattaren menar att det finns goda grunder att undersöka vad barnen har för uttalade yrkesaspirationer – även om argumenten mot också är goda. Det finns redan forskning i området som visar att genus och socioekonomisk status har betydelse för vad barnen aspirerar på. Även om det må vara flyktiga och ofullständiga yrkesdrömmar finns det en viss replikering till redan etablerade mönster i vuxenvärldens arbetsliv gällande (framförallt) genus och den socioekonomiska bakgrunden (jfr ovan).
1.3 Syfte och frågeställningar
Syfte med studien är att ta reda på om barn, i de tidiga skolåren, har könsstereotypa yrkesaspirationer.
Definitionen av vad som anses vara könsstereotyp utgår från fördelningen mellan könen i yrkena.
Definitionerna har satts enligt operationaliseringarna av Sullivan et al. (2011) och Moulton et al. (2018): Yrken med andelen 0 % till 24,9 % kvinnor är manligt kodade; yrken med 25 % till 49,9 % kvinnor är neutralt kodade och yrken med 50 % och fler kvinnor kodas som kvinnliga. Sullivan et al. (2011) för in ytterligare en nyans bland yrken som är kvinnligt kodade. De menar att yrken med och över 74,9 % kvinnor är ultra-kvinnliga.
Parallellt med att undersöka om barn har könsstereotypa yrkesaspirationer kommer studien även ta reda på om och hur variablerna socioekonomiska faktorer och årskurs påverkar graden av de eventuella sambanden – enskilt såväl som tillsammans. Syftet blir därav att svara på följande frågor:
• Har barn könsstereotypa yrkesaspirationer i de tidiga årskurserna? Hur ser i så fall dessa skillnader ut mellan flickor och pojkar?
• Påverkar barns socioekonomiska bakgrund och årskurs graden av yrkesaspirationernas könsstereotypisering? Hur ser i så fall skillnaderna ut?
Ytterligare ett syfte är att bidra till kroppen av empiri gällande barns tidiga karriärutveckling. Med resultatet och den refererade litteraturen är förhoppningen att andra kan finna inspiration och underlag för kommande studier i området eller tidiga studie- och yrkesvägledande interventioner.
1.4 Avgränsning
Studien fokuserar på variablerna könsidentitet, socioekonomisk och årskurs i förhållande till elevernas yrkesaspirationer. Utgångspunkten för de två första avgränsningarna kommer från Läroplanen för grundskolan: ”Alla som arbetar i skolan ska (…) bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund” (Lgr11, avsnitt 2.6). Den socioekonomiska faktorn har i studien kommit att helt avgränsas till SES-kodningen av respondenternas grundskolor. De aktuella grundskolorna i studien är kommunala skolor i Stockholm stad.
Gällande könsidentiteten är det den könsidentitet som eleven uppger som data bygger på. Då underlaget är relativt litet är könsvariabeln kodad som binär, d.v.s. som antingen flicka eller pojke. Alla inhämtade svar som inte kan kodas binärt kommer att bortses ifrån i de fallen analys görs utifrån eleverna könsidentitet
Definitionen ”de tidiga årskurserna” i frågeställningen är begränsad till årskurserna: Förskoleklass och upp till årskurs fyra.
2 LITTERATURGENOMGÅNG
2.1 Barndomen i karriärutvecklingen
I inledningen nämns det att barndomen i karriärutvecklingen är ett begränsat fält. Begränsat skall ej i sammanhanget inte förväxlas med att området är litet i sig eller otillräckligt. Det finns ett flertal teorier som direkt berör barndomen som en del av karriärutvecklingen såväl som kan tolkas in i ett sammanhang där barndomen blir en del av karriärutvecklingen. Maree (2018) har exempelvis psykodynamisk teori, som inte är skapad som en teori som täcker in karriärutvecklingen, i kombination med Supers lifespan, life-space-teori.
Det finns även övergripande paraplyteorier, som ”The Systems Theory Framework” (beskriven i Patton, 2008, Patton och McMahon, 2014 och McMahon et al. 2014) vars ambition är att få in ett flertal teorier som parallella processer.
De teoretiska förklaringsmodellerna som används i uppsatsen har inte ambitionen att vara heltäckande.
Studien har avsiktligen begränsat sig till ett fåtal förklaringsmodeller – med förhoppning av att, i ett relationellt perspektiv med andra teorier, vara en pusselbit i en större holistisk helhet. Fokus kommer att ligga på barndomen i relation till genus och socioekonomisk status.
2.1.1 När börjar karriärsutvecklingen?
I översiktslitteratur som Career Choice and Development (Brown, S., 2002), Career Development and Systems Theory; Connecting Theory and Practice (Patton och McMahon, 2014), Psychology of Career Adaptability, Employability and Resilience (Maree, red., 2017), Handbook of Career Development (Arulmani et al., 2014), International Handbook of Career Guidance (Athanasou och Esbroeck, red., 2008) m.fl. vecklas ett flertal teorier ut som ger barndomen ett erkännande i karriärutvecklingen. Litteraturen synliggör en spridning av teorier spunna ur olika discipliner och traditioner. Vissa teoretiker betonar den institutionella inlärningen som det essentiella i karriärutvecklingen medan andra menar att socialisationen är tyngre. Det kan även göras en distinktion mellan teorier som ger de individuella förutsättningarna en huvudsaklig roll, exempelvis kognitiva förmågor och inlärning, medan andra lägger fokus på strukturella faktorer (som habitus och genus).
Beroende på teoretisk betoning finns det olika sätt att se när karriärutvecklingen påbörjas. Exempelvis Havighurst (1974) inkluderade spädbarnsåren i karriärutvecklingen medan exempelvis Ginzberg utgick från att det var vid fyra till fem års ålder som barndomen kunde inkluderas in i karriärutvecklingen (Trice et al. , 1995). Nedan finns en modell som innehåller tidslinjer på olika teoretikers definition när karriärutvecklingen påbörjas.
Figur 2.1
Ginzberg et al. 1951
Havighurst, 1974
Super, 1957
Gottfredsson, 1971
Ålder 2 4 6 8 10 >10
Figuren visar en översikt över när olika teoretiker menar att karriärutvecklingen påbörjas.
Det finns ingen enhetlig definition av när karriärer påbörjas. Det kan till viss del förklaras av vad de olika teoretikerna menar är de väsentliga processerna. Linda Gottfredson (Gottfredson, 1971, 2002, Leung
Latency period (4-11 år) Tentative period (11-14 år) Infancy and Early childhood (<6 år) Middle childhood (6-12 år)
Growth Ungdomen
Stage 1 Stage 2
avgörande då samspelet mellan individ och omgivning kräver en form av aktivt agentskap. Det är när individen har förmågan att lära sig om omgivningens basala strukturer som karriärskapandet börjar. Enligt Gottfredsons teori är det när barnet är tre år, då man börjar förstå att storlek och makt (t.ex. att det finns en vuxenvärld kontra en barnvärld) som en första sortering av omgivningen sker. Och det är just denna förmåga att sortera som är grundpelaren i hennes teori om karriär.
Teorierna av Havighurst (1974) och Super (Phipps, 1995), som menar att karriärutvecklingen börjar från födseln, lägger en mer generell betydelse på karriärsutvecklingen. I och med vår existens uppstår sätts det igång processer av exempelvis kognitiv art, och som fortsätter livslångt genom hela livet.
Det finns ett flertal studier som visar att karriärutvecklingen redan är ett löpande projekt vid fyra- till femårsårsålder. Studier av Care et al. (2007) visar att barn vid fyra års ålder redan har börjat könskoda yrke.
Och studien av Lee (2012) visar i sin studie att barn vid fem- till sexårsåldern könskodar yrken. Under avsnittet nedan kan läsaren fördjupa sig ytterligare om hur genus i ett tidigt skede påverkar elevers tidiga yrkesaspirationer.
2.1.2 De tidiga elementen och mekanismerna i karriärutvecklingen
Supers teori Life-span, Life-space-teorin kategoriserar barndomen inom växandefasen, då barn i huvudsak fokuserar på att utforska omgivningen och stegvis vinna kontroll över sig själv. Teorin i sig var tidig med att försöka normalisera barndomen som en de av karriärutvecklingen (Patton och McMahon, 2014). Barndomen behandlas dock ytligt (Palladino Schultheiss, 2008). Trots det begränsade utrymmet barndomen får i teorin, är det flera forskare som refererar till Super, som exempelvis Hartung et al. (2008), Phipps (1995), Watson och McMahon (2005) m.fl
En mer komplett teori, Circumscription and Compromise-teori, av Gottfredson. Ju äldre barn blir, desto mer avancerade kognitiva funktioner får de. Det är något som Gottfredson vid återkommande tillfällen skrev om i sin teori. Gottfredson menar att det sker en stegvis process, som först påbörjas med att barn sorteras omgivningen efter storlek och makt vid tre till fem års ålder. Inom detta utvecklingsspann uppfattar barn att vuxna innehar olika yrkesroller. De blir medvetna om att vuxna jobbar och dem själva, d.v.s. barnen, inte jobbar (Gottfredson, 2002, Patton och McMahon, 2014, Leung, 2008). Under denna period kan man säga att barnen först blir medvetna om att det finns yrken. Därefter, vid sex till åtta års ålder, träder barnen in i den andra fasen, då de orienterar sig efter könsroller. I det här skedet lär sig barnen att uppfatta vad som kan anses vara mer eller mindre passande efter deras egna könsroller. Yrken som anses tillhöra det andra könet sorteras bort, enligt teorin. I steg tre, när barnen är i åldersspannet nio till 13 år, får sociala värden en allt större roll. I det här skedet är de kognitiva funktionerna så pass avancerade att barnen, förutom könsmönster, även kan uppfatta sociala hierarkier. Och slutligen: I det fjärde steget, från att barnen är 14 år, är intressen och egna behov de vägledande aspekterna. Barnen har vid denna period en mer utvecklad identitet att förhålla sig till (a.a).
Gottfredson (2002) menar att det finns komplexa processer som ligger till grund för de bortsorterande mekanismerna. Den stegvisa och ackumulerande bortsorteringen förklaras av barnens allt mer ökade kapacitet att hantera och processa information från omgivningen. Parallellt med att barnens kognitiva förmågor utvecklas sker det en parallell utveckling av barnets jag och självbild. Teorin utgår från att barn har enklare och outvecklade förståelser av sig själva och världen kring dem. När yrkesaspirationer formas matchas barnens självbilder med deras bilder av yrken. Barnen drar slutsatser om vilka yrken som kan vara lämpliga respektive olämpliga sker på detta sätt. Ju äldre barnen blir desto färre yrken är matchbara, då kunskapen om världen, d.v.s. kunskapen om könsroller och sociala hierarkier, blir mer påtaglig. Barnen inkorporerar extern information, om exempelvis genus och sociala klasser, när de blir medvetna om dessa koncept. I takt med att barnens jag-konstruktioner växer av dessa komplexa element, ju fler yrken sorteras bort, för att passa den nya och föränderliga självbilden.
När yrken väl har sorterats bort av barnen är de inte längre aktuella som presumtiva yrken, enligt teorin.
Även om barn kan anses vara sporadiska till sin natur, är bortsorteringen ofta en stabil företeelse.
Bortsorteringen av yrken sker stegvis och genom omedvetna processer (a.a).
Gottfredsons teoretiska modell har genom åren testats och använts av flera forskare. Teorin har i flera studier kommit att bekräftas av forskare som bl.a. Helwig (2001), Moulton et al. (2018) m.fl. Samtidigt har Gottfredsons teoretisering kommit att problematiseras av flera forskare. Flouri et al. (2014) frågar sig om inte åldersspannen verkligen stämmer. De menar nämligen att faserna kommer tidigare än det Gottfredson menar i sin teori. Schuette et al. (2012) efterlyste mer empiriskt belägg för Gottfredsons teori då forskarna inte kunde styrka påståendet att barn från lägre socioekonomiska förhållanden i lägre grad aspirerade på socialt prestigefyllda yrken än sina föräldrar, som teorin hävdar. Care et alt. (2007) lyfter att det i tidiga studier har påvisats att pojkar och flickor i olika grad aspirerar på könsstereotypa yrken, och att Gottfredsons teori inte tar hänsyn till detta i sin teoretisering. I deras egen studie aspirerade fler pojkar än flickor på könsstereotypa yrken.
Palladino Schultheiss (2008) invändning på Gottfredsons studie är att den har en allt för begränsad definition av barns utveckling.
Bortsett från de många invändningarna som finns mot Gottfredsons teori, finns det en viss kompatibilitet med Hodkinson och Sparkes Careership-teori. Även om Gottfredson hade invändningar mot en sociologisk diskurs i karriärutvecklingen (Gottfredson, 2002) finns det element i Careership-teorin som kan appliceras på Gottfredsons teori. Likheterna finns bl.a. i konceptet om att omgivande faktorer inopereras in till individens självbild (eller habitus), och den pragmatiska rationaliteten, d.v.s. det självklara handlandet i exempelvis karriärrelaterade situationer, som bygger på stegvist uppbyggda och omedvetna influenser.
En annan sida av karriärutvecklingen formuleras av Ginzberg et al. (1951). De menade att barns initiala karriärutvecklingsperiod påbörjas från fyra års ålder och fram till att de är elva år gamla. Denna period kännetecknas delvis av att barn aspirerar på s.k. ”fantasiyrken” och delvis att yrkena är sporadiska och ofta influeras av föräldrarnas rekommendationer (Trice et al., 1995). Teorin har dock problematiserats av studier av Trice (1991) samt Trice och King (1991). Dessa visar att grundskolebarns yrkesaspirationer är relativt stabila, d.v.s. är replikerbara, under ett läsår. Trice och King (1991) visade att 46 procent förskolebarnen i deras studie svarade med samma respiration efter en 8-månadersperiod. Det finns en sporadiskhet hos barn, vilket hör barndomen till, men det har samtidigt påvisats en viss stabilitet i yrkesdrömmarna.
2.2 Genusaspekten
2.2.1 Genus-aspekten enligt teorierna
Den mest flitigt refererade teoretikern, bland de forskare som undersöker den roll som genus har i barns tidiga yrkesaspirationer, är Gottfredson. Även i etablerad teoretisk litteratur är Gottfredson ett vanligt förekommande namn.
Som nämnt ovan är berör Circumscription and Compromise-teorin genusaspekten när barnen är mellan sex till åtta år, men att detta har problematiserats i forskningen: Flickor är nämligen enligt tidigare forskning mer benägna att aspirera mindre könsstereotypt än pojkar, vilket ställs mot Gottfredsons teori som inte specificerar att pojkar i större utsträckning aspirerar på könsstereotypa yrken. Ytterligare en invändning mot teorin är att Gottfredson menade att barn har en positiv bild av många yrken. Care et al., 2007 visar dock att 48 procent av pojkarna avvisade kvinnliga yrken. Även: 57 procent av flickorna avvisade kvinnliga yrken.
En alternativ teori, som kan förklara barns tidiga yrkesaspirationer är ”Gender Schema Theory” av Bem (1981). Teorin förekommer inte fullt så flitigt i forskningen om barns yrkesaspirationer. Teorin är visserligen inte specifik för karriärutvecklingen och har av ett fåtal forskare kommit att användas som en förklaringsmodell där Gottfredsons teori lyser med sin frånvaro (Miller et al., 2009, Sherman och Zurbriggen, 2014 och Liben et al., 2001). Teorin går ut på att barn lär sig genuskodade kognitiva strukturer. Barn orienterar sig till viss del utifrån dessa kognitiva kartor och det sker ackumulativt, efter mognaden att kunna göra de genuskodade associationerna. Dessa kognitiva kartor är så pass starka att den egna självbilden integreras och underordnas dessa. Ju mer barn lär sig om samhället och dess genuskodade strukturer desto fler genusattribut kopplas till de själva. Exemplet som Bem använder är att flickor får lära sig att de är fysiskt svagare. Det behöver inte nödvändigt läras genom direkta signaler. Det räcker snarare att den uteblivna kommentaren, från vuxenvärlden, om hur starka flickor är i samma utsträckning som pojkar får höra hur starka de är. På samma sätt får pojkar
inga kommentarer om hur omvårdande de är, även om barn kan uppfatta sådana kvaliteter hos både pojkar och flickor. Denna systematiska selektivitet applicerar barnen på sig själva och hur de uppfattar sin omvärld.
Det finns likheter mellan Circumscription and Compromise-teorin och Gender Schema-teorin. Båda publicerades tätt inpå varandra. Skillnaden är att genusaspekten snävas in under en begränsad tid (andra stadiet) i Gottfredsonsteori, medan Gender Schema-teorin inte binder sig till en specifik tidsepok.
2.2.2 Genus-aspekten enligt forskningen
Forskning gjord de två senaste decennierna visar att äldre förskolebarn såväl som barn i de lägre årskurserna konsekvent har följt samma mönster: Att barn generellt sätt har könsstereotypa yrkesaspirationer. Tabellen nedan visar ett urval över forskningsresultaten över barns tidiga yrkesaspirationer.
Tabell 2.1 Hur fördelas pojkar och flickor i olika könskodade yrken?
Studie Kön Manligt Neutralt Kvinnligt
Helwig, 1998b Pojkar ,83 N/A N/A
(åk. 2) Flickor ,19 ,25 ,56
Helwig, 1998b Pojkar ,9 ,31 N/A
(åk. 4) Flickor N/A ,25 ,45
Lee, 2012 (5-6-åringar)
Pojkar ,79 ,18 ,03
Flickor ,27 ,54 ,19
Care et al., 2007 (4-5-åringar)
Pojkar .4 ,22 ,2
Flickor .21 ,42 ,18
Läsaren ska observeras över att eventuellt andra variabler kan ha utelämnats, då det enbart är könskodningen som uppsatsen fokuserar på.
Siffrorna ovan anger andelen pojkar respektive flickor som aspirerar manligt, neutralt samt kvinnligt kodade yrken.
Tabellen visar att barn konsekvent aspirerar på könsstereotypa yrkesval. Med hänvisning till McCarthy Snyder (1994) skriver Miller och Budd (1999) att barn i en tidig ålder lär sig att vissa yrken i huvudsak utförs av ett visst kön, vilket leder till att barn blir mindre lockad av att intressera sig för yrken som domineras av det motsatta könet. Å andra sidan finns det studier som visar att flickor tenderar i högre grad att aspirera på icke- könsstereotypa yrken än pojkar.
I tabellen framgår det att flickor i större utsträckning aspirerar på neutralt kodade yrken, jämför med pojkar. Liben et al. (2001) undersökte barn från 6 till 11 års ålder. Barn i studien fick poängsätta yrken efter hur hög status de hade. Det visade sig att barnen, även de yngre barnen, i större grad satte högre poäng på maskulint förknippade yrken än de feminint laddade yrkena. Det fanns ingen signifikant skillnaden mellan pojkars och flickors svar. Däremot var pojkars intresse för feminina yrken signifikant lägre än flickors.
Författarna drar slutsatsen att barn är mer intresserade av yrken med högre prestige, men också att det är mer hotfullt för pojkar att välja kvinnligt kodade yrken.
Genusaspekten kan även belysas från tre andra aspekter: Trice et al. (1995) skriver att pojkar i dubbelt så hög grad nämner yrkets kön som ett av skälen till att avvisa ett yrke (observera dock att urvalet i studien var lågt). Författarna tror att det kan bero på att det i större grad accepteras att kvinnor väljer icke-könsstereotypa yrken, till skillnad från att män gör det, vilka är tendenser som observeras och spiller över på barnen. Detta är en spekulation som i sammanhanget aktualiserar Gender Schema-teorin.
En andra aspekt är kvantiteten av yrken som barnen aspirerar på. Utifrån ett modernt historiskt perspektiv sätt har det blivit ett skifte: Tidigare studier från 1971 och 1979 visar att pojkar har valt fler (kvantitativt) yrken än flickor. Studier från mitten av 90-talet visar dock att det vänt och att flickor väljer fler yrken, visar Helwigs studie från 1998a. Vidare skriver Helwig, i samma studie, att pojkar i större utsträckning väljer könsstereotypa yrken jämfört med flickor. Författaren hänvisar till studier från 1970-90-talet för att
påvisa detta. Studien som Helwig (a.a.) gjorde var att flickor i större grad tenderar att välja människo- orienterade yrken. Pojkar tenderade även att välja mer fysiska yrken såsom idrottare.
En tredje aspekt belyser Sherman och Zurbriggen (2014). De undersöker flickor från 4-7 år, och graden av hur de känner att de klarar av vissa yrken. Studien visade att flickorna kände att pojkar klarade av både manligt såväl som kvinnligt kodade yrken i större utsträckning än flickor. Bland de manligt kodade yrkena var skillnaden betydande.
2.3 Socioekonomisk aspekt
Gällande den socioekonomiska aspekten av barns yrkesaspirationer har Gottfredson blivit en flitigt refererad forskare (Flouri et al., 2014), likt i den forskning som behandlar genusaspekten utifrån barns karriärutveckling.
Barn från nio till 13 år ska ha en påtagligt större tenens att orientera deras yrkesaspirationer efter social status.
En annan teori som är aktuell i sammanhanget är Careership-teorin (2006), som tidigare nämnts i uppsatsen. Teorin har lånat många moment från Bordieu och har en tydligare sociologisk prägel än Circumscription and Compromise-teorin.
Vad har den socioekonomiska faktorn för effekt på barns tidiga yrkesaspirationer? Gore et al. (2017) kom fram till att SES inte var den dominerande variabeln i barns tidiga yrkesaspirationer, förutom till yrkesaspirationer mot yrken inriktade på konst och vetenskap. SES ansågs av forskarna förvisso inte vara oviktig. De menade att SES eventuellt interagerade med andra variabler. De kraftfullaste variablerna var årskurs, kön och tidigare skolprestationer gällande barns tidiga yrkesaspirationer. Studier av bl.a. Flouri et al.
(2014), Wicht och Ludwig-Mayerhofer (2014), Cook et al. (1996) m.fl. visat å andra sidan att yrkesaspirationerna i någon grad styrs av den socioekonomiska faktorn. Huruvida det är hushållet, bostadsområdet eller skolan som definierar den socioekonomiska statusen skiljer det sig i olika studier.
Forskning som talar för att familjen har starkast effekt på yrkesaspirationerna formuleras av Flouri et al.
(2014). De skriver att föräldrarna är en viktig källa till barns yrkesaspirationer och särskilt i de lägre årskurserna, med hänvisning till andra forskare. Vidare menar de att föräldrarnas SES påverkar barnens yrkesdrömmar direkt samt indirekt i föräldrarnas engagemang i skolan. Även det bredare sammanhanget, som bostadsområde och skola påverkar barnens yrkesdrömmar. Forskarna hänvisar till studier från 1979 till 1996.
De menar vidare att effekter från grannskap spiller över på skolorna, och att det är genom skolorna som bostadsområdets SES förmedlas till barnen, med hänvisning till forskning från 2009 och 2010. Däremot hittar inte Flouri et al. något samband mellan områdets SES och barnens yrkesaspirationer. Det var bara familjens SES och etnicitet som kunde förutsäga yrkesaspirationer – hos pojkar. Slutsatsen som författarna gör är att sjuåriga pojkar i England styrs av deras familjers utbildningsbakgrund, ekonomi och etniska bakgrund.
Flickors yrkesaspirationer styrdes i lägre omfattning as deras etniska bakgrund och SES i ett tidigt skede i livet.
Wicht och Ludwig-Mayerhofer (2014) menar att skolan har den tyngsta effekten på barns yrkesaspiration. De jämför skolors och bostadsområdenas effekt på niondeklassare i Tyskland, och kunde hitta samband på hur skolor till viss del formar elevernas yrkesaspirationer. Däremot visar deras studie att bostadsområdet har en svag effekt på barnens yrkesaspirationer i förhållande till skolans effekt.
Bostadsområdets effekt på yrkesaspirationen formuleras av bl.a. Cook et al. (1996). De undersökte pojkar i amerikanska utanförskapsområden i städerna (i studien benämns dessa områden som ”getton”) i årskurserna 2, 4, 6, och 8. Studien visar att ju äldre pojkarna blir, desto mer ”realistiska” blir deras yrkesaspirationer och förväntningar. Studien visar även att barn fr.o.m. åk. 2 speglar ”ras-” och klass-skillnader i vuxenvärldens arbetsmarknad. Med lägre förväntningar på dessa barn från omgivningen så menar forskarna på att det spiller över på barnen i form av att de får lägre yrkesmässiga förväntningar hos de själva. Cook et al.
(1996) menar vidare, i diskussionen, att fattiga afroamerikanska pojkar i åk. 2 speglar yrkesaspirationer och förväntningar på omgivningen de bor i. De återskapar den position i den sociala stratifieringen de befinner sig i. Även Leventhal och Brooks-Gunn (2000) skriver om bostadsområdets påverkan, och hittar i deras metastudie samband mellan förväntningar och yrkesaspiration.
3 METOD
3.1 Kunskapsintresse
Kunskapsintresset för uppsatsen är att ta reda på om det finns ett samband mellan genus, socioekonomisk bakgrund och årskurs å ena sidan och yrkesaspiration å andra. Fokusområdet har dessutom snävats in till att gälla skolbarn i de tidiga årskurserna i grundskola: Från förskoleklass och upp till årskurs fyra. Kunskapen är i första hand att få ut nomotetisk, d.v.s. generaliserbar kunskap. Detta eftersom det finns en teoretisk och forskningsgrundad bas sedan tidigare som forskaren vill pröva, och för att det finns ett idealistiskt kunskapsintresse att ta reda på vad det är för faktorer som påverkar barns yrkesdrömmar, i syfte att jobba med barn enligt läroplanens mål: ”Alla som arbetar i skolan ska (…) bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund” (Lgr11, avsnitt 2.6). Studien vill i ett närmare skede undersöka se hur könstillhörighet och socialbakgrund, har för samband i relation till ”yrkesval”.
Utifrån en epistemologisk synpunkt, vilket i sammanhanget menas med den källan som kommer ifrån och det sätt som kunskapen är till tillkommen, är i huvudsak från empirisk grundad kunskap, och då från survey-undersökningar. Till svaren som samlats in har det kopplats aggregerad kunskap, om eleverna, som i det aktuella fallet har varit den socioekonomiska kvalificeringen, SES-index, som Stockholms stad använder.
Det har även kopplats Standard för svensk yrkesklassificering (som i fortsättningen kommer att benämnas som ”SSYK 2012”), i syfte att undersöka andelen kvinnor i yrkena som eleverna uttryckt att de aspirerar på.
3.2 Metodologisk ansats
3.2.1 Kvantitativa element
Det är lätt att som läsare utgå ifrån att uppsatsen har en kvantitativ ansats, då uppsatsen har ett nomotetiskt kunskapsintresse som inhämtats genom survey och aggregerad numeriska data. Åsberg (2001) skriver följande: ”Det är viktigt att skilja metod, det sätt man går tillväga när empirin upprättas, från fenomenen man söker kunskap eller information om” (s. 173). På den grunden menar han att det med enkelhet inte går att kvalificera forskning som kvalitativ eller kvantitativ. Däremot kan egenskaperna hos det som mäts antingen delas in i numeriska data eller icke-numeriska, fortsätter Åsberg i artikeln Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen (…). Åberg motsäger sig starkt från att forskning antingen kan delas in i kvalitativ eller kvantitativ metodik och forskning. Även om uppsatsen har samlat in data genom survey-undersökningar blir det svårt att benämna att forskningen i sig är kvantitativ, om man ska utgå från hans resonemang. Däremot är den metodologiska ansatsen empiriskt grundad, och genom variabler som har kvantifieras. Dock, utifrån den etablerade litteraturen av bl.a. Bryman (1997) etc. finns det inga motsägelser att forskning benämns som kvantitativ respektive kvalitativt. Inte ens av kvantitativa forskare.
Val av metodologisk ansats grundar sig i kunskapsintresset. Det finns ett intresse i att hitta generella förklaringar, och av den anledning är det en stor mängd respondenter som används, som genom slumpmässiga åtgärder har sållats fram. Bryman (1997) antyder att en sådan ansats är kvantitativ, eftersom
[d]en kvalitativa forskaren genomför till skillnad från det [d.v.s. ’till skillnad från forskare med nomoeetiskt synsätt’, enligt Bryman] ofta sin forskning i en specefik miljö […] vars representativitet är okänd […];
därmed är resultatens generaliserbarhet obekant (s. 120).
Utifrån det synsättet är studien kvantitativ till sin art. Förutom metodiken är även analysteknikerna, utifrån de statistiska metodböckernas egen definitionen, även kvantitativa. Det skulle möjligen Åsberg högljutt protestera mot, då han hellre vill benämna det som ”analys av numerisk information respektive analays av icke numeriska data. När data har kodats om till kvotskala, numeriska data om andelen kvinnor i respektive yrke, andelen
pojkar och flickor som har könstypiska aspirationer etc., behandlas siffrorna i korstabeller, uträkningar av sannolikheten med hjälp av Chi2-metoden såväl som Cramer’s V-siffror för att mäta styrkan på sambanden.
Tolkningen av svaren återges under avsnitt 3.3.1 och tolkningen av respektive kategori och operationalisering finns i avsnitten 3.2.3 och 3.4.
3.2.2 Kvalitativa element och triangulering
Utesluter en kvantitativ ansats kvalitativa moment, så innehåller tolkning såväl som förståelse? Bryman (1997) motsätter sig en doktrinär inställning, som innebär att man som forskare antingen väljer en, numeriska eller icke-numeriska data, om man ska utgå från begrepp (Åsberg, 2001). Han tyckte istället att man skulle försöka blanda dessa två synsätt i de fall det var applicerbart. I den aktuella forskningen har författaren fått komma in aktivt och tolka delvis de inlämnade svaren och delvis genom att skapa operationaliseringar av yrkena i diverse yrkeskategorier. Harnown Klausen (2006) menar att kvantitativ forskning tar kvaliteter och därav tolkningar förgivna. Utifrån det fallet har uppsatsen data som till viss del begränsar sig till idiografisk kunskap, vilket till viss del krockar med det övergripande kunskapsintresset i stort. Däremot har det kommit att bli en förutsättning, då vissa svarsalternativ inte har kunnat överföras till data rakt av. Den idiografiska kunskapen har främst haft fokus på tolkningen av svaren såväl som i samband med operationaliseringarna av yrkeskategorier.
3.3 Tillvägagångssätt vid datainsamlingen
3.3.1 Datainhämtning genom survey-metoden
Initialt har en databas byggts upp med samtliga kommunala skolor inom Stockholms stad. Databasen har kommit att innehålla 130 skolor, och har delats in i kolumner för respektive årskurs mellan förskoleklass och årskurs fyra. Listan från skolor kommer i huvudsak från handläggare från Avdelningen för utveckling och samordning/Uppföljningsenheten i Stockholms stad. Och data om skolorna, gällande antal elever kommer från Skolverkets statistik för läsåret 2018/19. Antalet klasser per skola har definierats efter delningstalet 25. Det innebär att om en skola har 55 elever i årskurs ett så har skolan definierats att ha två parallellklasser (55/25 = 2,2 » 2) i den årskursen. Kolumnerna har på så sätt innehållet antalet årskurser varje skola har.
Under studien lottades 20 klasser per årskurs till studien. Då bortfallet kom att bli stort lottades det fram ytterligare klasser för att försöka mätta målet 20 klasser per årskurs. Bortfallet berodde i huvudsak på att rektorerna avböjde att låta deras skolor deltaga i studien. Lottningen skedde i Microsoft Excel och genom slumpgeneratorn. Slumpgeneratorn har följande formell: ”=SLUMP()”.
De skolor som slumpades fram kontaktades. Det var rektorn i första hand och i andra hand någon i skolledningen. I de flesta fallen hänvisades författaren till enskilda lärare, som beslutade om de kunde tänkas vara behjälpliga eller inte. De skolor som kunde tänkas ställa upp i studien, blev sedan ombedda att kontakta vårdnadshavare för samtycke (se bilaga X för samtyckesbrev till föräldrarna).
Barn som deltog i studien fick svara på två frågor: Vad eleverna vill bli när de är stora samt vad de har för könstillhörighet. Frågan om vad barn vill bli när de är stora har ställts av bl.a. Auger et al. (2005) m.fl.
forskare, men oftast utifrån en icke-numerisk kontext. Frågorna besvarades i första hand skriftligt av barnen.
Några skolor bad eleverna att berätta vad de hade för yrkesaspirationer, varvid svaren registrerades av läraren på en svarslista (se bilderna 1 och 2). Datainhämtningen administrerades i första hand av lärare, men i några fall åkte uppsatsförfattaren ut till skolorna för att inhämta informationen.
Att det har varit en friare form av datainhämtning av elevernas yrkesaspirationer och könsidentitet öppnar upp för både möjligheter såväl som risker. Cohen et al. (2018) skriver om forskarens ansvar att skriva anpassade och användarvänliga enkäter – vilket särskilt ska tas i beaktande när barnen är subjekten för forskningen. Det har varit en medveten strategi att det enbart har varit två variabler som eleverna har behövt fylla i. Däremot uppstår det frågeställningar som är värda att beakta när exempelvis enkäterna blir belysta utifrån interaktionistiska och även etiska perspektiv: Skulle svaren i enkäten bli identiska om eleven, i de fall de skrev svaren själva istället för att ropa ut dem i klassrummen? Och hur påverkades de eleverna, som har en
trans- eller en icke-binär identitet i de fall eleverna ropar ut svaren? Uppsatsförfattaren har inte kunnat säkerställa att datainhämtningen har varit likgiltig för samtliga respondenter.
Skolorna har i stort sätt själva administrerat enkäterna och instruerat att barnen deltar på frivillig basis – efter att föräldrarna har lämnat in sitt samtycke. Barnen har fått avstå från att lämna in enkätsvar utan att lämna en motivering. Ingen återkoppling har lämnats för antalet barn som valt att avstå.
Den ursprungliga idéen till uppsatsen var att samla in och koda teckningar av yrkesaspirationer, likt studierna av Chambers et al. (2018) och Turner och Albro (2017). Tanken var att kvalitativa data, d.v.s.
barnteckningar, som samlats in skulle kodas till nominala variabler. Därifrån skulle en dataanalys med hjälp av aggregerade data och registerdata kunna kopplas till de nominala variablerna för att på så sätt kunna jämföra efter andelen som har de yrkena enligt SSYK 2012-koderna. En konsekvensanalys visade dock att det skulle ta en allt för lång tid att koda teckningarna. Dessutom skulle reliabiliteten i tolkningarna vara svag. Om ett barn exempelvis ritade en yrkesperson med ett rött korts på bröstet, skulle yrket kunnat vara läkare såväl som sjuksköterska: Två skilda yrken med olika koncentration av kön samt olika status. Av den anledningen gjordes slutsatsen att enbart yrken samt könstillhörighet aktivt skulle samlas in av barnen.
3.3.2 Tolkning och exempel av det insamlade materialet
Nedan kan läsaren se exempel på det insamlade materialet och tolkningsförfarandet. Denna del kan anses vara av en kvalitativ art.
Exempel på yrken som kunde tydas med enkelhet, vid dataregistreringen, finns nedan. Texterna lyder ”Brandman” (bild 3) och ”Statsminister” (bild 4). Även i de fallen då det är längre textmassor (bild 5) kan yrken urskiljas, förutsatt att det står i klartext.
Bild 1
Bild 2
Bild 3 Bild 4
Bild 5
Dahlgren et al. (2013) skriver att barns skrivstrategier, tidigt i skrivutvecklingen, är att teckna ut första och sista hörbara bokstaven i ett ord. Dessutom får konsonanter en större roll i den skrivna texten, i förhållande till vokaler, då de hörs bättre. Dessutom tenderar barn även att ignorera det som inte hörs eller de mellanliggande bokstäverna. Utifrån ett sådant resonemang är stavfelen, som i bilderna 6 och 7, d.v.s. ”Lasdbil”
och BagAer” (sic) enklare att tyda. De följer logiken med barns skrivande som resonemangen av författarna ovan. Det framgår även av ljudningen vilket yrke som barnen syftade på. I de aktuell fallen tolkas och kodades svaren till lastbil[sförare] och bagare. Bild 8 däremot, ”sreamer” (sic), är svårare att tyda. I kodningen tolkas svaret om till ”streamer”, vilket är ett nytt låneord i svenskan. T kan ha tappats i egenskap som en ”mellanliggande bokstav”. Detta resonemang förutsätter dock att den aktuella eleven (pojke i årskurs tre från en skola med hög SES) syftade på just på yrket streamer.
I ett flertal fall är de inlämnade svaren aktivt tolkade av författaren. Vissa av tolkningarna är enkla att förstå genom kontexten. I bilderna 9 till 12 är bilderna tolkade till ”Hjärtläkare” (bild 9), ”Nagelteknolog” (bild 10), ”Hästskötare” (bild 11) och ”Hundskötare” (bild 12).
Yrken som kräver ytterligare en tolkningsinsats från författarens sida gäller bilderna 13 till 16. Bild 13, med texten ”Jag vill bli hundägare eller vara barnvakt till bäbisar”, tolkas i sammanhanget som ”Hundskötare”.
Observera att det enbart är det första yrket som barnet nämner som räknas med. Hundägare är visserligen ingen profession, men det är däremot hundskötare. Eftersom eleven skrev hundägare till frågan om vad hon vill bli och därefter kopplade på med ytterligare ett yrke (barnvakt) är antagandet gjort att barnet vill ha en professionellt förhållande till hundar.
Bild 14, ”Spelingenjör”, tolkas till ”spelutvecklare” i kodningen, medan yrket i anslutning till bild 15, ”Kolmorden” (sic), tolkas till ”djurskötare”. Kolmårdens förknippas ofta med Kolmårdens djurpark i talspråk, och författaren gör därmed associationen djurskötare till djurparken. Även svaret på bild 16 tolkas som djurskötare, även om det rent tekniskt sätt även kan tolkas som veterinär såväl som djursjuksköterska. I
Bild 6 Bild 7 Bild 8
Bild 9
Bild 10
Bild 11
Bild 12
Bild 13
Bild 14
Bild 15
Bild 16
samband med bilderna 15 och 16 ska läsaren observeras på att ”Marinbiolog” såväl som ”Tandläkare” inte är registrerade.
I ett flertal fall har barnen skrivit fler än ett alternativ (bilderna 13, 15–18). Det är dock alltid yrket som nämndes först som registreras till studien som data.
’
En annan observation som är gjord är en form av en kamrateffekt, som gör att det är en viss koncentration av vissa yrken i en och samma klass. Se exempelvis på det specifika yrket ”dinosaurieforskare” (bilderna 19 och 20).
Yrken som sorteras bort i studien är de med svaret ”vet ej” (bild 21) och dylika kommentarer. Även svar som är otydliga sorteras bort (bild 22). När eleverna inte skrev könstillhörighet på svarslappen räknas svaret som giltigt. Däremot exkluderades svaret i de analyser som behandlar könsskillnader. Se avsnitt 3.3 för vidare resonemang i frågan.
3.3.3 Kopplande av aggregerade data till varje respondent
När data väl är inhämtad från eleverna, gällande könsidentitet och yrkesaspiration, registreras svaren i en databas. I databasen behandlas svaren på individnivå på följande sätt: Elevernas skolor kodades om till det värde som skolorna har enligt Stockholms stads SES-index. Det socioekonomiska indexet används när Stockholms stad ska fördela elevpengar mellan skolorna. Informationen är på en aggregerad nivå, och bygger på olika former av variabler på individuell nivå. I skrifterna Resursfördelningsmodellen (SCB, 2007) och Socioekonomiskt tilläggsanslag till stadens grundskolor - Ett planeringsunderlag (Stockholms stad, 2009)
Bild 17
Bild 18
Bild 19
Bild 20
Bild 21 Bild 22
beskrivs det att SES-indexet bl.a. har tagits fram av variabler som vårdnadshavarnas inkomst, ekonomiskt bistånd, högsta utbildning för vårdnadshavarna, kön etc. Det ska kort nämnas att modellen är uträknad med logistisk regression, vilket ger de olika poängvärdena till det socioekonomiska indexet.
Det har tagits ställning till att inte redovisa skolorna med enskilda socioekonomiska status-värden, eftersom skolorna antingen är ensamma med sitt värde eller att de ett fåtal skolor som delar på samma. På den grunden är skolorna kodade till variabler på ordinalnivån (SES, hög – SES, medel – SES, låg – SES, mkt låg).
Den ursprungliga operationaliseringen är omkodade eftersom de i vissa variabelkombinationer ger upphov till få respondenter i grupperna. En chi2-analys kräver att det minst är fem respondenter i varje cell, vilket det har tagits hänsyn till i utformningen av den nya SES-variabeln. I den nya operationaliseringen är SES, låg och SES, mkt låg hopslagna till SES, låg. I övrigt förändrades inte variabeln (se tabellerna 3.1 och 3.2).
Diagram 3.1 Diagram 3.2
Tabell 3.1 Socioekonomisk kategorisering av skolor, fyra kategorier
Index-värde Operationalisering Antal
0 till 99 SES, högt 196
100 till 209 SES, mellan 151
210 till 229 SES, lågt 67
230 och uppåt SES, mycket lågt 72
Tabellen anger hur kategorierna för den socioekonomiska operationaliseringen är uppbyggd, samt antalet respondenter i varje kategori.
Tabell 3.2 Socioekonomisk kategorisering av skolor, tre kategorier
Index-värde Operationalisering Antal
0 till 99 SES, högt 196
100 till 209 SES, mellan 151
210 till SES, lågt 139
Tabellen anger hur kategorierna för den socioekonomiska operationaliseringen är uppbyggd, samt antalet respondenter i varje kategori.
Det är enbart kommunala skolor i Stockholms stad i studien. Metoden med att använda det socioekonomiska indexet i klassificeringen av den socioekonomiska variabeln förutsätter att det enbart är kommunala skolor.
Dessa skolor har i första hand ett elevunderlag från skolpliktsområden – d.v.s. det närområde runt skolan.
Friskolor kan inte användas med precision, då de rekryterar från en större bas elever utan att specifikt vara begränsade till geografiska bostadsområden.
Även elevernas yrkesaspirationer är omkodade. De kodades delvis om efter graden av kvinnor som har yrkena och delvis efter yrkeskategori. Gällande könskodningen utgår uppsatsförfattaren efter SCB:s yrkesregister: Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Andelen kvinnor per yrken har räknats fram genom enkel division. De flesta yrken som eleverna aspirerade på är med i SSYK 2012-förteckningen.
Yrken som inte är med på förteckningen, och som inte har en tydlig motsvarighet i SSYK 2012, har slagits upp i SCB:S söktjänst för SSYK 2012. I de fallen söktjänsten inte ger resultat (t.ex. för yrken som ”pengainsamlare”, ”bilförare” och ”youtuber”) beslutas yrken in i en eller flera yrkeskategorier efter induktivt resonemang och common sense. Nedan finns förteckningen över operationaliseringarna som har kodats om då det inte finns en självklar motsvarighet på SSYK 2012 (tabell 3.3).
