Skövde Nyheters kamp för överlevnad

(1)

Skövde Nyheters kamp för överlevnad

Mediekonvergens på en lokaltidning

Frida Sandgren

Institutionen för mediestudier Examensarbete 15 hp Journalistikvetenskap

Kandidatkurs i journalistikvetenskap 30 hp Vårterminen 2013

Handledare: Anette Forsberg

English title: Skövde Nyheter’s fight for survival

(2)

Sammanfattning

Mediebranschens verklighet har förändrats genom internets intåg. Den stora frågan på allas läppar är hur framtidens nyheter kommer att konsumeras och finansieras. Syftet med den här studien är att kartlägga processen kring hur en lokaltidning i förändring använder olika publikationskanaler, det vill säga hur mediekonvergens etableras. Vidare undersöks vilka faktorer som påverkar konvergensen samt vad konvergensen får för effekter med fokus på medarbetarnas upplevelse av förändringen, från den traditionella papperstidningen till digitala kanaler. Studien fyller en funktion i den mening att lokalmedier mer sällan än riksmedier utgör studieobjekt inom journalistikvetenskapen och genom att studieobjektet Skövde Nyheter utgör ett intressant exempel på hur en lokaltidning har valt att paketera sina nyheter samt organisera sin redaktion i kampen för överlevnad i ett hårdnande medieklimat.

Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på Skövde Nyheter. Med stöd av Jenkins definition av mediekonvergens och forskarparet Colson och Heinderyckx definitioner av begreppet beskrivs hur väl Skövde Nyheter uppfyller kriterierna för mediekonvergens. Studien visar att Skövde Nyheter uppfyller delar av kriterierna i den meningen att en och samma redaktion publicerar nyheter i samtliga kanaler. Genom att alla journalister kan göra allt kan redaktionen producera mer på en mindre styrka. Däremot visar studien att ambitionen från ledningen ligger långt före verkligheten på redaktionen i fråga om framför allt teknikanpassning. Journalisterna arbetar enligt invanda arbetssätt och präglas av den traditionella papperstidningen.

Sammanfattningsvis konstateras att Skövde Nyheter har en framtidstro och anser sig ha hittat den rätta vägen genom att en och samma redaktion publicerar nyheter i flera olika publikationskanaler. Att kraven på journalisterna har ändrats resulterar dock i mer splittrade och stressade journalister som känner oro för att lämna ifrån sig en produkt som inte håller tillräckligt hög kvalitet. Ett utbildningsbehov går att uttyda för framför allt webbpublicering och rörlig bild.

(3)

1. Inledning ... 5

1.1. Syfte och frågeställningar ... 5

1.2. Material och avgränsning ... 5

2. Bakgrund ... 7

2.1. Lokaljournalistikens roll och förutsättningar ... 7

2.2. Skövde Nyheter ... 7

2.3. Västgöta-‐Tidningar i förändring ... 8

3. Teori ... 10

3.1. Mediekonvergens ... 10

3.2. Sex former av konvergens ... 11

3.3. Faktorer som påverkar konvergensen ... 12

3.3.1. Teknikutveckling ... 12

3.3.2. Hård verklighet för multijournalisten ... 12

3.3.3. Nätet och pappret – parallella världar? ... 13

4. Metod ... 15

4.1. Socialkontruktionism och etnografi ... 15

4.2. Pilotstudie ... 15

4.3. Kvalitativa intervjuer ... 16

4.4. Urval ... 17

4.5. Frågeguide ... 17

4.6. Genomförandet av intervjuer ... 18

4.7. Datahantering och analys ... 18

4.7.1. Bearbetning av materialet ... 19

4.8. Etiska reflektioner och min roll som forskare ... 19

4.9. Reliabilitet och validitet ... 21

5. Empiriskt resultat ... 23

5.1. Den saknade kon ... 23

5.2. Skövde Nyheter i flera kanaler ... 24

5.2.1. Beslutsordning ... 24

5.2.2. Vad hamnar var? ... 24

5.2.3. Samma nyhet på flera ställen ... 25

5.3. Personliga upplevelser ... 26

5.3.1. Nystart en prestigefråga ... 26

5.3.2. ”Åhfanistisk” självbild ... 27

5.3.3. Faktorer som påverkar konvergensen ... 28

5.3.3.1. Redaktionens anpassning ... 28

5.3.3.2. Kunskapsluckor ... 29

5.3.3.3. Flaskhalsar i organisationen ... 30

5.3.3.4. Liten och skör organisation ... 31

5.3.4. Effekter av mediekonvergens ... 31

5.3.4.1. Snuttifiering och splittring ... 32

5.3.5. Journalistens roll ... 33

5.3.6. Framtidens frågetecken ... 34

6. Analys av empiriska resultat ... 36

6.1. Sex former av konvergens ... 36

6.1.1. Teknisk konvergens – webb-‐tv stora utmaningen ... 36

6.1.2. Ekonomisk konvergens – trippelanvändning en strategi ... 37

6.1.3. Social konvergens – läsaren multitaskar ... 37

6.1.4. Kulturell konvergens ger splittrade journalister ... 38

6.1.5. Global konvergens – lokalt i världen ... 38

6.1.6. Redaktionell konvergens – alla lika mycket värda ... 39

(4)

6.2. Ytterligare faktorer som påverkar konvergensen ... 39

6.2.1. Tekniken tar tid ... 40

6.2.2. Hög medelålder ... 40

6.2.3. Stressigt men roligt ... 40

6.3. Personliga upplevelser ... 41

7. Slutsats och diskussion ... 43

7.1. Syfte och svar på frågeställningar ... 43

7.2. Implikationer av slutsatser ... 45

7.3. Studiens bidrag ... 45

7.4. Vidare forskning ... 45

Litteratur-‐ och källförteckning ... 47

Tryckta källor ... 47

Otryckta källor ... 48

Bilagor ... 49

Bilaga 1 – Frågeguide ... 49

Bilaga 2 – Empirisk sammanställning chefer ... 52

Bilaga 3 – Empirisk sammanställning medarbetare ... 59

(5)

1. Inledning

Citatet ”mediebranschen genomgår just nu ett paradigmskifte” är hämtat ur Henry Jenkins bok Konvergenskulturen – där nya och gamla medier möts (2012:17). Det är talande för det stålbad som medieindustrin genomgår där de traditionella mediernas – tidning, radio och tv – verklighet har vänts upp och ner genom internets intåg med nya publikationskanaler och nya konsumtionsmönster hos läsarna.

Det journalistiska berättandet har förändrats i takt med teknikutvecklingen. En journalist på en tidning kan i dag skapa sina berättelser genom en rad olika kanaler – beroende på vad det är för typ av nyhet. I den traditionella papperstidningen, på den snabba hemsidan eller genom ett närvarande videoklipp.

Här tar min studie avstamp. På en relativt liten nyhetsredaktion som just nu genomgår en stor förändring i kampen för att överleva. Med stöd av bland annat Jenkins (2001) konvergensbegrepp kommer jag i den här studien att visa hur mediekonvergens tar sig uttryck på lokaltidningen Skövde Nyheter, där jag själv jobbar som webbredaktör.

Studien avser att undersöka vilka beslut som har tagits och vad de får för konsekvenser, avsedda likväl som oavsedda.

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att kartlägga processen kring hur en lokaltidning i förändring använder olika publikationskanaler utifrån de medverkande personernas perspektiv.

Vad säger cheferna och vad gör medarbetarna, vad är det som pågår bakom siffrorna, på en lokaltidning mitt i en omorganisation. Det ger mig frågeställningarna:

• Hur etableras mediekonvergens på Skövde Nyheter?

• Vilka faktorer påverkar mediekonvergensen?

• Vilka avsiktliga och oavsiktliga effekter skapar mediekonvergensen och hur uppfattas den av chefer och medarbetare?

1.2. Material och avgränsning

Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med vd,

redaktionschef, nyhetschef, två webbredaktörer, två reportrar och en redigerare på

Skövde Nyheter. Intervjuerna genomfördes under april månad 2013.

(6)

Studien begränsas till Skövde Nyheters redaktion. Inom ramarna för en kandidatuppsats fann jag det lämpligt att begränsa mig till en redaktion både vad gäller tid och geografi.

Studien behandlar därför inte hela företaget Västgöta-‐Tidningar, som Skövde Nyheter är en del av, utan bara de funktioner där Skövde Nyheters redaktion är delaktig. Studien innefattar inte heller moderföretaget Hallpressen mer än i det kommande bakgrundsavsnittet.

Inför studien genomfördes en pilotstudie på DN.se.

(7)

2. Bakgrund

2.1. Lokaljournalistikens roll och förutsättningar

I ett demokratiskt samhälle fyller lokaltidningarna en viktig funktion som granskare av framför allt kommunen (Nygren 2004:297), men en lokaltidning är så mycket mer än så.

Den är en mötesplats för samhällets invånare och viktig för ”människors anknytning till det lokala samhället och därmed för den lokala demokratin” (Nygren 2004:309).

Trots att många konsumerar nyheter sjunker pappersupplagorna, men lokaltidningarna relativt starka i jämförelse med sina större dagstidningskollegor (TS 2013). I antologin Medierna och demokratin skriver Nygren (2004) att lokaltidningarna blivit mer lokala de senaste 20–30 åren på bekostnad av riks-‐ och utrikesnyheter.

2.2. Skövde Nyheter

Skövde är centralorten och det ekonomiska navet i Skaraborg. Järnvägen mellan Stockholm och Göteborg, Västra stambanan, bidrar starkt till att kommunen växer sig större i relation till grannkommunerna. För svensken har Skövde bland annat gjort sig känt genom sina två elitseriehandbollslag, Volvo, militären och att det är här ifrån komikern Robert Gustafsson kommer. Kommunen har i dag cirka 52 000 invånare.

(Skövde kommun 2012)

I kampen för att överleva i ett hårdnande medieklimat har lokaltidningen Skövde Nyheter (SN) genomgått drastiska förändringar de senaste fyra–fem åren. I dag publiceras nyheter för i huvudsak tre kanaler: en annonsfinansierad, veckoutdelad, papperstidning, en nättidning och länssidorna i de tre systertidningarna Skaraborgs Läns Tidning (SkLT) i Skara, Västgötabladet (VB) i Tidaholm och Falköpings Tidning (FT). Tillsammans utgör de fyra tidningarna företaget Västgöta-‐Tidningar med cirka 80 anställda. Företagsledningen är placerad i Skövde. Västgöta-‐Tidningar ägs i sin tur av mediehuset Hallpressen med säte i Jönköping.

Enligt TS upplagesiffror från 2012 trycks Skövde Nyheter i en upplaga av 27 000 ex, en ökning med 200 ex från 2011 och delas ut till i stort sett samtliga hushåll i Skövde.

Systertidningarna har tillsammans en upplaga på 18 300 (FT 8 300, SkLT 6 600 och VB 3

400) och har tillsammans tappat 4,4 procent jämfört med 2011. (TS 2013)

(8)

Den annonsfinansierade papperstidningen Skövde Nyheter är en ny produkt sedan våren 2011. Den kommer ut en gång i veckan men varumärket har en snart 100-‐årig historia. Sexdagarstidningen som fanns gick i graven 2007 men redaktionen levde vidare. Från 2007–2011 förde Skövdemedarbetarna en undanskymd tillvaro där de producerade ett månadsmagasin samt skötte region-‐ och tingsbevakningen åt de övriga tre tidningarna.

Efter att papperstidningen fått ett gott mottagande startades nättidningen Skövdenyheter.se i november 2011 och var då hela Hallpressens första nättidning.

Skövdenyheter.se hade 21 895 unika besökare vecka 14 2013

¹

. Nästa steg i produktutvecklingen av Skövde Nyheter togs i februari 2013 när månadsmagasinet SN Affärsliv utkom med sitt första nummer i 11 000 ex.

Konkurrensen på orten utgörs av en prenumererad sexdagars papperstidning, Skaraborgs Allehanda (SLA), TV4 Skaraborg och Sveriges Radio Skaraborg varav de två sistnämna förutom sina traditionella eterkanaler även tillhandahåller nyhetshemsidor.

2.3. Västgöta-‐Tidningar i förändring

2011 var året då Skövde Nyheter återuppstod i form av både en pappers-‐ och en nättidning. 2012 var det de övriga tre tidningarnas tur att tänka nytt för att överleva. I maj gick SkLT, VB och FT från att vara sexdagarstidningar till att bli fyradagarstidningar samt att få hemsidor. Tidningarna gjorde även ett efterlängtat byte från fullformat till tabloid. I samma veva centraliserades de fyra tidningarnas redigering till huvudkontoret i Skövde.

I december 2012 kom nya bud. Moderföretaget Hallpressen presenterade en omorganisation som innebar en nerdragning med 60 tjänster inom hela koncernen varav 35 redaktionella (Medievärlden 2012). Omorganisationen resulterade även i att Västgöta-‐Tidningars redigering, under tiden denna studie pågick, i etapper centraliserades och flyttades till Jönköping. Vidare planerar Västgöta-‐Tidningar för en egen gemensam webbredaktion för de fyra tidningarna vars organisation är planerad att

Fransson, Jens; Skövde Nyheter. 2013. E-‐post 4 april.

(9)

sjösättas hösten 2013. Intervjustudien på Skövde Nyheters redaktion skedde mitt under pågående omorganisation.

(10)

3. Teori

3.1. Mediekonvergens

De traditionella publikationskanalerna – tidning, radio och tv – har sedan internets intåg på 90-‐talet fått en helt annan verklighet att navigera inom. Historisk sett har gamla medier inte trängts undan när nya gjort sitt intåg. Radion har exempelvis levt ett rikt liv även efter att tv gjorde entré. Det som har skett, och sker, är att statusen och användandet av dem har ändrats. På Skövde Nyheter står man nu inför möjligheten att skapa sina historier genom det skrivna ordet via papperstidningen och nätet men också via ljud och rörlig bild på hemsidan.

För att beskriva hur arbetet på Skövde Nyheter konstrueras använder jag mig i den här uppsatsen av begreppet mediekonvergens. Mediekonvergens kan kort definieras av processen där en nyhetsredaktion producerar nyheter i olika format för olika publiceringskanaler. En förenklad synonym till begreppet är flerkanalspublicering. Jag lutar mig vidare mot Jenkins (2012) utvecklade definition av mediekonvergens:

”Med konvergens menar jag flödet mellan medieplattformar, samarbetet mellan olika mediebranscher och rörlighet hos mediepubliken som söker överallt i jakten på upplevelser. Konvergens är ett ord som lyckas beskriva teknologiska, industriella, kulturella och sociala förändringar.” (Jenkins 2012:15)

Jenkins (2012:17) beskriver den tid medierna lever i som konvergensparadigmet.

Konvergensparadigmet bygger på att nya och gamla medier interagerar med varandra under komplicerade former. Former som ännu inte är helt utkristalliserade.

Konvergensparadigmet omfattar både förändringar i hur medier produceras och hur de konsumeras. Från toppen styr medieföretagen och underifrån påverkar läsaren. Där emellan står redaktionen, objektet för den här studien.

Digitaliseringen skapar förutsättningarna för mediekonvergens. Medieföretagen väljer

själva hur konvergensen ska implementeras. Stora som små redaktioner, allt från

lokaltidningar till public service-‐kanaler famlar bland frågetecknen om hur framtidens

medielandskap ska utformas. I kampen för överlevnad befinner sig Skövde Nyheter just

nu mitt i processen där man söker den rätta vägen.

(11)

3.2. Sex former av konvergens

I sin artikel Convergence? I Diverge. presenterar Jenkins (2001:93) en för mig användbar indelning av olika former av konvergens inom medier.

• Teknisk konvergens – Publicering genom olika kanaler. Digitaliseringen av innehållet gör att det blir tillgängligt via olika plattformar.

• Ekonomisk konvergens – Ett och samma medieföretag äger flera olika publikationskanaler och kan skapa synergier mellan dessa.

• Social konvergens – Konsumenten av medieinnehåll multitaskar för att söka och sprida information. Exempelvis kan en konsument titta på tv samtidigt som denne lyssnar på musik via ett annat medium och läser en nättidning på sin mobiltelefon.

• Kulturell konvergens – Innehåll sprids i multipla kanaler. Varje medium ska användas till det som det lämpar sig bäst för.

• Global konvergens – Medieinnehållet sprids och återanvänds globalt, bland annat genom så kallade rewrites och genom sociala medier.

I denna studie kommer jag att applicera de presenterade konvergensformerna på Skövde Nyheters redaktion. Jag utesluter delvis social konvergens på grund av begränsningen i studien där jag enbart studerar redaktionen, inte konsumenterna.

Däremot kan den sociala konvergensen vara behjälplig för att beskriva hur redaktionen ser på sina läsare.

Jenkins (2001, 2012) intresserar sig i sin forskning främst för hur mediekonvergens påverkar populärkulturen. Ett forskarpar som använt Jenkins (2001) konvergensteori och applicerat den fullt ut på redaktionell miljö är Colson och Heinderyckx (2008). I deras studie av belgisk media utkristalliseras en sjätte form av konvergens: redaktionell konvergens (översatt från editorial convergense) (Colson & Heinderyckx 2008:152).

Redaktionell konvergens definieras som ett balanserat samarbete mellan den nya

formen av journalistik, i mitt fall nätjournalistik, och traditionell journalistik, i mitt fall

pappersjournalistik. Både vad gäller synen på själva nyheterna som produceras och

synen på journalisterna. Colson och Heinderyckx kunde i sin studie konstatera att

(12)

nätredaktionen och pappersredaktionen anammade en vi mot dem-‐mentalitet som motarbetade konvergensen. De ser denna sjätte form av konvergens som en hörnsten för att uppnå fullt fungerande konvergens på en redaktion (Colson & Heinderyckx 2008:150,152). Utöver Jenkins konvergensdefinition kommer jag alltså även att studera hur väl Skövde Nyheter uppfyller kriterierna för redaktionell konvergens.

3.3. Faktorer som påverkar konvergensen

För att gå vidare i studien och identifiera vilka faktorer som påverkar konvergensen på Skövde Nyheter har jag valt att fokusera delvis på den tekniska aspekten men framför allt på journalistens roll i det dagliga arbetet. En av utgångspunkterna i Jenkins (2012) synsätt på mediekonvergens är att det i första hand inte är den tekniska utvecklingen som driver medieinnehållet till att bli mer konvergerat. Det är den sociala interaktionen som skapar konvergens (Jenkins 2012:15).

3.3.1. Teknikutveckling

När en grupp nätreportrar och redaktörer samlas tenderar samtalet (egen erfarenhet) att handla om tekniska lösningar i stället för själva innehållet. Deuze (2007) drar i boken Media Work två slutsatser utifrån den tekniska utvecklingen inom nyhetsproduktion.

För det första sätter processen press på journalisten som måste producera mer på samma tid i olika kanaler under ständiga deadlines. Den andra slutsatsen är att tekniken inte är en neutral faktor i nyhetsarbetet, programvaran tenderar att fungera som ett komplement snarare än en drastisk förändring, det tar lång tid att implementera teknik i de invanda arbetssätten på en redaktion. Ofta möts den av ett motstånd. (Deuze 2007:154)

I boken Making online news drar Paterson (2008) en liknande slutsats. Vägen mot konvergens är en anpassningsprocess som tar tid. Det går inte att anta att ”internet will change journalism immediately and dramatic” (Paterson 2008:1,6). Det kräver att man i sin tur förstår att teknik är en ”socialt konstruerad multifacetterad verklighet”

(Domingo 2008:19). Det finns en social kontext i vilken tekniken har uppkommit, utvecklats och anpassats.

3.3.2. Hård verklighet för multijournalisten

Det nya medieklimatet sätter den traditionella journalistrollen ur spel. På en tidning

innebär det att en journalist kan skapa sina berättelser genom en rad olika kanaler –

(13)

beroende på typ av nyhet. I den traditionella papperstidningen, på den snabba hemsidan eller genom ett närvarande videoklipp.

Det ställer också nya krav och ger en ny yrkestitel: multijournalisten. Multijournalisten är i allra högsta grad närvarande på lokalredaktioner där journalisten förväntas kunna bevaka många områden (Deuze 2007:141f; Nygren 2004:312). Häger (2009:231) konstaterar i den journalistiska läroboken Reporter att de tekniska landvinningarna har gjort att arbetsuppgifter lagts till de gamla vilket gjort journalisternas jobb mer stressande.

Enligt Nygren (2004:300f) finns det en risk för att arbetstempot på lokaltidningar gör att journalisterna går i redan uppkörda hjulspår, använder samma källor och bygger vidare på en redan känd bild av samhället. Deuze (2007) bekräftar bilden av ett hårt arbetsklimat. Det är svårt att få jobb inom mediebranschen. Unga journalister utan fast anställning byter ofta jobb, till skillnad mot den äldre generationen som ofta bygger sin karriär inom samma företag med en fast anställning. Sådana förutsättningar kan sänka kreativiteten, men för den yngre generationen fungerar den oftare som en drivkraft och gör att många befinner sig i framkant vad gäller den tekniska utvecklingen. Det är inte en slump att många webbredaktioner består av unga medarbetare (Deuze 2007:151;

Häger 2009:324).

I bakgrundsavsnittet beskrevs hur förutsättningarna för journalisterna på Skövde Nyheter ändrats avsevärt de senaste två åren. Journalisternas inställning till ändrade arbetsrutiner och införandet av nättidningen som ny publikationskanal identifierar jag som faktorer som kan påverka konvergensen.

3.3.3. Nätet och pappret – parallella världar?

Journalistikforskning i traditionell bemärkelse lutar sig mot ett halvt sekels historia.

Forskning på nätjournalistik är lika ung som mediet självt och har utvecklats sedan

starten i mitten av 1990-‐talet. Relevant och ny forskning för min studie har

sammanfattats av Paterson och Domingo (2008) i antologin Making online news där en

rad forskare, bland andra tidigare nämnda Colson och Heinderyckx (2008), använder

etnografiska metoder som deltagande observation och djupintervjuer för att beskriva

det nya, digitala, medieklimatet och journalistens roll inom det (Paterson & Domingo

2008:4).

(14)

I Making online news dras slutsatsen att det på många tidningsredaktioner finns en klyfta mellan nätredaktioner och traditionella pappersredaktioner, samt att pappersjournalisterna ofta positionerar sig som mer värda än sina nätkollegor.

Nätjournalistiken beskrivs som en sämre form av journalistik som snarare återberättar andras nyheter än skapar egna nyheter (Paterson & Domingo 2008:6). Jag ser detta som ett typiskt exempel på hur en faktor som den sociala interaktionen, som Jenkins (2012:15) hänvisar till, hjälper eller stjälper konvergensen.

(15)

4. Metod

4.1. Socialkontruktionism och etnografi

Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt synsätt, där tyngdpunkten ligger i att utforska hur sociala konstruktioner går till. Verkligheten är socialt konstruerad genom interaktioner mellan individer i en social kontext (Berger &

Luckman 1991; Alvesson & Sköldberg 2008:81). En tidningsredaktion är i allra högsta grad ett resultat av en social konstruktion. Personerna bakom är delaktiga i processen för vad som slutligen når läsarna och hur.

Metod definieras av Magnus Öhlander i boken Etnologiskt fältarbete som ”systematiska tillvägagångssätt för att a) utföra en analys; eller b) erhålla empiri”. Målet med en kvalitativ analys likt denna är inte att samla in så mycket material som möjligt utan att samla in ett så innehållsrikt material som möjligt (Kaijser & Öhlander 2011:29f). Med socialkonstruktionismen som inspiration har kvalitativa etnografiska metoder likt deltagande observationer och intervjuer utvecklats. Inom journalistik-‐ och medie-‐och kommunikationsvetenskapen har de etnografiska metoderna vunnit mark som relevanta för att försöka identifiera orsakerna bakom den journalistiska utvecklingen sedan internets intåg (Paterson & Domingo 2008:16). Till skillnad mot kvantitativa metoder som inte har samma möjlighet att fånga till exempel känslor och attityder.

Paterson (2008:2) menar att andra metoder, som surveyundersökningar och innehållsanalyser, inte är tillräckliga för att kunna beskriva hur begrepp som, i fallet med den här studien, mediekonvergens tar sig uttryck. Med stöd i tidigare forskning har jag därför valt att använda mig av kvalitativ forskningsmetod för denna studie, något som utvecklas och motiveras vidare under rubriken Kvalitativa intervjuer (sidan 16).

4.2. Pilotstudie

För att få mer förförståelse för ämnet och den valda metoden, kvalitativa intervjuer, genomförde jag en pilotstudie där förstasidesredaktören på DN.se intervjuades.

Pilotstudien var sedan till hjälp i designen av min studie av Skövde Nyheter.

Pilotstudien var avsedd att söka svar på frågan: Vilka faktorer påverkar vad som blir en

nyhet på DN.se? Pilotstudien behandlade även ämnet mediekonvergens.

(16)

Papperstidningen och nättidningen på DN samarbetar vid händelsenyheter och utbyter nyheter men enligt informanten finns det fortfarande mycket att utveckla redaktionerna emellan. Nätet styr sitt eget nyhetsflöde och papperstidningen sitt. I pilotstudien visade det sig att Sveriges största dagstidning har en relativt lös struktur för hur nyhetsproduktionen på nätet går till. Enligt informanten har samarbetet mellan pappersredaktionen och webbredaktionen varit näst intill obefintlig fram till relativt nyligen.

Som jag beskrivit tidigare i teorikapitlet under rubriken Nätet och pappret – parallella världar? (sidan 13) har flera forskare tidigare beskrivit tendensen som informanten beskriver: att nät-‐ och pappersredaktionerna lever parallella liv. I den här studien använde jag mig av erfarenheten från pilotstudien som stöd för i första hand konstruktionen av min frågeguide (se Frågeguide sidan 17). Att det ser ut på ett visst sätt på en redaktion behöver inte betyda att det gör det på en annan. En stor redaktion kan jobba annorlunda än en liten. Att det inte finns någon given mall för hur redaktioner jobbar med sina nät-‐ och pappersupplagor tog jag med mig in i min egen studie.

4.3. Kvalitativa intervjuer

Syftet med studien är att genom de medverkande personerna på redaktionen kartlägga processen kring hur en lokaltidning i förändring använder olika publikationskanaler.

Vad säger cheferna och vad gör reportrarna, vad är det som pågår bakom siffrorna, på en lokaltidning mitt i en omorganisation. För att förstå och dra slutsatser av redaktionens erfarenheter, uppfattningar och kunskap fann jag att den kvalitativa forskningsintervjun var lämpligast som metod. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun definieras av att ”förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale 1997:32).

Kvale (1997:40,82) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som ett sätt att

frambringa kunskap genom en professionell form av samtalsteknik. Han framhåller att

en av de största fördelarna med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet och förmåga till

att anpassas efter intervjusituationen. I en kvalitativ forskningsintervju bygger man upp

kunskap mellan två personer. Det handlar om ett samspel mellan intervjuar och

informant. Materialet som skapas är en social konstruktion, i linje med det

(17)

socialkonstruktionistiska synsättet (Kvale 1997:21; Kaijser & Öhlander 2012:29, 87, 95).

Däremot råder inte någon jämnvikt mellan samtalsparterna, ”det råder en bestämd maktasymmetri: intervjuaren definierar situationen, introducerar samtalsämnena och styr genom ytterligare frågor förloppet” (Kvale 1997:119).

Andra kvalitativa metoder som skulle kunna passa för den här typen av studie är intervjuer med fokusgrupper och deltagande observationer. Fokusgrupper uteslöts på grund av att det är den enskilda personens åsikter jag vill få fram, inte gruppens. I fallet med deltagande observationer ser jag en möjlighet i att de skulle kunna ge svar på ännu fler frågor om de informella strukturerna. Inom ramarna för denna kandidatuppsats anser jag dock att de genomförda intervjuerna är tillräckliga som empirisk grund.

4.4. Urval

I denna studie använde jag mig av ett strategiskt urval. Åtta informanter valdes ut beroende på deras position i företaget och hur länge de har arbetat där. Urvalet omfattades av vd, redaktionschef, nyhetschef, två webbredaktörer, en redigerare samt två reportrar. När studien genomfördes bestod redaktionen av nyhetschef, tre webbredaktörer, sex reportrar och en redigerarare.

4.5. Frågeguide

Intervjuerna byggde på en semistrukturerad frågeguide (se bilaga 1) indelad i sex huvudteman: bakgrund, nya Skövde Nyheter, konvergens, redaktionen, multijournalist och framtiden. Frågeguiden anpassades i sin tur något utifrån vilken position informanterna har på företaget. En för chefer och en för medarbetare. Under intervjuerna med cheferna ställdes fler följdfrågor kring beslutsordningen och strategier kring mediekonvergens. Till medarbetarna ställdes fler följdfrågor kring hur medarbetaren har upplevt den pågående omorganisationen.

Intervjuguiden utvecklades under den pågående intervjuprocessen. Något som inte är ovanligt under en intervjustudie där frågeställningarna sällan helt fixeras från början (Kaijser & Öhlander 1999:13). Under de inledande intervjuerna kom det upp en del följdfrågor som sedan skrevs in i frågeguiden till de efterföljande intervjuerna. Frågan:

Känner du någon oro inför det nya? utvecklades med en följdfråga om intervjupersonen

känner någon frustration över det nya. I huvudtemat Nya Skövde Nyheter lades

(18)

ytterligare en fråga till: Hur tror du att Skövdeborna ser på Skövde Nyheter?

Anledningen var att försöka identifiera vilken bild intervjupersonerna tror att Skövde Nyheter förmedlar till sina läsare.

4.6. Genomförandet av intervjuer

Intervjuerna genomfördes enskilt med informanterna under vecka 14–17 2013 i Skövde.

En muntlig överenskommelse med redaktionschefen gav mig tillträde att intervjua vem jag ville på redaktionen i den mån de ville delta i studien. Samtliga tillfrågade tackade jag till att medverka. Intervjuerna med medarbetarna skedde utanför redaktionen i kafémiljö. Dels för att inte bli avbrutna av det pågående arbetet på redaktionen samt för att skapa en mer informell inramning. I fallen med chefsgruppen skedde två av intervjuerna, med vd och redaktionschef, på respektive chefs arbetsrum. Nyhetschefen intervjuades utanför redaktionen för att undvika avbrott.

Intervjuerna pågick i cirka 30 minuter och spelades in. Inledningsvis presenterade jag kortfattat studiens övergripande syfte och informanterna informerades om sin begränsade möjlighet till anonymitet (se Reliabilitet och validitet sidan 21). Intervjuerna följde sedan den semistrukturerade frågeguidens teman (se bilaga 1) men kunde inom dessa ta olika riktningar beroende på hur intervjun förflöt. Följdfrågor som exempelvis:

Hur menar du då? Vad betyder det? Vem syftar du på? lades in utöver frågeguiden.

4.7. Datahantering och analys

Kvalitativa intervjuer saknar tydliga riktlinjer för hur den insamlade empirin ska hanteras och sedan analyseras (Kvale 1997:164). Forskaren har stora möjligheter att själv designa sin analysmetod. Kvale (1997) presenterar fem olika metoder för hur forskaren kan hantera sitt material: Meningskategorisering, meningskoncentrering, narrativ strukturering – meningsstrukturering genom berättelser, meningstolkning och ad hoc-‐metoder för skapande av mening (Kvale 1997:170). I den här studien valde jag att stödja mig på Kvales två inledande metoder för att närma mig mitt insamlade material.

Transkriberingen av intervjuerna pågick parallellt med att intervjuerna genomfördes.

Transkriberingen kan ses som den första fasen av analysen av materialet, även om

analysen inleddes i min tanke redan när den första intervjun gjordes. Intervjuerna

(19)

transkriberades ordagrant. En styrka i studien är att det är samma person som har genomfört intervjuerna och även transkriberat dem vilket kan ger mer utrymme för tolkning av den utskriva texten (Kvale 1997:155).

4.7.1. Bearbetning av materialet

Med utgångspunkt i mina frågeställningar och min frågeguide ställdes inledningsvis en rad frågor till det transkriberade materialet. Frågornas karaktär låg sedan till grund för hur jag delade in materialet i olika teman. Den empiriska sammanställningen gjordes i två delar, en för chefer och en för medarbetare (se bilaga 2 och 3).

Ur svaren sökte jag sedan efter meningskoncentration – vad är det egentligen informanterna säger – för att söka svar på studiens frågeställningar och beskriva den faktiska processen där Skövde Nyheter skapar nyheter för olika publikationskanaler och hur medarbetare och chefer ser på denna process. Med stöd i Jenkins (2001) konvergensbegrepp och Colson och Heinderyckxs (2008) vidareutveckling av redaktionell konvergens närmade jag mig studiens syfte.

4.8. Etiska reflektioner och min roll som forskare

I en kvalitativ undersökning av det här slaget är forskarens personliga inblandning i studien tydlig. Empirin har uppstått genom ett samtal mellan mig själv i forskarrollen och informanterna. Det är sedan jag som forskare som tolkar informanternas svar (Pripp 1999:41). Pripp (1999:44) beskriver hur ”den tredje närvarande” kan begränsa intervjun. Den tredje närvarande är den person som intervjuaren uppfattas vara, och vad intervjuaren representerar. I mitt fall handlar det om att jag även är kollega med mina informanter. Jag var tjänstledig från min tjänst som webbredaktör på Skövde Nyheter när studien genomfördes. Det är därför viktigt att jag klargör min roll, både för de personer som intervjuades i studien och för dig som läsare av denna uppsats. Jag är själv en del av den miljö jag har studerat.

En stor fördel med min position var att jag fick fri tillgång till redaktionen och kunde röra mig där utan att min närvaro påverkade informanterna påtagligt. Tendensen är nämligen att konkurrenssituationen mellan medier har gjort att de har stängt dörren ännu tätare omkring sig vilket har gjort det svårare att få tillträde som forskare.

(Paterson & Domingo 2008:8)

(20)

Nackdelarna som jag märkte under studien var att intervjupersonerna och jag i samtliga fall hade en etablerad arbetsrelation sedan tidigare som var svår att bortse ifrån.

Intervjuerna tenderade snarare att bli samtal än en intervju. Sedan kan jag bara reflektera över hur min person påverkade resultatet av intervjuerna. Eftersom jag själv är en del av kontexten jag har studerat ser jag fördelar i att jag pratade samma språk som informanterna. Jag hade möjlighet att uppfatta nyanser och syftningar på olika företeelser som hade kunnat gå en utomstående förbi. Jag är även av den åsikten att informanterna talade frispråkigt i ämnet eftersom de kunde gå rakt på sak, de behövde inte förklara bakgrunden.

En klar nackdel dock, som jag ser det, är att jag i min position som webbredaktör på Skövde Nyheter kan ha uppfattats som en ej tillförlitlig person att anförtro sig åt eftersom jag är en del av det som intervjupersonerna eventuellt vill kritisera. Av rädsla för att kritisera sin arbetsgivare kan intervjupersonerna ha hållit igen sina åsikter. Det kan ha uppstått en konflikt om vad de vill säga och vad de borde säga för att det ska låta bra.

Jag anser dock att min position i förhållande till intervjupersonerna tillförde mer till studien i form av bakgrundsinformation och förståelse än vad jag som person, mina eventuella förutfattade meningar och identifikation med objektet eventuellt påverkade negativt. Kvale (1997) utvecklar i boken Den kvalitativa intervjun:

”Forskarens person är avgörande för den vetenskapliga kunskapens och de etiska avgörandenas kvalitet i varje forskningsprojekt. Forskarens betydelse förstärks under själva intervjuandet eftersom det är intervjuaren själv som är det viktigaste instrumentet vid förvärvande av kunskap. /…/ I sista hand är det dock forskarens integritet – hans eller hennes ärlighet, rättrådighet, kunskap och erfarenhet – som är den avgörande faktorn.” (Kvale 1997:111f)

Kaijser (1999:40) menar vidare att det inte är ovanligt att en forskares egna

erfarenheter, kontaktnät och upplevelser ofta är avgörande för de studier som

genomförs.

(21)

4.9. Reliabilitet och validitet

Den kvalitativa forskningsintervjun som metod har kritiserats för att inte vara tillförlitlig i sina resultat. Kritiken ligger bland annat i att de påstås ha skapats genom ledande frågor, att det ofta är för få personer som intervjuas för att resultatet ska kunna generaliseras och att resultatet bygger på subjektiva tolkningar gjorda av forskaren.

Begrepp som reliabilitet och validitet har i sin tur ifrågasatts av delar av det kvalitativa forskarsamhället för att vara för anpassade till en positivistisk vetenskapssyn. Mer vardagliga termer som trovärdighet och konfirmerbarhet används ofta i stället. (Kvale 1997:208)

För att skapa trovärdighet i den här studien och framställa mina resultat så tillförlitligt som möjligt har jag i så stor utsträckning som möjligt beskrivit studiens utförande för att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning om under vilka förutsättningar studien är genomförd. Nedan följer några faktorer som kan påverka tillförlitligheten.

Den studerade redaktionen Skövde Nyheter är konstruerad på sitt specifika sätt. Att generalisera och säga att alla lokaltidningar i samma storlek är uppbyggda på samma sätt är en omöjlighet vilket också kan göra att generaliserbarheten i den här studien kan ifrågasättas. Kunskapen som denna studie tillför handlar snarare om att visa på hur mediekonvergens kan ta sig uttryck på en lokaltidning utifrån dess specifika förutsättningar och hur det påverkar medarbetarna.

Intervjuerna i sin tur har varit öppna i den meningen att intervjupersonerna har fått tid på sig att fundera och lägga fram sina svar. För att skapa ett analyserbart material var den semistrukturerade frågeguiden (se bilaga 1) däremot indelad i olika kategorier som styrde samtalet i en riktning som stämde överens med studiens syfte (se Syfte och frågeställningar sidan 5) och kan ses som ledande, eller snarare begränsande, i det avseendet att de hade studiens syfte som mål. Att intervjuerna genomfördes i en offentlig miljö kan även det ha påverkat informanterna. Liksom det faktum att jag i den här studien har intervjuat mina kollegor (se Etiska reflektioner och min roll som forskare sidan 19) kan ha påverkat hur mycket eller lite informanterna valde att säga.

Trovärdigheten i studien styrks av att samma person har genomfört intervjuerna och

sedan transkriberat dem.

(22)

Ytterligare en begränsning med studien är att informanterna inte har möjlighet att vara helt anonyma. Jag finner det relevant för studien att skriva ut vilken titel respektive informant har, vilken position de representerar på redaktionen. Med ett relativt litet urval om åtta personer ur en redan liten redaktion blev resultatet att det till exempel enbart är en nyhetschef och en redigerare som intervjuas. För personer inom Skövde Nyheter blir inte informanterna anonyma vilket kan ha påverkat hur mycket eller lite varje informant valde att berätta. Samtliga informanter informerades innan intervjuerna om hur deras titel används i studien.

(23)

5. Empiriskt resultat

I följande kapitel kommer jag att redogöra för de empiriska data som har kommit fram ur de åtta intervjuerna med chefer och medarbetare på Skövde Nyheter. Jag har valt att låta den empiriska sammanställningen, resultatet av min intervjustudie, vara fri från egna tolkningar. I kapitlet Analys av empiriska resultat (sidan 36) kommer jag sedan att tolka mitt resultat. I enlighet med studiens frågeställningar inleds den empiriska sammanställningen med en beskrivning av hur arbetet går till på Skövde Nyheter, hur mediekonvergensen realiseras och vad som hamnar var. Därefter följer en sammanställning för hur informanterna som jag har intervjuat, chefer och medarbetare, ser på Skövde Nyheters varumärke, vilka faktorer de ser som påverkar konvergensen, vilka effekter konvergensen – hur de känner inför den förändring som har skett och sker.

5.1. Den saknade kon

Det här är berättelsen om lokaltidningen som dog och sen återuppstod i ny tappning.

Flera redaktionsmedlemmar hänvisar i intervjuerna till de mörka åren. Åren då ”vi vårdade en döende patient genom att hålla den vid liv”, som en av reportrarna beskriver det. Ur askan reste sig en nu tvåårig uppstickare som försöker bevara det positiva i det gamla varumärket. En av webbredaktörerna säger:

”Vi har en bra goodwill från gammalt. Den är först när kon försvann som du saknar den.”

(Webbredaktör)

Han beskriver gamla Skövde Nyheter som den tidning i Skövde som vågade sticka ut och

som läsarna saknade när den försvann. Numera är Skövde Nyheter en gratistidning som

delas ut en gång i veckan och en nättidning som har möjlighet att vara aktuell utan att

konkurrera med sin papperssyster. En kombination som flera av intervjupersonerna

säger är en tacksam lösning där de båda medierna växeldrar i stället för att konkurrera

med varandra.

(24)

5.2. Skövde Nyheter i flera kanaler

5.2.1. Beslutsordning

När beslutet togs att starta Skövde Nyheter på nytt ingick det även att bygga en ny redaktion och organisation runt den. Flera av medarbetarna har jobbat på gamla Skövde Nyheter men har under åren tidningen var nerlagd haft andra arbetsuppgifter inom företaget Västgöta-‐Tidningar. Västgöta-‐Tidningars vd beskriver det som att ”det var lätt att landa ett sådant projekt där” eftersom inga rutiner var satta, allt skulle formas på nytt.

Skövde Nyheters redaktion publicerar i dagsläget nyheter (text och bild) för papperstidningen Skövde Nyheter, Skövdenyheter.se (som inkluderar även rörlig bild), länssidorna i systertidningarna VB, SkLT och FT samt för magasinet SN Affärsliv. När de intervjuade personerna ombads räkna upp vilka kanaler de publicerar i valde flera att inkludera Twitter och Facebook bland dessa. Den redigerare som intervjuades är, utöver tidigare nämnda produkter, även involverad i annonsproduktion samt redigering av sex bilagor till systertidningarna.

Nyhetschefen är den person som leder det dagliga arbetet på redaktionen och har ansvar för samtliga kanaler. Ett arbetssätt som framhålls av redaktionschefen som rätt sätt att jobba på. På Skövde Nyheter finns det ingen specifik nyhetschef för nätet.

Nyhetschefen själv menar att han har en viktig roll men att webbredaktörerna jobbar mycket självständigt på kvällar och helger.

5.2.2. Vad hamnar var?

Eftersom Skövde Nyheter är en gratistidning som kommer ut en gång i veckan är förutsättningarna annorlunda jämfört med många andra lokaltidningar.

”Det finns inte den konkurrensen där man inte vill ha ut saker från pappret på nätet för tidigt. Det handlar om att man sparar en nyhet som man tror sig vara själv om till pappers-‐

SN.” (Redaktionschef)

Skövde Nyheters kamp för överlevnad