Examensarbete i kriminologi Malmö universitet 61 – 90 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Juni 2021
VARFÖR BÖRJAR MÄNNISKOR PROSTITUERA SIG?
- EN SYSTEMATISK
LITTERATURÖVERSIKT KRING MÄNNISKORS UPPLEVELSER AV ORSAKER TILL VÄGEN IN I
PROSTITUTION
HERMON SEMERE TSEGAI SAGA SHARIFI
SAGA WÄRNERSON
VARFÖR BÖRJAR MÄNNISKOR PROSTITUERA SIG?
- EN SYSTEMATISK
LITTERATURÖVERSIKT KRING MÄNNISKORS UPPLEVELSER AV ORSAKER TILL VÄGEN IN I
PROSTITUTION
HERMON SEMERE TSEGAI SAGA SHARIFI
SAGA WÄRNERSON
Tsegai S H, Sharifi S, Wärnerson S, Varför börjar människor prostituera sig? En systematisk litteraturöversikt kring människors upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö
universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2021 Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att undersöka forskningsläget kring hur människor som har prostituerat sig upplever orsakerna till vägen in i prostitutionen då det i samband med arbetet kan uppstå mycket fysisk och psykisk utsatthet. Genom att skapa en större förståelse kring processerna in i prostitution kan preventionsarbetet utvecklas och förekomsten av prostitution, samt den utsattheten som uppstår, minska. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts: Hur ser forskningsläget ut gällande upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution av individer som någon gång haft sex mot ersättning?
Frågeställningen har besvarats genom en systematisk litteraturöversikt och analyserats genom en latent innehållsanalys. Studien är baserad på relevant forskning kring människors upplevelser av vägen in i prostitution från USA, Kanada, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Holland. Genom kodning
skapades huvud- och subteman kring upplevda orsaker av vägen in i prostitution.
Resultatet visar att de upplevda orsakerna till prostitution främst har grundat sig i ersättning, missbruk, individernas sociala nätverk, individernas livssituation samt ett intresse för arbetet. Ett särskilt framträdande tema i samtliga studier var ersättning. Aktörer som skola, socialtjänst och polis bör arbeta med att tydligt förmedla kunskap kring de medföljande riskerna av prostitution samt göra andra valmöjligheter tydligt tillgängliga för de som befinner sig i en svår ekonomisk eller social situation.
Nyckelord: Debut, prostitution, sexhandel, upplevelser, utsatthet.
WHY DO PEOPLE ENTER PROSTITUTION?
- A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW REGARDING INDIVIDUALS’
PERCEPTIONS OF CAUSES OF THEIR ENTRY INTO PROSTITUTION
HERMON SEMERE TSEGAI SAGA SHARIFI
SAGA WÄRNERSON
Tsegai S H, Sharifi S, Wärnerson S, Why do people enter prostitution? A
systematic literature review regarding individuals’ perceptions of causes of their entry into prostitution. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2021
The aim of this systematic literature review is to examine the current existing research regarding how individuals who have been involved in prostitution perceive the causes of the way into prostitution, due to the connection between this type of work and the physical and mental vulnerability that it causes. By creating a bigger understanding of the processes into prostitution, the preventive work can develop and the occurrence of prostitution, and the vulnerable exposure that occurs, can decrease. To achieve the aim of the study, the following question has been used: What does the existing research say regarding perceptions of causes of the entry into prostitution by individuals who, at some point in their life, have had sex in exchange for compensation?
The question has been answered through a systematic literature review and
analyzed through a latent content analysis. The study is based on relevant research regarding individuals’ perceptions of the entry into prostitution from USA,
Canada, Slovenia, Spain, Great Britain, and Holland. Through coding, main themes and subthemes were created regarding perceived causes of entry. The results show that the perceived causes of entry into prostitution is based in compensation, drug abuse, the individual’s social network, the individual’s life situation and an interest of the labor. A particularly prominent theme in all studies was compensation. Actors such as school, social services, and law enforcement should work with informing, and being clear about the following risks of
prostitution and make other possible choices for making money available for the people living in a hard economic or social situation.
Key words: Debut, prostitution, sex work, perceptions, vulnerability.
FÖRORD
Författarna vill tacka medarbetare på Kriminologiska institutionen vid Malmö Universitet som under vår studietid gett oss förutsättningar att genomföra vårt examensarbete. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Erika Hedenrud som gett oss stöd och goda råd under arbetets gång.
Malmö, juni 2021
Hermon Semere Tsegai, Saga Sharifi och Saga Wärnerson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
Syfte och frågeställning ... 1
BAKGRUND ... 2
Prostitutionens omfattning och utveckling ... 2
Riskfaktorer... 3
Utsatthet i samband med prostitution... 4
Teoretiskt ramverk ... 5
Livsstilsteorin ... 5
Teorin om sociala band ... 6
Social stigmatisering ... 6
Handlingsteori ... 6
METOD ... 7
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Litteratursökning ... 7
Kvalitetsgranskning ... 8
Analys ... 9
Etiska överväganden ... 9
RESULTAT ... 10
Ersättning ... 10
Missbruk ... 11
Socialt nätverk... 12
Närstående... 12
Köparen erbjuder... 12
Tvång ... 13
Livssituation ... 13
Familjesituation... 13
Utanförskap ... 14
Livshändelser ... 14
Intresse för arbetet... 15
Nyfikenhet och spänning ... 15
Positiv syn på arbetet ... 15
DISKUSSION ... 15
Resultatdiskussion... 15
Metoddiskussion ... 19
SLUTSATS ... 21
REFERENSER ... 23 BILAGOR ... 28
INLEDNING
Den första januari 1999 blev Sverige det första landet i världen att kriminalisera köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster (Regeringen 2016). Därefter har även andra länder etablerat en liknande lagstiftning, bland annat Norge, Island, Kanada, och Frankrike (a.a.). Köp av sexuell tjänst regleras i brottsbalken 6 kap 11§ och påföljden är böter eller fängelse i högst ett år. Att köpa sex av en person under 18 år ger ett strängare straff där påföljden är fängelse i högst fyra år för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Detta regleras i 6 kap 9§ i brottsbalken (SFS 1962:700). Prostitution, vilket är termen som kommer användas i denna studie, definieras som när minst två parter säljer respektive köper sexuella tjänster mot ersättning, som utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15).
Prostitution ingår som en del av mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Detta på grund av könsmaktsordningen där män är överordnade kvinnor vilket ger dem rätt att utnyttja och exploatera kvinnors kroppar (Motion 2020/21:395). Det råder en betydlig skillnad mellan könen gällande köp av sexuella tjänster.
Folkhälsomyndigheten (2017) redovisar att en stor majoritet av de som ger
ersättning för sex är män. Omkring tio procent svenska män har gett ersättning för sexuella tjänster medan samma siffra för kvinnor är mindre än en procent. Det är även vanligare att männen ger ersättning för sex utomlands istället för i Sverige.
Ungefär 80% av de svenska män som köper sex gör det utomlands (a.a.). Däremot är andelen män och pojkar i Sverige som uppger att de någon gång haft sex mot ersättning större än andelen kvinnor och flickor (Mujaj & Netscher 2015).
När regeringen lade fram propositionen för kriminalisering av köp av sexuella tjänster framfördes argument kring de allvarliga skadorna som prostitutionen medför, både på individen och samhället (Prop. 1997/98.55). Ofta förekommer olika typer av kriminalitet i samband med prostitutionen. Det handlar bland annat om narkotikahandel, koppleriverksamhet och misshandel (a.a.). De prostituerade befinner sig även ofta i en mycket svår social situation (a.a.). På grund av dessa faktorer anser författarna att det är viktigt att prostitutionen bekämpas. En stor del av dagens förebyggande arbete läggs på köparna genom att minska efterfrågan och erbjuda stöd för att inte återfalla (Socialdepartementet 2018). Ytterligare en viktig del handlar om att effektivisera förmågan att upptäcka de som säljer ( a.a.).
Mindre fokus läggs däremot på att arbeta effektivt mot att människor ska hamna i prostitution. På grund av bland annat skam och stigmatisering kan det vara svårt att ta sig ur prostitutionen (Magnan-Tremblay m.fl. 2020). Denna studie ämnar därför undersöka upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution för att bidra med kunskap till det preventiva arbetet så att utsattheten som ofta uppstår i samband med prostitutionen minskar. Det är viktigt att det preventiva arbetet är kunskapsbaserat då en större förståelse för hur människor upplever vägen in i prostitution kan hjälpa aktörer som socialtjänst, skola och polis i utvecklandet av det förebyggande arbetet och därmed minska förekomsten av prostitution.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka forskningsläget kring hur människor som har prostituerat sig upplever orsakerna till vägen in i prostitutionen. Detta för att skapa en större förståelse kring
processerna in i prostitution och därmed bidra med kunskap i preventionsarbetet
mot förekomsten av prostitution och annan utsatthet som kan uppstå i samband med detta.
Följande frågeställning kommer användas för att besvara studiens syfte:
Hur ser forskningsläget ut gällande upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution av individer som någon gång haft sex mot ersättning?
BAKGRUND
I följande avsnitt beskrivs det aktuella kunskapsläget kring prostitutionens omfattning, utveckling, riskfaktorer samt annan utsatthet som förekommer i samband med prostitution. Avsnittet avslutas med en beskrivning av det teoretiska ramverk som används för att förstå och analysera resultatet.
Prostitutionens omfattning och utveckling
Prostitution är ett globalt problem där de prostituerade ofta utsätts för våld, övergrepp och trakasserier utan skydd och stöd från samhället (Amnesty 2021;
Europaparlamentet 2014). Det uppskattas finnas runt 40 - 42 miljoner individer som har sex mot ersättning och 90% av dessa är beroende av en hallick som kontrollerar arbetet och pengarna som tjänas (Schulze m.fl. 2014). 75% av de som prostituerar sig globalt är mellan 13 - 17 år gamla (a.a.).
Det finns idag metodologiska utmaningar vid forskningen kring prostitution (Mujaj & Netscher 2015). Dels skiljer sig definitionen av prostitution mellan länder, dels förändras den över tid, vilket försvårar en jämförelse både mellan och inom länder (a.a.) Personer i prostitution utgör även en relativt dold population, vilket innebär att kunskap kring populationens storlek och vilka personer som prostituerar är svår att redovisa (a.a.). Framför allt gäller detta den dolda
prostitutionen som förekommer på bland annat applikationer, klubbar, hotell och massagesalonger. Denna sorts prostitution marknadsförs inte öppet som den som sker på gatan och internet genom annonser (a.a.). Det saknar därför
sammanställningar av omfattningen och utvecklingen ur ett globalt perspektiv.
Trots dessa omständigheter kan man med den tillgängliga forskningen hämta viss kunskap kring prostitutionens omfattning (a.a.).
Europeiska unionen har utfört lagar mot människohandel för att minska sexuell exploatering av människor (Medin 2018). Trots detta finns inga lagar eller direktiv gällande just prostitution och därför har länder inom EU själva utfärdat lagar mot eller för prostitution (a.a.). Amsterdam och Barcelona är två europeiska städer där prostitutionens omfattning uppskattas vara stor. I Nederländerna är både köp och försäljning av sexuella tjänster legaliserade, medan Spanien 2015 kriminaliserade köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster (a.a.). Det uppskattas finnas 25 000 prostituerade i Amsterdam och 22 000 av dessa
förväntas vara kvinnor. På grund av den ökade människohandeln i Nederländerna har man introducerat lokala regler i Amsterdam för prostitution (a.a.). Detta innebär bland annat att de prostituerade måste vara 18 år eller äldre och tala antingen tyska, spanska, engelska eller holländska. Efter dessa regler
introducerades minskade antalet licensierade prostituerade i staden, men det säger ingenting om den faktiska utvecklingen (a.a.).
Spanien ligger på tredje plats i världen gällande efterfrågan av prostituerade och det uppskattas finnas mellan 300 000 - 400 000 prostituerade i landet (Medin 2018). Trots kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster är prostitutionsindustrin normaliserad och på senare år har även omfattningen av barnprostitution ökat i landet (ECPAT 2014; Medin 2018). En liknande utveckling finns i flera västerländska länder. Barnprostitutionen i Grekland ökade med 150% under landets ekonomiska kris och i Italien denna sorts prostitution ökat inomhus (ECPAT 2014). Prostitutionen bland ungdomar i USA har även ökat markant under relativt lång tid. Man fann en ökning i början av 2000-talet och denna har fortsatt, dels över internet i samband med Coronapandemin (Dean m.fl. 2020;
Flowers & Donald 2001).
Andelen personer i Sverige som uppger någon gång ha gett ersättning för sexuella tjänster har sedan 1996 varit tämligen oföränderlig (Mujaj & Netscher 2015). Det har genom forskningen varit svårare att uttala sig om utvecklingen av andelen personer som uppger att de någon gång tagit emot ersättning för sexuella tjänster (a.a.). Genom enkätstudier har det framkommit att andelen vuxna män respektive kvinnor som 2014 uppgav att de någon gång tagit emot ersättning för sexuella tjänster var 1,2 % respektive 0,2 %. Bland gymnasieelever i årskurs 3 var motsvarande siffror 2009 1,7 % för pojkar och 1,2 % för flickor (a.a.).
Debutåldern för prostitution i Sverige är vanligtvis mellan 13 - 17 år (Kvinnojouren Blenda u.å.).
Mellan 1995–2014 har gatuprostitutionen i Sverige uppskattats minska från 650 kvinnor till 200–250 kvinnor (Mujaj & Netscher 2015). Denna minskning har tolkats som en följd av kriminaliseringen av sexköp 1999 då det i länder där sexköp var legaliserat en tid efter den svenska kriminaliseringen, som Danmark och Norge, istället skedde en ökning av gatuprostitution (Holmberg m.fl. 2011).
Däremot bör minskningen av gatuprostitution också förstås i relation till teknikutvecklingen och digitaliseringen som skett under senare år (Mujaj &
Netscher 2015). Antalet identifierade eskortannonser har även ökat under åren.
Internet har alltså fått en central roll som arena för förmedling av sexuella tjänster mot betalning (a.a.).
Trots de metodologiska svårigheterna vid forskningen kring prostitution går det att utläsa den stora problematiken och omfattningen, både nationellt och
internationellt. Området är däremot inte tillräckligt utforskat och det krävs mer kunskap för att få en korrekt bild av det.
Riskfaktorer
Det har identifierats specifika grupper som bedöms löpa högre risk att hamna i prostitution. Några av de framträdande riskgrupperna är personer med
missbruksproblematik, kvinnor på anstalt och personer med intellektuell funktionsnedsättning (Kuosmanen & Starke 2011; Mujaj & Netscher 2015). I internationell forskning har det även identifierats gemensamma faktorer för människor i prostitution. Många som prostituerar sig har växt upp i en
problematisk familjemiljö där det bland annat kan handla om frånvaro av förälder, narkotika- och alkoholmissbruk i familjen, gränslösa och kaotiska familjesystem och förekommande av fysiskt och emotionellt våld (Leichtentritt & Davidson Arad 2005).
För unga i prostitution finns det flera identifierade gemensamma faktorer. Oft a har personen en problematisk bakgrund där en sämre relation till föräldrarna är
särskilt utmärkande (Socialstyrelsen 2015a). Livsstilen hos unga prostituerade brukar även vara mer riskfylld än hos andra unga. Det handlar bland annat om tidig alkoholdebut, droganvändning och gränsöverskridande beteende (a.a.).
Genom en tidig sexdebut, flera sexpartners och uppfattningen om att de själva är sexuellt erfarna är många unga prostituerades liv mer sexualiserat än andras. I gruppen har även fler utsatts för sexuella övergrepp än andra unga (a.a.).
Studier har identifierat ett antal grupper av unga som bedöms löpa större risk att hamna i sexuellt riskfyllda beteenden, däribland prostitution. Dessa grupper är hbtq-ungdomar, ensamkommande, ungdomar som rymt hemifrån och ungdomar med funktionsnedsättningar (Socialstyrelsen 2015a). Genom internationell forskning har det även framkommit att fattigdom, skulder och vänner eller familjemedlemmar som är involverade i prostitution är faktorer som gör att individen löper större risk att hamna i prostitution (Klatt m.fl. 2014). Att hbtq- ungdomar löper större risk att hamna i detta beteende kan bero på ett flertal saker.
Det kan exempelvis bero på att det saknas ett stöd från vuxna och därmed hamnar individen i en utsatt situation (Karlsson 2016). Vad gäller transpersoner har de en förhöjd risk att börja sälja sex mot ersättning då många inte ser sina kroppar som sina egna och därmed inte bryr sig vad som sker med dem (Socialstyrelsen 2015a). Ensamkommande ungdomar är synnerligen socialt utsatta och kan vara särskilt sårbara för att utnyttjas sexuellt (a.a.). Ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter med kritiskt tänkande vilket är en
anledning till varför de löper större risk att hamna i sexuellt riskfyllda situationer (a.a.). För ungdomar som rymt hemifrån kan prostitutionen vara en
överlevnadsstrategi där det bland annat utlovas mat, bostad och alkohol i utbyte mot sex (a.a.). I internationell forskning har det däremot framkommit att vissa ungdomar som rymt hemifrån löper mindre risk att hamna i prostitution.
Förklaringen till detta är att genom att ungdomen rymmer hemifrån kan påverkan från andra riskfaktorer minska, däribland en våldsam hemmiljö (Klatt m.fl. 2014).
En riskfaktor kan alltså fungera som en skyddsfaktor beroende på förekomsten av andra riskfaktorer.
Utsatthet i samband med prostitution
För att skapa en större förståelse kring behovet av djupare kunskap kring upplevda orsaker av vägen in i prostitution presenterar författarna i följande avsnitt det aktuella forskningsläget kring den utsatthet som förekommer i samband med prostitution. Genom detta ges skäl för studiens syfte och dess vikt.
I tidigare forskning, både nationell och internationell, framkommer samband mellan prostitution och annan utsatthet samt svåra sociala faktorer. Människor i prostitution har i hög utsträckning rapporterat användning av droger, att de har självmordstankar, självskadebeteende, hög alkoholkonsumtion, psykisk ohälsa och missnöje över sitt liv (Ho m.fl. 2010; Priebe & Svedin 2012; Socialstyrelsen 2015b). De psykiska problemen bland människor i prostitution är stora och varierande. Flera plågas av ångest, depression och ätstörningar (Socialstyrelsen 2015b). Det har även framkommit att prostituerade yngre än 20 år har en högre risk för självskadebeteende och drogbruk än äldre personer (Ho m.fl. 2010).
I Sverige anses prostitution vara en del av mäns våld mot kvinnor och på grund av det ojämlika förhållandet mellan köparen och säljaren utgör prostitutionen en stor risk för våldsutsatthet (NCK 2021). Socialstyrelsen (2015b) presenterar forskning från flera olika studier där det framkommer att kvinnor i prostitution utsätts för våld från både köparen och sin partner i stor utsträckning. Även män i prostitution
utsätts för våld från sin partner i större utsträckning än män som inte säljer sex (Socialstyrelsen 2015b). Ungdomar i prostitution utsätts också för en stor
förekomst av hot och våld (Dodge 2011). I studier har det även framkommit att en stor andel prostituerade utsätts för våldtäkt av köpare (Sullivan 2007).
Prostituerade riskerar även att utsättas för sexuellt överförbara sjukdomar. Globalt uppskattas kvinnliga prostituerade ha 30 gånger större risk att leva med HIV än andra kvinnor (WHO 2021).
Utöver individens psykiska och fysiska hälsa har det rapporterats kring hur prostituerade upplever samhällets syn på prostitution och det stigma som skapas.
Många upplever att de måste dölja sina erfarenheter för både myndigheter och anhöriga på grund av rädslan för att bli dömd (Magnan-Tremblay m.fl. 2020;
Socialstyrelsen 2015b). På grund av detta upplever man att utvägen försvåras (Magnan-Tremblay m.fl. 2020).
Det är viktigt att arbeta preventivt för att motverka att människor hamnar i
prostitution då det kan ha ett flertal negativa följder på individen. De prostituerade lever ofta i svåra sociala förhållanden och riskerar att utsättas för annan typ av våld genom prostitutionen (Socialstyrelsen 2015b). Socialstyrelsen (2015b) anger att erfarenheterna av prostitution är svåra att sammanställa då de är så pass
individuella. Detta omfattar även orsakerna och processerna bakom vägen in i prostitutionen (a.a.). Det finns kvantitativ kunskap kring riskfaktorer och grupper som har identifierats som överrepresenterade inom prostitution. Denna kunskap är viktig i det preventiva arbetet då man kan ringa in människor med en eller flera av dessa riskfaktorer. Den kvantitativa forskningen har gett en bred och generell bild av orsakerna till vägen in i prostitution, däremot kan denna typ av forskning endast beskriva fenomenet översiktligt. För att bättre motverka att människor hamnar i prostitution, och därmed även annan utsatthet, anses därför en större förståelse för vägen in i prostitution vara viktig. Genom den kvalitativa forskningen som presenteras i denna studie kommer en djupare förståelse för upplevelserna skapas. Den kvalitativa forskningen, till skillnad från den
kvantitativa befintliga forskningen som presenterats i bakgrunden, kan även bidra med ny kunskap kring upplevda orsaker av vägen in i prostitution. Förhoppningen är att forskningen, genom individernas egna berättelser, kommer täcka olika perspektiv från människor med olika upplevelser och åsikter.
Teoretiskt ramverk
För analys av individers upplevelser av orsaker till att börja prostituera sig kan teorier som utgår från både individperspektiv och större sociala samspel vara applicerbara. För denna studie används livsstilsteorin, teorin om sociala band, social stigmatisering och handlingsteori. Dessa presenteras nedan.
Livsstilsteorin
Livsstilsteorin utvecklades år 1978 av Hindelang, Gottfredson och Garafolo och syftar till att förklara uppkomsten av utsatthet för brott (Coston & Ross 1998).
Utgångspunkten ligger i att individens livsstil påverkar vilka situationer denne hamnar i och i dessa skiljer sig risken för utsatthet (a.a.). Skillnader i livsstil och individers dagliga rutinaktiviteter är relaterade till skillnader i exponering för platser, människor och tider som är mer kriminogena (Meier & Miethe 1993).
Demografiska egenskaper och sociala faktorer har stor påverkan på individens livsstil och därmed även risken att utsättas för brott. Det handlar b.la. om kön, inkomst, ålder, utbildning, rollförväntningar och strukturella begränsningar (Coston & Ross 1998). Genom teorin kan en större förståelse skapas kring
vägarna in i prostitution och hur individerna hamnar i de situationer som i sin tur orsakar prostitutionen.
Teorin om sociala band
Travis Hirschi är en av de första kontrollteoretikerna som, 1969, utvecklade teorin om sociala band. Det finns enligt denna teori fyra sociala band som knyter
människor till samhället och avgör om en individ beter sig laglydigt och följer samhällets normer (Giddens & Sutton 2014) Teorin syftar alltså inte på att förklara varför människor begår brott och inte följer samhällets normer, utan varför människor följer samhällets normer och inte begår brott (Hirschi 2002). De fyra band som Hirschi menar är av vikt är anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Anknytning syftar på de band man har till familj, vänner och
samhällets institutioner. Åtaganden handlar om hur pass en individ agerar på ett sätt som inte är normbrytande i ett samhälle. Delaktighet handlar om att delta i konventionella samhällsaktiviteter. Slutligen handlar övertygelse om den respekt en individ har för samhällets lagar och auktoriteter (Giddens & Sutton 2014).
Hirschi menar att den sociala kontrollen upprätthålls genom tillräckligt starka band. Individen kommer då inte agera normbrytande utan uppmuntras till att följa samhällets normer (Giddens & Sutton 2014). Om dessa fyra band istället skulle vara svaga kan det resultera i kriminella handlingar eller annat avvikande
beteende (a.a.). Sampson och Laub (1993) förklarar också att kontrollerna skiljer sig beroende på var i livet individen befinner sig. Under barndomen är det föräldrarnas informella sociala kontroll som är av störst betydelse (a.a.). När barnet blir äldre får skolan större betydelse och vid vuxen ålder övergår det till arbetet (a.a.).
Social stigmatisering
Goffman (1990) definierar stigma som ett misskrediterande attribut hos individen vilket kan leda till reaktioner från samhället. Han menar att det finns tre typer av stigman: kroppsliga stigman, karaktärsstigman och gruppstigman (a.a.). En stigmatiserad grupp är en grupp som ligger utanför den normativa gruppen i en kultur eller samhälle (Crocker & Major 1989). Dessa grupper bemöts ofta av negativa attityder och får i jämförelse med andra i samhället sämre personliga och ekonomiska möjligheter på grund av diskrimineringen mot dem (a.a.). Att
identifieras som en minoritetsgrupp och få sina socioekonomiska möjligheter begränsade kan göra att individen söker sig till liknande grupper där normerna skiljer sig från samhällets (Shoham & Rahav 1968). Det kan även göra att individen söker sig till grupper som avviker från samhällets normer i mycket hög grad, som t.ex. grupper som ägnar sig åt kriminell aktivitet (a.a.). Genom en analys utifrån social stigmatisering kan en större förståelse nås kring människors upplevelser av vägen in i prostitution och hur samhällets bemötande av deras identitet har påverkat detta.
Handlingsteori
Handlingsteori avser att analysera individers handlingar med fokus på motiv och mål (Berglind 1995). Varje handling består enligt teorin av en aktör, motiv,
situation och yttre faktorer och handlandet styrs av ett samspel mellan dessa (a.a.).
Individens förutsättningar spelar därmed en stor roll i handlandet och påverkas av både inre och yttre faktorer. För att förstå en individs handlande bör alla dessa faktorer tas hänsyn till (a.a.). Enligt teorin anses individen alltid ha olika
valmöjligheter, men teorin menar även att individens subjektiva upplevelse av en situation är av stor vikt när denne tar ett beslut. Den subjektiva upplevelsen
påverkar hur individen ser sig själv i förhållande till omgivningen och därmed hur hen resonerar kring sina valmöjligheter (Berglind 1995). Handlingarna har alltid en avsikt, oavsett hur medveten individen är av detta. Det kan röra handlingar som syftar till att uppnå en förändring, eller förhindra att en förändring ska ske (a.a.).
Med hjälp av handlingsteori kan en analys och större förståelse kring de prostituerades handlande vid vägen in i prostitutionen nås.
METOD
Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt där forskning har hämtats genom sökningar i relevanta databaser. Tillvägagångssättet fungerar för att identifiera kunskapsläget för en specifik fråga (Eriksson Barajas m.fl. 2013). I detta fall handlar det om hur människor som prostituerat sig upplever vägen in i prostitutionen. Inhämtningen av studier utgår från tydliga inklusions- och exklusionskriterier som skapas utifrån studiens syfte samt en granskning av studiernas kvalitet. En fördel med metoden är att den redovisas tydligt och präglas av transparens, vilket ger möjlighet till granskning (a.a.). Transparensen i hur studierna väljs ut och analyseras skapar även en stark replikerbarhet (Bryman 2011). Den systematiska litteraturöversikten som metod har också en stark tillförlitlighet då den baseras på en heltäckande förståelse om ett visst område (a.a.). Olika studier kan däremot skilja i kvalitet och det är därför viktigt att alla artiklar bedöms objektivt. Detta är en svårighet med systematiska
litteraturöversikter som innefattar kvalitativ forskning då de metodologiska bedömningarna som ligger till grund för beslut om kvalitet kan vara otydliga (a.a.). Ett kritiskt förhållningssätt och en tydlig kvalitetsgranskningsmall är därför av stor vikt när studierna hämtas (Eriksson Barajas m.fl. 2013).
Inklusions- och exklusionskriterier
Sökningen efter relevanta artiklar genomfördes utifrån ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2000 - 2021 för att kunskapen som framförs ska vara relevant för sin tid. De skulle även vara
originalartiklar, vilket innebär att de rapporterar om ny kunskap utifrån empiriska studier (Segesten 2017). Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska.
Ytterligare ett inklusionskriterium var att artiklarna skulle vara peer-reviewed.
Detta innebär att artikeln har varit utsatt för bedömning genom att andra forskare granskar forskningen vilket garanterar studiens kvalitet (a.a.). Det ställdes även krav på att artiklarna skulle ha en kvalitativ ansats eftersom studien ämnar undersöka upplevelser. Artiklar som endast hade en kvantitativ ansats exkluderades vid sökningen, medan kvalitativa eller mixade metoder
inkluderades. Deltagarna i studierna skulle antingen ägna sig åt, eller tidigare ha ägnat sig åt, prostitution. Det ställdes inget krav på deltagarnas ålder. Artiklar från länder utanför Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland exkluderades vid sökningen för att kunna presentera resultat från länder i västvärlden (Kurth 2003). Trots att dessa länder kan skilja sig markant är det sannolikt att skillnader mellan länder utanför västvärlden och Sverige är än mer framträdande. Vidare exkluderades artiklar som endast studerade upplevelser av andra aspekter av prostitutionen än vägen in. Även artiklar som studerade människohandel exkluderades ur studien.
Litteratursökning
Databaserna som användes vid sökningarna var PsycInfo och Sociological Abstracts. Valet av databaser baserades på deras relevans för forskningsfrågan.
Litteratursökningen började med att författarna gjorde breda sökningar i databaserna för att undersöka fältet och hitta återkommande nyckelord för att sedan skapa sökord utifrån dessa. Sökorden skulle inte vara för specifika för att inte riskera gå miste om relevanta studier. Vid de första sökningarna framkom att många av studierna undersökte trafficking och på grund av detta justerades sökningarna efter detta. Sökorden kombinerades med hjälp av de booleska operatorerna “OR”, “AND” och “NOT” för att skapa tillräckligt smala sökningar utan att gå miste om relevanta studier (Eriksson Barajas m.fl. 2013). “OR”
används för att utvidga sökningen och skapa ett bredare resultat medan “AND”
och “NOT” används för att begränsa en sökning och skapa ett smalare resultat (a.a.). Den första huvudsakliga sökningen gjordes 26/4 2021 i databasen PsycInfo med sökorden prostitution OR prostitute* OR "sex work" AND entry OR entrance OR onset OR motivation* OR start OR beginning NOT traffick* (se Bilaga 1). Sökningen begränsades till artiklar som var peer-reviewed, publicerade mellan 2000 - 2021 och på engelska. Denna sökning genererade 266 träffar. Alla i författargruppen läste igenom samtliga abstrakts och därefter kunde 23 artiklar som uppfyllde samtliga inklusions- och exklusionskriterier väljas ut för ytterligare granskning. Den andra sökningen gjordes 27/4 2021 i databasen Sociological Abstracts med samma sökord: prostitution OR prostitute* OR "sex work"
AND entry OR entrance OR onset OR motivation* OR start OR beginning NOT traffick*. Även denna sökning begränsades till artiklar som var peer- reviewed och publicerade mellan 2000 - 2021 på engelska. Denna sökning genererade 250 träffar där 17 artiklar kunde väljas ut för ytterligare granskning efter en genomgång av samtliga abstrakts.
Totalt valdes 40 artiklar för ytterligare granskning. Elva av dessa fanns i båda databaserna vilket resulterade i att totalt 29 artiklar granskades i den andra granskningen. Genom denna granskning läste samtliga författare igenom artiklarna i sin helhet med fokus på syfte och metod för att kontrollera att alla inklusions- och exklusionskriterier uppfylldes. Den främsta anledningen till att artiklar exkluderades var att de inte var relevanta för den aktuella studiens syfte då de inte undersökte upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution. Många undersökte istället vägen ut ur prostitution eller varför prostituerade valde olika slags prostitution, bland annat gatuprostitution och prostitution i hemmet.
Ytterligare en anledning att artiklar exkluderades var att de visade sig vara av kvantitativ ansats, vilket är ett exklusionskriterie för den aktuella studien. Efter andra granskningen valdes totalt 16 artiklar ut. Därefter genomfördes en
kvalitetsgranskning för vidare kvalitetsbedömning av samtliga 16 artiklar. Denna beskrivs nedan.
Kvalitetsgranskning
Vid systematiska litteraturöversikter är identifieringen och värderingen av relevanta studier av stor vikt. Det bör därmed göras en granskning av samtliga studier för att avgöra vilka som ska ingå i litteraturöversikten (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Granskningsmallen bör innefatta frågor kring studiens syfte, metod och analys (a.a.). För denna undersökning har SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier (Bilaga 2) använts för att granska metodbrister utifrån
samstämmighet mellan teori och syfte, urval, datainsamling, analys och forskarens roll (SBU 2020). De brister som identifierats samt risken för att dessa har påverkat resultatet har därefter övervägts. Vid en värdering där studiens brister ansågs ha hög risk att påverka resultatet uteslöts denna ur litteraturöversikten. Studierna vars metodbrister bedömdes ha en liten eller måttlig risk att påverka resultatet
värderades därefter utifrån relevans, koherens och tillräckliga data. Efter
genomförd kvalitetsgranskning av samtliga 16 artiklar exkluderades två av dessa på grund av brister i metod respektive resultat som inte var relevanta för den aktuella studiens syfte. I en av artiklarna var beskrivningen av metoden så pass bristfällig att den bedömdes ha hög risk att påverka resultatet. Den andra artikeln presenterade endast resultat som rörde andra aspekter av prostitution än de som eftersöks i denna studie. Alltså kvarblev 14 artiklar som ansågs vara relevanta för det aktuella syftet och därmed användes för att besvara frågeställningen.
Majoriteten av artiklarna, åtta stycken, är utförda i USA, två i Kanada, en i Slovenien, en i Spanien, en i Storbritannien samt en i Holland. Alla de valda studierna innefattar kvalitativa intervjuer och uppgår sammanlagt till ca 500 prostituerade kvinnor och män mellan 14–60 år.
Analys
Vid analys av studierna användes en latent innehållsanalys. Denna kännetecknas av att forskarna på ett systematiskt sätt klassificerar data för att kunna identifiera teman och mönster (Eriksson Barajas m.fl. 2013). Innehållsanalysen följer åtta steg (Schreier 2014). Det första steget handlar om att bestämma forskningsfrågan.
Därefter valdes material ut. I steg nummer tre skapades en ram för kodning. I ramen skapades en huvudkategori och subkategorier. Huvudkategorin är den aspekt som forskaren vill finna mer information om, i detta fall upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution, och subkategorier är de huvudteman som kan framställas av materialet. Dessa huvudteman skapades genom att en övergripande uppfattning om teman skapades vid granskningarna av studierna. I nästa steg genomfördes själva kodningen där materialet kodades utifrån huvudteman.
Kodningen upprepades i steg fem där alla författare kodade materialet igen för att inte gå miste om relevanta resultat. Därefter jämfördes författarnas kodningar för att försäkra att definitionen av huvudteman var tydliga och rätt genomförda. I steg sju genomfördes huvudanalysen. Detta innebar att allt material som kodades efter huvudteman kodades till subteman. Exempel på huvud- och subteman som utlästes genom analysen är “socialt nätverk” som huvudtema och “närstående”
som subtema. I det sista steget presenterades resultatet i form av de huvud- och subteman som författarna funnit genom analysen.
Etiska överväganden
Forskningsetik är en betydande del inom vetenskap och forskning. Det finns därmed etiska frågeställningar och principer som forskaren bör reflektera över och förhålla sig till (Ivert & Mellgren 2018). Det finns fyra etiska huvudkrav inom samhällsvetenskaplig forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Informationskravet handlar om att informera de som berörs av forskningen om studiens syfte. Samtyckeskravet syftar till att försäkra om att de som deltar i studien själva bestämmer om de vill delta eller ej (a.a.). Vidare handlar
konfidentialitetskravet om att uppgifter gällande deltagarna i form av exempelvis personuppgifter ska hanteras med största möjliga konfidentialitet. Obehöriga ska inte kunna ta del av denna information. Slutligen handlar nyttjandekravet om att uppgifterna som samlats in om enskilda individer endast får användas för forskningsändamål (a.a). För att försäkra om att de inkluderade artiklarna är av hög kvalitet och har ett godtagbart forskningsetiskt förhållningssätt har
kvalitetsgranskning tillämpats.
Fyra grundläggande forskningsetiska principer som är viktiga i den aktuella undersökningen handlar om tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet 2021). Tillförlitlighet behandlar frågor kring forskningens
kvalitet då design, metod och analys ska väljas och genomföras väl. Ärlighet handlar om en öppenhet och objektivitet genom studiens gång. Vikt ligger i visad respekt mot bland annat miljön och samhället samt ett ansvar över forskningen under hela arbetet (Vetenskapsrådet 2021). Dessa principer anses uppfyllas då studien har präglats av ett transparent tillvägagångssätt där metod, resultat och analys har beskrivits noggrant.
Vid systematiska litteraturöversikter ska etiska överväganden även göras rörande presentationen av resultatet. Det är särskilt viktigt att allt resultat presenteras, även det som inte stöder forskarens egna antaganden och ståndpunkter. Detta för att undvika selektionsbias (Eriksson Barajas m.fl. 2013). En öppenhet kring alla forskningsresultat är även viktigt då vinklad forskning kan förorsaka skada eftersom forskningsresultatet ska omsättas till praktisk användning
(Vetenskapsrådet 2017). Valet av artiklar och resultat som presenterats i denna studie är väl motiverade utifrån tidigare konstruerade inklusions- och
exklusionskriterier. Ingen information som har framkommit under studiens gång har uteslutits eller manipulerats.
I uppsatsskrivandet är etisk reflektion en central del där etiska aspekter bör övervägas för att minimera risken att utsätta någon för psykisk eller fysisk skada genom datainsamlingen, presentationen eller publiceringen av forskningsresultatet (Ivert & Mellgren 2018). Det är tänkbart att publiceringen av resultatet kan
komma att tolkas på olika sätt då erfarenheterna och upplevelserna som
presenterats inte nödvändigtvis är kausala orsaker till prostitution. Detta kan skapa en stigmatisering kring olika livshändelser. Alla som har genomgått liknande livshändelser kommer alltså inte hamna i prostitution. Dessa upplevelser och livshändelser kan leda till en ökad risk att börja ha sex mot ersättning, men det betyder inte att det alltid kommer vara fallet. Detta är något som författarna är tydliga med i presentationen av resultatet.
RESULTAT
I denna del kommer resultatet från innehållsanalysen presenteras (se bilaga 3).
Efter en genomgång och analys av materialet kunde flera huvud- och subteman av upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution identifieras. Dessa huvudteman var: ersättning, missbruk, socialt nätverk, livssituation och intresse för arbetet.
Ersättning
Ett tydligt återkommande tema i alla studier var att vägen in i prostitution
påverkades av ersättningen som prostitutionen resulterade i. Denna ersättning var vanligast i form av pengar (Alantes m.fl. 2002; Benoit, m.fl. 2017; Braine m.fl.
2010; Cobbina & Oselin 2011; Kuhar & Pajnik 2008; Orchard m.fl. 2012;
Reisner, m.fl. 2009; Ruiz-Burga 2021; Sausa m.fl. 2007; Smith m.fl. 2013;
Stankiewicz-Murphy 2010; Van de Walle m.fl. 2012; Wahab 2004; Williamson &
Folarn 2003). För flertal informanter var prostitution ett sätt att tjäna snabba pengar. Smith m.fl. (2013) nämner att 89,5% av männen de intervjuade började prostituera sig på grund av önskan efter pengar. En av de yngre männen i studien uttryckte sig följande:
“The idea of escorting kind of weirded me out, but I thought to myself, ’Yeah, I think I’m going to be able to handle it.’ It’s easy money. I made yesterday and today, in like a
couple of hours, more than like working for a construction company for a couple of days.
So I’m like, ’Holy crap! It’s easy money.’ I pretty much push myself to do it because it’s such easy money.” (Smith m.fl. 2013 s. 7).
I ytterligare en studie illustreras upplevelsen av att enkelt tjäna snabba pengar genom prostitution i följande citat:
“It’s been good, I got into it because I needed to supplement my income…. I had a good run with it…. I just do it part-time so maybe 600 dollars a week.” (Braine m.fl. 2010 s.
471).
I studierna framkom att behovet av att försörja sig själv, men även sina närstående, orsakade vägen in i prostitutionen hos många (Benoit m.fl. 2017;
Cobbina & Oselin 2011; Ruiz-Burga 2021; Van de Walle m.fl. 2012; Williamson
& Folaron 2003). En kvinna nämnde att hon började prostituera sig för att kunna hjälpa sin mamma att försörja familjen då de alltid haft ont om pengar (Ruiz- Burga 2021). Prostitution var ett sätt att överleva på. Det upplevdes vara nödvändigt för att kunna betala hyran och för att köpa mat (Cobbina & Oselin 2011; Reisner m.fl. 2009; Williamson & Folaron 2003).
Benoit m.fl. (2017) nämner att stolthet kunde bidra till valet av prostitution som inkomstkälla. En kvinna ansåg sig vara för stolt för att ta hjälp av socialtjänsten eller jobba som exempelvis servitris. Prostitution ansågs av henne vara ett sätt att tjäna mycket pengar på under en kort tid, vilket lockade henne (a.a.). En annan kvinna i studien fick ekonomiskt stöd av socialtjänsten men upplevde att pengarna inte räckte för att täcka hennes utgifter och därför började hon sälja sexuella tjänster (a.a.). Williamson & Folaron (2003) nämner att då kvinnorna i deras studie drog slutsatsen att prostitution var det enda sättet som kunde alstra en tillräckligt stor mängd pengar, var detta av mer vikt än de moraliska tankar kvinnorna hade gällande prostitution. De gick emot sin moral då den inte ansågs vara tillräckligt avgörande för att vara viktigare än pengarna som genererades genom arbetet (a.a.).
Missbruk
I flertal studier framkom det att drogmissbruk var det som upplevdes orsaka ingången i prostitution (Cobbina & Oselin 2011; Orchard m.fl. 2012; Reisner m.fl. 2009; Stankiewicz-Murphy 2010; Wahab 2004). Stankiewicz-Murphy (2010) nämner att en stor del av kvinnorna i hans studie påverkades både fysiskt och psykiskt av drogmissbruket som inletts innan prostitutionen, vilket ledde till att de började prostituera sig för att kunna försörja detta missbruk. Flera av informanterna i studien som valt att prostituera sig på grund av drogmissbruket nämnde att de inte hade påbörjat prositutionen om det inte berodde på missbruket de hamnat i (a.a.). Följande citat illustrerar detta:
“When I first started, I had to be out there all the time, ya know, until I got regulars, but, even then… when you need the drugs, you need the money, you need to go out for a trick. If I didn’t have a habit, there is no way I would be here.” (Stankiewicz-Murphy 2010, s. 778).
Även Wahab (2004) nådde samma resultat hos några av sina informanter. Alla rapporterade att de började för pengarnas skull men två av de gatuprostituerade nämnde att de behövde pengarna för att kunna försörja sitt drogmissbruk (a.a.).
Vad gäller en studie om transsexuella prostituerade fann man att mer än hälften av
informanterna började med prostitutionen på grund av sitt drogmissbruk (Reisner m.fl. 2009).
Skillnader mellan unga och vuxna prostituerade har även undersökts och visat på olika upplevda orsaker till att börja sälja sex mot ersättning (Cobbina & Oselin 2011.) Hos de vuxna informanterna framkom det att majoriteten började med prostitution för att försörja sitt drogmissbruk (a.a). Det var ett enkelt sätt att kunna försörja missbruket på. Drogerna påverkade vissa av kvinnornas moral. Detta genom att prostitution inte var något som de ville arbeta med, men behovet av drogerna var viktigare än vad de egentligen ville (a.a). Moralen påverkades alltså genom att handlingarna som utfördes inte var önskvärda hos individen men det som de var tvungna att göra för drogerna.
Socialt nätverk
Ett återkommande tema som framkom i flertal av studierna var att inform anterna hade introducerats till prostitutionen av någon annan. Istället för att söka sig till prostitutionen själva hade någon annan antingen berättat om arbetet, erbjudit ersättning för sex eller tvingat informanten att prostituera sig (Alantes m.fl. 2002;
Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011; Kuhar & Pajnik 2018; Orchard m.fl.
2012; Ruiz-Burga 2021; Sausa m.fl. 2007; Smith m.fl. 2013; Stankiewicz Murphy 2010; van de Walle m.fl. 2012; Williamson & Folaron 2003).
Närstående
Många informanter förklarade att de hamnade i prostitutionen på grund av att en närstående introducerade dem till detta (Cobbina & Oselin 2011; Kuhar & Pajnik 2018; Ruiz-Burga 2021; Smith m.fl. 2013; Stankiewicz Murphy 2010;
Williamson & Folaron 2003). En informant förklarade att hon en dag följde med sin prostituerade dotter till en av hennes möten och att det var början på hennes egna prostitution (Stankiewicz Murphy 2010). En annan berättade om att hennes vän introducerade arbetet för henne när hon hade ont om pengar. Vännen
förklarade hur hon skulle få tag på köpare, vad männen förväntade sig och hur man känner igen polisen (a.a.). Denna upplevelse delades av informanter från flera av studierna. Andra som hade erfarenhet av prostitution introducerade personen till det och visade hur det gick till (Alantes m.fl. 2002; Reisner m.fl.
2009; Ruiz-Burga 2021; Sausa m.fl. 2007; Smith m.fl. 2013; Williamson &
Folaron 2003). Följande citat illustrerar upplevelsen av detta:
“I was meeting up with my friend and we were in a bar and I was telling him about my financial problems because it was before I had found the job that I am currently working.
I was like, ’I need money really bad,’ and he’s like, ’Well I have some ideas.’ […] So I found out that [this friend] had been escorting and I found ou t that my ex [boyfriend] had been doing it as well! I think those two factors made me feel a little bit more comfortable about doing it.” (Smith m.fl. 2013, s. 6 - 7).
Köparen erbjuder
I studierna förklarade flera informanter att de hade blivit erbjudna ersättning i utbyte mot sexuella tjänster (Benoit m.fl. 2017; Kuhar & Pajnik 2018; van de Walle m.fl. 2012). En manlig informant berättar att han arbetade som dansare och att kvinnor kom fram och erbjöd ersättning för sex medan han arbetade. Efter att han funderat länge började han ha sex mot ersättning (Benoit m.fl. 2017).
Ytterligare en manlig informant förklarar att han hamnade i prostitutionen gradvis, efter att en kvinna på en fest erbjöd sig betala för att han skulle ha sex med henne (van de Walle m.fl. 2012).
“The first time was at a party. . . I had just turned 16 and there was a good atmosphere. I danced with that girl and then she asked me to come with her. So then I went home with her. Then she asked me questions about my age and I was honest and said, this is my age and she was 24 and she asked me, do you want to have sex with me? I thought, she’s quite old, well not old, but older than me, so that’s what I said. But she told me, if you want, you can have money for it, so I thought, all right.” (van de Walle m.fl. 2012, s.
551).
I studien av Kuhar & Pajnik (2018) berättar en av informanterna att han var 12 år när en man på en tågstation frågade om han ville tjäna pengar i utbyte mot
sexuella tjänster, vilket han gjorde. Efter den händelsen åkte informanten till tågstationen regelbundet och tillslut skapades en krets av köpare som gav honom ersättning i utbyte mot sex (a.a.).
Tvång
Ett par informanter upplevde att de tvingades in i prostitutionen (Cobbina &
Oselin 2011; Orchard m.fl. 2012; van de Walle m.fl. 2012). Det handlade om att någon gett dem någonting och därefter förväntat sig sex i utbyte, eller att personen fått något efter den sexuella akten som en kompensation. I dessa fall hade parterna inte kommit överens om att ersättning skulle vara en del av akten och därav upplevde informanterna att de hamnade i prostitutionen mot sin vilja (a.a.). Två flickor förklarar att de blev tvingade av en grupp pojkar att ha sex med dem för att få ersättning för det. Om flickorna vägrade blev de slagna av pojkarna (van de Walle m.fl. 2012). En av flickorna berättar hur hon upplevde detta:
“Yeah, but even if we didn’t get the money, we would still have to do it anyway. That’s why I thought, leave it as it is. I’d rather they pay me for it then.” (van de Walle m.fl.
2012, s. 552).
Livssituation
I flera av studierna framkom det att olika familjesituationer, utanförskap och livshändelser påverkade individerna och motiverade dem till att börja med prostitution. (Alantes m.fl. 2002; Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011;
Kuhar & Pajnik 2018; Orchard m.fl. 2012; Reisner m.fl. 2009; Ruiz-Burga 2021;
Sausa m.fl. 2007; Van de Walle m.fl. 2012; Williamson & Folarn 2003). Det som flera studier visade sig ha gemensamt var känslomässigt stressfyllda händelser samt samhällets strukturer som i sin tur bidrog till individers utsatthet (a.a.).
Familjesituation
I de fall familjesituationen diskuterades förklarade flera informanter att de haft en bakgrund som har präglats av bland annat fattigdom, missbruk i familjen,
misshandel, våld, försummelse och utsatthet av sexuella övergrepp. Detta
påverkade i sin tur individerna till att söka sig till prostitution (Alantes m.fl. 2002;
Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011; Orchard m.fl. 2012; Sausa m.fl. 2006;
Williamson & Folaron 2003). Det framkommer även att flera individer har påbörjat prostitution för att försörja sig efter att de rymt hemifrån på grund av dåliga familjeförhållanden (Alantes m.fl. 2002; Kuhar & Pajnik 2018; van de Walle m.fl. 2012). Följande citat illustrerar detta:
“[My grandmother] was also engaged in a lot of activities such as selling drugs, doing drugs, renting out the rooms of her house and stuff like that. So staying was basically out of the question because she had so many men in the house and I had been sexually molested and raped a lot of times, so I didn’t want to stay there anymore and put up with that” (Cobbina & Oselin 2011, s. 319).
“I ended up in a house for a year with pimps and men used to come in and I was on cocaine …I was getting molested at home also and then I went to group home after group home. Then when I was like 12 years old, I ran away and after that I started going on the street and started being a prostitute.” (Orchard m.fl. 2012, s. 362).
Utanförskap
I flera av studierna framkom hur utanförskap, främst i samhället, hade påverkat individerna att söka sig till prostitutionen (Kuhar & Pajnik 2018; Reisner m.fl.
2009; Ruiz-Burga 2021; Sausa m.fl. 2006: van de Walle m.fl. 2012). Några av informanterna beskriver att de inte hade hög utbildning och därför saknade arbete (van de Walle m.fl. 2012). Andra informanter som tillhör minoritetsgrupp, bland annat transpersoner och invandrare, beskriver att utanförskapet även finns i arbetsmarknaden och att de därför behövt vända sig till prostitution (a.a.). En studie fokuserade på manliga prostituerade som migrerat till Storbritannien. En andel av dessa män reste dit med förhoppningen på bättre arbetsmöjligheter än i hemlandet. Detta var dock inte fallet (Ruiz-Burga 2021). Det visade sig vara väldigt svårt att få jobb, och för de som hittade jobb var arbets- och
livsförhållandena svåra (a.a.). En av männen förklarade att han sökte flertal arbeten men blev nekad på grund av att han var homosexuell och därför blev prostitution den enda tänkbara möjligheten (a.a.). En annan man berättar om sin upplevelse:
“I couldn’t speak with people, I didn’t like that I had to work like a cleaner and then doing the washing up, I found it kind of humiliating because I used to work in a better job in Brazil […] I started to feel depressed” (Ruiz-Burga 2021, s. 5).
Ett par informanter upplevde att de stod utanför samhället på grund av deras könsidentitet, där de fann prostitutionen som ett sätt att tillhöra en gemenskap med andra i samma situation (Sausa m.fl. 2006).
“’I was 13 years old when I put my first dress on...the first thing that came to my mind was working the streets, cause the rest of the girls were out there working the streets, so I started working the streets.’ In this sense, becoming involved in sex work offered an entrance into a wider social network of more ’seasoned’ transgender women, and was thus observed as a rite of passage or invitation into a community of similar individuals”
(Sausa m.fl. 2006, s. 772).
En av kvinnorna nämnde att de flesta transsexuella prostituerade inte söker sig till prostitutionen för att de vill, utan för att det inte finns andra arbetsmöjligheter då samhället inte accepterar kvinnornas könsidentitet, vilket gör dem till en utsatt grupp (Sausa m.fl. 2007). I en studie av Reisner m.fl. (2009) som likaså undersökte transsexuella prostituerade framkom liknande resultat. Det fanns svårigheter med att skaffa eller behålla ett arbete på grund av diskrimineringen de upplevde just för att de var transsexuella (Reisner m.fl. 2009).
Livshändelser
I studierna framkom att olika påfrestande livshändelser har påverkat vägen in i prostitution (Alantes m.fl. 2002; Cobbina & Oselin 2011). Det kunde handla om skilsmässa, bortgång av en partner, att ens partner förlorat jobbet eller hamnat i fängelse (a.a.). I följande citat kan det utläsas hur informanterna upplevde sin väg in i prostitutionen:
“He fell prisoner. That was when I began to prostitute myself, now many years ago, or, that is, this doesn’t come from now. So since I don’t want to steal, I don’t want to go to jail, because I’ve already been” (Alantes, m.fl. 2002, s. 8).
Intresse för arbetet
Ett tema som återkom i studierna var att informanterna upplevde ett intresse för arbetet. Dessa personer hade ofta andra alternativ men valde att vända sig till prostitutionen på grund av nyfikenhet, spänning och en positiv syn på arbetet (Alantes m.fl. 2002; Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011; van de Walle m.fl. 2012; Williamson & Folaron 2003).
Nyfikenhet och spänning
En nyfikenhet och den upplevda spänningen som följde arbetet menade några informanter spelade stor roll i vägen in till prostitutionen (Alantes m.fl. 2002;
Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011; van de Walle m.fl. 2012; Williamson
& Folaron 2003). En informant berättar att hon inte behövde pengar utan att det enda motivet till prostitutionen var hennes nyfikenhet (van de Walle m.fl. 2012).
En annan förklarar att spänningen låg i att hon skulle få betalt för att ha sex med någon hon inte skulle träffa igen (a.a.).
“It seemed exciting in a way, because you don’t know someone and aren’t going to see him again, and because it just seemed exciting to me to have someone pay you for that, and because I just wondered how that would be, so I just did it.” (van de Walle m.fl.
2012, s. 550).
Positiv syn på arbetet
Till skillnad från de flesta informanterna i studierna upplevde ett par att de
började prostituera sig för att de såg arbetet som något positivt (Benoit m.fl. 2017;
Cobbina & Oselin 2011). Några informanter upplevde att arbetet fyllde två behov på en gång - sex och pengar (Benoit m.fl. 2017). Andra menade att de sökte sig till arbetet då de upplevde livet som prostituerad som glamoröst och att det var ett sätt för dem att uttrycka sin sexualitet (Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011). Detta kan illustreras med följande citat:
“There was this other world, you know, a seemingly respectable world that I was now able to see myself in. I just kind of jumped in with both feet and I didn’t look back”
(Benoit m.fl. 2017 s. 741).
DISKUSSION
I följande avsnitt kommer studiens metod och resultat diskuteras.
Resultatdiskussionen kommer innehålla en diskussion av resultatet i förhållande till tidigare presenterad problemformulering, forskning och teoretiskt ramverk.
Metoddiskussionen kommer innehålla en diskussion gällande problematiken som kan uppstå med en systematisk litteraturöversikt som tillvägagångssätt och hur dessa problem har motarbetats.
Resultatdiskussion
Denna litteraturöversikt har funnit flera återkommande teman kring upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution. Dessa teman var ersättning, missbruk, socialt nätverk, livssituation och intresse för arbetet. Upplevelserna som
framkommer i studierna innehåller många olika aspekter och de olika teman som skapades kan samverka. Exempelvis kan en individs livssituation ha skapat ekonomiska problem vilket gör att individen söker sig till prostitution. Trots behovet av pengar behöver inte ersättningen upplevas vara den främsta orsaken till vägen in i prostitution. För en annan individ i liknande situation kan istället behovet av pengar upplevas vara den främsta orsaken till vägen in i prostitution, trots att individens livssituation kan vara den faktiska orsaken. På detta sätt kan de olika teman som skapats samverka och författarna vill tydliggöra att de
upplevelser som presenterats består av flera aspekter.
Det tema som var mest framträdande i forskningen var ersättning (Alantes m.fl.
2002; Benoit m.fl. 2017; Braine m.fl. 2010; Cobbina & Oselin 2011; Kuhar &
Pajnik 2018; Orchard m.fl. 2012; Reisner m.fl. 2009; Ruiz-Burga 2021; Sausa m.fl. 2007; Smith m.fl. 2013; Stankiewicz-Murphy 2010; Van de Walle m.fl.
2012; Wahab 2004; Williamson & Folarn 2003). Ersättningen, som oftast var i form av pengar eller droger, var avgörande för att informanterna skulle söka sig till prostitutionen (Cobbina & Oselin 2011; Reisner m.fl. 2009; Stankiewicz- Murphy 2010; Williamson & Folaron 2003). Detta går att förstås genom handlingsteori vilken förklarar att beslut fattas utifrån individens upplevda valmöjligheter som påverkas av yttre och inre faktorer (Berglind 1995).
Informanterna i studierna upplevde behovet av pengar och droger som mycket påfrestande och utifrån deras upplevda möjligheter var prostitution det bästa sättet för dem att fylla detta behov. På grund av den omfattande utsattheten som
medföljer prostitutionen, däribland fysiskt våld och psykisk utsatthet, är det viktigt att samhället gör andra valmöjligheter tillgängliga och därmed minskar förekomsten av prostitution (Socialstyrelsen 2015b). Det är även viktigt att tydligt framföra de risker som medföljer prostitution för att det inte ska uppfattas som den bästa tillgängliga valmöjligheten. Utifrån teorin hade färre sökt sig till prostitutionen om riskmedvetenheten kring arbetet var större samt om andra möjligheter för ekonomiskt och socialt stöd tydligare framfördes. I detta arbete kan både Socialtjänsten och skolan vara viktiga för att tidigt erbjuda hjälp och möjligheter för dem som befinner sig i svårt utsatta situationer samt informera om riskerna som medföljer prostitutionen.
Flera av de teman som har identifierats genom litteraturöversikten återfinns i studiens bakgrund vad gäller riskfaktorer, däribland problematisk familjesituation som finns under temat livssituation (Leichtentritt & Davidson Arad 2005). Många av informanterna uppger att de har haft en svår uppväxt där de bland annat utsatts för våld, sexuella övergrepp och försummelse (Alantes m.fl. 2002; Benoit m.fl.
2017; Cobbina & Oselin 2011; Orchard m.fl. 2012; Sausa m.fl. 2006; Williamson
& Folaron 2003). Detta lämpar sig att analyseras med utgångspunkt i teorin om sociala band. Genom att dessa individer har svaga band till sin familj söker de sig till avvikande beteenden, däribland prostitution. Avsaknaden av starka band som kan upprätthålla den sociala kontrollen gör att individen inte har någonting som uppmuntrar denne att följa samhällets normer (Hirschi 2002). I de fall där banden till familjen är svaga har skolan möjlighet att skapa starka band till ungdomen och på så sätt upprätta den sociala kontrollen. Problemet med sociala bands inverkan på avvikande beteenden är att svaga band ökar risken för det avvikande beteendet, som i sin tur leder till ännu svagare band. Detta skapar en ond cirkel vilket
försvårar möjligheten att skapa nya, starka, band (Sampson & Laub 1993).
Förståelsen av detta temas påverkan på vägen in i prostitution kan kompletteras med ett mer individfokuserat perspektiv genom handlingsteori. I flera fall där en problematisk familjesituation var avgörande för vägen in i prostitutionen upplevde
informanterna att prostitutionen var ett sätt för dem att överleva. På grund av utsattheten i hemmet sökte sig många till andra alternativ för försörjning och kom på så sätt i kontakt med prostitutionen (Alantes m.fl. 2002; Kuhar & Pajnik 2018;
van de Walle m.fl. 2012). Med handlingsteori kan denna upplevelse förstås genom att informanternas väg in i prostitution kan ses som ett resultat av deras upplevda förutsättningar, som påverkas av både inre och yttre faktorer (Berglind 1995). När de behöver lämna sina familjer på grund av våld och försummelse ses
prostitutionen som den bästa valmöjligheten och avsikten med prostitutionen är därmed tydlig - de måste försörja sig när ingen annan kan hjälpa dem med det.
Detta beslut fattas genom att de yttre faktorerna, avsaknaden av stabilitet, och de inre faktorerna, t.ex. hur individen upplever sig själv, samspelar. Att som samhälle göra andra valmöjligheter tydligt tillgängliga för människor som befinner sig i svåra situationer kan därmed minska risken för att individerna upplever prostitutionen som den bästa, och ibland enda, vägen ut från en problematisk familjesituation.
I bakgrunden framkommer även att utsatta grupper som HBTQ-ungdomar och ensamkommande löper större risk att hamna i prostitution (Karlsson 2016). I litteraturöversikten framkommer att transpersoner upplever att de har dragits till prostitutionen på grund av deras könsidentitet (Reisner m.fl. 2009; Sausa m.fl.
2006). För de som hade emigrerat från andra länder upplevdes en stor brist av arbetsmöjligheter (Ruiz-Burga 2021). Genom studierna och informanternas berättelser kunde temat “utanförskap” utläsas. Informanterna upplevde att de stod utanför samhället, däribland arbetsmarknaden, och att på grund av sin
könsidentitet och etniska bakgrund var prostitutionen det enda sättet för dem att försörja sig (Sausa m.fl. 2006: Kuhar & Pajnik 2018; Reisner m.fl. 2009; Ruiz- Burga 2021; van de Walle m.fl. 2012). Andra sökte sig till prostitutionen för att hitta en gemenskap som de inte hade någon annanstans (Sausa m.fl. 2006). Denna känsla kan förklaras med hjälp av teorin om social stigmatisering. Dessa
stigmatiserade grupper, transsexuella och invandrare, ligger utanför den normativa gruppen i samhället och har begränsade socioekonomiska möjligheter (Crocker &
Major 1989). Detta gör att individerna dels söker sig till prostitutionen för att deras arbetsmöjligheter upplevs vara små, men också för att finna en gemenskap där de inte bemöts av negativa attityder. Förståelsen av temat utifrån social stigmatisering kan även denna kompletteras genom handlingsteori. På grund av stigmat som skapats kring individen och gruppen denne tillhör upplevs
prostitution vara det bästa tillvägagångssättet för att skapa en gemenskap och en inkomst.
Ett återkommande tema i studierna som inte återfinns i bakgrunden rör
prostituerade som introducerades till prostitutionen av köparen. I dessa fall hade informanterna ingen tanke om att börja prostituera sig innan de träffade köparen och upplevde att det var på grund av denne de påbörjade prostitutionen (Benoit m.fl. 2017;Kuhar & Pajnik 2018; van de Walle m.fl. 2012). Trots att detta tema inte återfinns i bakgrunden kan det kopplas till en riskfylld livsstil, som har beskrivits vara en riskfaktor för att hamna i prostitution (Socialstyrelsen 2015a).
Det är möjligt att informantens riskfyllda livsstil föranledde ett möte med
köparen, men att detta inte alltid var informantens upplevelse. En reflektion kring varför informanten mötte köparen har kanske inte skett i alla enskilda fall och vägen in i prostitutionen kan ha börjat tidigare än vad som upplevs av
informanten. Att börja prostitutionen på grund av att köparen introducerar prostitutionen kan förstås genom livsstilsteorin då personens livsstil påverkar vilka situationer hen hamnar i och därmed även risken att utsättas för brott
(Coston & Ross 1998). Hade informanterna inte befunnit sig på de platser där de mötte köparna för första gången hade de kanske aldrig börjat prostituera sig. Detta går att dra allt längre genom en analys av vad som ligger till grund för den
riskfyllda livsstilen som orsakar en träff med köpare som i sin tur skapar en väg in i prostitution. Denna aspekt kan vara av vikt att undersöka vidare i framtida forskning. Det är även viktigt att understryka att teorin inte syftar till att
skuldbelägga offret, i detta fall personerna som hamnade i prostitution. Genom teorin kan däremot en större förståelse skapas kring de faktorer som
informanterna upplever vara avgörande för vägen in i prostitutionen.
Mycket av den tidigare forskningen och det som framkommer i bakgrunden kring prostitution belyser de negativa aspekterna av arbetet. Riskgrupperna och
riskfaktorerna som presenteras grundar sig ofta i utsatthet, en problematisk bakgrund eller livsstil. Ett utmärkande tema som anträffades genom
litteraturöversikten, och som inte återfinns i den information som har presenterats i bakgrunden, handlar om de som sökt sig till prostitutionen på grund av ett intresse för arbetet (Alantes m.fl. 2002; Benoit m.fl. 2017; Cobbina & Oselin 2011; van de Walle m.fl. 2012; Williamson & Folaron 2003). Dessa personer menar att de hade andra alternativ än prostitution och att de inte var i behov av pengarna, utan att de började prostituera sig på grund av spänning, nyfikenhet och en positiv syn på arbetet (a.a.). I dagsläget är kunskapsläget kring intresset för att arbeta som prostituerad och hur detta kommer sig begränsat. Detta kan bero på att man inte har varit öppen för den aspekten av vägen in till prostitution och det finns därför en avsaknad av applicerbara teorier för att skapa en större förståelse för detta. Det kan därför vara värdefullt för framtida forskning att djupare studera hur intresset av att påbörja prostitution som följd av en positiv syn på arbetet kan förklaras. Trots att denna upplevelse delas av människor inom prostitutionen är det däremot viktigt att belysa de negativa aspekterna och utsattheten som kan uppstå i samband med arbetet. Den höga rapporteringen av användning av droger, självmordstankar, självskadebeteende, hög alkoholkonsumtion, psykisk ohälsa, missnöje över sitt liv samt utsattheten för våld hos prostituerade är några följder som har förekommit i tidigare forskning (Dodge 2011; Ho m.fl. 2010; NCK 2021;
Priebe & Svedin 2012; Socialstyrelsen 2015b). Dessa bör inte förminskas och det är viktigt att arbeta bort bilden av prostitution som något glamoröst och
spännande.
De insamlade studiernas urval har varit målinriktat. I tre av studierna förekom ett målinriktat urval i samband med ett snöbollsurval vilket inkluderade 40 av respondenterna i det sammantagna resultatet. Detta har dock inte varit
problematiskt för denna studie eftersom syftet är att undersöka upplevelser av orsaker till vägen in i prostitution och inte skapa en generalisering av resultatet som nås. Att studierna som resultatet grundar sig i har haft olika syften hade kunnat påverka resultatet då olika aspekter av prostitutionen ämnas undersökas.
Trots detta anses dessa syften och studiernas resultat innehålla aspekter som stämmer överens med det som den aktuella studien ämnar undersöka och därmed har syfte och frågeställning kunnat besvaras.
Utöver detta har även en diskussion förts kring hur de valda studiernas forskare kan ha påverkat dess resultat. Hur syftet utformas och presenteras kan ha
påverkats av forskarens förförståelse och därmed haft en påverkan på studiernas resultat. Flertalet av studierna i denna litteraturöversikt formulerades med
utgångspunkt i de risker som medföljer prostitutionen. Exempelvis var syftet i en studie av Reisner m.fl. (2009) att undersöka sexuella risker hos preoperativt
