Ramfaktorer för lärare i specialundervisning Ramfaktorer som påverkat lärares möjlighet att bedriva specialundervisning mellan åren 1955 till 2019

(1)

specialundervisning

Ramfaktorer som påverkat lärares möjlighet att bedriva specialundervisning mellan åren 1955 till 2019

Av: Andreas Runsö

Handledare: Susan Lindholm Examinator: Fredrik Petersson Södertörns högskola | Lärarutbildning Självständigt arbete - 15p

Historia III | VT 2021

(2)

Självständigt arbete - 15hp

Abstract

Frame-factors for teachers in special education-Frame-factors that affected teachers' ability to conduct special education between the years 1955 to 2019

by Andreas Runsö

The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes;

Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles.

This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.

Keywords: Ramfaktorer, Ramfaktorsteorin, Specialundervisning, Styrdokument, Läroplaner,Svenska skolan, Lärare

(3)

1. Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 2

1.2 Tidigare forskning 2

2. Teoretiskt ramverk och Metod 6

2.1 Ramfaktorteorin 6

2.2 Metod 7

2.3 Urval 8

2.4 Källmaterial 8

2.4.1 Empiriskt material 9

3. Bakgrund 12

4. Analys 15

4.1 Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 15

4.1.1 Lärares skyldigheter 16

4.1.2 Elevens rättigheter 17

4.2 Lgr 62 (1962) 18

4.2.2 Elevens Rättigheter 20

4.3 Lgr 69 (1969) 21

4.4 Lgr 80 (1980) 23

4.4.2 Elevers rättigheter 24

4.5 Lpo 94 (1994) 25

4.6 Lgr 11 (2019) 27

4.7 Likheter och skillnader 29

5. Slutdiskussion 31

5.1 Slutsats 34

6. Käll- och litteraturförteckning 36

(4)

1

.

^Inledning

Specialundervisningen i svenska skolan är ett ämne som berör de flesta som arbetar i en skola och debatten kring hur lärare ska arbeta för att lyckas inkludera alla elever dyker upp titt som tätt i dagstidningar; i tidskriften Skolvärlden nämns frågan i nästan varje nummer. Hur ska då en lärare bete sig för att lyckas med detta i dagens skola? Detta finns det flera olika svar på då ingen elev är den andra lik, alla är unika individer stöpta ur olika formar. I dagens skola går elever mångt och mycket i samma klass vare sig de har mindre funktionsvariationer eller inte. Det finns den egna läroplanen för Särskolan men i denna passar inte alla elever in utan den är mer riktad mot elever som har större kognitiva utmaningar och behov än de normativa eleverna. Mellan dessa två läroplaner finns det ett stort antal individer som hamnar i kläm. Elever som är i behov av

Särskolans tydliga ramar och något förenklade undervisning kontra de elever som uppfyller de normativa ramarna som Lgr 11 och Lgy 11 läroplaner är utformade efter.

Många av dessa elever har till exempel Neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) diagnoser som Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), Attention deficit disorder (ADD) eller är på autismspektrat.¹

Det är lärarens uppgift att utforma ett klassrum som är välkomnande och inkluderande för dessa elever så de kan utvecklas och lyckas uppnå de krav som läroplanerna ställer på dem. Under de senaste 66 åren har olika insatser inom skolan funnits för att ge en plats för dessa elever. Dessa insatser har sett olika ut och har medfört att lärares förutsättningar att bedriva en anpassad undervisning har förändrats med dessa olika system. För att kunna se hur Skolverket idag valt att utforma läroplanen på det sättet som den ser ut är det av betydelse att se tillbaka och jämföra hur det sett ut tidigare. 1955 ges den sista undervisningsplanen för folkskolan ut och redan 7 år senare, 1962, kommer den första läroplanen ut. I och med denna reform sker också förändringar i hur verksamheten i skolan går till och reformen ska fortsätta i nya upplagor av

läroplanen under de kommande 64 åren. Denna uppsats fokus kommer ligga på att undersöka just hur lärarens arbete påverkats av dessa förändringar och hur detta arbete kanske kan förklaras genom att ställa det mot kunskap från förr och aktuell forskning.

Diskussionen kommer även att fokusera på vilka hjälpmedel och verktyg institutioner och myndigheter erbjuder lärare för att klara denna uppgift. Detta för att undersöka hur

1För mer läsning kring NPF diagnoser se <https://attention.se/npf/om-npf/ >

(5)

yttre ramfaktorer, implementerade från myndigheter i form av läroplaner, kan ha påverkat lärares möjlighet att bedriva undervisning för elever med särskilda behov i skolan mellan åren 1955 - 2019.

Några av de begrepp som används genomgående i undersökningen är

Specialundervisning, särskilt stöd, särskilda behov och funktionsvariationer. Eftersom dessa begrepp innefattar många olika områden är det av vikt för undersökningen att fastställa hur de används. Undersökningen fokuserar på de elever som har en

neuropsykiatrisk funktionsvariation, skolsvårigheter², kognitiva svårigheter osv. Detta för att källorna i sig gör skillnad utifrån dessa på liknande sätt. Begreppet Styrdokument används även genom uppsatsen och menas då med övergripande för

undervisningsplanen och läroplanerna.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att med hjälp av styrdokumentens uttalanden om specialundervisning, jämföra lärares förutsättningar att bedriva specialundervisning i skolan under åren 1955-2019 genom att urskilja de ramfaktorer som de behöver förhålla sig till. Detta för att med hjälp av ramfaktorteorin, problematisera och utvärdera hur specialundervisningen ser ut i vår samtid. De forskningsfrågor som används för att besvara undersökningens syfte är:

1. Vilka skyldigheter har lärare, enligt styrdokumenten mellan 1955-2019, att inkludera elever med särskilda behov och hur kan det påverka undervisningen?

2. Vilka rättigheter har elever med särskilda behov i dessa styrdokument och hur kan dessa påverka lärarens möjlighet att bedriva sin undervisning?

3. Hur förändras de ramfaktorer som går att urskilja i källmaterialet (med hjälp av de två tidigare frågorna) när det kommer till specialundervisning som kan påverka lärarens undervisning?

1.2 Tidigare forskning

Det finns rikligt med forskning kring specialpedagogik och ramfaktorer. Tanken är använda material som involverar alla delar av uppsatsens syfte och frågeställning och ge en plats för denna undersökning i dagens forskningsläget. I denna del av

2Detta begrepp förekommer ofta i flera av de undersökta styrdokumenten.

(6)

undersökningen kan beteckningar som upplevs stötande brukas men det är det ordval som använts i det undersökta materialet.

I artikeln Specialpedagogik av igår, idag och imorgon beskriver Ann Ahlberg hur specialpedagogiken som kunskapsområde har utvecklats sedan implementeringen i den svenska skolan mellan 1842 - 2007.³Inledningsvis beskriver Ahlberg hur forskning kring specialpedagogiken under flera år blivit kritiserad för att sakna teoretisk grund och hur detta har fört med sig att ämnet har diskuterats och problematiserats av aktörer inblandade i ämnet.⁴Ahlberg fortsätter med att förklara beslutet om en skola för alla där hon menar att i och med detta beslut som måste alla lärare ha grundläggande kunskaper inom specialpedagogik. Eftersom elever med särskilda behov i Lpo 94 gick i samma klass som elever utan behov av särskilt stöd och hur detta presenterar en större

utmaning för verksamma lärare då elever i klasserna har olika behov. Vidare beskriver hon hur skolans uppdrag ser ut när det kommer till specialpedagogik och hur det är knutet till skollagen, författningar och läroplaner som ingår i idén om en skola för alla.⁵

I början av 1900-talet ansåg man att beslutet att låta alla gå i samma klass var en dålig idé och man började efter det att sätta dessa elever i egna klasser och det skulle vara så fram till 1980 då en skola för alla klev in i rummet. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd blev efter 1980 mer individanpassat och lärare skulle fortbildas för att kunna inkludera alla elever i undervisningen.⁶Ahlberg menar alltså att det fanns ett behov av specialpedagogiskt stöd i skolan i och med dessa förändringar. Arbetet borde inte fokuseras på att integrera elever med särskilda behov utan istället skulle arbeta för att inkludera dem. Ahlberg menar här att det uppstår en klyfta mellan de ideologiska tankarna om en skola för alla och hur det fungerade i praktiken.⁷

Styrdokumenten under perioden håller taktpinnen och dikterar att alla har rätt att kunna delta i undervisningen och att alla är lika men när många elever har väldigt olika förutsättningar att uppnå de krav skolan ställer på dem kan det vara svårt för elever med särskilda behov att uppnå kraven.⁸

Enligt Ahlberg finns forskning kring hur alla elever ska inkluderas i skolans verksamhet men det finns lite stöd och material som lärare kan vända sig till för att uppnå skolans

8Ahlberg (2007) s.88

6Ahlberg (2007) s.86-87

5Ahlberg (2007) s.85-86

3Ann Ahlberg (2007) Specialpedagogik av igår, idag och imorgon Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 årg 12 nr 2 s 84–95 <https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1017/868> (2021-03-04)

(7)

mål med undervisningen. Att forskning ska ge verktyg och metoder som går att applicera direkt in i skolan är något som inte är möjligt. Det handlar snarare om att förändra tankebanor under längre perioder. Forskningen hjälper även till att väcka diskussioner i det pedagogiska rummet som i sin tur kan leda till utveckling i skolan.⁹ Praktiknära studier på allt från individ till samhällsnivå anses också vara ett steg i forskningen som skulle kunna ge en bättre bild i hur specialpedagogiken skulle kunna utvecklas och förbättra. Ahlberg anser även att för att forskningen ska vara lönsam bör strukturella aspekter i skolans verksamhet undersökas men även elevens delaktighet och kunskapsutveckling.¹⁰

Anders Persson skriver i sin artikel Inramad skola – ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan om olika ramar som finns i skolan. I och med undersökningen vill han visa på att ett perspektiv, Goffmans frame-perspektiv, är användbart i forskning kring skola och utbildning men även att det går att kombinera med ramfaktorteorin. Han analyserar de ramar som finns i skolans styrdokument utifrån tre infallsvinklar, Skolan som institution: (för)vara i skolan, Skolan som organisation och rörelse: målstyrd utbildning och social förändring och Skolan som seminarium:

frösådd. Perssons studie visar på att det samspel och spänningar som finns i skolan som han benämner interaktionsdynamik och att detta kan upptäckas genom att undersöka de ramar som finns i skolan. Vidare skriver han att de fasta ramarna i styrdokumenten och i skolan inte enbart är faktorer som påverkar aktörer i skolan utan de blir påverkade av den sociala interaktionen som sker där i.¹¹

Agneta Linné beskriver i sin avhandling Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen hur hon brukar Bourdieus begrepp fält som en ramfaktor för att göra en djupgående analys av den statligt kontrollerade lärarutbildningen från 1842 och framåt och se hur den utvecklats. Hon menar på att genom att göra denna undersökning kan öka förståelsen kring den samtida lärarutbildningen. Hon använder sig delvis av ramfaktorteorin när hon gör sin analys.

Studien visade att genom att använda begreppet fält som en ramfaktor resulterade i att

11Anders Persson, Inramad skola: ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan. I A.

Persson, & R. Johansson (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang: utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 391-412). Institutionen för utbildningsvetenskap, (Lund 2014)

<http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4437902&fileOId=4437905> [Hämtad 08-04-2021]

10Ahlberg (2007) s.91-96

9Ahlberg (2007) s.89-90

(8)

en djupare förståelse kring lärarutbildningen som institution kunder erhållas genom att analysera källmaterialet.¹²

I sin avhandling Kategorisering av barns "problem" i skolans värld redogör Christina Hellblom-Thibblin hur skolan sett på olika problem hos elever under åren 1944-1989 och hur de har förändrats genom åren. Till dessa elever med problem hör de som är i behov av särskilt stöd. I avhandlingen redogörs olika åtgärder inom skolan som görs för att undervisa och uppfostra barn med dessa problem. Hon delar in problemen i två kategorier, Sociala och medicinska. Det är undersökningen av den sociala kategorin som är av intresse för denna uppsats. Avhandlingen visar att det har skett en förändring i hur man ser på elevers problem i skolan. Det har nämligen gått från att ses som vilka problem eleven har till att i.o.m Lgr80 ses som vilka möjligheter elever har.¹³

I artikeln Gamla mönster och nya gränser Om ramfaktorer och

klassrumsinteraktion rörande förändringar i undervisningsprocesser redogör Sverker Lindblad och Fritjof Sahlström hur undervisningen i svenska skolan har förändrats sedan ramfaktorsteorin introducerades under 1970 talet fram till 1995. Detta görs genom att undersöka skolans inre ramar och de begränsningar som finns. Två

begränsningar lyfts fram som centrala utgångspunkter i undersökningen. Dessa två är helklassundervisning och bänkarbete i mindre grupper eller par. Undersökningen visar att det var helklassundervisning som dominerade under 70 talet och att under 90 talet var det vanligt förekommande med bänkarbete. Det framgår däremot att inramningen är ett viktigt inslag i undervisningen även om inramningen minskat från 1970-1990. Detta genom att eleverna under 90-talet har större inflytande i vilken takt de ska arbeta i.¹⁴

Denna undersökning kan bidra med en ökad förståelse kring vilka ramfaktorer lärare behövt förhålla sig till inom arbetet med specialundervisning och hur dessa har förändrats genom åren. På detta sätt kan undersökningen bidra till en ny infallsvinkel i specialundervisningen inom svenska skolans historia.

14Sverker Lindblad, Fritjof Sahlström, Gamla mönster och nya gränserOm ramfaktorer och klassrumsinteraktion Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s.73-92

<https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1055/906> (06-04-2021)

13Christina Hellblom-Thibblin, Kategorisering av barns "problem" i skolans värld. En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89. Acta Universitatis Upsaliensis. (Uppsala 2004)

<http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:165126/FULLTEXT01.pdf> (09-04-2021)

12Linné.A, Moralen, barnet eller vetenskapen? En studie av tradition och förändring i lärarutbildningen, (Stockholm 1996) <http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:706817/FULLTEXT01.pdf> (08-04-2021)

(9)

2. Teoretiskt ramverk och Metod

I denna del presenteras först uppsatsens teoretiska ramverk. Att introducera denna tidigt är viktigt då delar av syftet med undersökningen är att finna ramfaktorer.

2.1 Ramfaktorteorin

Ramfaktorteorin kan ses som ett verktyg för att planera och analysera undervisning och institutioner där pedagogiskt arbete bedrivs. Det finns en mängd olika ramfaktorer som man måste ta hänsyn till i en undervisningssituation exempelvis tid, innehåll, elevgrupp, resurser m.m och ställa det mot det resultat som produceras av dessa. Kort sagt kan man se vad för resultat som är möjliga utifrån de ramfaktorer som finns.¹⁵Urban Dahllöf diskuterar ramfaktorteorins utgångspunkt i en artikel där han lyfter att det var en naturlig framväxt av en modell som kunde förklara och analysera pedagogiska

processer.¹⁶Han lyfter hur det grundläggande principen med teorin, Ramfaktor> Process

> Resultat, är bunden till specifika frågor och ramar och måste därför utgå från dessa.

Om det upptäcks andra ramar och frågor under processen kan dessa undersökas men de kommer i andra hand.¹⁷Det är många som har använt ramfaktorteorin på ett bredare sätt och inte fokuserat på specifika frågor och då alltså missuppfattat användningsområdet av teorin enligt Dahllöf.¹⁸Detta har däremot hjälp till att öppna upp för en

samhällsvetenskaplig diskussion i den pedagogiska utvecklingen.¹⁹

Agneta Linné menar att ramfaktorteorin har gjort det möjligt att urskilja

avgränsningar i det pedagogiska rummet som hon själv använt i en läroplan-historisk undersökning av förändringar i lärarutbildningen.²⁰Här tar hon upp hur ramfaktorteorin har använts för att analysera och forma läroplaner genom att ställa samhället i stort mot läroplanens utformning.²¹Teorin är även en sorts brygga mellan teori och praktik.

Forskares olika teorier kan ställas mot de praktiska möjligheterna i skolan. Att analysera

21Linné (1999) s.60

20Agneta Linné, Om ramfaktorteorin och historisk förändring Noteringar utifrån en läroplanshistorisk studie Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s 59–71 <https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1054/905>

(05-04-2021)

19Donald Broady, Det svenska hos ramfaktorteorin Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s.111-121

<https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1057/908> (06-04-2021)

18Dahllöf (1999) s.5-6

17Dahllöf (1999) s.11-12

16Ulf Dahllöf, Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet: En tillbakablick Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s 5–29 <https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1051/902> (05-04-2021)

15Sverker Lindblad, Göran Linde, Lars Naeslund, Ramfaktorteori och praktiskt förnuft s.93-94. Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s.93–109 <https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/download/1056/907/ >

(12-03-2021); Lindblad & Sahlström (1999) s.73-83

(10)

elevens rättigheter är kopplat till att det är upp till läraren att bedriva en undervisning som är i linje med elevens rättigheter. Det går alltså att se elevens rättigheter som lärarens skyldigheter.

2.2 Metod

För att kunna utvärdera och jämföra källornas innehåll används en

kronologisk-komparativ ansats i undersökningen. Materialinsamlingen skedde genom en kvalitativ textanalys. En kronologisk-komparativ metod anses passa väl för att undersöka studiens frågeställning och uppfylla syftet. Olika ramfaktorer kan urskiljas genom att undersöka källor ämnade för samma användningsområde från olika år och hur de kan ha påverkat undervisnings möjligheterna genom att analysera dessa källor.²² Dahlstedt och Gruber tar upp att det är vanligt att jämföra olika yrkesgrupper inom socialt arbete med varandra för att se hur det svarar mot klienternas behov.²³

Likt detta fast med samma yrkesgrupp kan de ställas mot olika läroplaner från olika år för att se hur de kan uppfylla sin arbetsuppgift som lärare gentemot klienten i skolan, eleven. Valet att bearbeta källorna genom en kvalitativ textanalys är för att genom noggrant undersöka det som står i källorna kunna se samband och få fram väsentligt material för studien.

Tillvägagångssätten gör det möjligt att reda ut och tematisera källmaterialet så att det kunde analyseras systematiskt, därigenom upptäcka de ramfaktorer som finns.²⁴ Valet att använda ramfaktorsteorin i denna uppsats är för att det ger en god insyn i hur lärare arbetat eftersom de har regler och styrdokument att följa och även andra ramar som finns inom skolan. Eftersom enskilda lärare inte bestämmer vad som ska stå i styrdokumenten utan ska tyda och tolka dessa är det yttre-faktorer som påverkar vad som är möjligt att åstadkomma i undervisningen.²⁵De ramfaktorer som det söktes efter är de som gick att koppla till tre olika teman och dessa är tid, elevgrupp och resurser.

Inledningsvis granskades källorna för att urskilja vilka delar som berörde studiens syfte och frågeställning och materialet som upptäcktes analyseras närmare. Analysen delas

25Lindblad et al (1999) s.98

24Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, Lena Wängnerud.Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad (2017)Wolters Kluwer s.213

23Dahlstedt & Gruber (2020) s.46-47

22Magnus Dahlstedt, Sabine Gruber, Metoder för forskning i socialt arbete Gleerups Utbildning AB (2020) s.41-50

(11)

upp i tre teman som är kopplade till forskningsfrågorna och dessa teman är Elevens rättigheter, Lärares skyldigheter och Likheter och skillnader.

Varje källa analyseras med hjälp av ramfaktorteorin som utgångspunkt för att se hur de olika läroplanerna landar i dessa teman.

Källorna analyseras i kronologisk ordning från äldst till yngst. Detta för att kunna följa tänkbara förändringar under årens gång på ett tydligt och enkelt sätt.

Resultatet från de olika källorna kommer sedan att diskuteras utifrån den tidigare forskningen som används i undersökningen och även vilken typ av undervisning som är möjlig att bedriva utifrån ramfaktorteorin i respektive tema som läroplanernas innehåll delas upp i. I början av varje kursplan finns en kort sammanställning av läroplanens grunddrag innan analysen i temaform vidtar. I analysen redovisas teman:a lärarnas skyldigheter och elevens rättigheter under varje läroplan. Likheter och skillnader redovisas i sin tur i slutet av analysen och möjliggör att diskutera och jämföra de olika styrdokumenten. I denna del ingår alla styrdokument för att ge en mer sammanhängande analys av detta tema för att svara på undersökningens tredje forskningsfrågan.

En tänkbar brist i denna metod är att det enbart är delar som rör

specialundervisning som analyseras då en genomförlig analys av hela materialet skulle ge en ännu klarare bild av de ramfaktorer som finns i skolan. Men med tanke på undersökningens tidsavgränsning är inte detta möjligt vid detta tillfälle. Och det anses inte som ett hinder då det material som undersöks är det som är direkt kopplat till undersökningens syfte.

2.3 Urval

Valet av källor är för att de ses som mest relevanta för undersökningens syfte och för att svara på frågeställningen. Läroplaner innan Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 används ej på grund av undersökningens tidsavgränsning men även för att

specialundervisning inte förekommer i samma klarspråk som i det valda källmaterialet.

Valet att ej undersöka ämnesplanerna är delvis på grund av tidsbegränsningen för undersökningen men även deras relevans för undersökningens syfte och frågeställning.

2.4 Källmaterial

Källmaterialet som analyseras i undersökningen är de olika läroplaner som getts ut för att fungera som målstolpar för skolan i sverige. Det är sju källor som används i

(12)

undersökningen och dessa är Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 (1955), Lgr 62 (1962), Lgr 69 (1969), Lgr 80 (1980), Lpo 94 (1994), Information kring Lpo 94 och Lgr 11 (2019).²⁶I de källor som används kommer från två olika myndigheter. Fram till och med Lgr 80 var det Skolöverstyrelsen som ansvarade för läroplanerna. Från och med Lpo 94 är det Skolverket som är ansvariga och de ersatte skolöverstyrelsen är 1991.

Dessa källor är centrala för undersökningen då de är det som verksamma lärare ska utgå från i sin undervisning. Materialet analyseras ej i sin helhet utan endast delarna som rör specialundervisning och övergripande mål. Ämnesplaner kommer alltså inte att

behandlas. Till källmaterialet hör även ett empiriskt material som finns med för att stärka slutdiskussionen.

Ett kritiskt ställningstagande angående källorna är att det påverkats av dess samtid och de politiska och ekonomiska läget i Sverige under tidsspannet. Detta är självklart faktorer som påverkar styrdokument i skolan men för att uppfylla studiens syfte är det inte relevant att djupdyka i dessa förändringar i samhället mer än det som lyfts i bakgrundsdelen.

2.4.1 Empiriskt material

I denna rubrik kommer två källor presenteras. En utredning från 1974 och en utvärdering från år 2020. Utredningen är viktig då denna kommer att påverka

styrdokument som släpps efter den publicerats men den kommer även att vara del i den stora individualisering som kommer ske inom skolan efter att den publicerats.

Utvärderingen från år 2020 är av betydelse då den är aktuell när denna undersökning görs och ger en inblick i det pedagogiska läget i skolan idag. Dessa två material kommer att användas i slutdisskusionen för att stärka eventuella slutsatser och diskussioner.

År 1974 publicerades utredningen om skolans inre arbete även känt som

SIA-utredningen vars mål var att försöka reda ut olika problem som uppkommit i olika skolreformer.²⁷

I denna redogörs att arbetet i skolan är viktigt för att skapa självständiga

samhällsmedborgare och specifikt, att det är viktigt att nå ut till de elever som har svårt i

27SOU, 1974:53. Utredningen om skolans inre arbete. (Stockholm 1974): Utbildningsdepartementet.

26Skolöverstyrelsen, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955 (1955); Skolöverstyrelsen, Läroplanen för grundskolan (1962); Skolöverstyrelsen, Läroplan för grundskolan (1969); Skolöverstyrelsen, Läroplan för grundskolan - allmän del (1980); Skolverket, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (1994);

Skolverket, information om 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (1994); Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2019)

(13)

skolan. Att dessa elever med svårigheter får möjlighet att delta i undervisningen och att de finner den meningsfull är inte bara viktigt för deras egen skull utan även

klasskamraterna då dessa elever annars ofta kan uppträda oroligt. Det tas även upp att läraren påverkas då denne ska ha möjlighet att utföra sitt jobb ordentligt utan att det finns för många störande moment. Vidare beskrivs att skolan måste bli mer

individanpassad för att kunna se till varje individs behov då detta, enligt utredningen, saknades i skolan.²⁸

Vidare trycks det på att man ej bör dela upp elever i olika klasser utifrån hur de presterar utan det är av stor vikt att de går i samma klass utan kunskaps och prestations indelning.

Däremot ska man i arbetet med individualisering kunna använda gruppundervisning för att uppnå önskade resultat.²⁹

I utredningen nämner man även att friare fördelning av resurser och antalet elever i varje klass är av stor betydelse för elever med behov av särskilt stöd. Det står att

klassens storlek ska vara kopplad till bland annat antalet elever med behov av särskilt stöd samt lärarens rutin och vana. Det lyfts även att antalet elev per lärare är beroende av ämnesstoff, lokal förhållande och klassens sammansättning. Det är även ett argument för att lokala bestämmelser för lärartäthet ska vara rätt väg att gå.³⁰Arbetsenheterna bör ha lärare med specialpedagogisk utbildning, skolpsykologer och kuratorer för att kunna bedriva arbetet smidigt och lösa problem som uppstår för elever som finns inom

arbetsenhetens ramar. Det tas även upp att det finns ett behov att fortbilda och öka antalet lärare med specialpedagogisk utbildning då den specialpedagogiska

verksamheten ska genomsyra så stor del av undervisningen som möjligt.³¹Det tas däremot upp att fasta undervisningsgrupper för elever med sociala och känslomässiga störningar som har svårt att ta tillvara på undervisningen i den vanliga klassen kan existera i skolan. Denna grupp ska följa klassen i den mån det är möjligt och deltagarna i gruppen bör vara med sin klass så mycket som det går.³²

Vidare beskrivs hur lärarrollen bör bli mer öppen samt att det behövs fler lärare med specialutbildning. Man vill även att lärare ska kunna kliva in och hjälpa till med elevernas personliga problem och det nämns att för att detta ska kunna fungera behövs mycket god elev kännedom³³. Utredningen tar även upp att lärares grundutbildning ska

33SOU (1974) s.304-305

32SOU (1974) s.239-240

31SOU (1974) s.236

30SOU (1974) s.233

29SOU (1974) s.230

28SOU (1974) s.225

(14)

ses över för att passa denna nya, mer sociala, inriktning i skolan.³⁴Vidare beskrivs att lärarens arbetstillfredsställelse är kopplad till elevens välmående, motivationsnivå och situation. Lärarnas arbetstillfredsställelse påverkas även negativt av att de mål som finns i skolan för elever inte är realiserbara. Det nämns även här att lärares fortbildning är en viktig del i de önskade förändringarna.³⁵Denna fortbildning för specialpedagoger är 1974 under 1 år men undersökningen yrkar på att man ska skapa en 4 veckors

utbildning. Två lärarhögskolor ställer sig däremot kritiskt till denna typ av fortbildning.

Uppsala upplever att det är en för otydlig beskrivning av denna specialpedagogik och Stockholms lyfter att 4 veckor är alldeles för kort tid för att skapa en tillräckligt bra grundkunskap i ämnet.³⁶

En utvärdering som bygger på en satsning att utveckla specialpedagogisk

kompetens hos personal verksam i grundskolan som inleddes december år 2015 och tog fart 2018 då specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inkluderades i projektet.³⁷ Detta var ett samarbete mellan skolverket och SPSM och fick namnen specialpedagogik för lärare (SFL). Detta skedde genom att Handledare och deltagare diskuterade olika typer av specialpedagogisk utmaningar som var kopplad till skolan. Det skedde lokalt på skolorna där de anställda lärarna arbetade och omfattade 30 svenska skolor.³⁸

Överlag var lärare i för-mätningen för att elever skulle gå i samma klass vare sig de hade funktionsvariationer eller ej och lärarna som deltog skattade sig ligga på 4.9 av en skala från 1 till 7 när det kom till att arbeta inkluderande i undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Däremot var lärarna oroliga över att arbetsbördan skulle öka och att deras kunskaper inte skulle räcka till när det kom att arbeta med elever som hade funktionsnedsättningar.³⁹I efter-mätningen fanns en signifikant men liten förändring i lärarnas upplevda kunskaper kring inkluderande arbete. Däremot hade frågan om huruvida elever med koncentrationssvårigheter borde gå i vanlig klass skiftat, där man nu i större grad tyckte att de inte skulle gå i en vanlig klass.⁴⁰

Bland de slutsatser som framkommer i undersökningen finns det en oro bland lärare att fast det specialpedagogiska arbetet anses viktigt och att projektet har varit givande är

40Thoutenhoofd, et al (2020) s.75

38Thoutenhoofd, et al (2020) s.8-15

37Ernst D.Thoutenhoofd, Göran Söderlund, Gunilla Westman-Andersson, Girma Berhanu,Ingemar Gerrbo, Utvärdering av kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande (SFL) (Göteborgs Universitet 2020)

<https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/67206/1/gupea_2077_67206_1.pdf> (11-03-2021)

36SOU (1974) s.315-316

35SOU (1974) s.308-309

34SOU (1974) s.305-306

(15)

arbetsbördan och tiden ett problem. Lärarna har svårt att hinna med allt.

Undersökningen lägger fram rekommendationer för hur skolorna kan fortsätta med arbetet att utveckla sin specialpedagogiska kompetens och dessa är framförallt

samarbete mellan skolor och via studiebesök på olika skolor.⁴¹När det talas om elever med särskilda behov och hur man ska tillgodose detta framkommer det även här att tidsaspekten är ett stort problem och att lärarna helt enkelt inte hinner med trots att det finns en vilja och ambition att kunna bedriva en så inkluderande undervisning som det är möjligt.⁴²

3. Bakgrund

I en enkätundersökning från slutet av 2020 gjord av Lärarnas riksförbund vilken bygger på en förändring som var menad att göra det lättare för lärare att göra mindre

stödåtgärder för elever utan att behöva ta upp det med rektorn. Detta skulle leda till en mindre dokumentations belastning men fick motsatt effekt.⁴³I undersökningen visade det sig även att stora delar av de lärare som deltog i undersökningen upplevde att det fanns stora brister i hur arbetet med särskilt stöd sköts i skolan.

● 62 procent av lärarna i enkäten svarar att elever i behov av stödinsatser får det i liten utsträckning.

● 80 procent av lärarna i undersökningen dokumenterar de extra anpassningarna som görs, vilket innebär att det dokumenteras betydligt mer än vad regelverket föreskriver. Vissa lärare väljer att frivilligt dokumentera, medan den stora merparten tvingas av rektor eller elevhälsan.

● 50 procent av lärarna anser att skolledningen inte kan fatta korrekta beslut gällande särskilt stöd, alltså mer omfattande specialpedagogiska stödåtgärder.

● 80 procent av lärarna har varit med om att elever som är i behov av särskilt stöd anmäler detta till rektor, men får tillbaka ansvaret för eleverna: Ärendet skickas tillbaka för extra anpassningar istället för att få särskilt

specialpedagogiskt stöd.

● Lärarna upplever tydliga problem gällande tillgången till rätt utbildad personal i relation till stödinsatser. Tre fjärdedelar, 76 procent av de svarande,

43Lärarnas riksförbund. Extra anpassningar blev extra dokumentation (2021)

<https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar/2021/2021-02-23-extra-anpassningar-blev-extra-dokumentati on> (2021-03-15)

41Thoutenhoofd, et al (2020) s.78-80

(16)

hävdar att den pedagogiska personalen i liten eller mycket liten utsträckning är dimensionerad efter behoven.⁴⁴

Detta resultat är onekligen inte positivt och visar på att arbetet med särskilt stöd i skolan inte fungerar optimalt i skolan idag. Lärarna upplever att det är mycket att hinna med och att tiden inte räcker till och att de inte får det stöd som behövs. Man kan då fråga sig om den lösning vi har idag är optimal för lärare och elever i skolan. För att skapa en djupare insyn i ämnet kommer denna undersöknings bakgrund att redogöra översiktligt hur skolan har förändrats sedan 1955 och vad som kan ha påverkat förändringarna.

Skola speglar på ett sätt samhället, de krav som ställs på eleverna i skolan finns där för att eleverna ska kunna fylla viktiga funktioner i det samhället. Från efterkrigstiden och fram till 1970-talet utvecklades det svenska samhället i rasande takt och det fanns gott om pengar som ledde till tillväxt industrisamhället.⁴⁵Det skulle komma att leda till att utbildning blev starkt kopplat till arbetsmarknaden och vilken lön människor fick.

Alltså högre utbildning ledde till ett bättre liv och att investering i utbildning visade sig även vara kopplat till en större tillväxt för landet.⁴⁶Under denna period började även tankarna om att eftersom skolan var skattefinansierad ska alla ha rätt att kunna delta i denna oberoende vilken samhällsklass och en skola för alla började ta form med tanken att alla elever ska ha möjlighet att ta tillvara på det som skolan hade att erbjuda.⁴⁷

År 1962 började kommunerna få mer självbestämmande och ekonomiskt ansvar och i samma vända började människor flytta in till tätorter istället för att bo kvar på glesbygden. Detta i sin tur ledde till att det fanns ett behov av stora skolor i de förorter som växte fram som kunde hushålla alla de nya elever som kom. Det var även under detta år som den första läroplanen släpptes, Lgr62, och enhetsskolan bytte namn till grundskolan. Man hade även sett en stor ökning av elever med behov av särskilt stöd.

Denna siffra hade vuxit från 10% när elever med behov av det gick i hjälpklasser under 1940 talet till 40% 1972 då möjligheten till specialundervisning hade fått mer utrymme och förekom i flera olika former.⁴⁸Detta som resultat av att i och med reformationen av skolan 1962 skedde en mängd av läroplansreformer eftersom man nu bygge

undervisningen i skolan på samtida forskning och det var alltså viktigt att utvärdera och utveckla undervisningen och metoder som användes. Allt detta skulle sätta större krav

48Lundgren et al (2012) s.94-95

47Lundgren et al (2012) s.328

45Caroline Liberg, Nihad Bunar, Roger Säljö, Ulf P. Lundgren, Lisa Asp-Onsjö (2012) Lärande, Skola, Bildning - Grundbok för lärare (Stockholm 2012) s.91. 2:upl Natur och Kultur; Stockholm

44Lärarnas riksförbund (2021) s.3

(17)

på lärare att fortbilda sig för att lyckas hålla sig uppdaterade angående de förändringar som skedde.⁴⁹Men under 1970-talet skulle det ske en förändring i samhället som skulle komma att påverka även skolan. Det blev en ekonomisk kris bland annat på grund av arabisk-israeliska kriget vilket ledde till att oljepriserna sköt i höjden och detta påverkade även de ekonomiska resurserna i skolan.⁵⁰

Specialundervisningen under denna period var lite rörig med alla olika former som fanns exempelvis läs- och skrivklasser, matematikklasser och observationsklasser som skulle få smeknamnet obs-klass. Med dessa olika klasser blev det inte som tänkt att undervisningen skulle vara sammanhållen och med mindre ekonomiska resurser var det svårt att tillgodose alla behov som fanns i skolan.⁵¹

Från början av 1970-talet började en utredning som skulle komma att kallas SIA-undersökningen som skulle vara med och bidra till ytterligare en förändring i svenska skolan. Beslut om skolverksamheten hade hittills varit centraliserad alltså att staten hade stort inflytande. Förändringen som skulle ske var att skolan skulle

decentraliseras genom att kommuner skulle få mer ansvar över skolverksamheten.⁵² Detta skulle kommas att ses i den tredje läroplanen som ges ut, Lgr 80, som visserligen innehöll mål och visst innehåll men mycket lämnades öppet för lokal bedömning ute i skolorna och av lärare. Detta resulterade i att lärare själva kunde bestämma mer av innehållet i undervisningen vilket också ledde till en större arbetsbelastning och ett större ansvar.⁵³Ytterligare en del i Lgr80 var att lärare skulle individanpassa undervisningen i så stor grad det var möjligt. Man skulle i de nyformade

arbetsenheterna se till så elever med svårigheter att klara av de mål och krav i skolan fick möjlighet att göra detta. Detta i sin tur leder till att lärarnas kompetens att navigera och fungera i dessa arbetsenheter behövde utvecklas.⁵⁴Under 1990-talet skulle skolan utvidgas och utvecklas med en läroplan för förskolan, Vuxenutbildning och att

skolöverstyrelsen ersattes av skolverket. Friskolor fick också utrymme i skolvärlden och det släpptes en ny läroplan 1994 ,Lpo94, som var betydligt mer mål- och resultatstyrda än tidigare . Värdegrunden får också en större roll när det gäller riktlinjer för lärarnas arbete i denna läroplan.⁵⁵

55Lundgren et al (2012) s.118-128

54Lundgren et al (2012) s.113-115

53Lundgren et al (2012) s.109-112

52Lundgren et al (2012) s.108-110

51Lundgren et al (2012) s.328-330

49Lundgren et al (2012) s.96-100

(18)

I den läroplan som är aktuell när undersökningen genomförs, Lgr 11, finns det ofta specialpedagoger och speciallärare i skolorna för de elever som är i behov av särskilt stöd. Dessa personer är ofta inte helt bundna till en klass eller elev utan finns som ett stöd för hela skolan eller arbetsenheten dit annan personal och elever i skolan kan vända sig om de är i behov av tips och råd angående problem som kan tänkas uppstå i

klassrummet eller under skoldagen. Dessa personer arbetar också ofta med att se över och utveckla skolans arbete med specialpedagogik och hur man arbetar med elever med funktionsvariationer. De är även ansvariga för hjälpa lärare att göra bra och fungerande individuella utvecklingsplaner som alla elever ska ha och åtgärdsprogram till elever som är i behov av sådana.⁵⁶

I boken Perspektiv på en skolan för alla diskuterar Jane Brodin förutsättningarna för att en skola för alla ska fungera. Hon tar upp att viktiga element är att lärare och personalen måste få större kunskaper kring personer med funktionsnedsättningar och även att det måste upprättas lagar från myndigheter som är till fördel för dessa elever.

Det tas även upp att samarbetet mellan vårdnadshavare och skolan är mycket viktigt för att detta ska kunna fungera.⁵⁷Vidare tas det upp att svårigheterna i elevens behov av specialundervisning ofta ligger i lärarens syn på olikheter och hur det ser ut i samhället.

Det skrivs även att de finns problem att lärare har svårt att anpassa sig och lära sig mer om denna typ av specialundervisning och att deras lärande har stagnerat. Detta skriver Brodin kan leda till att lärare ger upp om inkluderingsarbetet med elever och istället öppna upp för exkludering i form av att elever med behov av särskilt stöd sätts i egna mindre grupper istället för att samverka med den vanliga klassen.⁵⁸

4. Analys

Analysen är uppbyggd genom att varje läroplan analyseras utifrån de två första forskningsfrågorna i studiens syfte. I analysen delas dessa upp i temana Lärares skyldigheter och Elevens rättigheter och styrdokumenten analyseras i kronologisk ordning utifrån utgivningsår. Efter denna genomgång av läroplanerna jämföras de med varandra utifrån ett tredje tema som är kopplat till den tredje forskningsfrågan och kallas Likheter och skillnader. Detta tema är en jämförande analys av styrdokumenten.

58Brodin & Lindstrand (2009) s.155

57Jane Brodin, Peg Lindstrand. Perspektiv på en skola för alla (2009)2a:uppl. Studentlitteratur AB s.149-154

56Lundgren et al (2012) s.341-350

(19)

4.1 Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955

Vid första anblick av denna undervisningsplan går det att urskilja från

innehållsförteckningen att den är detaljerad och utav de 264 sidor om undervisningen är 34 av dessa dedikerade för specialundervisning. I undervisningsplanen står det mycket tydligt hur man bör arbeta med elever eller som det står i planen, lärjungar. Dessa anvisningar är framförallt hur man ska arbeta med dem i grupp och redan här finns det tankar om att individualisera arbetet utifrån elevernas förmåga och intressen.⁵⁹

4.1.1 Lärares skyldigheter

1955 års undervisningsplan har tydliga riktlinjer angående hur tiden ska spenderas och varför man ska göra på just detta sätt.⁶⁰Dessa tydliga ramar ger lite utrymme för lärare att improvisera men det finns en tydlighet som kan ge läraren en upplevelse av att de gör rätt och är på rätt spår. Visserligen lyfts det att läraren kan anpassa innehållet i undervisningen till viss del utifrån behovet hos elevgruppen. Här är en tydlig ramfaktor, elevgruppen och hur läraren måste anpassa sin undervisning efter denna. I de

hjälpklasser som finns är det lärarens uppgift att förmedla en anpassad

undervisningsplan av den ordinarie plan som finns i folkskolan. Läraren ska utforma undervisningen efter elevens egna erfarenhetsvärld samt vara praktiskt inriktad samt att undervisningen ska vara så enkel som möjligt.⁶¹Riktlinjerna för lärare i hjälpklasserna är att elever i de lägre klasserna ska ägna sig mer åt tal och igenkännelse övningar samt att eleverna i så stor utsträckning som möjligt får arbeta individuellt med det material som finns. Det är även viktigt att läraren tar tillvara på elevens egna intressen och observerar vad som får eleven att uppleva arbetslust och gruppuppgifter där eleverna får ta del i lek och spelmoment uppmuntras att de ska anordnas ofta.⁶²

Läroplanerna för hjälpklasserna ska fungera som riktlinjer för lärare i dessa då elever har olika behov i dessa. Här har alltså lärare lite större utrymme att påverka

undervisningen utifrån egna tankar och metoder. Det tas även upp att eftersom de

standardprov som finns för att sätta betyg inte är avsedda för hjälpklasser ska lärare vara försiktiga med att dela ut högsta och lägsta betyg i dessa. Alla elever i hjälpklasserna ska ha en personakt.⁶³

63Skolöverstyrelsen (1955) s.233

60Skolöverstyrelsen (1955) s.233-262

59Skolöverstyrelsen (1955)

(20)

I undervisningsplanen finns det två olika timplaner, a) och b).⁶⁴Dessa två skiljer genom att a) är mer inriktad på hushållsgöromål och här har eleven möjlighet att välja lite vad den tycker passar dem bäst. Vidare i timplanerna är det anpassningsbart hur klasserna ska fördela sina timmar. Detta då det ofta är förekommande att flera årsgrupper slås ihop exempelvis elever från årskull 1, 2 och 3 är i samma klass. Om antalet elever överskrider 15 bör det ske en gruppindelning där vardera grupp får egen

undervisningstid utöver den gemensamma timplanen. Om detta sker ska undervisning i den gemensamma gruppen reduceras med totalt 1 timme per ämne det gället i den gemensamma gruppen.⁶⁵

I denna läroplan går det att urskilja tydliga ramfaktorer som läraren arbetar efter.

Det finns ett tak för hur många elever som ska vara i varje grupp då grupperna aldrig kommer överskrida 15 elever. Alltså går det att koppla till ramfaktorn elevgrupp. Det finns en detaljplanerade timplan som läraren kommer verka efter och

undervisningsmetoderna finns utskrivna klart och tydligt. Denna går att koppla till ramfaktorn tid. Det finns även övergripande tips vad som är viktigt ta i beaktning när man arbetar med elever som är i behov att gå i hjälpklass såsom att ägna mycket tid åt manuella arbetsuppgifter och så vidare.

Om ramfaktorteorin här tas i beaktning kan denna läroplan även bli problematiskt. Detta på grund av att om man utgår från ramfaktorn elevgrupp i en klass med exempelvis 14 elever där alla har olika typer av problematik och behov blir det väldigt svårt att förutse ett resultat utifrån en sådan bredd av olika individer.⁶⁶

4.1.2 Elevens rättigheter

I denna plan skiljer man på normalbegåvade och elever som är i behov av att gå i hjälpklass och även vad som är viktigt för dessa elever.⁶⁷Eleverna i hjälpklass ska ägna sig mer åt talövningar och igenkännelse i de tidiga åldrarna för att sedan ägna sig mer åt praktiska kunskaper och att arbeta med händerna. Detta kan ses som en ramfaktor i form av elevgrupp. Slöjd lyfts fram som en viktig del i vad som ska få mycket tid i

undervisningen. Det är alltså viktigt att läraren i hjälpklasser ställer krav som motsvarar elevens förmåga för att de ska kunna uppnå dessa och förbättra sin självkänsla på så

67Termen normalbegåvade används då urvalet till hjälpklasserna ofta involverade ett intelligenstest.

64Skolöverstyrelsen (1955) s.233-240; En timplan är hur undervisnings timmarna är fördelade på de olika ämnena.

(21)

vis.⁶⁸Det tas även upp att elever kan ha dålig självkänsla efter sin tid i normalklass där de möjligtvis inte uppnått de krav som ställs där. Här går det att urskilja ytterligare en ramfaktor som lärare måste förhålla sig till, individanpassning. Även om eleven har svårt att hänga med i vissa ämnen läggs stor vikt på elevens personliga utveckling och att den ska få följa klassen i den mån det är möjligt då man ser till elevens bästa intressen överlag och inte i enstaka moment. Läxor och hemarbete bör användas sparsamt och vara anpassade så att eleven kan utföra dessa på egen hand efter egen förmåga utan yttre hjälp. Manuellt arbete är även något som lyfts vara av vikt för eleverna i hjälpklasserna. Det beskrivs med orden intellektuellt svagt utrustade elever har svårare att ta tillvara på intellektuella uppgifter och att det är enklare att uppnå en arbetsglädje hos eleven och att uppgiften fyller sitt fostrande syfte om det är genom slöjd eller liknande aktiviteter.⁶⁹

Här går det att urskilja ett antal ramfaktorer som kan påverka lärarens arbete. I denna läroplan finns det lite utrymme för elevens eget tyckande och tänkande utan här är det sedan tidigare utskrivet hur saker och ting ska gå till. Att ordval som att

normalbegåvade elever ej ska gå i dessa klasser förutsätter att dessa elever inte är lika begåvade som alla andra och att de inte ska ägna sig åt för intellektuella uppgifter speglar även att de inte anses vara särskilt intelligenta. Om läraren utgår från denna läroplan gå den alltså in med mentaliteten att eleverna är ointelligenta vilket i sin tur kan påverka de resultat som de förväntar sig av eleverna. När man utgår från att

eleverna i klasserna är ointelligenta är just elevens intellekt en ramfaktor som påverkar hur läraren kan bedriva sin undervisning. Även beslutet om antalet elever i varje klass och hur klasser kan slås ihop är en faktor som kan bli problematisk för läraren att hantera. Det kan vara en väldigt spridd utvecklingsnivå hos eleverna och det kan vara svårt att ställa individuella krav på elever som får dem att utvecklas framförallt när de olika åldrarna uppmanas ägna sig åt olika typer av aktiviteter.⁷⁰

4.2 Lgr 62 (1962)

Utav Lgr 62s 489 sidor är det 15 sidor som berör specialundervisning och elever med särskilda behov. I Lgr 62 bedrivs specialundervisningen i både specialklasser och i form av specialundervisning jämsides med vanlig undervisning finns det flera olika

(22)

specialklasser som arbetar på lite olika sätt och inriktar sig till olika elevgrupper. Det lyfts i läroplanen vilka elever som denna typ av specialundervisning riktar sig till och förklaringen lyder:

Specialundervisning är att betrakta som en naturlig hjälpåtgärd, som erbjuds de elever, som på grund av miljö eller arvsbetingade fysiska eller psykiska orsaker företer sådana avvikelser beträffande utveckling och mognad, att de ej utan risk för komplikationer kan undervisas i de vanliga klasserna, samt till dem som på grund av speciella svårigheter behöver sådan särskild specialundervisning, som ej kan meddelas inom den vanliga klassundervisningens ram.⁷¹

En av de specialklasser som finns är hjälpklasserna. Här ska läraren som bedriver specialundervisningen ha sådan god och nära kontakt med hemmet som det är möjligt och underrätta hur eleven i fråga klarar sig i skolan.⁷² Att undervisningen är enkel och lätt att förstå lyfts som en viktig del i hjälpklasserna. Lek och spel moment bör även brukas i så stor mån som det är möjligt i undervisningen för att eleverna ska hålla intresset uppe. Det är även viktigt att det är en klasslärare i dessa klasser. Alltså en och samma lärare som undervisar i samtliga ämnen i den utsträckning det är möjligt.⁷³Här kan en ramfaktor utläsas i form av elevgrupp då lärarens undervisningsmoment och metoder ska anpassas efter denna grupp. Lärare i dessa klasser ska söka efter saker som eleven är bra på och utveckla dessa sidor och kunskaper inom det området för att stärka elevens självkänsla och uppnå goda resultat. Man strävar efter en helhetsbild och inte prestationer i enskilda ämnen som kan hålla tillbaka eleven. Individanpassade

hemuppgifter och manuellt arbete är att föredra i dessa klasser då det uppfyller syftet att lära sig saker och uppfostrings delen i skolans uppdrag. Det är därför bra att arbeta med slöjd i dessa klasser. Men bara för det ska elever inte undgå att öva på att läsa, skriva och räkna matematik, tvärtom, bör de öva extra mycket på detta men under

individanpassade former som passar deras förmåga. Läraren har därför befogenhet att ändra i undervisningsplanen för att undervisningen ska passa dessa elever.⁷⁴En

ramfaktor är alltså individen och vad den har för behov eftersom en individanpassning bör ske.

71Skolöverstyrelsen (1962) Läroplanen för grundskolan (1962 Stockholm)s.62 EMIL KIHLSTRÖMS TRYCKERI AB

(23)

I Lgr62 finns det även som tidigare nämnt flera specialklasser och en av de är Observationsklass. Dessa klasser är tänkta för normalbegåvade elever som har psykiska svårigheter att klara av undervisningen i vanliga klasser. Det kan bero på problem i hemmet eller konflikter i skolan men även upplevda misslyckande av skoluppgifter som fått eleven att agera utåt. Exempel på svårigheter tas upp som:

Särskild observationsundervisning är avsedd för elever, som visar

anpassningssvårigheter av tillfällig art (allmänt störande, trotsiga, aggressiva,

deprimerade, skygga, nervösa, överkänsliga elever etc.) utan att förete sådana psykiska särdrag, att placering i observationsklass bedöms lämplig.⁷⁵

I läroplanen uttrycks det att det finns en risk att dessa elever faller in på fel bana i livet och det är därför viktigt att man som lärare i dessa klasser skapar en trygg och

omhändertagande miljö i klassrummet så det kan växa fram en tillit mellan lärare och elev.⁷⁶

I dessa klasser finns det tydliga ramfaktorer att anpassa sig till som lärare. Det finns klara anvisningar om hur man bör arbeta med eleverna och vilka metoder som passar bäst. Manuellt arbete lyfts som en god metod för att fostra och undervisa dessa elever då. Det finns även en tydlig timplan som ger information hur tiden bör fördelas på olika ämnen och moment i dessa samt argument varför man bör arbeta på detta sätt och vad man bör hinna med.⁷⁷Detta kan ses som en direkt koppling till ramfaktorn tidsaspekten som spelar en stor roll i processen av ett önskat resultat.⁷⁸

4.2.2 Elevens Rättigheter

Innan en elev flyttas till specialklass undersöks det noggrant om detta är nödvändigt och stora delar av skolan kopplas in samt målsmän för eleven. I texten framgår det ej något om vad eleven tycker eller har att säg till om.⁷⁹De olika klasserna har som sagt olika målgrupper och hjälpklasserna sägs vara ämnade för de elever som är intellektuellt utvecklingshämmade men inte är i behov av att gå i särskolan. Dessa klasser är till för att erbjuda i viss grad individanpassad undervisning som kan tillgodose elevens behov så de kan utvecklas utifrån sin egen förmåga. Elever i hjälpklass ska utbildas i sin egen erfarenhetsvärld och undervisas i främst i en praktisk inriktning. Elevernas intressen bör

78Lindblad et al (1999) s.98; Ulf P.Lundgren. Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering Pedagogisk Forskning i Sverige (1999) nr 1 s 31–41 <https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83> (06-04-2021)

77Skolöverstyrelsen (1962) s.113, s.121

(24)

tas i hänsyn i undervisningen och energi ska läggas på det som fångar elevens verksamhetslust och utifrån det anpassa undervisningen.⁸⁰Det är viktigt att eleverna känner att det lyckas bra och uppnår något då de i vanlig klass ofta har fått utstå flertaget misslyckande på grund av att de krav som funnits där är över deras förmåga.

Därför är det viktigt att de mål som sätts i hjälpklasserna är i nivå med elevens förutsättningar att klara dessa.⁸¹Det går att utläsa två ramfaktorer i detta. Dels elevgruppen men även individen. Läraren måste anpassa sin undervisning efter båda och samtidigt förhålla sig till de andra ramfaktorer som finns.

Vidare i observations-klasserna ligger fokusen mer på att skapa en trygg och strukturerad miljö för eleverna så de kan känna sig lugn och trygga utan störande moment som kan distrahera dem. Då det finns en oro för dessa elever att de inte har optimala hemma förhållanden faller det på skolan att se till att ordna aktiviteter för dessa elever även efter skoldagen slut. Undervisningen i dessa klasser bör följa den normala läroplanen men med extra handledning från läraren. Denna undervisning bör även fortlöpa i mindre skolbyggnader för att undvika att konflikter uppstår. Målet är att elever i observationsklasser ska kunna komma tillbaka till den ordinarie klassen när eleven påvisar förbättring i sitt beteende.⁸²Resterande specialklasser är mer inriktade på fysiska svårigheter.

Ramfaktorerna som här presenteras för verksam lärare i hjälpklasserna blir att den mer individanpassade undervisningen kräver en lite mer djupgående kunskap om varje elev och därmed mer jobb för att lära sig mer om just denna elevs behov. Detta blir även mer påtagligt i en större elevgrupp då resurserna kan bli för små för att kunna se till varje elevs behov.

I observations klasserna kan läraren påverkas av att dessa klasser bör bedrivas i egna, mindre lokaler, på skolområdet. Eftersom elever i observations klasserna följer ordinarie läroplan och anses normalbegåvade behövs inte mycket mer tillämpning än det strukturella och känslomässiga.

4.3 Lgr 69 (1969)

I Lgr 69s 232 sidor består nio av dessa om information kring specialundervisning. I mål och riktlinjer som inleder denna läroplan så framkommer det att arbetet i skolan skall

(25)

fortskrida elevcentrerat, alltså att eleven är i centrum och att den individualitet ska värdesättas.

De som verkar inom skolan skall visa aktning för elevens människovärde och söka skaffa sig kännedom om hans individuella egenart och förutsättningar samt söka främja hans personliga mognande till en fri, självständig och harmonisk människa.⁸³ Specialundervisningen i denna läroplan ämnar att stärka detta tankesätt och ska bedrivas antingen enskilt eller i mindre grupper för elever som går i vanlig klass eller bedrivs i specialklasser.⁸⁴

Denna specialundervisning ska i regel utföras av en lärare som fått särskild utbildning inom detta område och ska tillgodose eleverna med speciellt utformat material och metoder som kan passa deras problematik bäst utifrån deras förutsättningar och behov.⁸⁵ Målet är däremot att alla elever i så lång utsträckning det går ska gå i vanliga klasser. I de fall där individualisering i den vanliga klassen av läraren inte räcker till kan en speciallärare överta en eller flera elever och hjälpa till med undervisningen av dessa.⁸⁶ Elever med större skolsvårigheter kan bli placerade i specialklasser som hjälpklass och observationsklass. Dessa klasser ska anordnas av skolan vid behov av den typ av specialundervisning som behövs.⁸⁷

Ramfaktorerna för lärare är här väldigt bundet till individualiseringen. Här kommer aspekt som tid, lokal och resurser i form av specialutbildade lärare in i bilden. Det finns däremot inga riktlinjer hur läraren ska arbeta i hjälpklasserna förutom att det finns en egen timplan men några instruktioner kring denna finns inte som skiljer sig från ordinarie timplan.⁸⁸

4.3.2 Elevens rättigheter

Tanken med denna undervisning är att det ska komplettera den ordinarie undervisningen för att elever ska kunna ta tillvara på sin skolgång och utvecklas emotionellt och socialt.

De elever som får denna undervisning är framförallt det som har skolsvårigheter och till dessa räknas bland annat

(26)

[...]intellektuell utvecklingshämning, beteendestörningar, svårigheter i samband med skolgångens början, inlärningssvårigheter i synnerhet vid undervisningen i svenska och matematik[...]⁸⁹

Det kan vara att eleverna behöver studera enskilt en stund och då ska de kunna lämna klassrummet och studera i en lokal som är kopplad till klassrummet, exempelvis ett grupprum. Alla elever arbetar utifrån samma kursplan oavsett behov och

skolsvårigheter. Däremot ska lärostoffet anpassas så det passar individen.⁹⁰

Att läraren ska ta fram ett specifikt lärostoff som passar alla individer i klassen är ett energi och tidskrävande arbete. Och att en elev ska kunna lämna klassrummet kräver också resurser i form av speciallärare och assistenter.

4.4 Lgr 80 (1980)

I Lgr 80s 178 sidor är det sex sidor som är dedikerade till specialundervisning som i denna läroplans innehållsförteckning heter Elever med särskilda behov. Denna del inleds med att redogöra att skolan ska motverka att elever får svårigheter med skolarbetet och att detta ska ske genom individanpassning på en lokal nivå.⁹¹

Det lyfts hur man kan arbeta med olika metoder för att gynna elever med skolsvårigheter. En av dessa är att använda sig mer av skriftligt material och

instruktioner än verbala. Detta då många elever inte anses vara i behov av en personlig och känslomässig kontakt med läraren. Men en undervisning som bedrivs enbart på detta sätt försvårar det för elever som är i behov av denna kontakt med läraren. Därför måste man individanpassa undervisningen så alla kan få ta del av undervisningen utefter sin egen förmåga och sina behov. Om ett rektorsområde har många elever med

skolsvårigheter bör resurser fördelas på så vis att det underlättar arbetet i dessa områden. Det kan vara ökad lärartäthet och flera speciallärare som är utbildade för att arbeta med elever med skolsvårigheter men också andra typer av stödpersoner. Alltså fler vuxna i verksamheten och en friare resursfördelning på en lokal nivå för att

förbättra elever med skolsvårigheters skolgång.⁹²För att förbättra detta arbete bör varje arbetslag utfärda ett åtgärdsprogram för varje elev med skolsvårigheter för att kartlägga

90Skolöverstyrelsen (1969 s.76-77

89Skolöverstyrelsen (1969 s.76