1
Ledares uppfattningar av ledarskap.
- En kvalitativ studie av motivation, beteende och reglering.
Leaders' perceptions of leadership.
- A qualitative study of the motivations, behavior and control.
Sanne Dinesen
Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrottsvetenskapligt program med inriktning idrottscoaching Examensarbete, 15 hp
Handledare: Konstantin Kougioumtzis Examinator: Owe Stråhlman
2015-06-03
2
Abstract.
Titel engelska: Leaders' perceptions of leadership. A qualitative study of the motivations, behavior and control.
Titel svenska: Ledares uppfattningar av ledarskap. En kvalitativ studie av motivation, beteende och reglering.
Author: Sanne Dinesen
Institute: Karlstad University. Faculty of healt, nature and engineering sciences.
Tutor: Konstantin Kougioumtzis Date: 2015-05-29
Number of pages:
Keywords: motivation, self-determination theory, leadership, children's sports, conduct quality Summary:
Background: Knatteskutt is one of the largest organizations in children's sports. Operations are located in approximately 150 cities / areas and have both sports and dance focus. The children are aged 3-7 years and may try several sports activities or dance styles during the semester, focusing on play and motor skills. All who are leaders at Knatteskutt has undergone Swedish Sports Promotion of Child Leaders Training. There are also regional managers around Sweden is as a sounding board for leaders and as an extended arm between the office and the leaders. Everybody who works as regional manager has been every leader Knatteskutt. Earlier research on the Knatteskutt, according to a search I did on uppsatser.se. Through the study, I wanted to even find out what it is that motivates the leaders of Knatteskutt why it continues to lead the children's sports / dance.
Objectives: The purpose of this study is to investigate the leaders' experiences of leadership. To find out the used self-determination theory.
Method: A qualitative approach was used to explore the feelings and experiences of the individual. All six interviews stage through Skype where the calls were recorded.
Results: The results of the study show that leaders motivated by the children, which means that leaders are driven by internal motivation. Most of the participants agreed that cooperation between the office and the regional manager worked well. But almost all the leaders made comments on how customers improve cooperation. According to my results, it is important to consider when leading sports / dance for children will keep all the leaders agree that you will see all the children, to be clear, flexible, that
moment of Knatteskutt should be fun.
3
Förord
Idén till denna uppsats väcktes genom mitt jobb jag har haft vid sidan av mina studier. Jag har under mina år som student på Karlstads universitet jobbat inom Svenska Idrottsfärmjandet. Dels som
idrottsledare för barnidrott mellan 3-7 år men även som regionansvarig vilket menas att jag har coachat ledarna för Knatteskutt. Detta har vart väldigt givande att få jobba med detta då jag har lärt mig väldigt mycket.
Jag vill tacka alla deltagare som tagit sig tid att ställa upp och delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser, och jag vill även ge ett varmt tack till arbetsledarna på Knatteskutts huvudkontor för all hjälp jag fått under arbetets gång.
Jag vill rikta ett varmt tack till min handledare Konstantin Kougioumtzis för att du har vart stöttande under arbetsgång och för att du har svarat snabbt på mina mail samt gett respons på min uppsats. Tack!
4
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
2. Teoretiska utgångspunkter ... 8
2.1 Self-Determination Theory, självbestämmandeteorin ... 8
2.2 Inre motivation, yttre motivation och amotivation ... 8
2.3 Beteendekvalitet... 8
2.4 Typ av reglering. ... 9
3. Tidigare forskning ... 10
4. Metod ... 12
4.1 Design ... 12
4.2 Urval ... 12
4.3 Intervjuguide ... 13
4.4 Genomförande ... 13
4.5 Databearbetning ... 14
4.6 Reliabilitet och validitet ... 14
4.7 Etiskt förhållningssätt ... 14
5. Resultat ... 16
5.1 Beskrivning ... 16
5.1.1 Sandra ... 16
5.1.2 Rosanna. ... 17
5.1.3 Emma ... 19
5.1.4 Johan ... 20
5.1.5 Moa ... 21
5.1.6 Sara ... 23
5.2 Analys ... 25
5. 2.1 Motivation ... 25
5.2.2 Beteende ... 25
5.2.3 Reglering ... 26
6. Diskussion ... 27
6.1 Metoddiskussion... 27
6.2 Resultatdiskussion ... 28
6.2.1 Motivation ... 28
6.2.2 Beteendekvalitet. ... 28
5
6.2.3 Typ av reglering. ... 29
Referenslista. ... 31
Bilaga 1. ... 33
Bilaga 2. ... 34
6
1. Inledning
Knatteskutt är en av Sveriges största organisationer inom barnidrott och grundades 2007. Verksamheten finns i cirka 150 städer/områden och har både idrott och dansinriktning. Barnen är i åldrarna 3-7 år och får prova på flera idrottsaktiviteter eller dansstilar under terminen med fokus på lek och motorik. Barnen tränar en gång i veckan i 50 minuter och grupperna delas in efter ålder. Är man 3-4 år så är även
föräldern med och ombytt till Knatteskutt. Alla som är ledare på Knatteskutt har genomgått Svenska Idrottsfrämjandets Barnledareutbildning. Kontoret ligger i Växjö och där jobbar åtta stycken. Det finns även regionansvariga runt omkring i Sverige som är som ett bollplank för ledarna och som en förlängd arm mellan kontoret och ledarna. Alla som jobbar som regionansvarig har tidigare varit ledare för Knatteskutt.
Sveriges riksidrottsförbund (RF) menar att idrott för barn är idrott för personer upp till 12 års ålder.
Därefter går man över till att bli ungdom. RF menar att det är viktigt att ledaren inom barnidrotten har grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. RF anser även att det är viktigt för ledaren att kunna anpassa träningen efter barnens behov och att idrotten ska vara lekfull och allsidig (Idrotten Vill, 2009, s.21).
Under barnåren är olika former av fysik aktivitet en viktig förutsättning för lärande och utveckling.
Utveckling är en form av process som är bunden till olika faser i livet. De kan vara arvsbetingat och en stimulans ifrån den omgivande miljön. De medfödda generna utgör grunden för barnets utveckling (Annerstedt, Hansen & Langlo-Jagtoien, 2002). Åldern mellan 4-9 år är viktig för barn då barnen har en mycket bra motorisk inlärningsförmåga. Leken och rörelsen är viktig och att få låta barnet röra på sig och få utlopp för sin naturliga rörelsemotor (Bergström, Huitfeldt, Tärnklev & Ågren, 1998). I dessa åldrar kan de individuellt utvecklingsmässiga skillnaderna mellan barnen vara stora.
Det finns forskning om ledarskap gällande elitidrott och föreningsidrott men tidigare forskning kring Knatteskutt saknas enligt en sökning jag gjorde på uppsatser.se.
7
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka ledares upplevelser av ledarskap. För att ta reda på det används självbestämmande teorin, med hjälp utifrån följande frågeställningar:
- Hur beskriver ledarna sin egen motivation.
- Hur ledarna uppfattar beteendekvalitet i aspekter emellan samarbete mellan kontoret och regionansvarig.
- Hur lederna beskriver aspekter reglering.
8
2. Teoretiska utgångspunkter
2.1 Self-Determination Theory, självbestämmandeteorin
Self-determination theory, det vill säga, Självbestämmandeteorin är framtagen av två professorer vid namn Richard M. Ryan och Edward L. Deci. Dem menar på att motivationen är beroende av vårt självbestämmande och att fenomenet motivation kan delas upp i två olika typer; inre och yttre. Teorin kan sammantaget beskrivas som att individens kontroll över situationen har stor betydelse för
motivationen, det vill säga ju mer personen kan kontrollera sina val ju mer tenderar personen till att fortsätta (Deci & Ryan, 2000).
Ryan och Deci menar att graden av självbestämmande (self-determination) avgör hur mycket motivation man känner inför något. Självbestämmande är beroende av kompetens, självständighet och en känsla av tillhörighet till andra och att den inre och yttre motivationen blir större när dessa behov tillfredställs.
Desto mer självbestämmande individen är i sitt utförande av något desto större motivation kan personen känna. Eftersom självbestämmande utgör en stor del av den inre motivationen innebär det att den inre motivationen är den mest önskvärda motivationstypen. Självbestämmandet innebär en viss frihet som motiverar en individ att vilja utforska och expandera sin egen kompetens genom nyfikenhet och motivationen sjunker när man tvingas kompromissa allt för mycket mellan självbestämmandet och arbetsutförandet (Josefsson & Lindwall, 2010; Ryan & Deci, 2000).
2.2 Inre motivation, yttre motivation och amotivation
Det finns olika grader av motivation som brukar delas i tre delar; inre motivation, yttre motivation och amotivation. Detta kan ses som ett kontinuum, där inre motivation är i ena änden och amotivation i den andra, med yttre motivation emellan dessa ytterlägen. Inre motivation betyder att motivationen kommer inifrån, där individen själv har bestämt vad han/hon vill göra och upplever en glädje inom aktiviteten.
Genom inre motivation vill individen åstadkomma något och känner även en inre tillfredsställelse. Vid yttre motivation utförs aktiviteten främst i avsikt att få någon form av belöning, att tillfredsställa andra eller genom tvång. En individ med yttre motivation drivs främst av materiella eller sociala belöningar, till exempel lön eller uppskattning av andra. Amotivation innebär helt enkelt att individen saknar motivation, vilket kan bero på tidigare misslyckanden (Josefsson & Lindwall, 2010; Ryan & Deci, 2007). I denna studie tar författaren delvis stöd av denna motivationsteori i diskussionen av resultatet.
2.3 Beteendekvalitet.
Deci och Ryan (2007) menar att människan har medfödda behov och för att lyckas tillfredställa dessa så är motivationen viktig. Dessa är kompetens, självständighet/frivillighet och social tillhörighet.
Kompetens menas att individen har kontroll över situationen och uppnår önskade resultat.
Självständighet/frivillighet syftar på att individen känner att den tillför något och att individen känner
9
valmöjligheter. Tillhörighet innebär att individen känner en social koppling till andra. Alltså att individen är omtyckt och att den tycker om andra tillbaka. Enligt självbestämmande teorin så har det motivationsstadium individen infinner sig i en stor påverkan på beteendet. Ju mer självbestämmandet regleringen är desto stabilare grund för långsiktigt upprätthållande av beteendet och prestationen (Josefsson & Lindwall, 2010).
2.4 Typ av reglering.
Det finns olika typer av yttre motivation, man kan dela upp dem i fyra olika kategorier. De två första yttre reglering och introjicerad reglering de räknas som kontrollerande former. Dessa två ligger närmre yttre motivation på kontinuumet. De är andra två, identifierad reglering och integrerad reglering är mer självbestämmande motivation. Yttre reglering är den mest kontrollerade typen av motivation detta menas med att man gör något för att få en yttre belöning. Introjicerad reglering menas med att motivationen kommer från viljan att leva upp till andras förväntningar. Även för att undvika skuldkänslor eller för att bekräfta sig själv. Identifierad reglering menas med att en person utför
uppgifter för att de ska uppfattas som meningsfulla i ett längre perspektiv och är betydelsefulla för andra personer. Integrerad reglering menas med att den identifierande regleringen har blivit införlivad och blivit en del av persons värderingar och identitet (Josefsson & Lindwall, 2010).
Figur 1 kontinuum av självbestämmandeteorin (Josefsson & Lindwall 2010).
10
3. Tidigare forskning Ledarskap och att behålla ledare.
Ledarskap är ett centralt begrepp i denna studie. Annerstedt (2006) har gjort en forskning om ledare inom olika elitidrotter. Där anser han att ledarskap är att förstå relationer mellan människor. Han menar även att ledarskap är ett samspel mellan ledare och grupp för att nå ett gemensamt mål. Annerstedt menar även att ledaren måste ha vissa egenskaper för att bli framgångsrik, bland annat engagemang, kunna ge raka besked och handfasthet i många situationer.
Mellan 2001-2003 genomförde Svenska Riksidrottsförbundet ett projekt för att öka ungas förmåga och vilja att bli ledare. På lokal nivå prövades en mängd olika metoder, som därefter skulle granskas.
Idrottshögskolan i Stockholm fick i uppdrag att genomföra utvärderingen, eller erfarenhetsbelysningen som de själva vill kalla det (Redelius, Auberger & Bäckström, 2004). Genom enkäter och intervjuer samlades data om erfarenheter in både från de som varit ansvariga för de lokala projekten och även de unga som hade deltagit. Enkätfrågorna hade både fasta och öppna svarsalternativ och kompletterades med några djupare intervjuer.
Det ungdomarna tyckte var bäst med att vara ledare var att se barnens glädje och utveckling, att känna sig behövda, kunna bidra till att lära ut och samtidigt utvecklas själv som ledare.
Ledarna kände att de kunde vara med att bestämma och påverka, att de fick nya kontakter och kände gemenskap och uppskattning för det man gjorde. Det sämsta med att vara idrottsledare var att vissa barn var omotiverade och jobbiga. Och att barnens föräldrar lade sig i och ställde krav (Redelius, Auberger &
Bäckström, 2004).
Ledarna stötte även på pedagogiska svårigheter, till exempel att lämpa träningen till de olika åldrarna.
Man upplevde även brist på uppskattning, brist på tid och att administrationen kändes besvärlig. Den viktigaste faktorn som ungdomarna pekade ut för att de skulle välja att fortsätta som ledare var stödet ifrån föreningen. Att bli uppmärksammad och bekräftad både från barnen, deras föräldrar och framför allt från föreningen var även en viktig faktor. De nämnde även att ledaruppdraget kan vara bra att ha med sig i framtiden. Och att det var viktigt att få vidareutbildning för sitt ledaruppdrag. Mindre viktigt var betalning och status (Redelius, Auberger & Bäckström, 2004).
Det finns olika ledarskapstyper menar Hassmén & Hassmén (2010).
Resultatledaren är den ledaren som bara fokuserar på uppgiften och på resultatet. Resultatledaren bryr sig inte om relationer och kan upplevas som autoritär, styrande och kontrollerande.
11
Relationsledaren är motsatsen till resultatledaren, relationsledaren fokuserar på att skapa trivsel och uppfattas som trevlig och intresserad av att lyssna och hjälpa till. Uppgifter och resultat är lågprioriterat.
Icke-ledaren är en ledare som vare sig bryr sig om resultat eller relationer och uppfattas som osynlig och tillbakadragen.
Lagom-ledaren försöker att hitta en balans mellan individen och uppgiften.
Lagledaren beskrivs som idealisk då den lägger lika stor vikt på uppgiften som på individerna.
Laget och gruppen är viktig och även trivseln. En lagledare är tydlig och rak i kommunikationen.
Både-och-ledaren är en ledare som ibland prioriterar uppgiften och målet över individerna
12
4. Metod 4.1 Design
Datainsamling kan man använda sig av två olika metoder, kvalitativ eller kvantitativ metod (Trost, 2010). Kvantitativ metod är tolkning av siffror och en kvalitativ metod används framförallt för att undersöka känslor och upplevelser hos den enskilde individen. Datainsamlingen, alltså det material som forskaren samlar in för att granska och dra eventuella slutsatser kring, sker ofta med hjälp av intervjuer (Hassmén & Hassmén, 2008). Den här studien är genomförd med en kvalitativ metod.
Det finns olika typer av forskningsintervjuer att välja mellan då en intervju ska genomföras. Denscombe (2010) presenterar tre olika typer i relation till graden av kontroll från forskaren, det vill säga
strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. I denna uppsats används semistrukturerad intervju. Denscombe (2010) förklarar att en semistrukturerad intervju så har forskaren en färdig lista med ämnen som ska bearbetas, möjligheter till följdfrågor finns för ytterligare förståelse samt fördjupning i ämnet.
Syftet med denna studie är att undersöka ledares upplevelser av ledarskap.
4.2 Urval
Till denna undersökning valdes ett bekvämlighetsurval, detta menas med att det är ett enkelt och effektivt sätt att få tag på deltagare till en studie. I denna studie valdes deltagarna ut genom att författaren fick tillgång till en lista av de olika dans- och idrottsledarna och därefter kontaktades deltagarna genom mail. Kriterierna för att delta i studien var att personerna skulle vara ledare för Knatteskutt (Hassmén & Hassmén 2008).
Studien gjordes på ledare som är verksamma i Knatteskutt, där ledare leder barnidrott/dans mellan åldrarna 3-7 år.
Till denna studie valde författaren att intervjua 6 olika personer. I studien deltog fem kvinnor och en man i åldrarna 20-28 år. För att öka studiens tillförlitlighet presenteras varje intervjuperson lite närmare.
Namnen på personerna är fiktiva.
Intervjuperson 1: Sandra 22 år, varit huvudledare för idrott i två terminer. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Intervjuperson 2: Rosanna 27 år, varit assisterande dansledare i en termin samt en termin som huvudledare för dans. Jobbar lite vid sidan av sitt jobb som ledare, bland annat som vikarie för ett företag. Jobbar även lite som frilansare.
13
Intervjuperson 3: Emma 25 år, två terminer som assisterande ledare och två terminer som huvudledare.
Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Intervjuperson 4: Johan 28 år, varit assisterande idrottsledare i en termin samt en termin som huvudledare.
Intervjuperson 5: Moa 20 år, varit huvudledare för idrott i en termin. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Intervjuperson 6: Sara 24 år, varit huvudledare för idrott i tre terminer. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Dessa sex personer är de som representeras i undersökningen, och ett antal citat från varje intervju presenteras i resultatet.
I kvalitativa undersökningar är det framförallt individer som kan delge mycket information kring det valda ämnet som är intressanta när det gäller forskarens urval av undersökningsdeltagare. Forskaren är ute efter en variation bland deltagarna (Trost, 2010).
4.3 Intervjuguide
Trost (2010) nämner ett antal punkter som man som forskare bör ta hänsyn till vid konstruerandet av en intervjuguide. Bland annat ska forskaren ha ett underlag som är vägledande under den pågående
intervjun. Forskaren bör använda sig av några få frågeområden/teman istället för att i förväg formulera frågor att ställa till den intervjuade. Frågorna ska vara enkla och raka med ett språk som är anpassat efter den intervjuade. Något som forskaren bör undvika är ”varför-frågor” då de kan kännas utpekande. Det är istället bättre att använda frågor som ”vill du berätta vidare”.
Intervjuguide: se bifogad fil, bilaga 1.
4.4 Genomförande
Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna innehöll några bestämda teman med några bestämda frågor under varje tema (Kvale & Brinkman, 2009). En intervjuguide utformades inför intervjuerna som stöd (Bilaga 1). I intervjuguiden ingick tre
temaområden; motivation, beteendekvalitet och reglering.
Tid och dag för intervjuerna valdes av intervjupersonerna. Av de sex intervjuerna genomfördes alla intervjuer genom Skype då författaren ville få en spridning av ledarna som finns runtomkring i Sverige.
Intervjuerna spelades även in med hjälp av att inspelningsprogram.
Innan intervjuerna började informerade författaren om samtyckeskravet och om konfidentialitets-kravet.
Innan intervjuerna började så samtyckte samtliga intervjupersonerna. Under intervjuerna fanns en
14
intervjuguide (bilaga 1) med som stöd och samtalen spelades in. Frågornas ordningsföljd och form ändrades ibland under intervjuernas gång, beroende på hur intervjupersonerna svarade. Det ställdes främst öppna frågor. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen för att intervjuaren skulle få tid att bearbeta informationen, och tidsintervallet mellan den första och sista intervjun var tre veckor.
Intervjuerna varade mellan 22 minuter till 35 minuter. De inspelade intervjuerna transkriberades sedan ordagrant. Transkriberingen blev cirka 40 sidor.
4.5 Databearbetning
Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på tolkningen av texter, och används för att beskriva skillnader och likheter i textinnehållet.
Analysprocessen inleddes med att de transkriberade intervjuerna noga lästes igenom, för att få en helhetsbild och förståelse av materialet. Därefter togs meningsenheter ut, vilket är de meningsbärande delarna i texten som är relevanta för syftet och frågeställningarna. Grunden i analysen var att hitta både unika och generella upplevelser och åsikter i materialet. Sedan kondenserades meningsenheterna, vilket innebär att texten förkortades för att göra den mer lätthanterlig utan att det centrala innehåller försvinner (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012).
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet innebär att de mätningar som görs i en studie ska vara korrekt utförda och de ska därför inte ha påverkats av några slumpmässiga omständigheter. Studiens tillvägagångssätt ska vara så pass tydligt beskrivet så att samma studie ska kunna genomföras igen utav andra forskare som då ska komma fram till ett liknande resultat. För en hög reliabilitet krävs också att urvalet är representativt för
undersökningens syfte (Thurén, 2007; Hassmén & Hassmén, 2008). I en kvalitativ studie handlar reliabiliteten mer om pålitlighet. Det vill säga, forskarens skicklighet i att utföra intervjuer och att urvalet av informanter är representativt (Hassmén & Hassmén, 2008).
Validiteten syftar på att forskaren undersöker det som ska undersökas, och inget annat. I en kvalitativ studie syftar validitet på trovärdighet. Är de resultat som forskaren kommit fram till trovärdiga och acceptabla? Forskaren ska också tydligt beskrivit vilken förförståelse denne har inför det valda ämnet, detta för att inte resultatet ska ha påverkats av forskarens egen utgångspunkt (Thurén, 2007).
4.7 Etiskt förhållningssätt
Vetenskapsrådet (2009) har satt upp några etiska krav som måste uppfyllas vid humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Informerat samtycke handlar om att ta hänsyn till studiens
genomförande. Informerat samtycke innebär att undersökningspersonerna informerades om syftet med studien, hur den var upplagd och att studien var frivillig. Det första kravet är informationskrav, vilket innebär att forskaren måste informera deltagarna om studiens syfte och att deltagandet för studien är helt frivilligt (Vetenskapsrådet, 2009). Detta gjordes genom att intervjupersonerna fick först ett
informationsmail angående studiens syfte. Innan intervjun började så frågade forskaren de intervjuade
15
ifall om detta godkändes av dem, detta kallas för samtyckeskrav. Något annat att förhålla sig till är nyttjandekravet, alltså i vilket syfte kommer studien att användas. Konfidentialitetskravet togs även hänsyn till genom att information som kunde identifiera intervjupersonerna inte avslöjades (Olsson &
Sörensen, 2011). Intervjupersonerna blev försäkrade om att inspelningarna endast skulle användas i syfte för denna uppsats, och att de inspelade materialet skulle raderas när uppsatsen var klar.
16
5. Resultat
Resultatet som presenteras är det resultat som anses vara relevant utifrån studiens syfte och
frågeställningar. Detta kapitel delas in i två avsnitt, avsitt ett som handlar om beskrivning och avsnitt två handlar om analys.
5.1 Beskrivning
I detta avsnitt redovisas respondenternas svar. Svaren redovisas för varje enskild respondent, och har systematiserats så att första stycket i varje underkapitel fokuserar mot inre och yttre motivation, beteendekvalitet och ledarskap.
5.1.1 Sandra
En 22 årig kvinna, varit huvudledare för idrott i två terminer. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Sandra har två pass i veckan och började som ledare då hon såg att hennes skola hade lagt ut annonsen på deras portal. Där efter så läste hon om Knatteskutt och tyckte att konceptet verkade vara intressant.
Motivation.
Det Sandra uppskattar mest med sitt jobb som ledare är hon och får planera och styra lite och det tycker hon om. Hon nämner även att varje gång är olik den andra och det är något som hon även uppskattar.
Det som motiverar Sandra att gå till hennes pass är att hon vet hur kul det brukar vara på passen och hur bra det känns efteråt. En fråga som ställs är vad det bästa är med att vara idrottsledare. Hon förklarar att:
Det är väl de att jag kan ge barnen och föräldrarna någonting med min kunskap och mitt sätt att leda på. Samtidigt som jag också får lära mig väldigt mycket om min ledarroll och sätts för många olika situationer.
Det sämsta med att var idrottsledare förklarar Sandra att:
Det kan väl vara de att det är ju mig det hänger på. De blir ganska mycket press ibland och att måste ha koll på allting. Men det är ju både positivt och negativt. För mig har det sämsta varit att jag inte har haft möjlighet att åka hem så mycket då jag har familjen på annan ort.
Beteendekvalitet.
Sandra upplever att samarbetet mellan kontoret och sin regionansvarig är bra. Hon har fått en
uppfattning om att hennes regionansvarig har bra kontakt med kontoret och är uppdaterad. Hon förklarar även:
17
Det kanske är lättare för min regionansvarig att fråga vissa saker med kontoret än ifall om jag skulle göra det och det känns skönt.
Sandra tycker att man kan förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig genom att man kan vara lite tidigare med viss information och uppdateringar om vad som sker. Sandra menar att hon som har pass tidigt i veckan kan ibland tycka att viss information kommer ut sent i veckan och då menar Sandra att hon redan har haft sina pass och att det inte riktigt funkar för henne.
Reglering.
Sandra beskriver sitt ledarskap som att hon är lekfull och försöker göra allt väldigt roligt för barnen. Hon försöker ändå visa ganska tydligt att barnen är där för att ha kul och är man busig så hinner man inte ha roligt. Hon ser sig inte som sträng men förklarar att:
Jag tror just mer på i detta sammanhang än att vara sträng att rätt ska vara rätt. Det är liksom inte min roll känner jag att uppfostra dem för mycket. Men de är ju klart är det någon som går över gränsen så får man ju säga till. Men jag försöker vara väldigt lekfull, lättsam och glad framförallt. Jag försöker även ha bra relation både till barnen och föräldrarna men även mina assisterande ledare.
När barnen kommer till Knatteskutt så brukar Sandra vara väldigt glad och hälsa på barnen. Hon försöker även hinna prata lite med barnen, fråga hur de har vart på förskolan. Hon försöker även vara tillmötesgående då hon menar att hon vill att Knatteskutt ska vara en rolig upplevelse för barnen och föräldrarna. Det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn menar Sandra att det är att se alla.
Hon nämner om att det finns många barn som är blyga och att det är viktigt att uppmärksamma rätt saker. Hon förklarar:
Lägger man för mycket fokus på vissa saker så sätter man någon slags stämpel på det att så här är det och då vågar dem kanske inte gå ifrån de.
Sandra menar att man samtidigt måste vara väldigt lekfull om man ska leda idrott för barn och att det är viktigt att man påläst på det man gör.
5.1.2 Rosanna.
En 27 årig kvinna, varit assisterande dansledare i en termin samt en termin som huvudledare för dans.
Jobbar lite vid sidan av sitt jobb som ledare, bland annat som vikarie för ett företag. Jobbar även lite som frilansare. Rosanna har två pass i veckan och när hon fick förslaget om att bli huvudledare så ville hon fortsätta. Rosanna menar att hon ser ledarjobbet mer som en fritidsaktivitet än som ett jobb då hon tycker att det är så roligt att leda dans för barnen.
Motivation.
18
Det Rosanna uppskattar mest med sitt jobb som ledare är att se skillnaden och att se barnen utvecklas.
Hon menar även att det är roligt att barnen kommer ihåg olika övningar och lekar. Det som motiverar Rosanna att gå till sina pass är när man ser barnens glädje och se när barnen dansar med deras föräldrar.
Det bästa med att vara dansledare förklarar hon:
Att se när barnen utvecklas och när barnen uppskattar en som ledare. Man får bekräftelse av barnen och återkopplingen man får ifrån barnen och föräldrarna.
Rosanna menar att det sämsta med att vara dansledare var i början att hon kände sig osäker och att hon kände brist av erfarenhet om hur man umgås med barn eller hur man skulle kommunicerar med barnen.
Hon menar att hon kände en rädsla för att göra fel eller säga fel, men det är inget som hon känner idag.
Beteendekvalitet.
När Rosanna får frågan hur hon upplever samarbetet mellan kontoret och sin regionansvarig så förklarar hon:
Jag vet faktiskt inte, ibland svar får man direkt när man mailar och frågar någonting. Ibland får man aldrig svar. Jag kanske bara har haft telefonkontakt med min regionansvarig 1-2 gånger. Jag skulle väl ändå säga att jag inte behöver mer kontakt heller men för det som har fungerat bäst har vart beredskapen för dem svarar alltid och kan ge vettig råd. Men jag har inte så mycket kontakt med kontoret eller min regionansvarig. I vissa fall så känns det väldigt frustrerande när man inte får svar på grejer som en enkel fråga. Men vem vet, jag kanske inte är tillräckligt envis.
Rosanna tycker att man skulle kunna förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig genom att vara mer tydlig om vem som har ansvar för vad och vilken man ska ringa till beroende på vad man undrar. Hon förklarar att:
För mig så var de lite otydligt om vem som hade ansvar för vad . Det skulle ha vart bra om man kunde ha fått någon lista där de kunde stå vem man kontaktar om vad. Till exempel om det är något som strular med hallen eller passeringskort. Vem kontaktar man egentligen då, kontoret eller ens regionansvarig? För mig var det verkligen otydligt om vilken jag skulle ringa. Det har vart lite oklart om vilken roll man har som regionansvarig och vilken roll kontoret har.
Reglering.
Rosanna beskriver sitt ledarskap som att det är ett samarbete mellan hennes och hennes assisterande ledare. Hon menar även att hon försöker vara lyhörd och att se alla barnen. Hon förklarar även att:
Jag försöker vara flexibel, jag har alltid några lekar eller övningar till hands om jag märker att något inte fungerar. Jag försöker lyssna in vad barnen vill göra. Improviserar får man också göra ibland.
19
Rosanna berättar att hon försöker se alla barnen på Knatteskutt och bekräftar dem, hon menar att det är viktigt att bekräfta de barnen som är tysta och blyga så inte de barnen som är högljuda får mest
bekräftelse. Rosanna försöker även ha någon personlig kontakt med varje barn under hennes pass. Det viktigaste att tänka på när man leder dans för barn förklarar hon att:
Det är viktigt att vara tydlig, lyssna på barnen, vara flexibel. Man måste tänka på att barnen utvecklas i olika takt.
5.1.3 Emma
En 25 årig kvinna, två terminer som assisterande ledare och två terminer som huvudledare. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare. Emma har två pass i veckan och började som ledare för att hon tyckte att det var roligt och för att tjäna lite extra pengar.
Motivation.
Det Emma uppskattar mest med sitt jobb som ledare är att man har så roligt med barnen. Det som motiverar Emma att gå till hennes pass är att få träffa barnen, hon menar att det är skönt att ha något att komma iväg till. Det bästa med att vara idrottsledare tycker Emma är att få leka med barnen och se hur barnen utvecklas. Hon förklarar att:
Det är kul att få vara ledare när man ser när barnen har det kul.
Det sämsta med att vara idrottsledare förklarar Emma att:
Ja det sämsta för min del är att jag aldrig känner mig riktigt säker i ledarrollen. Det verkar inte spela någon roll i hur många situationer man hamnar i. Jag tror inte att det är något som barnen märker utan det är väl mer så att man tänker att föräldrarna tänker att man inte är tillräckligt bra eller så där. Så det är väl mest prestationsmässigt. Sen tycker jag att det är svårt att se allt som händer, till exempel när två barn krockar med varandra eller när två barn börjar bråka med varandra, och sen när man inte vet vem som börja bråka med vem eller vad som utlöste det hela.
Så det kan vara lite jobbigt. Man skulle vilja ha ögon i nacken så man kunde se allt.
Beteendekvalitet.
Emma upplever samarbetet mellan kontoret och sin regionansvarig som bra. Hon menar på att det är inget som hon har funderat kring så mycket. Emma vet inte riktigt hur man skulle kunna förbättra relationen mellan kontoret och sin regionansvarig. Hon förklarar att:
Jag tycker att det verkar vara så bra. Jag tycker att jag får svar på dem frågarna har jag.
Reglering.
20
Emma beskriver sitt ledarskap att hon alltid försöker vara glad och positiv. Hon berättar även att hon försöker vara bestämd men skulle inte kalla sig för sträng. Hon menar att det inte är hennes ledarstil att vara sträng. När Emma bemöter barnen på Knatteskutt så försöker hon alltid vara glad och hälsar barnen välkomna. Hon förklarar att:
Jag försöker prata med alla och berömma alla. Och om barnen vill berätta någonting så försöker jag lyssna. Och ibland så pratar barnen på tok för mycket när de till exempel vill berätta vad de har gjort och vad de ska göra sen och då försöker jag korta ner de lite för annars tar det för mycket tid av passet.
Emma tycker att det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn är att det ska vara roligt och att man ska tänka på säkerheten. Men hon menar på att hon tänker mer på att passet ska vara roligt. Hon förklarar att:
Inget barn ska behöva vara ledsen ifall om barnet inte vill göra någon lek eller övning utan man uppmuntrar ju dem till att göra det. Men vill ett barn absolut inte göra den leken eller övningen så tvingar jag ju ingen till det. Det var till exempel en lek då det kom mycket bollar farandes och då fick ett barn vara med oss ledare istället.
Och angående säkerheten så förklarar Emma att:
Till exempel det finns några tjocka madrasser inne i salen som inte sitter fast och då måste man ju ta ner dem innan passet börjar så inte madrassen faller på något barn. Eller när vi var ute då måste man ju ha extra koll på barnen.
5.1.4 Johan
En 28 årig man, varit assisterande idrottsledare i en termin samt en termin som huvudledare. Jobbar på ett företag, har ett stillasittande jobb och har ett pass i veckan. Johan sökte jobbet som ledare då hans jobb är ganska stillsamt. Han menar att han behöver röra på sig och träffa människor då han mestadels sitter framför en dator på sitt jobb. Sen tycker han att det är jätteroligt med barn.
Motivation.
Det Johan uppskattar mest med sitt jobb som ledare är feedbacken man får ifrån barnen. Och att barnen alltid är så goa och glada. Det som motiverar Johan att gå till sina pass förklarar han att:
Jag har ju ett stillasittande jobb så jag gör ju det mesta för att kunna röra på mig. Men det är framförallt för att träffa människor och barnen.
Det bästa med att vara idrottsledare tycker Johan är att träffa barnen och att få höra deras fantasier. Han menar att frågar man barnen vad de ska göra i helgen så kan dem sitta och prata i en evighet om det. Det
21
har man inte riktigt tid med menar Johan men det är kul att lyssna på dem. Johan får frågan vad det sämsta är med att vara idrottsledare och han förklarar att:
Nej, inget. Jag tycker att allt är busenkelt och jag älskar det. Funderar nästan på att skola om mig helt till idrottsledare. Fast det skulle väl vara materialet och väskan som ska med varje gång.
Beteendekvalitet.
Johan upplever samarbetet mellan kontoret och regionansvarig som bra. Han menar att kontakten för hans del oftast sker genom mail. Johan menar att är det något som han undrar över så har han ett nummer som han kan ringa till. Johan tycker att man kan förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig genom att träffas. Han förklarar:
De man kan göra är ju att man kan träffas och kanske ha något event eller något. Så man kan få träffa dem som styr och ställer. Knatteskutt håller ju bara på i 10 veckor så det är ju väldigt många veckor som man inte gör något med Knatteskutt och då skulle man ju kunna dra ihop något event i Sverige.
Reglering.
Johan beskriver sitt ledarskap som spontant och flexibelt. Han menar att det ska vara roligt för alla. Han förklarar att:
Det ska vara roligt. Har barnen roligt så kommer barnen ju tillbaka. Sen måste man se alla barn, alla barn är ju lika värda.
När Johan bemöter barnen på Knatteskutt så försöker han bemöta barnen på ett roligt sätt. Han har lite svårt att förklara exakt hur han gör och säger att man nästan får filma honom för att förstå. Men han menar att han hejar på alla barnen. Det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn är att man ser alla och att man inte ska favorisera någon fast det kan vara svårt ibland.
5.1.5 Moa
En 20 årig kvinna, varit huvudledare för idrott i en termin. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Hon har ett pass i veckan. Moa såg annonsen på platsbanken och tyckte att de genast lätt intressant. Både för att hon tycker om barn och idrott och eftersom hon går i skolan så behöver hon ett extra jobb.
Motivation.
Det Moa uppskattar mest med sitt jobb som ledare är den uppskattningen och kärleken hon får tillbaka ifrån barnen. Hon menar på att det känns äkta eftersom barnen säger precis vad de tycker och tänker. Det som motiverar Moa att gå till hennes pass var i början att det mest skulle bli en rolig grej och för att hon behövde pengar. Hon förklarar att:
Men sen har det ju utvecklats nu när jag väl vet hur det har varit. Jag får sån positiv energi ifrån efter passen och det har ju såklart drivit mig.
22
Det bästa med att vara idrottsledare menar Moa på att det är all uppskattning man får ifrån barnen. Hon förklarar att:
Att de vill hålla i handen, att barnen kallar en för fröken och att de blir glad när dom ser än och såna saker.
Det sämsta med att vara idrottsledare tycker Moa är när hon känner att hon inte har kontroll över situationen. Hon menar att när barnen hittar på andra saker än vad det hon har sagt. Hon förklarar att:
Om det är ett barn som är busig så är de lätt att dom andra barnen hänger på och gör sånt som man inte ska göra.
Beteendekvalitet.
Moa tycker att samarbetet mellan kontoret och regionansvarig har vart bra men hon förklarar att:
Jag hade väl förväntat mig att jag skulle ha haft mer kontournerlig kontakt med min regionansvarig. Men jag vet inte om jag förväntade mig fel.
Moa tycker att man kan förbättra relationen mellan kontoret, regionansvarig och ledare hon förklarar att:
Kanske vore bra om man hade lite oftare kontakt med sin regionansvarig för att stämma av hur det går så man inte glider iväg i fel tankesätt. Eller att man inte följer Knatteskutts moral och koncept. Så att man blir lotsat i rätt riktning. Jag tror inte att jag har glidit åt fel håll men det skulle kännas tryggt att veta att man gör på rätt sätt.
Reglering.
Moa beskriver att hennes ledarskap är positivt, energifyllt och hoppas att det är inspirerande. Hon menare även på att det är strukturerat och att hon är tydlig som ledare. När Moa bemöter barnen på Knatteskutt så förklarar hon att:
Jag bemöter barnen på ett glatt sätt tror jag. När barnen kommer så säger jag alltid hej, både till barnen och föräldrarna. Och om jag ser att något barn är lite ledsen eller blygt så pratar jag lite extra med barnet, frågar till exempel om dem har med sig vattenflaska och om vi ska gå
tillsammans och lämna de i kylskåpet. Sen under passets gång så försöker jag blanda lite, både vara deras ledare men kompis på samma gång. Sen försöker jag alltid uppmuntra barnen om dem har hjälpt mig att samla in bollarna i nätet eller nå liknade.
Det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn tycker Moa att man ska vara tydlig. Hon förklarar att:
23
Det är lite blandade komponenter skulle jag nog säga. Men att vara tydlig, att ha en kontakt med barnen. Inte prata tyst och titta ner i golvet. Och att man uttrycker att det man ska göra är roligt så att barnen också tror att det ska bli roligt.
5.1.6 Sara
En 24 årig kvinna, varit huvudledare för idrott i tre terminer. Studerar vid sidan av sitt jobb som ledare.
Sara sökte jobbet som ledare då hon främst ville ha en extra inkomst utöver CSN. Sen har hon alltid tyckt om barn och har själv ett stort idrottsintresse.
Motivation.
Det Sara uppskattar mest med sitt jobb som ledare är att hon får träffa alla barnen och att hon får ge barnen en positiv och rolig upplevelse av olika idrotter. Det som motiverar Sara att gå till hennes pass så förklarar hon att:
När jag började som ledare så var det såklart lönen. Men så är det inte längre, nu är det för att få träffa alla barnen och att få leka och ha kul med dem.
Det bästa med att vara ledare tycker Sara är att få träffa barnen och den energin som hon får tillbaka.
Hon förklarar att:
Det spelar ingen roll hur dålig dag man har haft innan men så fort man träffar barnen så blir man jätteglad.
Sara tycker att det sämsta med att vara ledare är att det krävs mycket planering inför varje pass och att man måste vara påläst i konceptet. Sen menar hon på att det är jobbigt att släpa på materialet fram och tillbaka varje gång. Hon förklarar även att:
Sen skulle jag önska att jag hade ögon i nacken så jag kunde se barnen hela tiden, speciellt om det är några barn som börjar bråka eller om något barn har blivit ledsen och sen vet man inte orsaken varför de blev ledsen.
Beteendekvalitet.
Sara upplever samarbetet mellan kontoret och regionansvarig som bra. Hon menare på att hon är ganska så självgående och inte behöver så mycket kontakt med varken kontoret eller hennes regionansvarig.
Hon förklarar att:
Fast när man började som ledare så pratade man ganska så mycket med sin regionansvarig och de var ju en trygghet.
Hur man kan förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig så menar Sara att man kanske kan få behålla samma regionansvarig och inte byta inför varje termin. Hon förklarar att:
Men ibland känner man ju att man klickar så bra och då vill man ju ha kvar den.
24 Reglering.
Sara beskriver sig själv som en tydlig och flexibel ledare med glimten i ögat. Hon menar att hon älskar att busa och skoja med barnen. Sara menar även att hon hejar på alla barn och föräldrar och att det är viktigt för henne att hon är omtyckt så att barnen kommer tillbaka. Sara menar även att hennes pass är strukturerade och att hon är påläst inför varje pass. När Sara bemöter barnen på Knatteskutt så förklarar hon att:
Jag hejar såklart på alla barnen. Pratar med barnen när vi har samling. Berömmer alltid barnen under de olika lekarna vi gör. Och innan barnen går hem så gör jag high-five med barnen, det tycker barnen är jätte roligt!
Det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn förklarar Sara att:
Man måste nog vara tydlig, flexibel, engagerad, glad, positiv och noggrann. Att man hela tiden håller koll läget. Barnen tycker ju att det är väldigt roligt att göra saker som dom inte får göra, till exempel hänga i ribbstolarna. Och när vi är utomhus så räknar jag barnen hela tiden.
25
5.2 Analys
I detta avsnitt presenteras likheter och olikheter i respondenternas svar, systematiserat efter intervjuguidens teman.
5. 2.1 Motivation
Det som ledarna för Knatteskutt uppskattade mest med sitt jobb skilde sig lite mellan deltagarna. Sandra uppskattade att man fick styra och planera sina pass och Rosanna uppskattade mest av att se hur barnen utvecklades gång till gång. De övriga deltagarna höll med om att det dem uppskattade mest med sitt jobb som ledare var att få träffa barnen och uppskattningen man får tillbaka.
Det som motiverade ledarna att gå till deras pass så höll alla ledarna med om att det var barnen som motiverade dem.
Det bästa med att vara ledare så höll alla ledarna med om att det var att träffa barnen, bekräftelsen man fick ifrån barnen, att barnen utvecklas och att man har så roligt tillsammans.
Det sämsta med att vara ledare så skilde sig svaren mellan ledarna. Sandra och Emma upplevde att det kunde bli för mycket press ibland, speciellt att det är mycket ansvar och att de måste hålla koll på allting.
Johan och Sara tyckte att det sämsta var materialet man behövde släpa på. Rosanna upplevde att hon kände sig osäker och var rädd för att göra fel saker eller säga fel. Moa tyckte att det sämsta med att vara ledare var när det uppstod situationer där hon kände att hon inte hade kontroll, exempelvis då barnen inte lyssnade på henne.
5.2.2 Beteende
Hur ledarna upplevde samarbetet mellan kontoret och regionsansvarig så höll fyra deltagare med om att den var bra. Förutom Rosanna som tyckte att samarbetet inte var så bra. Rosanna tycker att hon ibland får svar på en gång och att hon ibland aldrig får svar på mail. Hon upplever detta väldigt frustrerande.
Moa trodde att hon skulle ha mer kontakt med hennes regionansvariga men hon menar på att hon kanske har uppfattat fel. Sandra nämnde även att hon upplevde att det var lättare för hennes regionansvarig att fråga vissa saker med kontoret då hon såg det som en trygghet.
Hur man kunde förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig skilde sig svaren åt. Emma tyckte att det var bra som det redan var medans andra hade andra synpunkter. Sandra tyckte att man kunde vara tidigare med information om nya uppdateringar. Rosanna upplevde att det var otydligt om vem som hade ansvar över vad och otydligt om vem man skulle ringa kring de problem som man kan stöta på. Rosanna föreslog att man kunde skriva ner lista på vem som hade ansvar över vad så man lättare kunde ta kontakt med den personen. Johan tyckte att man kunde ha ett event där ledare kunde
26
träffas och att man fick träffa de som styr och ställer på kontoret. Moa tyckte att man kunde ha oftare kontakt med sin regionansvarig så att man inte hade tolkat konceptet på fel sätt. Sara tyckte att man kunde få behålla en och samma regionansvarig och inte byta inför varje termin.
5.2.3 Reglering
När ledarna beskriver sitt ledarskap så håller samtliga med om att man ska se alla barnen, vara flexibel, positiv och spontan. Sandra menar även att man inte behöver vara sträng som ledare och att det inte är hennes roll att uppfostra barnen. Emma menar även att man måste kunna vara bestämd, speciellt i situationer där barnen upplevs vara stökiga. För Sara är det även viktigt att vara omtyckt av både föräldrarna och barnen och Moa hoppas att hennes pass är energifyllda och inspirerande.
När ledarna bemöter barnen på Knatteskutt så höll samtliga ledarna med varandra. Man hälsar på alla barn och föräldrar. Man är glad och positiv och försöker prata även med de blyga barnen eller de som är lite ledsna. Alla ledare menar på att de försöker prata med alla barnen någon gång under deras pass.
Det viktigaste att tänka på när man leder idrott/dans för barn så håller samtliga ledarna med om att man ska se alla barnen, vara tydlig, flexibel, att passet ska vara roligt. Johan menar också på att man inte ska favorisera något barn även om det kan vara svårt ibland.
27
6. Diskussion
Syftet med denna studie är att undersöka ledares upplevelser av ledarskap. För att ta reda på det användes självbestämmandeteorin. I diskussionens första del diskuteras studiens tillvägagångssätt och trovärdighet. I den andra delen diskuteras studiens resultat och författarens egna reflektioner vävs in.
Diskussionen avslutas med studiens slutsatser och förslag på framtida studier.
6.1 Metoddiskussion
Alla intervjuerna gjordes genom skype där samtalen spelades in. Tid och plats hade respondenterna själva fått välja, vilket skapade gynnsammare förutsättningar för att skapa en avslappnad och god stämning vid intervjuerna. Intervjuaren var tillmötesgående och hade ett empatiskt förhållningssätt för att skapa ett tryggt samtal, vilket underlättade för respondenterna att ge utförliga och ärliga svar. För att öka resultatets tillförlitlighet ställdes likadana frågor vid samtliga intervjuer, men respondenterna hade ändå möjligheten att påverka intervjuns innehåll (Kvale & Brinkman, 2009).
Ledande frågor försöktes undvikas för att inte påverka respondenternas svar. I intervjustudier kan man aldrig bortse från att alla människor är olika, att vissa människor har mycket lättare att tala öppet om vissa saker än andra, vilket självklart påverkade hur utförliga svaren blev i varje intervju. Alla frågor besvarades i samtliga intervjuer.
Tillförlitligheten ökades genom att alla intervjuer spelades in och sedan transkriberades ordagrant. För att öka resultatets och tolkningens pålitlighet och tillförlitlighet beskrivs urvalet och analysprocessen noga i metodkapitlet, och citat ur intervjuerna presenteras i resultatet för att styrka tolkningen (Trost, 2010).
Analysen påbörjades så fort som möjligt efter att intervjuerna var gjorda för att underlätta analysarbetet.
För att hitta mönster i materialet lästes det noggrant igenom flera gånger innan analysarbetet sattes igång. Författaren utgick från en induktiv ansats, och har försökt vara så öppen som möjligt i sin tolkning utan förutfattade meningar. En viss förförståelse fanns inom det centrala området, vilket underlättade för att få en djupare förståelse för respondenterna (Hassmén & Hassmén, 2008). Det är svårt att avgöra om förförståelsen har påverkat tolkningen av resultatet.
Det finns några svagheter med studien. I undersökningen ingick sex personer och trovärdigheten hade ökats om urvalet hade varit större, och resultatets tillförlitlighet hade ökats ytterligare om fler män hade varit representerade. Eller om fler dansledare hade vart representerande.
Resultatet kan även ha påverkats av att intervjuaren var ovan vid intervjusituationen, men blev tryggare allt eftersom (Kvale & Brinkman, 2009). Detta märktes delvis på intervjuernas längd, då de sista
28
intervjuerna blev mycket längre än de första. Detta berodde troligtvis på att intervjuaren blev mer erfaren och efterhand lärde sig att få samtalet att flyta smidigare, vilket fick respondenterna i de sista
intervjuerna att ge längre och mer utförliga svar. Resultatet ger god förståelse för respondenternas upplevelser och uppfattningar av motivationens betydelse för ledare för Knatteskutt, men det går inte att generalisera resultatet.
6.2 Resultatdiskussion
Detta kapitel syftar till att diskutera studiens resultat i förhållande till tidigare studier samt förslag på återgärder som kan vidtas. Diskussionen är indelad efter studiens frågeställningar, alltså: motivation, beteende och ledarskap.
6.2.1 Motivation
Enligt självbestämmandeteorin så finns det olika typer av motivation det finns amotivation, inre
motivation och yttre motivation. Enligt mina resultat gällande motivation så uppskattade Sandra att hon fick planera och styra hennes pass. Detta kopplas ihop med självbestämmandet då en viss frihet
motiverar en individ att vilja utforska och utföra sin egen kompetens (Deci & Ryan, 2000). De övriga deltagarna höll med om att det dem uppskattade mest med sitt jobb som ledare var att få träffa barnen och uppskattningen man får tillbaka.
Enligt mina resultat så drivs ledarna av den inre motivationen. Inre motivationen stimulerar individen till vara fortsatt engagerad i sin uppgift. Man upplever glädje i uppgiften och eftersom ledarna möter barn och föräldrar under deras pass så tillfredställs även behovet av samhörighet och närhet. Inre
motivationen gör så att motivationen behålls över en längre tid. För att öka den inre motivationen för ledarna så kan man stimulera kunskapsbehovet genom att nya kunskaper (Hassmén, Kenttä, &
Gustafsson, 2009).
Förutom glädjen i att träffa barnen så beskriver ledarna att de motiveras av bekräftelsen från föräldrarna och barnen. En annan typ av motivation som påtalas är pengar, vilket kan tolkas som att den del ledare gått från den yttre motivationen till att bli en inre motivation (Josefsson & Lindwall, 2010).
6.2.2 Beteendekvalitet.
Enligt självbestämmandeteorin handlar beteendekvalitet om att individen vill ha kontroll över
situationen att individen tillför något samt att individen känner att den har valmöjligheter (Josefsson &
Lindwall, 2010).
Enligt mina resultat så upplevde de flesta självbestämmande medan enstaka upplevde kontroll. De flesta ledarna upplevde samarbetet mellan kontoret och regionsansvarig som bra. Enstaka ledare upplevde den
29
som mindre bra. En ledare menade på att hon aldrig fick svar på mail vilket hon upplevde som väldigt frustrerande. En annan ledare trodde att hon skulle ha haft mer kontakt med sin regionansvarig.
Enligt mina resultat om hur man kunde förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig så skilde sig svaren åt. En av sex ledare tyckte att relationen var bra som den var medans de andra ledarna hade synpunkter. Sandra tyckte att man kunde vara tidigare ute med ny information. Rosanna upplevde en otydlighet, om vem hon skulle ringa kring de frågor eller problem som hon kunde stöta på. Johan tyckte att Knatteskutt kunde ordna ett event utöver utbildningsdagarna där ledare och personal kunde träffas.
Moa tyckte att man oftare kunde ha kontakt med sin regionansvarig och Sara upplevde att byte av regionsansvarig skedde för många gånger.
Ledarna kommer med många synpunkter om hur man kan förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig. Mina förslag för att vidta återgärder är att ny information ska vara ute senaste på måndag förmiddag så de ledarna som har sina pass på måndagar hinner få informationen. För att vara tydligare om information om vem man ska ringa när vissa problem uppstår eller kring frågor så skulle man exempelvis ha en informationssida i ledarpärmen om vem man ringer till angående vad. Event utöver utbildningsdagarna önskar en ledare. Jag tror att en inspirationsdag skulle vara intressant för ledarna, dels för att träffa alla andra ledare men även regionansvariga och personalen på kontoret. En inspirationsdag med en intressant föreläsare om barnidrott. Angående regionansvarig så tror jag att kontoret måste bli mer tydligare med vad rollen som regionansvarig är för ledarna och hur deras timmar är upplagda. Jag får en känsla av att ledarna ibland inte vågar ringa då de tror att den regionansvariga ska ringa upp. Man kan även förstärka samhörigheten genom att skapa en ”vi-känsla” och ge oftare positiv respons till ledarna.
6.2.3 Typ av reglering.
Enligt självbestämmandeteorin så finns det olika typer av reglering. Enligt mina resultat drivs ledarna av inre reglering då ledarna har en inre motivation till deras pass och att de känner glädjen till aktiviteten (Josefsson & Lindwall, 2010).
När ledarna beskriver sitt ledarskap så håller samtliga med om att man ska se alla barnen, vara flexibel, positiv och spontan. När ledarna bemöter barnen på Knatteskutt så höll samtliga ledarna med varandra.
Man hälsar på alla barn och föräldrar. Man är glad och positiv och försöker prata även med de blyga barnen eller de som är lite ledsna. Alla ledare menar på att det försöker prata med alla barnen någon gång under deras pass. Med detta så anser författaren om att ledarna lägger stor fokus på relationer.
Hassmén och Hassmén (2010) menar att relationsledaren är inriktad på att skapa trivsel och uppfattas som trevlig och en god lyssnare.
30
Enligt mina resultat så är det viktigaste att tänka på när man leder idrott/dans för barn så håller samtliga ledarna med om att man ska se alla barnen, vara tydlig, flexibel, att passet ska vara roligt. Detta kopplar författaren ihop med RF då de menar att det är viktigt för ledarna att kunna anpassa träningen efter barnens behov och att idrotten ska vara lekfull och allsidig (Idrotten Vill, 2009, s.21).
Förslag till fortsatt forskning. Det vore intressant att se ifall om Knatteskutt lever upp till
förväntningarna som barnen och föräldrarna har när de anmäler sitt barn. För man har antagligen en förväntning på verksamheten när man anmäler sitt barn och se ifall om verksamheten levde upp till dessa förväntningar. Det skulle även vara intressant att se ifall om man har lika höga/låga förväntningar på verksamheten ifall om man skulle anmäla sitt barn till en ideell förening.
31
Referenslista.
Annerstedt, C. (2006). Framgångsrikt ledarskap inom elitidrott. IPD-rapport, Idrottsvetenskap Nr 2006:03. Nr 3. Göterborg: Göteborgs universitet.
Annerstedt, C., Hansen, K. & Langlo-Jagtoien, G. (2002). Motorik, lek och lärande.
Göteborg: Multicare Förlag AB
Bergström, M., Huitfeldt, S., Huitfeldt, Å., Tärnklev, C. & Ågren, Å. (1998). Rörelse och Idrott. Stockholm: Liber AB
Denscombe, M. (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Johanneshov: TPB.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm:
SISU idrottsböcker.
Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU Idrottsböcker, 2009.
Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet I: Hallberg, L. (Red).
Hälsa och livsstil, forskning och praktiska tillämpningar. (s. 207-225). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nicholls, A. R. & Jones, L. (2013). Psychology in sports coaching: theory and practice. London:
Routledge.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3.
uppl.) Stockholm: Liber.
Redelius, K., Auberger, G. & Bürger Bäckström, C. (2004). Ung ledare sökes: en studie av Riksidrottsförbundets satsning på unga ledare. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Sveriges Riksidrottsförbund. (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram: [Antagen av RF- stämman 2009]. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
32
Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2007). Active human nature: Self-determination theory and the promotion and maintenance of sports, exercise, and health. I: M.S. Hagger & N.D. Chatzisarantis (red.), Intrinsic motivation and self-determination in exercise and sport, 1-19. Champaign, IL: Human Kinetics.
Silverman, D. (2010). Doing qualitative research. London: SAGE Publications Ltd.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2009) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad 150501 från url: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2003). Foundation of Sports & Exercise Psychology. 3rd Edition.
Human Kinetics Publishers.
33
Bilaga 1.
Intervjuguide.
Berätta lite om dig själv. (Ålder, sysselsättning, intressen)
- Hur länge har du vart ledare för Knatteskutt? Följdfråga – Hur kommer det sig att du har vart ledare för Knatteskutt så länge?
- Hur många pass i veckan har du?
- Hur kommer det dig att började som ledare för Knatteskutt?
Tema 1. Motivation
Vad är det du uppskattar mest av ditt jobb som ledare? (Är det material förutsättningar som motiverar dig? osv)
- Vad är det som motiverar dig till att gå till dina pass?
- Vad är det bästa med att vara idrottsledare?
- Vad är det sämsta med att vara idrottsledare?
Tema 2. Beteende kvalitet
- Hur upplever du samarbetet mellan kontoret och regionansvarig?
- Hur skulle man kunna förbättra relationen mellan kontoret och regionansvarig?
Tema 3. Reglering
- Hur skulle du beskriva ditt ledarskap när du leder dina pass för Knatteskutt?
- Hur bemöter du barnen på Knatteskutt?
- Vad är det viktigaste att tänka på när man leder idrott för barn?
Följdfrågor:
1. Vad intressant! Skulle du kunna utveckla detta lite mer?
2. Skulle du vilja beskriva lite mer om hur du ser på den saken?
Avslutning: Finns det något som du själv skulle vilja tillägga till intervjun?
34 Bilaga 2.
Hej!
Mitt namn är Sanne Dinesen och jobbar som regionsansvarig för Knatteskutt Idrott Söder.
Denna termin läser jag sista terminen på Idrottsvetenskapliga programmet vid Karlstads Universitet och skriver en C-uppsats som kopplas till en undersökning.
Mer specifikt ämnar jag intervjua ledare för Knatteskutt i aspekter som rör motivationen att hålla på med uppgiften.
Deltagandet är frivilligt, all information behandlas konfidentiellt och data kommer att användas enbart inom uppsatsen.
Intervjun kommer att ske genom skype där samtalet kommer spelas in och sedan skrivas ner ordagrant för att underlätta analysen av intervjun. Materialet kommer att förvaras där ingen obehörig kan ta del av det. Ljudinspelningen raderas efter avslutat arbete. Resultatet kommer sedan publiceras som en offentlig uppsats.
Intervjun kommer ta cirka 30 minuter. Hör av er till mig om du vill ställa upp.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Sanne Dinesen
Regionsansvarig Knatteskutt tel. 073-556 84 80
