Gyrinus pullatus,
enftir
Sverigeny virvelbagge
BO W.SVENSSON
Gyrinidae utg6r en av vara mest valavgransade skalbaggsfamiber.F6rekomsten av delade fa―
ccttOgon och starkt plattade sirnben,vilka ger ett sarcgct sirnsitt pa dcn fHa vattenytan, gё r vir―
vclbaggarna onlisskannliga Fanlilien har ganska fa reprcsentantcr i Europa och annu nagot farrc i vart land. Flera arter fёrckomincr allmant och vad ghner utbrcdningen maste gruppen sagas vara ganska vうlkand. Just di“6r blev sensatio―
ncn stor nar dct fёr nagra ar sedan rapporterades cn fёr Europa ny art ―Gy″メ71″s ρι
`〃
αr″s fran Finland(Rutanen 1976).ScnaStC nytillskottet fё r Europa dessforinnan var pa 1800-talct!
Manga cntomologcr har lingc visat stor rc―
spekt for virvclbaggarna vad betraffar artbe―
sthmningen.I stor utstrackning ar detta med en 宙ss oratt.Å tminstonc nar det g,1lcr hanar sa ar problcmct cnkclt, gcnitalundcrsё kning ger snabbt beskcd om arttillhё righeten. Daremot ar dct svararc att bestamina dc europciska artcrna blott pa yttre karaktarcr, Incn mcd viss traning gar aven detta. Dock nnns dct cn rcprcsentant sonl ar svararc an ana andra_c.′
`′
〃α′ι
`s. Detta faktum,samt av omsthndighcterna kring har rc―
dovisadc ttnd OCh av att ρ″′′αr″s kanskc ar for_
biscdd.utgёr nagra skhi till va“ёr denna artikel
Svensson, Bo W.: Gyrinus pullatus, en frir Sverige ny virvelbagge. [Gyrinus pullatus Zaitsev new to Sweden (Col., Gyrinidae).1 - Ent. Tidskr. 103: 55-60. Lund, Sweden 1982.
ISSN 0013-886x.
In a forty-year old sample from northeasternmost Swedenabout 15 specimens of Gyrinus pullatus Zaitsev were recorded. Besides in Finland, this is the first record outside the
Far-East (Siberia, Manchuria, Korea etc.). G. pullatus was found to be of the same size as
the common G. aeratus Steph. in northern Europe. Furthermore, the two species are of extremely similar external appearance, why they may be easily overlooked. However, examinations of more than 100 aeratus-labelled specimens, from about l5 localities in northern and central Sweden, (from two Swedish museums) did not reveal any pullalus- specimen. It is therefore supposed, lhat pullatus is not a common and widely distributed species in these areas. The most simple way to distinguishpullatus andaeratas is ongenital characters. Diagnostic genital, as well as external, characters are given for these apparently very closely related species.
Bo.ll .Svensson,Dept.of Entomology,UniversityofUppsala,Box56l,S-75l22Uppsala, Su'eden.
ar av nagOt Stёrc omfang an vad sOm ar brukligt 宙d rapportcHng av ny″ nd.
Dcn yttcrsta upprinnelsen till upptackten var buande.Jag hade som arbctsuppgift att studcra rasbildningen hos dcn vanligaste Cッ ″′ll′rs―arten pa Nya Guinea och dcn kringliggande ёvarlden.
Spcciclt hade intresset knutits till graden av in―
om―och lnenanpOpulationsvaHation av vissa ytt―
re morfologiska karaktarcr. Mcd resultaten av unders6kningarna infOr ёgoncn undradejag:Vad sagcr cgentligcn dcssa vardcn?Hur fёrhalicr dct sig t ex med en narstaende art utanfё r tropiker―
na?Att radfraga i litteraturcn vissta jag var lё n―
16st.Å terstOd alltsi att噺alv ge sig i kast med problcmct.Som kompletterandc studicottckt valde jag C.α′″αr″s.Detta val motivcradcs framst av trc skhl:1)dct ir Nordcuropas mest utbrcdda och sannolikt ocksi vart lands individ―
rikastc art,vilkct bordc garantcra tiliging pa rikt museilnaterial, 2)α′″ar′′S har en likartad profll samt 3)ar av ung.Samma storlck som artcn fran Nya Guinea,宙lket underlattar jamforciscn.」 ag var vil mcdvetcn om att αど′αr`′s ir yttcrst nar―
stiende den ostsibiriska ρ
``′
′αr″s och jag hadc ocksa dcn omnamnda rlnska artikcin i ぬrskt minnc.Eftcrhand arbetade jag rnig igenom prov
56 Bて ,″.Sy′rtssοll
efter prov av α′″α′frS, fran Skane och norrut.
Den nordltaste scnen vttvelbaggarjag hade du‐
gang till var ifran Norrbotten,ett r6r med drygt trcttiofem exemplar insanllade sommaren 1941.
Narjag var klar med matningarna fran dctta sista r6r,bes16tjag mig br att gё ra genialpreparat av nagra hanar.Rcsultatet lat inte vanta pa sig,det fOrsta exemplarct var en ρ″〃αr″s, det andra ocksa,det fiarde ctc Nastan halften av de upp‐
matta virvclbaggarna var felbestamda,trots litte―
ratu」Orbcrcdcisen och studier av en samlingρ ″′‐
′α′″s fran Manchuriet!Eftersom denna gang ei hellcr var den bsta,som jag besthmde svenska virvelbaggar, bёr nu lasarcn vara starkt i sin uppfattning att(3. ′′
`′
′α′″s sardclcs latt undgar upptackt. Dct ar fёr att rida bot pa dctta, som dcnna uppsats av yttcrligare ett skう l hr ovanligt omfattande.
Av stor vikt vid bcstamning av gyrinidcr ar undersёkning av nlikroskulptur och■enitalicr,
diJ6r nagra inledande ord om dcn arbctsmcto‐
dikjag anvant
ⅣIetodik
Studier av nlikroskulptur kraver hё g f6rstoring, garna lclkl× cner mer. stark forstoring kraver a andra sidan stark bclysning av undersё kningsob―
jektet,宙 lkct medbr problem vad ghller dessa insekter― virvelbaggarna har ibland en nastan spegelblank tackvingCyta!Fё r att bemastra pro―
blemct ined reflexer anvinderjag cn s k kirurg―
lampa Den bcstar helt enkelt av tva korta lysr6r (pa vardera 4 Watt), SOm avger ett kortvagigt kant uus, vilket mcdger renexf百 a studier i hёg fOrstoring.Obscrvera att vid studier av flera ka―
raktarer som angcs ncdan,ar det sardeles viktigt attjhnfOrda cxemplar antid betraktas under ex―
akt samina fё rhallandcn vad ghner Jusets in―
falsvinkcl ctc.
Genitalprcparaten har framsthllts plお 増ande satt. Kokning i kalilut ett par ininuter Darefter tvattning i sprit samt ёver6ring av prcparatcn till en droppe polyvinyllaktofenol pl ett vanligt ob―
jektglas(medおraupat centrumおr hangenita―
liCr). SVag uppvarmning mcd tickglas pa. Efter avsvaining studeras prcparatct mcd fOrdcl i ge―
nomfanandc belySning.
En artgrupp med mOrka klor Den europciska Cyガ″′
`s‐
faunan omねttar 14 ar―
tcr Tillsaminans med“α″′″″s, bildar α′′α′″s
och ρ″′′α′〃s cn grupp, som kannetecknas av
svarta rnellan― och bakbcnsklor(atminstonc yttre halvan ar mycket mё rk― nastan svart). Dcnna viktiga karaktar utmarkcr antid blott dcssa trc artcr,och alla 6vriga har alitid jusa(gulaktiga) klor Dessutom utmarks denna lilla artgrupp av en i det narmaste helt svart undersida i friskt tinstand.Hos torra exemplar ar dock ofta mcllanbr6stct, cpipleura samt sista sterniten, m6rkt kastattcbruna_svartbruna.Dcn stё rre och brcdare 772ar′″ィs kan latt skijas frin α′″αr″s och ρfr′′α′′
`∫
gcnonl sin brcdare och a ans si skarpt avsatta tackvingekant,och da isynncrhct pl den karaktaristiska utvidgning av densamma ca 1/5 fran thckvingespetscn
Gcmensamma yttre karaktarer fё r α′″arfrs och ρ″′rr7′′ィs: Svarta bak― och mellanbensklor, svart
undcrsida(SC OVan),smal,men skarpt och jttmnt avsatt kantlangs hcla tackvingCn.Tackvingarnas bakhёrn nagorlunda val avsatta. Retikular(nat_
fornlig)■1lkroskulptur tydlig och val utbrcdd pa honornas tackvingar(se dOCk ncdan).Lag langs_
profili frin Ovan myckct svagt bttda tack宙 nge_
sldor.
Tabell l. Tackvingelangd, halssk61dbredd samt ho」 d
(mm)brG α′″α′″s oCh ρ″〃αr″s lnom parentcs an―
gcs:60ra′ ″α′″s,antal lokaler(forSt)Samt tOtala antalct uppmatta individer(siSt);f6rρ ″′′α′ι
`s, antalet indivi―
der
Elythra length,thorax breadth and height ofC.α ′″α′ι and ρ″′麟′″s(mm)Wれhin brackets are given:for a′ ″α―`s
′frs, number of localities(lSt flgure)and number Of individuals measured(2nd flgure);fOrρ 〃〃α′″s,number
of individuals
aeratus pullatus
Sverige Norrbotten Manchuriet Hanar
Tickvingeldngd
Halsskiildbredd
Hdjd
Honor Thckvingelingd
Halsskcildbredd Hdjd
3.53±008
(19/508)
217±0.05 (19′508)
091±005
(11/107)
395±019
(8ノ92)
236±012
(8′92) 101±0.07
(8/92)
351±0.08 (10) 2.16± 0.07
(10)
093±003
(9)
404±012
(10) 239±009
(10) 1.05±005
・(10)
3.53± 0.08 (17) 2.13±006
(17) 0.95±005
(17)
4.09±012
(20) 2.35±0.09
(20) 106±0.05
(20)
Tabell 2. Bestdmning ay aeratus och pullatus med hjhlp av genitalkaraktirer.
Determination of aeratus and pullatus by means of genital characters.
Hanar: Nastan hcla yttre halvan av aedcagus nara nOg jamnsmal, spetsen svagt rundad, tvar eller t o m svagt urnypt(Fig. l A― C)
●● ● ● ●● ● ●●●● ●α′″α′″S Yttrc fJardcdelen av aedeagus avsevart sma_
lare an partict innanfё r,spetscn rundad samt nagot bredare an Omcdelbart innanf6r(hos torrpreparat nastan slevlikt utformad)(Fig. 1 D―F).… .… ….… .… … … … …′″〃α′″S
Honor:Latcralober stora och brcda,ofta med rak, tvar eller nagot sned spetskant. Basen i sa gott som hela sin langd nastan rak e‖er i mitten svagt inatbuktad Muskelfaste flik―
format,rakt eller blott svagt bat(Fig.2 A―D)… … … … … … … … … α′′α′″s Latera■ober nagot kortare och betydligt smalare,oftast med snett rundad spets Bas relativt kortare, nistan rak eller svagt utat―
bad snett avskuren innerkant av lobens 6ppna del,vilken ar relativt st6rre,framfbr―
ant ttupare an hos α′″′″s.Muskclfaste mera snett avsatt(Fig 2 E― H)…… ρι
`′
′α′″s
Tvi likstora arter
Gcnomsnittsvardcn och standardavvikelse fё r
tackvingClangd,halsskё ldbrcdd samt httd angeS i Tab. l fёr α′″′′″s fran 8, 1l ellcr 19 1okaler i Svcrige och fёrρ″′′αrrrs fran den svcnska lokalen (Norrbotten)Samt fran Manchuriet.Dct framgar val att det inte fOreligger nagra storlcksskilinader mcllan dcssa blda arter C α′″α′″s uppvisar cn liten storleksvariation inenan ollka svcnska loka―
lcr;inompopulationsvariationcn ar innu nlindrc lnga storlekssklllnadcr kan pavisas fёr dc tva
′″′′α′″s―provcn,trots dct valdiga avstandet rncl_
lan dc tva lokalerna.
Bestimning av aeratus och pullatus
Dct cnklastc sittct att bcstamma dessa tva artcr ir incd可五lp aV genitalkaraktarcr.Tabel1 2 ar ctt bcsthmningsschema baserat pa saval han_ som hongenitalicr Tabellen kompletteras av Figs l och 2
Tabcn 3 ar ett fё rs6k till ёversikt av skibandC yttre karaktarcr fё r dcssa tva sarpraglade virvel―
baggar.Dct kommer att framgi att nera givna karaktarer a ar absolut hanbara、 skillnaderna ar
Gyrinus pullatus, enfdr Sverige ny virvelbagge 57
Fig l Aedeagus(har och inrc strtlkturer utclamnadc) av Gyrl″〃sα′′α′
“S(A―C)samt C‐ ′″〃α′″s(D―F).
Lokaler:― A Pirrilttarvi,Nb,Svenge ―B Abakan―
steppen,Sibiricn ―C Lёsen筍On,Bl,Sverigc ― D.
Yablonya,N Manchurict ―E Yablonya,N Manchu―
rict― F.Pirrilttar宙,Nb,SveHgc
Aedeagus(sctac and intcrnal strllctures omittcd)of Gソ″′″7rs α′″α′
“∫and C ρ″′′α′″s.
D
58 Bo ll . Svensson
′α′″s(E―H)Lokaler:― A Mccklenburg,Tyskland― Fig 4 LangsprOfll av G α′″α′″s(A―D)samt C′″′―
B Ⅳ16hult,Sk,Sverige―C Pirrilttarvi,Nb,Sve五ge. ′α′′
`S(E―H)―A d,Pirr‖勾arvi,Nb,Sverige.― B.げ
―D Askust,Sibirien ―E Pinll勾ar宙,Nb,Sverigc ― Kranke筍6n,Sk Sverige.―C.9 PirHlttarvi,Nb,Sveri―
F Pirrilttar宙,Nb,Svengc― G DJalantun,N Man‐ gC―D9Krankettёn,Sk,SVerige― E d Pirrilttar宙 ,
chu百ct _H Yablonya,N Manchuriet Nb, SveHge ― F d Yablonya, N Manchuriet ―
G 9Pirrilttarvi,Nb, Sverigc ―H 9Yablonya,N
Laterallobes of Cy″′″″s“′″α′ι
`sand C ριィ′′α′″s ManchuHct
Length proflle ofGッ″′77″Sα′rα″′SandC ρ″〃ar″s
avb‖dat cxcmplar ar slumpViS valt ur angivna populationcr. Dcn fOr vattc 10kal visade typen
bёr diJёr● seS SOm lokaltypisk,utan vatte Vト sad artscHc kan sannollkt patriffas inom vattc lokalprov av mattlig Storlck(ett par tiotal ex.).
Nagra lokala sardrag fёr vissa karaktarcr fёre_
inns dock、 t ex att manga′
`r〃
αrrrs―hOnOr fran Manchurict i stort sett saknar retikular mikr。_ skulptur samt att hos hanarna varicrar acdcagus' form nagot mer an i Norrbotten.
Bゝ づ/ D
Fig 3 Sista tergitcn sedd uppifran av G ρ″〃α′″s(A♂, Originalbeskrivningen och utbredningen av pulla‐
B9)、 N Manchuriet.samt G αご″
“
′″s(Cび、D9).Ble―
kinge tus
Last tergite from above of Gy″ ′″″∫ρ″′′″″イs and C. Dcnna for vir fauna nya skalbaggc beskrevs av α′″α′″∫ Zaitsev(1907) Nagon dctaterad bcskrivning ar
det intc fraga om, fё r som brukligt ar nar dct ibland sma och ganska stora variationer fё rc― ghllcr dcn tidens arbeten sa ar ordalagen ganska ko■lmcr i nagra fan. Bcstimningstabc‖ crna ar anmant halna. Nagra punkter i beskrivningen bascrade pl dctajstudier av ca 40 ex av vardcra och dcn inlcdandc bcsthmningstabcllcn vittnar artcn Av α′″ar″s ingar rnatcrial fran TySkland. dock om fё rfattarens utomordentliga kanslighet Sverige, Finiand samt Sibi五en och av′ ″′′α′′rs for viktiga karaktarcr. salunda papekar zaitsev fran Norrbotten. Manchurict och Korea. I dcn att nlikroskulpturen panlinner om ′22α″′77″S'
komplettcrande flgurcn(Fig.4)har jag avbildat (harmcd avscs avcn“ ど″αr″s som da annu tt var cxcmplar fran vitt skilda geograiska omradcn anmant accepterad)samt att hOnorna har retiku―
avcn f6r α′″
“
r`′s Dct bё r obscrvcras att varJc lart m6nstcr pa tickvingarna, vilkct panlinncr
＼
Gyrinus pullatus, enfdr Sverige ny virvelbagge 59
Tabell 3. Besthmning a! aeratils ochpullatus med hjhlp av yttre karaktdrer.
Determination of aeratus and pullatus by means of external characters.
α′′α′″s ρ″′′αr〃s
i Tackvingarna
a De tre innersta gropradsmcnanrllmmen i tvhrsnitt fran mitten och bakat Hanar:Oftast med jhmnt rundat upphat
mittparti,ibland dock nastan plana.
Honor:Upphat mittparti(sarskilt tydHgt i framre trettedelen);tydliga skuggor redan宙d mattligt snett tus.
b Mikroskulptur
Hanar: Tat och grOv mikropunktur. Nastan antid natmaskig Skulptur nara spet_
sen, sammanhangande mcllan gro―
parna.
Honor:Mikropunktcr mer domincrande, 嘲upare Och av mer vaHerande struk―
tur
Natmaskig skulptur mindre framtra―
dande och med nlindre utbredning.
sallan valutvccklat 5. Inellanrum pa tv's framre 1/4 och a alls eller blott svagt utvecklat 4 mellanrum
c GrOpar
Over hela ytan ar grOparna mindrc distinkta, sarskilt baktill, dar skrynkliga partier i an―
slutning till grOparna tt ar ovanligt f6rekom―
mande
d Tackvingesidornas gians
Varierande,men ofta kallt gr6nblaaktigt me―
tallskimrande
2 Sista tergiten(Fig 3)
:黙 1∬ 晟 ま機 ilVtt hda口翫en薇瀬 3 Langsprofllen(Fig 4)
Ofta nagot mindre jamn,halsskё ldens sma br_
術upningar ibland tydliga H6gsta ho」 den oftast nagot langrc fram
M.1.m. plana, ibland mycket svagt konvexa eller nagon gang t o m svagt konkava.
slatare,dOck sallan andeles plana ytor utan oftast svagt konvexa
Mikropunktur eJ fulit sa dominerande,glesare och nagot grundare.助 alitid med natmaskig Skulptur;
vid forekomst alltid i mittcn ca 1/2 mm innanfor spetsen och da oftast ytterst svagt utvecklad och a ens knappast sammanhangande mellan tva gropar Mikropunkterna farre och grundare, va郎 6r grop―
radsmellanrummen blir siatare (narmar sig ορα―
(｀′
Natmaskig Skulptur valutvecklad och med st6rre`S!)
utbredning Framre 1/4 med valutvecklat mё nster
tom4.eler atminstone 5 mellanrumet.
Observera att ManchuHetexemplaren ar mer glan_
sande och halften saknar rn l m. natmaskig skulp―
tur
Ovcr hela ytan nagot mer distinkt avsatta gropar, sarskilt tydligt nara spetsen
Oftare med en varm fargton,ibland med brons skimmer
Spetsen mera tvar Och da」 6r bredare avsatt
Oftajamnare HёgSta haden vanlgen nagotlangre bak,bakre delen Ofta nagot rnindre flack
om opo(us', fastdn svagare utvecklatl Aven bronsglansen ndmnes, men sarskilt anmdrk- ningsvlrd 6r beskrivningen av hangenitalierna:
"penis avsmalnar frin andra tredjedelen, mot spetsen mera rundad"l I sanning vittnesbtird om en f<irr sin tid hypermodern skalbaggstaxonom!
Honornas genitalutseende diskuteras ddremot
icke, vilket icke heller dr fallet hos Rutanen t9'7O.
Artcn beskrcvs pa matcrial frin Ost― SibiHcn.
prov. Arnur(00den ZcJa, Paskova)samt eroV・
Transbaikalcnsis (Ust― Kiran、 Alikan).Aven
Zaitscv(!972)anger artcn som ostsibirisk.
Fёrsta gangcn ρ″′′αr″s patraffadcs utanf6r dcssa avlagsna trakter var antsa i Finland, dar den notcradcs fran 12 1okaler,varav nagra ligger blott nagra tt mil fran Helsingfors.Rutanen (1976)tror att arten hr vanlig och har stor ut―
60 Bο ″.Sソ′″ssて,71
brcdning i sёdra och mcllersta Finland. Fyndet av dc nu fyrtio ar gamla insekterna fran Norrbot―
tcn tydcr intc pl att artcn ar cn nyinvandrare i Norden.
ヽ′id en nagorlunda noggrann kontron av ctt drygt hundratal α′″αr″ s―ctiketterade exemplar frin ett femtontal lokalcr i Norrland och Svea‐
land, ur samlingarna i Entomologiska museet i Lund och i Naturhistoriska muscct i Gё tcborg, harjag a patraffat nagOnρ′
`〃
α′″s Dctta bctyder ickc att dcn saknas i undcrs6kta rcgioner, incn arten ar troligcn tt vanlig ёvcr stёrrc omraden men lokalt rlnns sakcrligCn ρ′
`′
′α′″s aven annor―
stidcs an i Karungitrakten i Norrbotten.
Blotopen 66r aeratus och punatus
PirHl勾 hrvi ar cn litcn ttё NNW Karungi,blott 0 7 km frin Anska grinscn langS TOrnc 五lv i
Norrbotten.I denna ttё inSamladcっrOf・ PCr BHnck ctt fcmtontal′7rJ′α′
``s tillsammans med nastan lika manga α′″ar〃∫och nagra fa′ηα″′″′ィs
dcn 15 juni 1941.I dagboken star: ''Gy″″frs―cx.
patra“ades i sma hopar utmed nastan hela ttё ― kantcn: delvis jord ut i kanten, delvis sand‐
strand Riklig E9′
`′
s′r″″ ′ノ7710S″777 Veg。,,vy771-
ρ/1α′α, pa vissa stallen dkligt med Cα ′′χ. Vatt‐
nct klart.D市crsc vattenskalbaggar i ttё n:D′″ο―
77′(.′′s―CX Samtrfl・gror″s―ex .。 ..".
Manga virvclbaggsarter uppvisar ett ganska utpraglat val av vattcntyp, aven om ёverlapp―
ningar menan arterna naturligtvis fё rckomincr (SVenSSOn 1969).I SydSVCrige ar saledes α′′″ ″∫
karakぬrsart i oligotrofa,garna stora ttё ar,men
ocksa i langsamt llytandc aar incd rik kantvege―
tation. I brunvattenttёar Och torvgravar ersatts dcn av 727α″′″″S, i karr av′plarF″′
`s, S″わSrrJar′′∫ ellcr″ ′″″′′rs samt i smarre lugna backar Och diken mcd riklig vegetation av srrbsrr′ ar′rs. Sam―
existcnscn av de tvi diskuterade α′″ar″∫ och ρ
`ィ
′′
`7rι
′s,funna i ung.lika antal i Pirrillijar宙,ar myckctintressant,sarskilt med tanke pl arternas nastan identiska utsecndc och lika storlck. San―
ncrligcn vore dct spannande attlara kanna arter―
nas ekologi. inte nlinst larvcrnas icvnadssatt! I Finland patriffas ρ″′′ar″s i skogsgёlar tillsam―
mans ined andra arter,tex α′″α′″s oCh 722′″Zrr″s
(Rutanen 1976).
Slutord
Jag vill starkt framhana att denna upptackt av
ρrrr′αr″s sakerligen tt hade」 Orts Om artcn icke patraffats i Finland,eller om fyndet darifrin ei hade publiccrats. Slumpen villc att jag kom att studera′′′′′α″″s'narmastc slakting ёVcr ctt stort gcograflskt omradc. slumpcn villc vidare att ett 五kt jamぉ rclscmateHal av ρ″′′α′ιィs fanns till―
gangligt, Samt att dc patraffadc svenska exem―
plaren fanns i dct sist analyscrade provet,vilket var insanllat av prof.Per Brinck,varldens ledan‐
dc spccialist pa gyrinider!
Det“radiska mcd dctta fynd har alltsa varit att Cッ′′71′′S α′″αr′rs, Skandinavicns vanligaste och dessutom en mycket karaktaristisk art, har visat sig ha cn dubbclgangarc lingt bort ittarran.
Hade situationcn i stallct gant cn av vara salisyn_
tare och svararc artcr,dar gcnitalundersёkning var rutin,hadc sakcrligcn ett sadant fall klarats upp langt tidigarc an vad som nu blcv fanct.
Spccialister brukar snabbt sortcra bort′ ′″arfrs
just dif6r att den ar vanlig OCh ''typisk'' Ma―
handa inns dct parallcller till ρ″′′ar″s―取ndct frin andra skalbaggsfamijer eller insektsgrup―
per? Kanskc lё nar dct sig att lara kanna den ostsibiriska faunan och att genitalpreparera var‐
cnda kalttaril?
Ett stort tack riktas till prof.Per Brinck,som st,1lt sin enastiende gyrinidsamling och sina dagbёcker till rnitt f6rfogande samt inte nlinst fёr
hans aldrig sinandc cngagcmang vid diskussioner om dessa fantastiska insekter― den fria vatten―
ytans virtuoscr.Vidarc arjag ctt stort tack skyl‐
dig Stcffl Douwes for ren面 tning av flgurcrna, Ulla Holrnberg f6r ёversattning av rysk text samt intcndcnt Henrik W Wald6n fOr tillging till sanllingarna vid Naturhistoriska museet i Gёte―
borg.
Litteratur
Rutanen, l. 1976. A species of the genus Gyrinus L.
(Col. Gyrinidae) new to Europe.
- Ann. Ent.
Fenn. 42, 103- 104.
Svensson. B. 1969. The distribution and habitat spe- cialization of the genus Gyrinus (Col. Gyrinidae) in Blekinge, southern Sweden. - Opusc. Ent. 34:
221-242.
Zaitsev, F. A. 1907. Uebersicht der Palharktischen Vertreter der Gattung Gyrinus (Linn.) Reg. (Co- leoptera, Gyrinidae). - Revue Russe d'Ent. 1907
No 4, (1908), 238-244.
- 19'72. Fauna of the U.S.S.R. Coleoptera IV.
370- 383.
