ftir till fjffrilfauna. II

Bidrag till kinnedomen om Goteka Sand6ne fjffrilfauna. II

Horieme aemulata Hb. (Lep. Geom.), nv art ftir Norden De nordiska Horieme-arterna

Av BR0R HaNsoN

I nriu uppsals ,Gotska Sandiins fjlrilfauna Ir i dentra tidskrifts Arging 83.

omtalar j:rg pi sid. r30 fyndet den 20/7 ¹⁹⁶⁰ av en fiir Sverige ny Horisnre-

art. dir ej iin[u artbestimd. Senare har faststellts, att exemplaret tillhiir arterr Hori.snre uemulakr Hb. Denna art ir enligt Staudinger kiind frin

Pyreneerna. Schs'eiz, Osterrike, 'l'yrolen, Ungern, Steiermark, Kiirnten, Kar' patenra, Ural. Lan'eu skall lela pA Clematis vitalba. Att ddma av rttbred- rringen torde det riira sig om en bergsart.

Om nimnda exemplat lar enstaka och lillfelligt hamnat pA tin, ^mAste

det anses anmiirkningsvirt att si kunnat ske med hd,nsyn till Golsk Sartd- tins isolerade liige. .\rten ir ocksi tiimligen lilen och vek och gtir ej intrl'ck

av att rara limpad f6r lAngflykt. Niir det gdller inseklers stiirre eller mindre l'iirmiga alt med vindens hjiilp sprida sig till tiar ftiretrfrder enrellertid olika ldrfattare alseviirt olika stAndpunkter. Se t.ex. uppsatsenta i Enlotnologisk

'fidskrift _{av Einar Wir6n, samt av} \iels L. \\'olff i Iintomologiske lledde- lclser ^<rm Horisnrc corticeta'I'r. Dell sistnemlrdil arten har ju _under senare

ir hasligt spritt sig Oyer mellersta Europa och ir nu iiven funnen i Danmark.

\Yolff t6rstiker fdrklara artens hlstiga spridning ured hiinvislring till ^pas- siv och/eller aktiv spridning genom luftrummet. Hur stor roll den passivl spridniugen med viudens hjAlp spelat frin fall till fall kan vil aldrig kltr- liggas. Utan atl ta stiillning i denna frAga Ialler det sig emellertid naturligt atl undra, om kanske iiven andrl faktorer kan ha medverkat i fallet ured corticate. .{rten lever enligt litteraturetr pi Clenratis vitalba. Ovriga arter av slektet leva samtliga pi Cleinatis. trlen ftir nigra av vira arter finns dess-

utom uppgifter om andra ranunkel-viixter som udringskilla ftir larverna.

Sfl lever t.ex. tl. ^aquuta pi Anemone pratensis, A. pulsirtilla och A. ranuncu- loides, 11. lers(.ro lever pA Anemone och Ranunculus och H. oitalbuttt pir Anemone pratensis. Det fiirefaller dtirfiir ej osannolikt, alt (eu population avl H. corticatu kan ha iivergett frin enbart Clematis till lven nigon vida vanli6;are och mera spridd vdxt av familj Ranunculaceae. Den av lVolff frAn llenhofer hdmtade uppgiften onr fyndet av H. corticeta pfl en lokal diir Clematis vitalba ej finns ^{oindenfor mindst} 5 km. afstand' skulle pi detta s6tt ocksri kunna fiirklaras.

fnlomol. Ts. .i.r.84. Ir.3 l, ^,963

[216

BIDRAG TILL (.{NNEDo}IEN OM coTsxA sANDdNs FJIRILFAUNA. II ²¹⁷

Fig.l. Horismc acmulqta Hb., 6\'erst I ^{frln Gotska SaDd6n,}

dirunder j frAn Zermatt.

Ett ivrigt stikande sonrnraren 1961 pe Gotska Sand0n gav mig inga {lera exemplar av Horisme acmuluta (mdjligen beroende pl en nigot annan tid- punkt pA sesongen). Trots detta, och trots att arten synbarligen i tr{ellersta Europa ir en bergsart, sfl er ^jag benegen att [ro, atl den dr bofast pA iilr.

Att bergsarter pfl en breddgrad kunna dyka upp som lfiglandsdjur pi ^en

anuan ir ett kent faktum. .4,vgiirande fOr min 0verlygelse er emellertid.

Gotska Sand6ns. i iivrigt seregna insektfauna. Det ftirefaller mig d,irfdr ej osannolikl, nl.l H. ^qamulutu kan tilthtira den grupp ay insekter frin ^post-

glacial v[rmetid, som gjort Gotska Sandtin sA beriimd bland entomologer.

Ett villkor for detta rir emellertid, atl den dir lever pi niLgon anDan ranulkel- vdxt in ^Clematis. Hir kan t.ex. .{uemone pratensis eller Th:rlictruur tinkas komma i friga. Siirskilt fiiltsippan finns i slor myckenhet pA tin i strand-

b ^tet, medan Thalictmm vexer i skogsbryn och glenlor. I vilket fall som helst fiirtjAnar arten att ytterligare eftersokas pa 6n.

Horisme eemulate Hb. Ar relativt snarlik den i Sverige ya[ligaste Horis tc- arten Il. ^tersata Hb. Linjefiirloppet [r emellertid avvikaude, bland annat saknar yttre tvirlinjen i framvingen dubbelbukt i fillen M3-Cu2.

Beetiimningetabell f6r de nordieka Horisme-arterna;

l. Frarnvingar med ljust lengsstrAk langs med framkanlen

- Framvingar utan ljusare strAk bakom framkanten

2

3

Entomol.Is. .lry.8t. Il.3-t, ¹⁹⁶³

218 BROR H.{\So\

)

\, (7

Fig. 2. Genitalia a\,: till ^yiirsler llo sme remulate Hb. 9. Gr:nitalplatlan spoli€rlrd. Bursans kitinstj:irnor sl6rre och mdrkare iin hos 6lriga arter. I ^nritten H. acmuki llb. _d. Till

h6.ger H. oitulhet Srhiff. 9. ^Bursans kitinstjiirnor iiro I fig. endasl anlyddn. De t;icka

i verkligheten bursans viiggar helt.

2. I'ramlirgeDs lttre ^{tvirlinje med en} utskjutande duhbelbukt i nitten (i felten

ft3-Cul. Cul-Cu2).,lrten normalt med svartgre och brunaktig teckning H. uitalbata

- Yttre tvirrlinje utan utskjulande dubbelbukt. Arten normalt ljus med gulbrun

teckning H. aquata

3. !-ramvingarnas yttre tyirlinje vinklad lid }ll, diirifrin ritl ribban ^1\I3 riktad baket-utet eller rakt ^bakAt och ne8ot niirmande sig ringens utk{rnt. Efter en ut- skjutande bige eller dubbelbukt fdrlSpande bakdt-init parallellt med utkanten H. letsala

- Framfingarnas l'ttre ^{t{erlinje endast} vid III trdlitit vinklad. Pi sin h6jd en

stag buklning vid ll3 men utan dubbelbukt ... ¹ l. Ytlre tvirlinjen triffar framYingens bakkant i ^niistan rat Iinkel. Mittfilt ej ay- smalnande mot bakkantcn, nlistan jemnblett. lrag[nje med vit, bagformad ut- vidgning flanrfiir bakhiirnct. Tvirlinjer ej sv:irtade ... ^{H. eern late} - ^{Yttre tvirlinje sIart, trefftr} framvingens bakkanl i starkt sned yinkel. Iuittfiltet

smalast vid bakkanten. Vaglinjen saLnar \.it bAgtlick .. -. . - -. .. H- cotticele GenitalkaraktArerna ge iven goda miijligheter att skilja de nordiska Horisme-arterna At. Fdr hanarla. uton fiir H. ^qentulatq finns utmirkta ^be- skrivningar och bilder hos \\'olff. Jag avbildar diirftir hiir endast organet av nemulcln-hanen samt av de nordiska arternas honor. Sarrutliga arter ha som gemensamt kiinnetecken alt bursans viiggar inviindigt iro helt klidda med ^, ki linstjiirnor ^o. .\v dessa har i allmdnhet endast ett fatal utritats.

lrnlomoi. Ts. ,lro.6l. ,r. i t, ,963

A

,-\

'/

BIDRAG TILL I-iNNED0}TEN oM GoTS(A sANDtiNs T.J1RII-FAU5*.{. n ²¹⁹

\

\ 7

I

+

1

-l

l'ig. 3. Till viinster genilalier ar lrorisme corticata Tr. ?. I ^mitten H. aquata Hb. 9. Till

h6ger Ir. ,crsdra Hb. ?. ^Bursans liggsr hos samlliga av dessa arler helt kledda med kitin- sljernor. Dessa ha har endast anltlls.

H. eemulule Hb. d. Costa rned ett kort, trubbitat. kiilat utskott. Sacculrrs endar i ett lingt, nigot btijt. trubbigt utskott. \ralvler nfliiot tvaira i baklndan ungefer som hos H. oitelbete. Aedeagus med en svlgt kitiniserad lorn i bakersta delen.

- Understikt malerial 1 exemplar.

H. aenTulete Hb. 9. Ductus niistan rak, lingstrickt. utan tydligt, kilini-

serat arrtruur, med tyi niistan raka, parallella, ungefiir lika linga, taggftir- sedda kiti[lister. Frimre _lirrre) delen av ductus svagt rrtvidgad nen ulal avgrilrsning och ej sA nrycket att nigon egentlig cervix uppstir. Bursans

,stjernor, 6ro hos denrra art sltirre, rDiirkare och glesare stiillda in ^hos

de iivriga hir behandlade. - Understikt material 2 exenrplar.

H. oitolbol{t Schifl 9. Ducius }'ttre ^del utbildad till ett starkt kitiniserat.

bakit viil avgrensat antrum. f)en d[rpi fdljande. nrjuka delen med en karrrk- teristisk slinga. Denna fortsetter i en lengstrackt, bukig cervix f6rsedd ^med en tai:igberande list och en andra dylik uppltist i ett par oregelbundna tag-

giiia stycken. \-id ingingen till den mot cervix vinkelsliillda bursan sitta nrigra solitiira, svagare kiliniserade taggar.

- Undersiikt material ² esemplar.

LI. tctsete Hb. 9. Organet nr-r-.cket snarlikt det hos lrit(lb(r.r, men anlrun l[n;.1re, mera jemDbrett. Cervix saknar solitera taggar vid tivergingen till

bursirrr. Dessa ersettas nred oregeltundna plattor. -- Ulrdersiikt material 2 exeurplar.

H. equate Hb. 9. Ductus saknar autrun. Den har endast en kitiniserad.

tatigbeyiipnad list. Ductus 0verSAr pltttsligt i en starkt uppsvdlld cervix.

som skiljs frfln bursan endasl genom en svag Atsntirnin{i. I grAnszonen fin- nas nigra ihiliga, slrullika kilintaggar och oregelbundna plattor.

- ^I-lnder-

siikt nraterial 2 exemplar,

Itrlomoi. fs. .1rr.81. lI.3 ^1, 1963

)

\. 1- _-\\

,L

\

220 BROR HANSON

H. corticutrt 'l'r. _{9. Ductus kort,} inda frin basen starkt f idgande. Fttrsta tredjedelen svrgt vinkelstilld och nrigot starkare kitiniserad ^(antrum). En lflngstrickl. kriikt. taggbeyepnad kitinlist finnes. Den frin ductus ej avgriin- sade cervix iilergir genom en mycket vid hals i bursan. I denna hals en del kitinstjernor av anr)at utseende in bursans.

- Understikt nraterial 2 exemplar.

Summarv

.l moth caught by the author in the island of Gotska Sand6n 20/7 1960 has turned out to belong to the species Horistue aemulata Hb. This species \yas not earlier found in the Scandinavian counlries.

The author is of the opinion, that the caught specimen belongs to a ^population of the species living in the Gotska Sand6n. From this island lhere are earlier knol'n

some insects belonging to a group that may be a relict of a fauna from the rrarmer epoch following the last glacial period. If lhal ^tre true, the lan'a nrust haye found another foodplant than its usual one, riz. Clematis yitalba, probabl)' _-{nemone

pratensis.

The article also gives a ke)' to the Scandinavian species belonging to the genus Ho.isme, and a description of the female genitalia of the species. The male ^geni- talia have earlier been pictured and described by Niels \Yolff.

Litteratur

HaNsoN, B.: Bidrag lill kiinnedomen om Golska Sanddns fjarilfauna. I. Enl. Tidskr. &l

1962, p. 123-13r.

JAlassoli,.{.: Die Insekten- ll}-riopoden- und Isopoden-fauna der Gotska Sand6n. Orebro 1925. 182 pp.

- Till frigan om Gotska Sanddns saregna inseklfauna och diirned sammanhengande problem. Enl. Tidskr. 47 1926, p. 209-216.

- Supplement till Die Insekten- y)'riopoden- und Isopoden-fauna der Gotska Sand6n.

Ent. Tidskr. 56 1935, p. 52 J7.

- ^{Fjiirde resan lill} Golska Sand6n. I. Ent. Tidskr. 71 1950, p. 199-220.

- ^{Fjirde resan till} Gotske Sanddn. II. Ent. Tidskr. 83 1962, p. 237-211.

llJdBERc, E.: Om en s]'d- och mellaneuropeisk relikt insektfauna pe Gotland och Oland jamte _en del allmiinnare insektgeografiske spdrsmll. Ent. Tidskr. iB 1912. p. 176 207.

lyIRI:n_. E.: Bidrag till kennedom om Gollands och Olands Coleoplerfauna och dess in- vandring. I. Enl. Tidskr.83 1962. p. 116--152.

- ^{Bidrag till kiinnedom om Gollands och} Olands coleoplerfauna och dess invandring. II.

Ent. Tidskr. 8{ 196:1. p- 73-79.

'tYoLFF, N. L.i Hotisme co.aicato Tr. (Lepid. Geom.) fundet i l)anmark. Ent. \Ieddelelser

3l 196r. p. 21 26

Ehtomol. Ts. Aro.8l. ll.3-t, ¹⁹⁶³