1 NULÄGESBESKRIVNING AUGUSTI 2020
Hållbar användning av mark och vatten – ekologiska effekter och planeringsalternativ
Forskare: Marie Stenseke (GU), Andreas Skriver Hansen (GU), Sandra Wall-Reinius (MiUn), Rosemarie Ankre (MiUn), Erik Andersson (SU), Sara Borgström (KTH) + doktorander
Forskningstemats övergripande syften är att analysera ekologiska effekter, individers beteenden i relation till dessa, samt aktörers möjligheter att inom plantering och förvaltning hantera ekologisk miljöpåverkan från sport och friluftsliv. Sveriges geografi innebär stora nationella variationer i naturtyper, nyttjande för sport och friluftsliv och klimatförändringseffekter. Därför har vi inom detta tema avgränsat oss till tre regioner, fjällmiljöerna i Jämtland, kustmiljöerna i Göteborgsregionen samt peri-urbana miljöer i Stockholmsregionen.
Mark- och vattenanvändning är grunden för sport- och friluftsliv i både tätbefolkade och mer glest befolkade områden. De naturmiljöer som finns i Sverige idag är sedan århundraden utvecklade genom mänskligt nyttjande som är en interaktion mellan sociala och ekologiska processer. Detta nyttjande ändras ständigt, liksom ekologin, t.ex. uppstår nya behov, ekonomin förändras, kretslopp, klimat och artsammansättningar ändras. Numera är människan ofta den starkaste drivkraften i förändringar och många miljöer ändras snabbt, vilket i sin tur påverkar det sport- och friluftsliv som kan bedrivas. Det finns ett stort behov av att på djupet förstå dessa förändringar, dess sociala drivkrafter och dess ekologiska effekter, så att man utifrån denna kunskap kan ta bättre beslut i planering och förvaltning av landskapet. Det behövs ett
helhetsperspektiv där sport- och friluftsliv är en del av nyttjandet av ett landskap och därmed behöver förstås i relation till andra intressen och behov samt den ekologiska kapaciteten.
Sport- och friluftslivet har en viktig roll inom svensk, fysisk planering på övergripande nivå, och inkluderas ofta på samma sätt och nivå som andra mark- och vattenanvändningsintressen i kommunernas översiktsplanering, där sport- och friluftslivet länkas till strategier för ökad
folkhälsa, naturförståelse och ekonomisk utveckling. Särskilt allemansrätten framhävs som viktigt att bevara och respektera, men ställer också stora krav på planeringen av det aktiva sport- och friluftslivet, speciellt i områden var mycket folk vistas och i områden med sårbara miljöer.
I de nordiska länderna ökar och förändras nyttjandet av naturen för sport- och friluftsliv snabbt.
Vissa platser blir snabbt populära, vilket resulterar i trängsel, miljöpåverkan, kostsamma
räddningsaktioner och belastad infrastruktur. På andra platser ökar/förändras nyttjandet gradvis.
Nya aktiviteter (t.ex. fler vandringsleder, adrenalinsporter, kajak/SUB i skärgården) kommer till och ofta finns det liten kapacitet att anpassa planering och skötsel till dessa. De ekologiska
effekterna beror på hur mycket, och hur intensivt sport- och friluftslivsnyttjandet är, hur nyttjarna beter sig, samt landskapets ekologiska kapacitet. Det är en utmaning att effektivt planera för snabbt växande och mera komplexa aktiviteter eftersom eventuella omställningar tar tid, inte
2 minst när man ska minimera miljöeffekterna. Nya ramar och villkor för sport- och friluftslivet måste därför skapas, vilket kräver nya sätt att tänka inom planering och förvaltning.
Olika planeringsutmaningar finns i fjäll- kust- och peri-urbana områden.
• I fjällområden finns det ett stort fokus på klimatförändringar och hur dessa kommer påverka utvecklingen av sport- och friluftslivet. Flera olika markanvändare har intressen i landskapet, t.ex. lokalbefolkning (vardagsliv, företagande mm samt friluftsliv), jakt och fiske, skogsindustri, besökare och fritidshusägare, samer (kultur och rennäring), naturvård och naturskyddsområden, kulturhistoriska lämningar, energiproduktion med flera. Utöver detta ska riksintressen och olika mål inkluderas i planering och förvaltning på lokal och regional nivå. Ytterligare utmaningar som behöver hanteras är, t.ex. motoriserat friluftsliv, vindkraftsetableringar, samverkan eller konflikter mellan olika aktörer. (se även bilaga 1)
• I marina områden pågår en diskussion om nya behov från olika typer av
paddlingsaktiviteter, samtidigt som mer traditionella diskussioner om marinor och strandskydd alltjämt är på agendan. (se även bilaga 2)
• I peri-urbana områden diskuteras trängsel (slitage och konflikter), parkifiering,
aktörssamverkan och tillgänglighet i en tid med förtätningsideal inom stadsplaneringen och då stadsbornas rekreationsbehov alltmer måste tillgodoses i det omgivande
landskapet. Liksom i fjällandskapet finns många olika aktörer/intressen, t.ex. jord- och skogsbruk, handel/logistik, boende, infrastruktur, energiförsörjning och behovet av samverkan mellan många olika aktörer är därför stort. (se även bilaga 3)
För de flesta miljöer kan det samtidig konstateras att problem med nedskräpning, buller och NIMBY (”not-in-my backyard”) effekter fortfarande existerar och behöver uppmärksammas.
Nya trender inom sport- och friluftslivet medför utmaningar som exempelvis att ökande antal husbilar, ovana friluftsutövare och nya krav på service, som medför annorlunda tryck och slitage på naturen. Som respons på detta finns det förslag om att jobba mer aktivt med zoneringsinitiativ inom planeringen och förvaltningen av landets naturområden och att öka kapaciteten för
information till, och utbildning av, sport- och friluftslivsutövare, speciellt vad gäller Allemansrätten.
En alltmer relevant aspekt att studera är hur ny teknologi påverkar sport- och friluftslivet och beteende i naturen, samt kan vara ett redskap till att öka kunskapen om sport- och friluftslivets alla delar. Dels öppnar ny teknologi upp för nya sätt att hitta till och vistas i naturen, och dels kan den vara ett sätt att studera nyttjandet av naturen för sport- och friluftsliv. Geocaching, Pokémon Go samt användning av drönare är exempel på denna utveckling. Ett annat exempel är
Naturkartan, som är en nedladdningspar app för delning av användarnas egna naturupplevelser och information om naturen. Konceptet är intressant eftersom det ger inblick i vilka
naturupplevelser som anses vara positiva och givande, samt öppnar för att folk besöka nya genom att följa andras tips. Inom temat kommer potentialen i att använda Naturkartans teknik för att få mera kunskap om naturpreferenser och upplevelser, samt att samla in användarstatistik i syfte att analysera besökstryck i populära naturområden.
3 Översikt av kunskapsbehov identifierade av temats forskare:
(Denna översikt är inte uttömmande och alla listade behov kommer inte att kunna tillgodoses inom temats eller programmets forskning)
EKOLOGI
Hur är landskapets ekologi relaterat till olika aktiviteter inom sport- och friluftsliv?
Hur ser olika aktiviteters ”rekreativa landskap” ut och vilken ekologisk profil krävs/förväntas?
Hur kan mismatch mellan ekologisk profil för behov i relation till tillgång i ett rekreativt landskap studeras?
Vilken ekologi gynnas av aktiviteten? (t.ex. kan måttligt slitage gynna vissa växter)
Hur påverkas ekologin i bred bemärkelse av aktiviteten, t.ex. även faciliteter, transport och utrustning?
Hur kan direkta och indirekta, negativa ekologiska effekter förebyggas och minskas?
Hur påverkar miljöförändringar aktiviteterna, t.ex. säsongsförändringar som gör att nya aktiviteter görs, på nya sätt och nya platser (värmebölja + pandemi = högt tryck på strand/kustmiljöer)
PLANERING och FÖRVALTNING
Hur hanteras frågor om hållbart sport- och friluftsliv i policy, fysisk planering och praktisk förvaltning?
Hur kan sport-och friluftsliv bättre integreras i regional och kommunövergripande planering?
Hur kan ekologisk/miljömässig hållbarhet uppnås i olika miljöer genom olika planerings- och förvaltningsstrategier?
Hur kan alltmer komplexa och snabbt växande frilufts-och sportaktiviteter hanteras? (Förändringar och ökad efterfrågan på friluftsliv, sport och turism (inkl. fritidshus, tävlingar och evenemang) med
spridning i tid och rum, utvecklad utrustning, motorisering mm. Förändringarna ökar trycket på landskapet, men också behovet av kunskap om och hos användarna.)
Vad behövs inom planering och förvaltning för att hantera kombinerade förändringar som t.ex. ökat tryck/ökad användning av inhemska rekreationslandskap samtidigt som det är årstidsförändringar, klimat- och miljöförändringar?
Hur kan landskapsperspektiv och helhetssyn bättre integreras i planering och förvaltning av sport-och friluftslivet i relation till andra markanvändningar? Hur kan man skapa en överblick och identifiera alternativa lösningar som tar hänsyn till helheten?
Hur kan man arbeta proaktivt för att minska negativa miljöeffekter utan att minska på upplevelseskvaliteten?
Vilka möjligheter finns det i olika typer av zoneringsstrategier?
Hur påverkar förtätningen av städerna nyttjandet av det peri-urbana landskapet för sport- och friluftsliv?
Hur kan förvaltning för hållbart sport- och friluftsliv stödja långsiktig inkludering, brett deltagande och medborgarforskning? Hur kan ny teknologi, t.ex. mobilappar, stödja detta?
Hur kan Allemansrätten relateras till nya policys och målformuleringar, t.ex. de globala hållbarhetsmålen?
Relevant litteratur utifrån regionerna och deltagande forskare:
Andersson, E., Enqvist, J., & Tengö, M. (2017). Stewardship in urban landscapes. The Science and Practice of Landscape Stewardship, pp 222–238.
Andersson, E., Langemeyer, J., Borgström, S., McPhearson, T., Haase, D., Kronenberg, J., … Baró, F.
(2019). Enabling Green and Blue Infrastructure to Improve Contributions to Human Well-Being and Equity in Urban Systems. BioScience, 69(7), 566–574.
Ankre, R. terrängfordons påverkan på friluftsliv http://miun.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1355136&dswid=-4481
4 Borgström, S., Cousins, S. A. O., & Lindborg, R. (2011). Outside The Boundary – Land Use Changes In
The Surroundings Of Urban Nature Reserves. Applied Geography, 32(2), 350–359.
Buijs, A. E., Mattijssen, T. J., Van der Jagt, A. P., Ambrose-Oji, B., Andersson, E., Elands, B. H., & Steen Møller, M. (2016). Active citizenship for urban green infrastructure: fostering the diversity and dynamics of citizen contributions through mosaic governance. Current Opinion in Environmental Sustainability, 22(January), 1–6.
Elands, B. H. M., Vierikko, K., Andersson, E., Fischer, L. K., Gonçalves, P., Haase, D., … Wiersum, K.
F. (2019, April 1). Biocultural diversity: A novel concept to assess human-nature interrelations, nature conservation and stewardship in cities. Urban Forestry and Urban Greening, Vol. 40, pp. 29–34.
Fredman, P., Wolf-Watz, D., Sandell. K. Wall-Reinius, S., Lexhagen, M. Lundberg, C. & Ankre, R. (2016).
Dagens miljömål och framtidens fjällupplevelser – iakttagelser av aktivitetsmönster, landskapsrelationer och kommunikationsformer. Etour Report 2016:3, Etour, Östersund.
Hedblom, M., Andersson, E., & Borgström, S. (2017). Flexible land-use and undefined governance: From threats to potentials in peri-urban landscape planning. Land Use Policy, 63, 523–527.
Godtman Kling, K. (2018). Översiktlig analys av aktiviteter i det föreslagna nationalparksområdet.
Mittuniversitetet och Länsstyrelsen Jämtlands län.
Godtman Kling, K., Dahlberg, A. & Wall-Reinius, S. (2019). Negotiating Improved Multifunctional Landscape Use: Trails as Facilitators for Collaboration Among Stakeholders. Sustainability, 11(13), 3511; https://doi.org/10.3390/su11133511
Sandell, K. (2016). Naturturism och friluftsliv I fjällen – landskapsrelationer I förändring? ETOUR Rapport 2016:4.
Hansen, A. S. (2015). Monitoring and Managing Outdoor Recreation in Coastal And Marine Areas-What Do We Know And What Do We Need To Know? Working papers in Human Geography. Göteborgs universitet.
Hansen, A. S. (2016). Outdoor recreation monitoring in coastal and marine areas – an overview of Nordic experiences and knowledge. Geografisk Tidsskrift - Danish Journal of Geography , 116(2), 110–122.
Hansen, A. S. (2016). Testing visitor produced pictures as a management strategy to study visitor experience qualities – A Swedish marine case study. Journal of Outdoor Recreation and Tourism, 14(June 2016), 52–64.
Ramböll. (2020). Kartläggning och analys av friluftslivet i kustzonen [Mapping and analysis of outdoor activities in the coastal zone].
Stenseke, M., & Hansen, A. S. (2014). From rhetoric to knowledge based actions - Challenges for outdoor recreation management in Sweden. Journal of Outdoor Recreation and Tourism, 7–8(December 2014), 26–34.
Stenseke, M. (2018). Connecting ‘relational values’ and relational landscape approaches. Current Opinion in Environmental Sustainability, 35, 82–88.
Wall-Reinius, S., Fredman, P., Dahlberg, A., Svensson, S., Sörlin, S. & Godtman Kling, K. (2018). Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen. Rapport 6820, Naturvårdsverket, Bromma.
Wall-Reinius, S., Ankre. R. Dahlberg, A, Bodén, B. & Laven, D. (2016). Intressemotsättningar och utmaningar i multifunktionella landskap: studier kring buller, vindkraft och naturskydd I Jämtlandsfjällen. Slutrapport från projektet Bortom konflikter i fjällen. Report 2016:7, ETOUR, Mittuniversitetet, Östersund.
Wolf Watz, D. (2019). Vålådalen – Sylarna – Helags. En analys av situationen i det tänkta nationalparksområdet. Länsstyrelsen Jämtlands län. Rapport 2019- 31.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.11a2cbf716d6c8f9f7410004/1571033467238/NPP;%20Sl utrapport,%20september%202019.pdf
Wolf Watz, D. & Beery, T. (2018). Upplevelser och effekter av fjällbaserade evenemang – En studie av Fjällräven Classic Sweden och dess deltagare. ETOUR Rapport 2018:2.
5 BILAGA 1:
Utmaningar i fjällandskapet i Jämtland samt några identifierade kunskapsluckor
• Många olika aktörer och oklart styrningsläge, ökat tryck/ökad användning av
fjällandskapet samtidigt som det är årstidsförändringar, klimat- och miljöförändringar.
Vilken inverkan har klimatförändringarna på sport och friluftsliv? Hur ska hållbar utveckling uppnås i förhållande till friluftsliv och sport?
• Förändringar och ökad efterfrågan på friluftsliv, sport och turism (inkl. fritidshus,
tävlingar och evenemang) med spridning i tid och rum, utvecklad utrustning, motorisering mm. Förändringarna ökar trycket på landskapet, men också behovet av kunskap hos användarna. Hur ska alltmer komplexa frilufts-och sportaktiviteter hanteras?
• Intressekonflikter samt förändringar i beteende kan förstöra viktiga socio-ekologiska värden. Hur identifiera (negativa) beteenden hos olika användare inom friluftsliv och sport i Jämtlandsfjällen påverkas och även kunna påverka/ändra dessa beteenden? Här är förbättrad kunskap och information om allemansrätten och natur också av intresse; hur och med vilka medel?
• Några utmaningar som har uppmärksammats är mark- och vegetationsskador, erosion, nedskräpning, buller, störningar på djurliv, störningar på renskötsel, konstsnötillverkning, smältvatten med sediment med igenslamning av Åresjön och därmed försämrad
vattenkvalitet och fiskbestånd. Dessa utmaningar är i kontrast till hållbar ekologisk utveckling.
• Att upprätthålla betespräglat fjällandskap är centralt för den biologiska mångfalden och det är därför angeläget att analysera påverkan från sport och friluftsliv vad gäller förutsättningar för ett hållbart renbete i fjällområdet (se miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö och dess preciseringar).
• Beaktande av friluftsliv och sport i fysisk planering, planering för friluftsliv och sport, övergripande friluftslivplanering etc. där systemtanken saknas. Hur kan trender inom friluftsliv hanteras långsiktigt? Förvaltningsnivå – metoder och ingångar till förvaltning i naturområden; hur arbeta proaktivt för att minska effekter?
• Avsaknad av landskapsperspektiv och helhetssyn; det saknas kunskap om långsiktiga ekologiska effekter och utifrån landskapsperspektiv. Det är sk. ”stuprör”/sektoriserat i planering och förvaltning där miljökvalitetsmål, friluftslivsmål och riksintressen ska ingå med ett helhetsperspektiv på markanvändning där det behöver lyftas hur olika mål och näringar går att kombinera (eller inte). Hur ska det skapas en överblick men också hitta lösningar på helheten?
o Ett exempel är att Åre kommun inte har helhetsbilden över effekter; hur ser påverkan ut (direkt och indirekt) och vilka är konsekvenserna? I Åres fördjupade översiktsplan: "hur hanterar vi kumulativa (successivt adderade) effekter av exploateringar?" Vilken strategi finns för framtiden för att förstå mer kring helheten och inte bara enskilda aktiviteter/arrangemang/projekt/initiativ? Hur kommer dessa frågor med i samhällsplaneringen/översiktsplaneringen?
6 BILAGA 2
Utmaningar och behov identifierade vid workshopar i Göteborg/Västra Götaland, maj 2020 Sammanställning av huvudsakliga utmaningar och behov identifierade vid två workshopar med 1) regionala friluftsgruppen och 2) kommunala planerare i Västra Götaland 11 resp 12 maj 2020. Syftet med båda workshoparna var få insikt i vad aktörerna anser vara viktiga utmaningar i lokalt och regionalt perspektiv när det gäller det sport- och friluftsliv, med särskilt fokus på miljöfrågor och hållbara lösningar.
Vid workshoparna deltog sammanlagt 24 personer, förutom Tema-3 forskarna.
1) Närmiljö och förtätning, platsproblem i urbana områden 2) Snabbt växande aktiviteter
3) Marina utmaningar (paddling, marinor, strandskydd) 4) Nedskräpning och NIMBY
5) Att jobba mera aktivt med zonering
6) Nya trender (husbilar, ovana friluftsutövare, nya krav på service) 7) Annorlunda tryck och slitage på natur
8) Buller
9) Behov av information/utbildning för alla åldrar kring allemansrätten, 10) Regler och rekommendationer för uppförande i naturen
7 BILAGA 3
Utmaningar i det peri-urbana landskapet i Stockholmsregionen identifierade utifrån tidigare forskning om grön infrastruktur och landskapsförvaltning i regionen.
Stockholmsregionen urbaniseras snabbt genom bade förtätning av redan bebyggd mark och exploatering av tidigare obebyggd mark. Det peri-urbana landskapet (som ligger nära staden, men har en lägre andel bebyggd mark), påverkas av denna urbanisering. För det första förflyttas den allt längre bort från stadens kärnområden, för det andra sker exploatering i dessa områden (t.ex.
för logistik, handel) och för det tredje leder det till förflyttningar av behov för sport-och friluftsliv när närområden minskar, försvinner eller upplevs som överutnyttjade och människor söker sig längre bort från staden för att utöva sina aktiviteter. Samtidigt finns andra intressen i det peri- urbana landskapet, som t.ex. jord- och skogsbruk, turism, natur- och kulturvård, infrastruktur (transport, logistik, energi), näringsliv och boende. Stockholmsregionen utgörs av 26 kommuner som delar landskap men självständigt planerar sin markanvändning och med olika politiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Samordning mellan kommunerna och även mellan den mångfald av aktörer som finns i det peri-urbana landskapet är avgörande för planering och förvaltning av dess långsiktiga hållbarhet.
• Ökad sårbarhet av den gröna infrastrukturen då denna minskar och fragmenteras.
• Trängsel, slitage och nedskräpning i populära delar av landskapet, vilka kan uppstå snabbt, samt otillräcklig kapacitet att hantera detta i förvaltningen. (t.ex. vid populära badplatser denna sommar)
• Konflikter mellan olika aktörer och intressen, och mellan aktiviteter
• Oklarheter kring vilken lagstiftning som gäller i stadsnära landskap – bade för planering och förvaltning. Oklara roller mellan olika aktörer, även inom offentlig sektor.
• Populära event som leder till stort tryck vid enskilda tillfällen.
• Balansgång mellan hög tillgänglighet för alla och en del upplevelsevärden.
• Kommunal samordning mellan grannkommuner som delar grönstruktur och aktörer.
