Enhet sportot och fr imärket Av E rnst G rap e.
I mitt en av förra ärhundradet infördes inom postv äsendet et t nytt system v id best ämmandet av den av gift , som skall upp t as för brev s befordran med posten. Systemet , som v anligen benämn s enhetsportot, t illämpas fort farande icke blott inom de skilda ländernas postverk utan även i den internationella postutväxlingen . Världspostföreningen, som stiftades 1874 och som omfattar all a postverk i v ärlden, gick nämligen omedelbart in för enhet sport ot.
D ess bety delse kan inte översk attas och den är fort farande lik a stor den dag som är. N ågon änd ring k an icke t änk as.
Enhetsportot innebär, att et t b rev beford ras mot samma porto obe- roende av befordri ngsvägens längd. D et låter så enkelt men har dock få motsvarigheter p å and ra områden och när det in fördes v ar meningarna delade. D et bör dock sägas här, at t det v ar den ekonomiska risken, som vällade mot ständet . Enhetsportots fördelar för bade al lmänhete n och postverket kunde icke förnek as.
Förut beräknades brevportot eft er beford ringsvägens längd och det föreföll ju som det enda rikt iga. I Sverige gjorde R ådet redan 1636 det utt alandet, att " postlönen skall icke stegras för högt och icke lika för brev , som skola studsa på 10 eller 20 mil, som om det d rages 50 eller 60 mil". D enna p rincip t ill ämpades i alla länders postverk änd a t ills enhetsportot in fördes i mitten av 1800-t alet .
D et fanns ingen anledning göra invändning häremot . Vilket fort - sk affningsmedel man än använ der vid resa, blir biljetterna dyrare ju längre man reser. D etsamma gäller t axa för v arusändning. H är kan dock i förbigående erinr as om att vi i Sverige har enhetsporto även för p aket . Ett vid p ostanstalt i Stockholm inlämn at t . ex. 10-k ilospaket drar samma av gift , oberoende av om det är ad resserat till U ppsala eller H aparanda. K an annat t rafik föret ag up pvisa något liknande?
Ett efter avständet beräknat brevport o medförde stora olägen heter.
Visserl igen hade man avständsgrupper t. ex. högst 5 mil, över 5- 10 mil osv ., men det v ar dock svårt för korrespondenterna att håll a reda på av gifterna, eftersom de blev olik a på v arje ort . I Sverige fanns v id tiden för enhetsportots införande omk ring 125 post anst alt er. D et er-
E .
\.
,
•;: ... -
...\'
...
-
_,_........ .-toe +
-·
....
·-
oa.- , a, aa .a.ow .",," _a s o "+' - " g"g.-
==·
" . a s« -+"; --· -
..«;:;;:...::;:::'.;.a_, ..
a +" a. . i±;z. i s , a,",,a a w +wr»
n. r an«a@ a«.
- . --" { A s
" , 1. o
' I
\
Bild 1. 1830 års p ostt ax a f ör K a rlstad . I Postm useum .
ford rades därför lika många b rev taxor. N är en ny post anstalt inrätta- des, blev det således nödv ändigt att upp rätta en taxa för denna och att genom sk rivelser underrätt a alla förutv arande postanstalt er om v ilken avgift de skulle up pta för brev t ill den nya.
N är riksdagen ändrade brev avgiften - v ilket hände några gånger under de 200 åren - måste nya t axor ut arbet as. Anläggning av nya v ägar kunde även inverka. Att det ta medförde bety dande arbete kan man se t . ex. av en sk rivelse, där en person k lagar över att han icke fått någon ersättning för att han ägnat ett och et t halvt å r t ill ut arbe- t ande av 1747 års t axa.
D essa svårigheter, and ra att fört iga, slapp man medelst införandet av enhetsport o. D ett a användes första gången i England, där det t ill- lämpades fr ån 1840. U pp hovet kom fr ån en skrift om en en-penny- reform, som fr amlades av R ow land H ill.
D enne v ar ursp rungligen pedagog. H an hjälpte v id mycket unga år till vid en skola, som fadern in rätt at , och uppsatte senare tillsammans med en b roder en egen skola. I denn a tilli mpades moderna ideer: största möjliga självverksarnhet, studier p å egen hand och fy sisk utbildning.
D et k an erinras om att under åren 1830- 1846 fanns en " H illsk a skolan" i Barnängen i Stockholm.
R owland H ill korn dock snart in på andra banor och sin liv sgärning ägnade han ät postverket. Visserl igen mötte hans förslag om ett enhet s- porto p å en penny , gäll ande öv er hela riket , motstånd hos myndig- heterna, men sedan förslaget gått igenom och dess fördelar bliv it ty d- li ga, blev H ill en mycket populär p erson och mycket ärad. Bland annat blev han adlad, fick en n ationalbelöning och ålderspension.
H ills motivering för enhet sportot är fullt riktig. H an p åpekade, att ett b rev s behandling ä inlämnings- och ut delningspost anst alterna drar den största kostnaden och denna är densamma oberoen de av den v äg- längd b revet skall beford ras. K ostnaden för beford ringen är däremot relativt obetydlig, emedan v arje brev då icke behandlas ensk ilt för sig.
K ostnaden bör därför slås ut på alla de tusentals b rev , som beford ras med samma lägenhet .
Vid den tid H ill fr amt rädde v ar brevportot i England osedv anligt högt, " den högst a portotariff postv äsendets historia har att uppvisa".
D et har berätt ats om ett t illfälle, då en nära anhörig icke kunde under- r ätt as om ett dödsfall, emedan pengar icke fanns t ill b revport o. En undersökning v isade även, att en mycket stor p rocent , förmodligen större delen av de b rev, som sk revs i England, gick postverket förbi.
M an anlit ade forv agnar, järnv ägen osv.
En nedgäng f rän dett a höga port o ti ll en penny mäste givetvis til l att börj a med verka ogynnsamt på postverkets ekonomi. Så blev också fallet under åtsk illiga år, men sk riftv äxlingen v isade en stark stegring och ingen v ille överge enhet s portot. D et infördes i det ena landet efter det andra.
I Sv erige v idtogs reformen jämförelsev is sent . D et v ar fr ågans ekonomisk a sida, som föranledde, att av görandet fördröjdes. O ch dock v ar den ekonomiska risken här gansk a ringa. Avgifterna kunde n äp pe- ligen anses särskilt höga. I Sverige inför des ett rnedelporto, v ilket innebar, att portot sänktes på de längst a av stånden, men höjdes på de kort are av stånden. Endast en ringa p rocent av b reven t illhörde den senare k ategorin .
Första gången fr ågan om enhetsportot k om upp i Sverige så att säga off iciellt v ar i en motion i bondeståndet vid riksdagen 1847/ 48. Motio- n är v ar P eter Må rt ensson fr ån J önköpings län. H an föreslog, att port ot sk ulle sät tas först till 4
a
5 skilling banco för att eft er h an d som rörelsen ök ade sänk as tills man k om ned till 2 skilling. U tskottet ställde sig icke avv isande till själv a iden men saknade up pgifter om huru enhetsportot verkat i an dra länder. En minskning i postverkets in- komster v ar betänklig. U tskott ets ytt rande v ar därför avsty rkande och motionen avslogs.D et v ar första ronden, men fr ågan föll fr amåt. Mårt ensson återkom v id näst a riksdag, 1850/ 51. H an föreslog nu ett medelporto på 4 skilling ut an y tt erligare nedsättning och fr amhöll " den v ikt iga reformen att med st ämplat p apper k unna frankera brev" . Vid sistnämnda riksdag avgav s även t re and ra motioner i ämnet. Av dessa fört jänar att sär- skilt nämnas P er Murens i Gävle med " sak rika dat a och genom tänkt argument at ion" , som det heter i A ftonbladet . P ressen v isade fr ågan stor uppmärksamhet .
I Murens moti on liksom i de and ra föreslogs enhetsporto p a 4 sk illing.
Muren nämner även "b revmärken eft er engelsk model]" .
Samtliga motioner avsty rktes av utskotten (bevillnings- och ekono- mi-) naturligtv is av ekonomisk a skäl. D et föreslogs dock att stän derna skulle hos K. M aj :t begära utredn ing genom post sty relsen.
Frågan debatt erades grundligt i de fyra stånden. D ärunder fälldes ytt randen, som man näppeligen t rott sig kunn a få höra i denna för- samling för icke mer än 100 år sedan. Så ansåg en t alare hos ridder- sk apet och adeln det ov isst om ökad brevsk rivning mer bid rog till tidens förspillande eller t ill dess nytt iga anv ändande. Samme t alare n ämnde även om den ök ade förb rukningen av papper och bläck , p ennor och lack.
H är må även för k uriosit etens skull nämnas et t par and ra ytt randen, som gjordes i riksdagen under behandlingen av enhet sportofr ägan.
En t alare hade ty dligen fäst sig vid H ills utt alande om kost nadernas fördelning och hade försökt beräk na kostn aden för brevs t ransport.
R esult atet hade blivit " 384/ 1200-dels runstycken per lod och mil" . Genom att pek a på ländernas " geografisk a beskaff enhet " v isade en t alare, att v ad som p assade för v issa länder icke lämp ade sig för Sverige. Sveriges b redd v ar omk ring 50 mil och längden v ar 150 mil.
" England och I rland bild ar t illsammans en t riangel, som icke är liksidig
Bild 2. Rik sdagsm an Peter M årtensson .
men de 2 längre stå där icke i samma förhåll ande t ill den 3dje som längden av Sverige står till dess bredd.
F rankrike formerar nära nog en kv adrat eller åtminstone ett t rape- zium, som till formen n ärmar sig en kv adrat . Följ aktl igen lida dessa länder icke så mycket av medelportot som Sverige skulle komma att göra".
D et sades dock även många kloka ord. F riher re K . P h. Bon de t alade om "p ostin rättningarnas inflytan de pa civilisatio nens framätskri d ande" . H an p äpek ade även, att tva av moti onerna komm it f rän " det ständ, som inom v årt rep resent at iva st atsskick med rätt anses som målsman för de indust riell a och kommersiella intressen a" . D e andra motionerna kom fr ån bon dest åndet , " den del av nationen, som på sina sk uldror bär störst a andelen i landets sk attebelop p" .
Av int resse är några upp gifter, som Bonde lämnade. Brevens ant al per person v ar i England 11, i Schweiz 5, i F rank rike och P reussen ungefär 3. I Sverige v ar det end ast ungefär et t på v arje invånare. D å sk rivkunnigheten i få länder v ar så utbredd som i Sverige, drog Bonde den slutsatsen, att " det måste finnas någon brist fällighet i p ostadmini- st rationen" .
I p rästeståndet befarade en t alare, att den föreslagna sk rivelsen k unde räknas " ibland de många onödiga, k anske ibland de skadliga" .
I bondeståndet förklarade en t alare, att han avstyrkte reformen " till dess bönderna blivit befr iade fr ån v ad dem osk äligen är pälag" . D et v ar postskjutsen, som bönderna önsk ade bli befr iade fr ån. H är av slogs förslaget om sk rivelse till K. M aj :t , men som de and ra stånden bit rätt förslaget, blev dett a riksdagens beslut .
I sk rivelsen anfördes, at t i riksdagen fr amförts förslag om att port o- avgift en för alla b rev av samma vikt , vilk a sändas mellan ort er inom riket, skulle jämkas till lika belopp samt erläggas med et t " å b revens baksida fästat särskilt slags stämp lat p apper" . D ärigenom skulle man k unna v id v ägarna in rätt a "m ott agnin gsställen" för b rev , där penning- uppbörd ej komma att äga rum. H ärmed avsågs b revlådor.
Inom generalpoststy relsen ut fördes nu en mycket omfatt ande ut red- n ing. A rbetet leddes av däv arande postk amrer P . F. Th . Wi n roth , sist post direkt ör i Stockholm . A ngående arbetet s omfattning får man en föreställning, när det meddelas, att utom hj älp , som erhölls av kammar- kontorets ordinarie p erson al, h ade en person dagligen och t re personer med högst få avbrott under ett och et t halvt års t id ägnat sig åt det ta arbete.
D et k an inte bli tal om att gå n ärmare in p å denna ut redning. H är sk all en dast nämn as ett och annat ur det bet änkande, som generalpost- styrelsen avlämnade t ill K un gl. M aj :t den 18 oktober 1853.
Sty relsen anslöt sig till det H illsk a systemet men hade dock t ill at t börja med t änkt föreslä tv ä porto sat ser, 3 och 6 skilling för avstä nd av t . o. m. 10 mils resp . längre avstån d och förutsatte, att de tv å port o- satserna skulle efter någon tids erfarenhet "s ammansmälta till en likfor- mig av 4 skilling per lod" . Sty relsen övergav emellert id denna t anke och föreslog et t medelport o på 5 skilling. Sty relsen v ar förvissad om att inkomsten av detta porto sk ulle k unna " d raga sina utgifte r" .
I sk rivelsen behandlades många andra fr ågor såsom om lok albrev och lösbrev. H är mä endast päp ek as, att lok alportot bibehl ls och att det således icke blev något fullt konsekvent genomfört enhetsporto.
Vidare d ryftades fr ågor om postmästarnas sportl er, om sät tet för förtecknande av post, om p rovision för fr imärkenas försäljning m. m.
Sedan ytt ran de avgetts av st atskontoret, f ramlades p roposit ion i ämnet t ill 1853/ 54 års riksdag. Gentemot generalpoststy relsens förslag anfördes i p ropositionen, att minskningen i inkomst vid det av sty relsen föreslagna 5-skillingsport ot v isserl igen icke v ar av någon större bety- delse, men att port ot dock v ar allt för d rygt för et t betyd ande antal korresp ondent er. För ungefär 2/s av alla försändelser skulle portot höjas och detta skulle för korrespondenter medföra en årlig merutgift av mer än 50.000 k ronor.
I p ropositionen föreslogs t vå räjonger : 4 skilling inom 20 mils av - ständ och 6 skilling pa längre av stän d.
Lik som generalpoststy relsens sk rivelse innehöll p roposit ionen även förslag i flera fr ågor, som ansetts bli akt uella genom det änd rade porto- systemet och frimärkena. I flert alet fall följde p ropositionen sty relsens förslag. En avvikelse bör dock n ämnas. Sty relsen hade föreslagit, att ur brevlådor up phämtade, icke frimärk ta brev skulle p åläggas en sär- skild lösen, motsv arande enkelt port o. Enligt p roposit ionen sk ulle det ta gäll a endast brev ur brevlådor ä ängfart yg och diligenser. Brev, som nedlades i andra b revlådor, skulle ovillkorligen v ara frimärkt a.
K . M aj :t begärde befogenhet att, n är postverkets inkomster blev till räckliga, fastst älla en av gift av 4 skilling på alla avstånd.
Bevillningsutskot tet hemställde, att gäll an de p ostt axor sk ulle bibe- hållas och att p ropositionens öv riga förslag skulle förfalla.
Mot detta utskottets bet änkan de anmälde E. M. Björnstjern a reserv a- tion. I huvudfr ågan föreslog reserv anten ett medelport o p å 4 sk illing
Bild 3. A ld re b rev låda. I Postm useum .
och äv en i and ra fr ågo r, som up p t agits i p rop osit ionen, an förde reser- v ant en sk iljak t ig m en ing. H ä r sk all en d ast nämn as, att enligt reserv a- t ionen sk ulle u r b rev lå do r up p häm t ade, icke fr im ä rk t a b rev lösas av mot t aga ren ut an at t n ågon sä rskild lösen av gift up p t ogs. M en det heter, at t v id in läm ning sk ulle av gift en erl äggas medelst s. k . frimä rk en . I p roposit ionen het er det " fr im ärk en eller p en ningar" .
Behan d lingen hos st ändern a blev m ycket oms t än dlig. A v en general - p ostst y relsens sk riv else om näm ndes i deb att en och det fan ns således mycket att t ala om . M eninga rna v ar delade. D et hela result erade i ä terremiss t ill ut skot tet , som i förny at y ttr an de övergick ti ll 4-sk illin gs- p ort ot . D et följer i fl era fall reserv at ionen men ha r et t särsk ilt ut- t alande. M ed hän sy n t ill de fördelar, som medelp o rt ot bered de ko rres- p onden terna, k un de m an ford ra, at t av giften erl ades med fr im ärk en . U t skot tet föreslog dä rför, at t för v arje b rev , som bet alades k ont ant , sk ulle ut gå en ext ra a vgift av 1 skilling. Belop p et sk ulle t ill falla p ost - m äst a ren . O frim ä rk t a b rev u r b rev lå do r sk ulle utl äm nas mot erläg- gan de av p ort ot ut an ext ra av gift .
U t skot t et s ut lä t an de v a r av fat t at i n io p un k t er och disk uterades i v issa fall m ycket ingåen de. N å gra n y a sk äl för ell er emot fr am fördes i stort sett icke och ut sk ott sförslaget b ifö lls med un dant ag för et t p a r m ind re p unk t er. Fö r ofr an k erat b rev sk ulle n ågon ext ra av gift icke u t gä.
Sed an längt t illb ak a i ti den hade av gift säsom för et t lod up p t agits äv en om b revet v ägt öv er 1 men ej öv er 1 ' / lod. D ett a " remed ium"
h ade uteslut its i all a de fr am förda förslagen men bibehölls p å y rk ande av bondest ändet.
Så v ar den stora fr ågan äntl igen i hamn och ständern as beslut an- mäldes t ill K. M aj :t den 25 oktober 1854. Sk rivelsen följer t ill störst a delen Björnstjernas reserv atio n.
K. M aj :t info rd rade frän generalpoststy relsen ytt rande öv er riks- dagssk rivelsen. D enna ansågs såsom en hemställan, av vilken K . M aj :t icke ansågs bunden. N är ständerna ant agit utskottsförslaget om ett medelporto på 4 skilling, utt alade A ftonbladet den förhopp ningen, att K ungl. M aj :t skulle följa riksdagen. Så skedde också, ehuru icke i all a detaljer. Generalpoststyrelsen t alar om ständernas " förslag" . Särskilt reagerade den mot att ur brevlådor upphämt at ofri märkt brev skulle utl ämnas mot lösen av felande porto. H ärmed skulle f rankeri ngsf rihet införas. I detta fall gick K. M aj :t mot ständerna lik som även i fr åga om sättet för försänd elsers förtecknande.
D et ny a portosy stemet medförde en ökning med 2 sk illing för 4 p rocent av breven och 1 sk illing för 11 p rocent . För 25 p rocent int rädde ingen änd ring och för de öv riga nedsatt es avgiften med 1 högst 8 skilling.
D e ny a föresk rifter, som påkall ades av de genom grip ande föränd- ringarna, meddelades, förutom genom K ungl. kungörelsen den 9 no- v ember 1855, genom ett K ungl. brev till Sty relsen samma dag och en k ungörelse fr ån Sty relsen den 24 maj 1855, int agen i Sv ensk författ - ningssamling.
D en K ungl. k ungörelsen innehåller om fr imärket icke annat än att s. k . fr imärken k an anv ändas vid portoavgiftens erläggande. N ärmare bestämmelser meddelades genom det k ungliga brevet och Generalpost- styre lsens kungörelse. D et är anmärkningsvä rt, att man til l at t börj a med tycks ha ut gått ifr ån , att fr im ärket v ar endast för allmänhet en.
K ont ant betalda b rev frimärktes ej av postfunktion ären.
D ett a förhåll ande motiverar fr ågan om sambandet mellan medel- port ot och fr imärket . Meningarna härom ha v arit delade. F rågan är mer i förbigående berörd i två filatelist iska arbeten (båda i föret alen).
I det ena heter det , att fr imärket " till stor del torde ha möjliggjort denna reform" (medelportot). I den and ra sk riften heter det , att " port o- reformen gav up phov t ill f rim ärket". D et senare utt alandet kommer v äl sanningen n ärmare. T eoretiskt set t k an man n aturligtvis anv ända enhet sportot utan frimärken liksom dett a p ort o icke är nödv ändigt för anv ändningen av fr imärken.
F aktiskt är det så, att de komplet tera v arandra. F rimärket och b rev- lådan bid rog i hög grad ti ll enhetsportots goda result at.
