Examensarbete
Grundlärarprogrammet 4–6 240hp
Lärares utmaningar med att undervisa om programmering i teknikämnet för årskurs 4–6
- En systematisk litteraturstudie
Halmstad 2022-01-16
Malin Lager, Matilda Störby och Saga Ahnstedt
Titel Lärarens utmaningar med att undervisa om programmering i teknikämnet för årskurs 4–6
Författare Malin Lager, Matilda Störby och Saga Ahnstedt Akademi Akademin för lärande, humaniora och samhälle
Sammanfattning Programmering implementerades formellt i juli 2018 i den svenska läroplanen. Litteraturöversikten som beskrivs i denna artikel undersöker vilka utmaningar tekniklärare upplever med den nya reformen. Under databearbetningen identifierades flera
utmaningar. Ett av huvudfynden är lärares upplevda bristande yrkeskunskap. Resultatet indikerar därmed på att lärarna är i behov av stöd på olika sätt, som att få tid och möjligheter till
kompetensutveckling. Mer forskning behöver dock bedrivas om programmering i skolan utifrån lärares perspektiv. Området är mycket tunt beforskat och ytterligare studier skulle kunna ge en bättre insikt om vilka förbättringar som kan genomföras.
Utgångspunkten är att kunna besvara frågan: Vilka utmaningar upplever tekniklärare med programmering i skolan?
Nyckelord Programmering, läroplan, utmaningar, tekniklärare Handledare Marlena Nowaczyk
Examinator Pernilla Granklint Enochsson
Abstract
Programming was formally enacted in July 2018 in the Swedish school curriculum. The literature review described in this paper examines what challenges technology teachers are experiencing with the new reform. During the analysis of the data, multiple challenges were identified. One of the main findings is that teachers’ perceived lack of professional
knowledge in programming. Thus, the teachers are in need of support in various ways, such as getting time and opportunities for competence development. However, more research needs to be conducted about programming in school as well as from the teacher’s
perspectives. The current research in this area is very limited, thus further investigation could give a better insight about what improvements may be beneficial to apply. Our aim is to answer the question: What challenges do technology teachers experience with programming in school?
Keywords: Programming, curriculum, challenges, technology teacher
Förord
Litteraturstudiens forskningsområde bestämdes tidigt då vi har ett intresse för programmering och besitter olika kompetens inom det. Dessutom hade vi uppmärksammat att det saknas forskning kring ämnet, vilket skapade en nyfikenhet till att studera det närmare. Samarbetet i gruppen har fungerat väl då vi tidigt klargjorde förväntningar som vi hade på oss själva och som grupp. Under hela arbetets gång har vi haft väldigt roligt och därför känner vi oss förväntansfulla över att skriva nästa examensarbete tillsammans.
Arbetsprocessen har till största del bedrivits gemensamt på Halmstad Högskola men också digitalt. Innan skrivprocessen startade satt vi mycket tillsammans och försökte hitta aktuell forskning inom om området. Tillsammans skapade vi en tydlig struktur på hur texten skulle utformas för att förenkla uppdelningen av olika ansvarsområden individuellt. Textens alla delar har också bearbetats tillsammans för att skapa en röd tråd i arbetet. Olika
ansvarsområden som vi har haft är följande:
Malin Lager: Inledning, Bakgrund och Resultat
Matilda Störby: Bakgrund, Resultatdiskussion och Implikationer för examensarbete 2 Saga Ahnstedt: Bakgrund, Metod och Metoddiskussion
Vi vill rikta ett tack till Patrik Lilja och Pernilla Granklint Enochsson för er hjälp och expertis. Ytterligare ett stort tack till vår handledare, Marlena Nowaczyk, för all vägledning som du gett oss. Din uppmuntran och återkoppling har varit mycket uppskattad.
Högskolan i Halmstad, 2022
Malin Lager, Matilda Störby och Saga Ahnstedt
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Programmering ... 2
2.2 Programmeringens historia i skolan ... 3
2.3 Läroplanen och kommentarmaterialet för teknikämnet ... 4
2.3.1 Lgr22 ... 4
2.3.2 Kommentarmaterialet för teknik i Lgr22 ... 4
2.4 Kompetensutveckling ... 5
2.4.1 Projekt inom kompetensutveckling ... 5
3. Metod ... 6
3.1 Litteratursökning ... 7
3.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier ... 9
3.3 Databearbetning ... 10
4. Resultat och analys ... 11
4.1 Kunskaper ... 11
4.2 Intresse ... 12
4.3 Förståelse ... 12
4.4 Resurser ... 13
4.5 Tid ... 13
4.6 Professionell utveckling och samverkan ... 14
5. Diskussion ... 14
5.1 Metoddiskussion ... 14
5.2 Resultatdiskussion ... 15
6. Implikationer för examensarbete 2 ... 17
Referenslista ... 18
Bilagor ... 21
1
1. Inledning
Idag präglas samhället av en utbredd digitalisering med snabb förändringstakt. Allt fler saker och tjänster styrs av datorer genom kod. Kunskap om programmering blir därför
betydelsefullt för att eleverna ska kunna förstå sin omvärld och verka i utvecklingen.
Balanskat och Engelhardt (2015, s.4–6) hävdar bland annat i rapporten ”Computing our future” att införandet av programmering i skolan är en av de mest framgående trenderna i Europa. Resultatet i deras enkätundersökning visade att 16 av 21 europeiska länder (samt Israel) har lagt till ämnet i deras läroplan. År 2017 beslutades det att även Sverige skulle ha programmering som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan (Regeringskansliet, 2017, s.1). Syftet var att stärka elevernas digitala kompetens i styrdokument som exempelvis i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet. Vidare innebar det att skolan behövde ställa om och skapa förutsättningar för att lyckas med uppdraget när förändringarna trädde i kraft i juli 2018 (Åkerfeldt m.fl., 2018, s.28).
I Skolvärldens artikel “De jobbar bort rädslan för programmering” uppger Wallin (2017) att många lärare upplevde en osäkerhet över det obligatoriska inslaget i läroplanen. De kände en stress över att lära ut i ett ämne som de saknar kompetens i samt erfarenheter då
programmering inte ingått i svenska grundutbildningen på lärarprogrammen. Dessutom visar en undersökning en problematik där mer än hälften av de 112 verksamma tekniklärarna redan saknar en formell behörighet (Skolinspektionen, 2014, s.25). Resultatet kan således tolkas som oroväckande då det fastställdes att programmering skulle vara särskilt framträdande som nytt ämnesinnehåll i just teknik (Regeringskansliet, 2017, s.1). Denna litteraturstudie kommer av dessa anledningar belysa de utmaningar som lärare upplever med att undervisa om
programmering i teknikämnet.
1.1 Syfte och frågeställning
Intentionen med uppsatsen är att undersöka och identifiera utmaningar som lärare upplever med programmering i teknikämnet för årskurs 4–6. Arbetet kan således bidra till en ökad förståelse för vilka förbättringar som kan vara gynnsamma att implementera. Utgångspunkten är att kunna besvara frågan:
Vilka utmaningar upplever tekniklärare med programmering i skolan?
2
2. Bakgrund
Nedan presenteras information som beskriver aspekter utifrån det valda forskningsområdet för att skapa en förståelse för ämnet.
2.1 Programmering
Mannila (2017, s.63–74) förklarar att kodning är ett begrepp som kan användas synonymt med programmering. Hon vill å andra sidan poängtera att programmering handlar om mer än bara koder. Risken är annars stor att slutprodukten, alltså koden, enbart blir det väsentliga.
Hon beskriver istället programmering som ett processarbete där man behöver gå igenom olika faser för att hitta en lösning till ett problem. De olika faserna innefattar bland annat att
problemet analyseras, delas upp i mindre hanterbara delar samt att en modell utformas för lösningen. Först därefter skapas koden i ett språk som datorn kan tolka för att kunna köra programmet. Koden som är en uppsättning av instruktioner och bildar ett program kan göras på en mängd olika programmeringsspråk. Alla program och typer av data representeras dock som ettor och nollor i datorn eftersom programmeringsspråket översätts till ett språk som kallas för maskinkod. Det är ett språk som datorn kan förstå, men som är svårt för människor.
Programmeringsspråket används därför bara för att människan enklare ska kunna skriva och läsa samt inte vara så arbetsdrygt. Det finns flera olika programmeringsspråk, som
exempelvis Java, Python och Scratch.
Skolverket betonar dessutom (2017a, s.8–10) i kommentarmaterialet ”få syn på digitaliseringen på grundskolenivå” att programmering inbegriper mer än att koda.
I programmering ingår att skriva kod, vilket har stora likheter med generell
problemlösning. Det handlar bland annat om problemformulering, att välja lösning, att pröva och ompröva samt att dokumentera. Men programmering ska ses i ett vidare perspektiv som även omfattar kreativt skapande, styrning och reglering, simulering samt demokratiska dimensioner. Det här vidare perspektivet på
programmering är en viktig utgångspunkt i undervisningen och programmering ingår därmed i alla aspekter av digital kompetens (Skolverket, 2017a, s.8–9).
Vidare framhålls det inga specifika programmeringsspråk i läro-och kursplanerna. Det beror på att programmering ständigt utvecklas och programmeringsspråk ersätts av nya.
Undervisningen ska istället ge eleverna en generell förståelse för programmering och hur det kan påverka omvärlden.
Åkerfeldt (2018, s.74–77) lyfter fram begreppet datalogiskt tänkande, vilket är en svensk översättning av den engelska termen computional thinking. Det är ett begrepp som inte finns med i styrdokumenten men som är vanligt förekommande när programmering diskuteras i utbildningssammanhang. Hon menar att programmering kan ses som ett tillvägagångssätt att öva på datalogiskt tänkande. Det datalogiska tänkandet utgör en grund för datavetenskap, men behöver dock inte alltid förknippas till datorer eller andra digitala enheter. Det innebär
3 framförallt att bryta ner ett problem i mindre delar och forma en lösning i olika steg samt hur dessa ska utformas. Wing (2006, s.33–35) betonar i sin artikel att kärnan i datalogiskt
tänkande bland annat är problemlösning och att tänka abstrakt på flera nivåer. Hon menar att det handlar om att kunna formulera ett problem på ett sätt som gör det möjligt att använda sig av beräkningar för att lösa det. Det är förmågor som alla kan lära sig enligt henne och även något som människor bör ägna sig åt då vi lever i en alltmer digitaliserad värld. Vidare lyfter hon att det är viktigt att vara medveten om hur vi kan ta hjälp av datorer för att förverkliga våra idéer.
2.2 Programmeringens historia i skolan
Mannila (2017, s.91) skriver att datavetaren Alan Perlis redan under 1960-talet menade att programmering borde vara en del av allmänbildningen då det är ett sätt att förstå teorin bakom beräkningar. Han hävdade att möjligheterna att automatisera utförandet av en process genom programmering skulle komma att skapa stora förändringar i vårt samhälle. Tillgången på datorer var dock begränsad under denna tid, men under mitten av 1970-talet blev det allt vanligare för elever och studenter att få åtkomst till datorer (Mannila 2017, s.91).
Datalära skrevs in i kursplanen med fokus på läran om datorer i läroplanen för grundskolan med inriktning mot högstadiet under 1980-talet och Lgr80 i Matematik, samhällskunskap och naturorienterande ämnen. Citerat ur Lgr80 i naturorienterande ämnen står följande “Datorn, dess utveckling och konsekvenser för människan och samhället” samt samhällskunskapliga ämnen ”Datorisering och dess konsekvenser för individ och samhälle, i synnerlighet för arbetsförhållanden och sysselsättning” (Lgr80, refererad i Manilla, 2017, s.95).
Kjällander m.fl. (2016, s.8) skriver att från Lgr80 fram till revideringen år 2018 av läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 20111 har inte programmering omnämnts i läroplanen för grundskolan utan fokus har legat på att använda datorn som en pedagogisk resurs och verktyg för till exempel informationssökande. Vid införandet av Lgr11
synliggjordes vikten av digitala kunskaper och användandet av modern teknik (SOU 2014:13, s.189). Vidare år 2012 infördes digitaliseringskommissionen av regeringen (Heintz &
Mannila 2018, s.2). Kommissionen grundades för att möjliggöra riktlinjer mot ett digitalt samhälle. Inom dessa riktlinjer lyftes behovet av en ökad digital kompetens i skolan fram samt ett behov av att inkludera programmering i skolan. SOU (2014:13, s.189) poängterar att kommissionen ansåg att dåvarande styrdokument inte hade tillgodosett behovet som
teknikutvecklingen och samhällsomvandlingen frambringade. De kunde heller inte garantera en likvärdig undervisning gällande digital kompetens. Kommissionen menade också att införandet av programmering bör ske som en del av redan existerande ämnen: teknik, matematik, slöjd, bild, samhällskunskap, historia och svenska (SOU 2014:13, s.191). Detta för att stärka kreativ problemlösning samt logiskt tänkande. År 2015 fick Skolverket i uppdrag att revidera styrdokumenten enligt kommissionens förslag och år 2017 kom
1 Fortsättningsvis förkortas läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 till Lgr11.
4 revideringen där digital kompetens samt programmering tillämpades som började gälla år 2018.
2.3 Läroplanen och kommentarmaterialet för teknikämnet
Lgr11 reviderades år 2019 och är den aktuella läroplanen idag. I juli 2022 träder en ny läroplan i kraft som heter läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet år 20222. Den nya läroplanen samt tillhörande kommentarmaterial finns redan tillgänglig för allmänheten och därför har vi valt att förhålla oss till den. Det finns å andra sidan inga förändringar i innebörden av det centrala innehållet om programmering från Lgr11 och detta gäller också för kommentarmaterialet (Skolverket, 2017b, s.17; Skolverket, 2019, s.294;
Skolverket, 2021a, s.20; Skolverket 2022, s.3).
2.3.1 Lgr22
I läroplanen inom ämnet teknik står det hur tekniken har påverkat samhället och människan och fortfarande gör med sin ständiga utveckling. Eleverna ska utveckla ett intresse för tekniken, hur den används och fungerar. Dessutom ska tekniken bidra till ökad förståelse vid problemlösningar, kunna jobba innovativt samt skapa en medvetenhet (Skolverket, 2022, s.1).
Syftet från Lgr22 är följande:
- “förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid,
- kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå̊
ändamålsenlighet och funktion, och
- förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.”
(Skolverket, 2022, s.1)
I det centrala innehållet för årskurs 4–6 nämns begreppet programmering en gång enligt följande:
“Styrning av egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.”
(Skolverket, 2022, s.3)
2.3.2 Kommentarmaterialet för teknik i Lgr22
Till alla kursplaner finns ett kommentarmaterial med avsikten att ge en bredare och djupare förståelse för de ställningstaganden och urval som kursplanerna baseras på.
Kommentarmaterialet syftar också till att beskriva hur det centrala innehållet utvecklas över
2 Fortsättningsvis förkortas läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 till Lgr22.
5 årskurserna och vad lärarna kan lägga fokus på vid bedömning utifrån kunskapskraven
(Skolverket, 2021a, s. 4).
Det går att utläsa i Lgr22 (Skolverket, 2022, s.3) att eleverna ska genomföra “styrning av egna konstruktioner eller andra föremål med programmering”. Det innebär enligt
kommentarmaterialet att eleverna ska ges möjlighet att arbeta med en konstruktion virtuellt eller fysiskt där något som kan programmeras ingår som en del av arbetet. Det kan
exempelvis vara något som kan röra på sig på ett visst sätt genom programmering (Skolverket, 2021a, s.20).
2.4 Kompetensutveckling
Kompetensutveckling ger upphov till kvalificerat lärande, skriver Illeris (2013, s.77). Han menar att kvalificerat lärande måste uppnå de krav och förväntningar som finns på den kunskapen som varje individ ska ta del av och lära sig. Kompetens och lärande har ett nära samband när det handlar om utveckling, eftersom det möjliggör nya kvalifikationer inom det område som önskas utvecklas (Illeris 2013, s.77). Den tidigare och den nya kunskapen speglar sedan resultatet i den nya kompetensen som individen har uppnått. Alla besitter olika färdigheter men när vi vill utvecklas måste kunskap sättas i relation till kompetensen samt att den nya kännedomen är relaterad till individens tidigare erfarenheter (Illeris, 2013, s. 77–79).
Inom skolan har huvudmannen ett tydligt ansvar att ge personalen möjligheten till
kompetensutveckling enligt Skollagen (SFS 2010:800, kap 2, 34§). Rektorn ansvarar för att välja ut vilken kompetensutveckling som är mest relevant för lärarna. Likaså ska rektorn erbjuda kompetensutveckling till pedagogerna för att de ska kunna upprätthålla ett pedagogiskt förhållningssätt (Skolverket 2021b, kap 2).
2.4.1 Projekt inom kompetensutveckling
Ifous3 är ett forsknings – och utvecklingsprogram som skapades för att bidra med en
fördjupad kunskap om hur programmering kan utformas och användas i undervisningen för lärare (Ifous Rapportserie, 2020, s.5). Ifous har ett program som kallas för FoU-programmet där syftet är att lärarna ska få en möjlighet att förbättra digital kompetens inom
programmering samt att applicera programmeringen i främst teknikämnet genom att använda sig av programmeringsdidaktik. Målet var också att huvudmännen som deltog i projektet skulle skapa en förståelse för programmering i skolan och sedan utforma en modell som främjar programmering i undervisningen (Ifous Rapportserie, 2020, s.7). Projektet startade år 2017 och pågick under tre år. Årskurserna som projektet inriktade sig mot var F-9 där 135 lärare, rektorer och huvudmän medverkade.
Projektet utgick ifrån utvecklingsgrupper där deltagarna fick utföra projektets olika delar.
Den största oron som fanns i grupperna innan kompetensutveckling började var tolkningen av läroplanen som reviderades år 2018, där programmering tillkom. Lärare och rektorer
3 Ifous är en förkortning av följande: innovation, forskning och utveckling i skola och förskola.
6 uttryckte också att de inte hade någon kunskap om programmering när projektet startade och det fanns ett stressmoment över deras egen kompetens (Ifous Rapportserie,2020, s.19). I utvecklingsgrupperna fick de ta del av material till undervisningen och utbildas för att skapa en förståelse om programmering. De fick också öva på att planera lektioner individuellt samt tillsammans med kollegor. Grupperna fick också tid att diskutera vilka digitala verktyg som skolorna kan köpa in samt diskutera hur deras ämneskunskap kan appliceras i undervisningen med programmering (Ifous Rapportserie, 2020, s.14).
Av de pedagoger som deltog kunde man se en tydlig skillnad på deras tänkande inom programmering som nu var mer forskningsbaserad. Efter två år hade utvecklingsgrupperna generellt svårt att se deras egen progression inom programmering. De svårigheter som var svårast att förstå var att väva in programmeringen i undervisningen och sätta det i olika sammanhang. Å andra sidan hade utvecklingsgrupperna fått en större förståelse kring vad programmering är och hur de kunde använda det. En utmaning som lärarna upplevde var att själva lära sig programmering och sedan våga tro på att kunskapen räcker för att lära ut till eleverna, skriver Ifous Rapportserie (2020, s. 22). När projektet slutfördes efter tre år hade utvecklingsgrupperna en positiv inställning till programmering och de ville fortsätta med kollegialt arbete. Under projektets gång kunde man också se en ökning inom programmering i undervisningen på skolorna som deltog, vilket resulterade i att skolorna låg över statens medelvärde inom programmering.
Ifous Rapportserie (2020, s.32) uttrycker att deras mål med FoU-programmet hade uppnåtts och att lärarna upplevde en större säkerhet kring att undervisa om programmering. Resultatet av FoU-programmet var positiv vid utvärderingen. Parametrar som hade en stor betydelse för dessa goda resultat, var följande:
● Gemensam implementering av programmering
● Avsatta resurser
● Tydliga mål som gick att utvärdera
● Tid
● Tillgång till teknik
● Rektorns engagemang
3. Metod
Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där utgångspunkten har varit en frågeställning. I resultatet har tidigare forskning lyfts fram för att sedan kunna besvara frågeställningen. Forsberg och Wengström (2016, s.26) menar på att en systematisk
litteraturstudie bygger på tidigare forskning som har en god kvalitet. Författarna menar också att forskningen utgör grunden för studien och gör det möjligt att komma fram till en slutsats utifrån frågeställningen. Följande delar inom metoden presenteras med underrubrikerna inkluderings- och exkluderingskriterier, litteratursökning och databearbetning.
7 3.1 Litteratursökning
Enligt Eriksson Barajas m.fl. (2013, s.74) ska sökorden baseras på litteraturstudiens frågeställning och syfte. Sökorden som formulerades användes tillsammans med liknande synonymer för att skapa söksträngar till litteraturstudien. Första steget var att göra manuella sökningar med hjälp av sökorden samt synonymerna. Dessa sökningar baserades på sökorden för att hitta liknande arbeten där syftet var att hitta relevant forskning i deras referenslistor.
Forskning som vi ansåg kunde vara relevant valdes ut till urval ett. Forsberg och Wengström (2016, s.65) skriver att ett vanligt sätt att genomföra manuella sökning är att försöka hitta relevant forskning inom liknande problemområde och sedan granska referenslistan.
Databassökningar genomfördes också utöver manuella sökningar. De databaserna som har använt vid sökningarna var Academic Search Elite, ERIC (EBSCO), ERIC (Proquest
interface), NORDINA, Springer och SwePub. Dock användes bara Springer och SwePub vid de slutliga sökningarna då dessa gav bäst resultat utifrån frågeställningen samt inkluderings- och exkluderingskriterierna. En av de valda artiklarna som lyfts fram i resultatet skriven av Sentance och Csizmadia (2016) finns i databasen ERIC (EBSCO). Vi har däremot valt att lyfta fram söksträngen från Springer i tabell fyra eftersom webbsidan ERIC (EBSCO)
hänvisar till Springer när vi skulle läsa den artikeln. Vi har övervägt att artiklarna som vi valt från Springer uppnår det som en systematisk litteraturstudie syftar på, alltså för att kunna besvara vår forskningsfråga samt att det är ett tunt beforskat område. Den andra databasen som vi har använt oss av är SwePub. Kungliga biblioteket (2021) menar att SwePub styr det Kungliga biblioteket på uppdrag av regeringen. De texter som publiceras har uppfyllt de krav som ställs på forskning utifrå de nationella riktlinjerna. Kungliga biblioteket citerar från SFS 2008:1421 vad deras plikt är när det kommer till forskning: “Kungl. biblioteket [...] ska främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling genom att tillhandahålla [...] en effektiv forskningsinfrastruktur” (SFS 2008:1421).
Sökord kombinerades med orden ”AND”, ”OR, och ”NOT” på olika sätt. Sökorden tillsammans med synonymer samt det booleska operatorerna skapade våra söksträngar i databaserna där det behövdes. Databasen Springer var ett sådant fall där de booleska
operatorerna var nödvändiga för att få fram relevant forskning utifrån våra inkluderings- och exkluderingskriterier. Orden “AND”, “OR” och “NOT” benämns som de booleska
operatorerna (Eriksson Barajes m.fl., 2013, s.78). Dock gav bara ordet “AND” sökträffar som vi använde oss av i databaserna och inte orden “OR” eller “NOT”. Vi valde också att trunkera våra sökord med en asterisk (*) vid alla våra sökningar. Genom att trunkera begreppen har databasen en möjlighet att ersätta början eller slutet på begreppet och detta ökar chansen för fler sökträffar (Eriksson Barajes m.fl., 2013, s.81). Söksträngarna gav oss olika sökträffar i databaserna och ett första urval gjordes av det artiklar och avhandlingar som var mest relevanta efter att ha läst titlar och abstrakt. Det var inkludering- och exkluderingskriterierna som avgjorde om forskningen valdes ut till urval ett eller inte. Söksträngarna har
kombinerats på många olika sätt för att hitta relevanta artiklar till resultatet. Ett stort arbete har lagts på att försöka hitta forskning som kunde användas i resultatet, då det har varit problematiskt att hitta forskning inom ämnet.
8 Sökord på engelska Synonymer
teacher educator
challenges strategies, challenging programming technologies, digital
competence, computer, skills development, computational thinking
school education, curriculum
Sweden
Tabell 1 - Sökord på svenska Tabell 2 - Sökord på engelska Sökord på svenska Synonymer
lärare pedagog
utmaningar hinder, svårigheter programmering digital kompetens, dator,
teknologi, datakunskap, datavetenskap, datalogiskt tänkande
skola grundskola, undervisning,
teknik, teknikämnet, ämne, verksamhet, läroplan, kompetensutveckling
Sverige
9 Tabell 3 - Sökning i databaser
Databas Söksträng Avgränsning Träffar Urval 1 Urval 2 Datum SwePub Programmering* grundskola*
undervisning* läroplan*
utmaningar*
2 1 1 2021-
11-15
SwePub Programming* Computational thinking* teacher* curriculum*
technology* Sweden*
4 1 1 2021-
11-16
Springer
teacher AND programming* AND challenges* AND technology*
AND education* AND
curriculum* AND computing*
AND computational thinking*
AND digital competence*
English Article Educational Technology
52 7 2 2021-
11-16
3.2 Inkluderings- och exkluderingskriterier
Nedanför, synliggörs inkluderings- och exkluderingskriterierna i tabellform där varje del motiveras och problematiseras med argument. Dessa inkluderings- och exkluderingskriterier utgör grunden för våra databassökningar samt manuella sökningar.
10 Tabell 4: Inkluderings- och exkluderingskriterier
3.3 Databearbetning
Urval ett bestod av både manuella och databassökningar, där forskning som hade nämnt våra inkluderingskriterier i titeln eller abstrakten räknades in. En innehållsanalys gjordes sedan på varje artikel och avhandling som hade valt ut till urval ett. Det görs för att kunna synliggöra innehållet i olika texter och för att kunna identifiera likheter och skillnader med varandra (Forsberg & Wengström, 2016, s.137). Innehållsanalysen mynnade sedan ut i olika
sammanfattningar till vardera artikeln, där vi staplade upp det viktigaste som varje forskning tog upp. Vidare gjordes urval två och det är den forskningen som presenteras i resultatet.
Valet av urval två gjordes genom att jämföra sammanfattningarna av resultaten med denna
11 litteraturstudies frågeställning. Korta sammanfattningar gjordes också på enbart resultaten för att verkligen få en överblick över det mest väsentliga i texterna. När det var klara började vi kategorisera olika delar från resultaten där vi kartlade olika teman som var återkommande.
Dessa teman användes för att skapa underkategorierna till resultatet. Kartläggningen som gjordes mynnade också ut i en analystabell4. Denna tabell gjorde det tydligt att se vilka delar som varje artikel eller avhandling berörde. Anledningen till att vi valde två urval istället för ett var för att vi verkligen ville att forskningen skulle besvara vår frågeställning i deras resultat. Vi upptäckte att bara för att en del forskning passade in i våra inkluderings och exkluderingskriterier när vi enbart läste titel eller abstrakt behövde inte forskningen vara relevant för oss i resultatet, därav gjorde urval två. En del av forskningen var skriven på engelska och för att verkligen förstå innehållet använde vi ibland översättningstjänster på internet när vår kunskap inte räckte till.
4. Resultat och analys
I detta avsnitt redovisas resultaten från två vetenskapliga artiklar samt två avhandlingar gällande vilka utmaningar lärare upplever om programmering i teknikämnet. Det är viktigt att poängtera att det som nämns nedan om eleverna enbart är utifrån lärares perspektiv. En översikt har gjorts av forskningen i tabellform, där forskningens olika delar lyfts fram5. Resultatet består av olika underrubriker och dessa rubriker tillkom med hjälp av en innehållsanalys som sedan resulterade i en analystabell. Resultatets underkategorier är följande: Kunskaper, intresse, förståelse, resurser, tid samt professionell utveckling och samverkan.
4.1 Kunskaper
Resultatet från Sentance och Csizmadia (2016, s.479) studie visade att lärarna beskrev sina ämneskunskaper som otillräckliga i både djup och bredd. De kände sig otrygga med att undervisa i programmering då de exempelvis hade svårt att hjälpa eleverna med att lösa problem som de kunde stöta på. Det var fler lågstadielärare (40%) som nämnde att de hade bristande ämneskunskaper jämfört med gymnasielärare (26%). Lärarna i studien menar att de tar tid att lära sig programmeringsspråket för att bygga upp sina färdigheter. Det framkommer av den anledningen att lärare har ägnat timmar av sin egen tid för att kunna höja sin
kompetens samt att de deltagit i många utbildningar. Vinnerviks (2020, s.11) studie
framhäver också att lärarna ifrågasätter sina egna kunskaper i programmering då det endast är ett fåtal av lärarna som uppger att de på grund av ett egenintresse besitter vissa förkunskaper.
En problematik som lärarna lyfter är att de saknar tidigare erfarenheter om ämnet från både lärarutbildning och deras egen skolgång. Dessutom påpekas det i Zhangs (2020, s.60) studie att 85,5% av de deltagande lärarna aldrig har genomgått en kurs i programmering och 80%
4 Se bilaga 1, tabell 5 - Analystabell
5 Se bilaga 2, tabell 6 - Sammanställning av empiriskt material
12 aldrig har programmerat eller har begränsad erfarenhet av programmering. Det framkommer även att en lärare med lång erfarenhet som tekniklärare och som gått en fortbildningskurs i ett programmeringsspråk ändå ansåg att det bara är att vänja sig vid att möta elever som kan mer om ämnet (Vinnervik, 2021, s.62). Lärarna uttrycker att det är en utmaning att differentiera undervisningen på ett sådant sätt som kan bemöta alla elevers olika kunskapsnivåer (Sentance och Csizmadia, 2016, s.485). De menar att eleverna inte har samma erfarenheter av
programmering samt att vissa elever utvecklas snabbare än andra. Lärare uttryckte att det är komplext att lära eleverna med läskunnighetssvårigheter att koda och speciellt när det kommer till att introducera variabler och funktioner. Differentiering ansågs vara mer problematiskt för gymnasielärare (17%) än lågstadielärare (7%).
4.2 Intresse
Lärarna i Sentance och Csizmadia (2016, s.481 - 482) studie uttrycker bland annat en oro över att eleverna kan tappa intresse för att deras olika kunskaper om programmering inte tillgodoses. Elever som saknar självförtroende till deras matematikkunskaper ses också som en utmaning då programmering och matematik kan kopplas samman. Resultatet påvisade även att lärare ansåg att en del av teorin kunde vara abstrakt och att det gjorde det svårt att undervisa om ämnet på ett intressant sätt. Likaså lyfter lärarna genus, att det känner ett behov av att engagera fler flickor i datoranvändning och ett sätt att lyckas med det tror lärarna handlar om att sätta teorin till verkligheten. Vidare poängteras det som särskilt komplext för de lärare som precis lärt sig om programmering och inte har samma bakgrundskunskaper som en kunnig lärare att fånga elevernas uppmärksamhet för ämnet.
4.3 Förståelse
Lärare i Sentance och Csizmadia (2016, s. 478–479) studie påpekar att eleverna som saknar grundläggande förståelse samtidigt vill jobba med komplexa program som är över deras förmåga. De menar att det är en problematik då eleverna inte begriper vägen fram till en lösning. Vinnervik (2020, s.12–13) framhäver också att elever kan misslyckas med att förstå huvudprinciperna när utbildningsplattformar används online som exempelvis Code.org.
Lärare i hans studie menar att eleverna tenderar att hoppa över innehåll och övningar, vilket inte kan göras på samma sätt med traditionella läroboksuppgifter. En annan utmaning som lärare framhåller är att hitta problemlösningsstrategier som stöttar eleverna att själva tänka igenom och skapa en förståelse för de problem som kan uppstå vid arbete med
programmering (Sentance & Csizmadia, 2016, s.478–479). De menar att eleverna ofta ger upp direkt och ber om hjälp då de har svårt att bryta ner ett stort problem i mindre bitar och tänka beräkningsmässigt. Ytterligare en utmaning som lärare understryker är att läroplanen är otydlig och skapar därmed en osäkerhet kring hur de teoretiskt ska förankra sitt arbete med programmering (Vinnervik, 2020, s.12; Vinnervik, 2021, s.63). Lärare vill att det ska bli mer begripligt om vilken kunskap om programmering som ska vara centralt, i vilket omfattning samt med vilka medel (Vinnervik, 2021, s.63). De påpekar att läroplanens otydlighet även skapar svårigheter att tolka hur progressionen av kunskap ska se ut mellan årskurserna samt
13 att det medför en risk att det uppstår skillnader i hur undervisningen i programmering
utformas. Vidare anser lärare att det är problematiskt att tyda kunskapskraven i ämnet och att det därför också kan råda skiljaktigheter kring hur de gör sin bedömning. De efterfrågar bedömningsstöd som kan hjälpa dem att förstå vad exempelvis skillnaden är på relativt god och god användning av begrepp i programmering. Zhang (2020, s.62) påpekar dessutom i hans studie vikten av att läraren behöver besitta goda kunskaper för att kunna göra en rättvis bedömning.
4.4 Resurser
Resursutmaningar beskrivs av lärarna på skolorna i Sentance och Csizmadia (2016, s.479) undersökning. Det saknas bland annat stöd och förståelse enligt lärarna av deras chefer när det kommer till svårigheter om att undervisa om datoranvändning. En ovilja hos teknisk personal på skolan beskrivs även av lärare. Det kan exempelvis handla om att inte installera nya programvaror då de ansågs kunna äventyra skolans säkerhet och integritet. Dessutom poängterar Vinnervik (2020, s.15) att kostnader som berör skolans IT-infrastruktur, såsom skoldatorer, förvaltas av kommunen. Han lyfter fram i sin studie att det kan vara en svår process för lärare och kommunens IT-avdelningen att komma överens om att exempelvis bestämma en lämplig hårdvara. Vidare betonar Sentance och Csizmadia (2016, s.478) att lärare anser att den tekniska personalen inte vill hjälpa till att felsöka installerad programvara på skolans nätverk eller på enskilda datorer. Likaså uttrycker de en frustration om att
programvaruresurserna inte installeras, konfigureras och underhålls på ett korrekt sätt. Det framkommer även i Vinnerviks (2020, s.14) studie att de beskriver problem med hårdvara, mjukvara och nätverksanslutningar. Lärare undviker därför att använda sig av IT-utrustning av den anledningen att de inte kan lita på att den fungerar. Dessutom händer det att elever glömmer eller väljer att lämna sina datorer hemma, vilket oftast inträffar när de har idrott på schemat då skolväskan blir tung. Han framhäver också att vissa skolor har
klassrumsuppsättningar med bärbara datorer i vagnar som lärare kan boka i förväg. Detta är något som lärare anser vara tröttsamt och krångligt. Likaså, är det något som enbart görs när det finns en lärarassistent i klassrummet för att det är krävande att springa runt i klassrummet själv och fixa saker. En annan utmaning handlar om att inte tillräcklig finansiering för att köpa resurser (Sentance & Csizmadia, 2016, s.484; Vinnervik, 2020, s.15; Vinnervik, 2021, s.62). Den ekonomiska situationen på skolorna ser olika ut enligt Vinnerviks (2021, s.62) undersökning. Det finns lärare i hans studie som påpekar att de har gammal eller helt saknar utrustning.
4.5 Tid
Brist på tid är något som framstår som en utmaning för lärare (Vinnervik, 2020, s.12;
Vinnervik, 2021, s.62). Lärarna tycker exempelvis att det är tidskrävande att hitta och
utvärdera läromedel. Vinnervik (2020, s.12) framhäver också att lärare i hans studie upplever att det saknas tid för reflektion och det inte finns utrymme för kollegialt samspel. Dessutom anser lärare i hans undersökning att även om de fått ekonomiska resurser för att göra nya
14 investeringar så kan utrustningen förbli ouppackad efter flera månader. De menar att de behöver tid för att sätta upp utrustningen och även lära sig hur den fungerar och kan användas. Vidare är det svårt att hinna förbereda lektioner vilket innebär att vissa saker behövdes göras direkt i klassrummet (Vinnervik, 2021, s.63). Likaså uttrycktes svårigheter kring att planera hur många lektionstimmar som ska avsättas för arbete i programmering i teknikämnet. Lärare i Vinnerviks (2020, s.12) undersökning känner även en oro kring att programmering i läroplanen kommer ta en alltmer större plats vilket de menar kommer öka deras arbetsbörda ytterligare.
4.6 Professionell utveckling och samverkan
Vinnervik (2020, s. 18–19) framhäver att lärare inte visste när eller om det ens kommer bli aktuellt för dem att få möjligheten att lära sig om programmering. De kan inte se en
långsiktig strategi för professionell utveckling och de saknar tydliga och bestämda direktiv från skolledningen. Lärare menar att det inte erbjudits möjligheter i tidsmässigt och att en kurs i programmering borde gjorts för länge sedan. Dessutom poängterar det att det kan bero på vilken rektor lärare har och vilket intresse hen besitter av digitalt lärande. De anser även att det finns för få fortbildningsdagar som ska fungera som en betydelsefull resurs för att lärarna ska hinna med att planera framåt, både individuellt och i team. Vinnerviks (2021, s.63–64) undersökning belyser också att kollegialt samarbete och samverkan mellan skolor är ovanligt. Vidare menar lärare att det medför konsekvenser för deras undervisning då det är svårt att veta vilka förkunskaper som kan förväntas av eleverna i programmering för
teknikämnet. Lärare ansåg därför att det var nödvändigt att börja lära deras elever om ämnet från början när dem gick i årskurs 7.
5. Diskussion
I följande del diskuteras först metoddiskussionen, där metoden diskuteras och
problematiseras utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Därefter diskuteras resultatet i förhållande till vår frågeställning.
5.1 Metoddiskussion
I metoden framgår det att vi använt oss av manuella- och databassökningar för att få fram relevant forskning utifrån frågeställning och våra inkluderings - och exkluderingskriterier. De två databaserna som har använts vid databassökningen var SwePub och Springer. Det finns dock nackdelar med att endast använda två databaser då annan forskning kan missas på andra databaser. Å andra sidan har det gjorts flera försök på andra databaser, men som inte givit något relevant resultat. Andra aspekter som är viktiga att vara medveten om är vilka sökord som har använts samt hur de har kombinerats, eftersom sökresultatet påverkas av hur söksträngarna kombineras och formuleras. Det finns alltid en risk att sökorden inte matchar resultaten som förväntas att uppnås, då måste vi använda andra synonymer eller göra om söksträngarna. Dessutom har mycket tid ägnats åt manuella sökningar där vi ser att digitala
15 arbeten referera till samma forskning som vi har använt oss av. Vi upplever därför det
osannolikt att vi har missat forskning som skulle kunna bidra till att besvara vår
frågeställning. Detta grundar sig på den tid vi lagt ner på manuella- och databassökningar samt att programmering inte funnits så länge i läroplanen vilket gör att forskningen är tunn inom detta ämne.
Denna litteraturstudie bygger på ämnet teknik och därför har det varit ett krav för oss att teknikämnet är inkluderat i forskningen. Annan forskning som inte tog upp teknikämnet blev bortprioriterad. Hade vi tagit bort ämnet teknik och sett till den generella bilden över att undervisa om programmeringen hade vi kunnat lyfta mer forskning i resultatet. Ett annat tillvägagångssätt som skulle genererat till mer forskning hade varit om man hade inkluderat matematik också, eftersom det finns studier gjorda på matematiklärare och tekniklärare.
Totalt är det fyra olika forskningar som lyfts fram i resultatet, varav två är artiklar och två är avhandlingar. Hälften av forskningen som lyfts fram är avhandlingar som grundas på flera studier där varje studie har utgått från enskilda frågeställningar. Dessa avhandlingar omfattar ett större forskningsområde då de involverar flera artiklar. En kritisk aspekt utifrån resultatet är att samma författare har använts till två av forskningarna. Detta kan göra att resultatet vinklas och blir mindre trovärdigt, eftersom forskaren måste göra sina egna tolkningar för att få fram ett resultat.
Populationen som deltagit i de olika artiklarna och avhandlingarna är lärare som undervisar i teknikämnet samt att deras urval har varit lärare från förskolan, grundskolan och gymnasiet.
Vår intention med denna litteraturstudie var främst att undersöka lärare som undervisar i årskurs 4–6. Då forskningen inte endast inriktar sig mot lärare i årskurserna 4–6 var vi tvungna att skapa en generell bild om vilka utmaningar lärarna har om programmeringen. Då vårt syfte med denna litteraturstudie har var lärare som undervisar i årskurserna 4–6 har vi valt att endast förhålla oss till Lgr22 för grundskolan och inte för gymnasiet eller förskolan i bakgrunden. Däremot finns det en medvetenhet kring att vårt syfte inte uppfylls på det sättet som vi hade önskat.
Inom begreppet programmering har också andra begrepp inkluderats såsom datavetenskap, digital kompetens och datalogiskt tänkande. Fördelen med att inkludera dessa begrepp har varit att mer forskning kunde inkluderas i resultatet för att få svar på frågeställningen. en nackdel med att inkludera dessa begrepp blev att vi fick tänka bredare i våra sökningar, vilket ledde till ett större arbete på att hitta artiklar som ändå kunde besvara vår frågeställning.
5.2 Resultatdiskussion
Resultatet belyser flera olika utmaningar som lärare upplever med programmering i skolan.
En del av dem som påverkar lärare i sitt arbete menar vi handlar om det som Stensmo (2008, s.34–35) benämner som inre och yttre ramar. Han förklarar att yttre ramar är det som beslutas av stat och kommun. Det kan exempelvis innebära att fastställa läroplaner och hur mycket pengar som ska tilldelas till skolan. De inre ramarna bestäms istället i kommun, skola och lärarlag. Det kan bland annat beröra om hur många timmar man skall läsa olika ämnen, inköp
16 av läromedel och lärares villighet att vidareutveckla sin yrkeskunskap i takt med de
förändrade förväntningar som ska skolan står inför (Stensmo, 2008, s.34–35). De inre och yttre ramarna är något som vi menar kan begränsa och vara en problematik oavsett vilket ämne det gäller. Å andra sidan är programmering ett ämne som saknar traditioner om undervisningens uppbyggnad och därför kan det försvåra situationen för lärare ytterligare.
En utmärkande faktor i resultatet är att lärarna saknar kunskaper om programmering. De känner en otrygghet till sin egen förmåga och har svårt att hjälpa eleverna. Flera av lärarna uppger att de på sin fritid försökt höja sin kompetens då de saknar erfarenheter om ämnet från både sin egen skolgång och under lärarutbildningen (Vinnervik, 2020, s.11; Sentence &
Czismadia, 2016, s.479). Likaså menar Zhang (2020, s.60) i sin studie att 85% av lärarna aldrig har genomgått en kurs inom programmering. Resultatet indikerar därmed på att kompetensutveckling inom området är aktuellt. Rektorn engagemang blir således betydande då hen har ansvaret att erbjuda det till lärarna (Skolverket, 2021b, kap 2). Ett tidigare kompetensutvecklingsprojekt av Ifous visar dessutom att det gav framgångsrika resultat där lärarna som genomgått utbildningen uttryckt en större säkerhet att undervisa om
programmering (Ifous Rapportserie, 2020, s.32). Illeris (2013, s.77) menar att kompetensutveckling ger upphov till kvalificerat lärande samt vikten av att få rätt förutsättningar. Viktiga parametrar som Ifous (2020, s.32) benämner för att uppnå goda resultat handlar exempelvis om att få tillgång till teknik. Vinnervik (2020, s.15) framhäver att många lärare uttrycker att det endast har tillgång till gammal utrustning eller ingen alls. Det är viktigt att rätt utrustning finns tillgängligt ute på skolorna för att kunna genomföra undervisning.
Resultatet visar att många lärare uttrycker också att tiden är en utmaning (Sentance &
Csizmadia, 2016, s.479; Vinnervik, 2020; Vinnervik, 2021, s.62). Lärare menar att de får lägga ner mycket tid på att hitta och utvärdera nya läromedel. Vidare att det är en utmaning att försöka hitta en balans om hur mycket tid av undervisningen som ska läggas i förhållande till de andra delarna i teknikämnet (Vinnervik 2020, s.12). Ett kollegialt samarbete och en samverkan mellan olika skolor skulle kunna vara gynnsamt för att minska denna belastning som lärare upplever.
En annan utmaning som lärarna står inför är otydlighet i läroplanen samt hur de ska tolkas.
Lärarna har det svårt att applicera innehållet i sin undervisning och förstå hur elevernas progression i ämnet ska se ut (Vinnervik, 2020, s.12; Vinnervik, 2021, s.63). Dessa studier är baserade på Lgr11, men trots att forskningen lyfter fram svårigheter med att förstå innehållet om programmering har inga åtgärder gjorts inför den nya läroplanen (Lgr22) i teknikämnet.
Det gäller också tillhörande kommentarmaterial till läroplanerna.
Hur som helst, är det viktigt att ha i åtanke att den programmering som beskrivs i dagens läroplan är ett ämne som inte funnits länge i skolan. Ett nytt ämnesinnehåll innebär alltid nya utmaningar eftersom de ställer nya krav. Det kan vara svårt att förutse dessa innan, men det hade behövts mer förberedelser ute på skolorna innan det blev ett krav. Skolan strävar efter en likvärdig utbildning (Skolverket, 2022, s.6). Detta är något som vi ställer oss kritiska till
17 då resultatet antyder att lärares yrkeskunskaper, rektorns intresse och resurser skiljer sig åt.
Vi kan å andra sidan inte dra några generella slutsatser utifrån lärare som undervisar i årskurs 4–6 i teknikämnet då ytterligare forskning fordras. Den forskningen som vi har utgått ifrån sträcker sig från förskollärare till gymnasielärare, såväl som att internationella studier har inkluderats. Denna litteraturstudie har däremot belyst att det finns flertalet utmaningar för lärare med att undervisa i programmering. Dessa utmaningar menar vi är viktiga att ta i beaktning för att kunna lyckas med uppdraget och därför behöver förbättringar tillämpas.
6. Implikationer för examensarbete 2
Programmering i teknikämnet utifrån lärares perspektiv är ett område som är tunt beforskat.
Vi anser att det är något som kräver mer uppmärksamhet då vi lever i ett ständigt växande digitaliserat samhälle och där skolan ska hänga med i dess utveckling. En slutsats som vi kunde konstatera utifrån denna litteraturstudie är att kompetensutveckling är nödvändigt då flera lärare upplever bristande kunskaper inom programmering. Skolan strävar efter att erbjuda en likvärdig utbildning och därför vill vi undersöka om lärare får samma
förutsättningar i form av kompetensutveckling beroende på vilken kommun de arbetar i.
Syfte
Vårt syfte är att ta reda på hur möjligheterna till kompetensutveckling inom programmering ser ut mellan skolor i olika kommuner.
Frågeställning
Hur skiljer sig möjligheterna till kompetensutveckling inom programmering?
Insamlingsmetoder och urval
Inför framtida arbete strävar vi efter att nå ut till så många lärare som möjligt från olika skolor i olika kommuner som undervisar i teknikämnet och programmering. Tänkta
kommuner är Falkenberg, Halmstad, Laholm och Båstad. Tanken är att undersöka huruvida det skiljer sig åt kring möjligheterna till kompetensutveckling samt vilka åtgärder skolorna erbjudit för att underlätta för lärarna samt för att få lärarnas verkliga uppfattningar och
upplevelser av situationen. För att nå ut till så många lärare inom kommunerna som möjligt är ett kvantitativt arbetssätt fördelaktigt. Å andra sidan är ett förarbete av stor vikt för att kunna få ut så mycket givande information som möjligt innan vi stipulerar en frågeställning samt ett teoretiskt ramverk för metodvalet, därav har vi ännu inte fastställt detta.
18
Referenslista
Balanskat, A. & Engelhardt, K. (2015). Computing Our Future: Computer Programming and coding, Priorities, School Curricula and Initiatives across Europe. European Schoolnet (EUN Partnership AIBSL), Brussels.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Heintz, F. & Mannila, L. (2018). Computational Thinking for All – An Experience Report on Scaling up Teaching Computational Thinking to All Students in a Major City in
Sweden.https://www.ida.liu.se/divisions/aiics/publications/SIGCSE-2018-Computational- Thinking-All.pdf [hämtad 2021-11-24]
Ifous. (2020). Programmering i skolan: vad, hur, när och varför?: slutrapport från FoU- programmet Programmering i ämnesundervisningen. Stockholm: Ifous.
Illeris, K. (2013). Kompetens: [vad, varför, hur]. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kjällander, S., Åkerfeldt, A. & Petersen, P. (2016). Översikt avseende forskning och erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola. Stockholm: Skolverket.
Kungliga biblioteket. (2021, 16 december). Vad är Swepub? https://www.kb.se/samverkan- och-utveckling/swepub/vad-ar-swepub.html [Hämtad 2022-1-12]
Mannila, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan: varför, vad och hur?. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (2021). Fortbildning.
fortbildning.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fortbildning [Hämtad 2021-12- 3]
19
Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument.
informationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf [hämtad 2021-12- 07]
Sentance, S., & Csizmadia, A. (2016). Computing in the curriculum: Challenges and
strategies from a teacher’s perspective. Education and Information Technologies, 22(2): 469–
495.
Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2014). Teknik- gör det osynliga synligt.
https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-
statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2014/teknik--gor-det-osynliga-synligt/ [Hämtad:
2021-12-07]
Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2011: reviderad 2017.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2021a). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik: Grundskolan. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2021b). Ändringar i läroplanens inledande delar - Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
20 Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SOU. (2014:13). En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid är vår.
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Vinnervik, P. (2020). Implementing programming in school mathematics and technology [Elektronisk resurs] teachers' intrinsic and extrinsic challenges. International journal of technology and design education. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172596 [Hämtad: 2021-11-01]
Vinnervik, P. (2021). När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan. [Doktorsavhandling, Umeå
universitet]. SwePub. ISBN: 978-91-7855-602-1
Wallin, F. (2017). De jobbar bort rädslan för programmering. Skolvärlden. De jobbar bort rädslan för programmering – Skolvärlden (skolvarlden.se) [Hämtad: 2021-12-07]
Wing, J, M. (2006). Computational thinking. Communications of the ACM- self managed systems, 49(3), 33-35.
Zhang, L. (2020). Integrating computational thinking into Swedish compulsory education with block-based programming: a case study from the perspective of teachers.
[Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. Springer. ISBN 978-91-7911-331-5
Åkerfeldt, A., Kjällander, S. & Selander, S. (2018). Programmering: introduktion till digital kompetens i grundskolan.(Första upplagan). Stockholm: Liber.
21
Bilagor
Tabell 5 - Analystabell
Författare: Kunskaper Intresse Förståelse Resurser Tid Professionell utveckling och samverkan Vinnervik
(2020)
x x x x x
Vinnervik (2021)
x x x x x
Sentance och Csizmadia (2016)
x x x x
Zhangs (2020)
x x
22 Tabell 6 - Sammanställning av empiriskt material
Författare (år) Titel
Syfte/ frågeställning Metod Population Resultat
Peter Vinnervik (2021)
När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll
- Intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan
Det övergripande syftet med studien var att undersöka tekniklärares arbete med att
transformera programmering till undervisningsinnehåll.
- Hur transformerar tekniklärare programmering till undervisning i teknik?
- Vilka utmaningar möter lärare i transformeringen av programmering till undervisning i teknik?
Kvalitativ. E- intervjuer av semistrukturerad karaktär med en intervjuguide utifrån studiens
läroplansteoretiska bakgrund.
10 högstadielärare i teknik.
Land: Sverige
Programmering skulle sättas i ett större tekniskt sammanhang.
Eleverna behöver förstå grundprinciper i programmering så som vikten av entydighet och sekvens när instruktioner ska förmedlas till en dator.
Använda tekniska hjälpmedel som Micro:
bit och Scratch.
Visar på flera utmaningar som lärare möter vid transformeringen.
23
Peter Vinnervik (2020)
Implementing
programming in school mathematics
and technology:
teachers’ intrinsic and extrinsic challenges
Beskriva vilka
utmaningar relaterade till införandet av
programmering som lärare identifierar och som de tror kan påverka införandeprocessen.
- Vilka utmaningar uttrycker verksamma lärare med integrationen av programmering i undervisningen?
Kvalitativ studie.
Inspelade kollegiala samtal om vad programmering skulle innebära i
undervisningen.
Grupperna bestod av fyra lågstadielärare, åtta mellanstadielärare och sju
högstadielärare.
19 grundskolelärare i årskurserna 1-9 från 14 skolor.
Land: Sverige
Vid införandet av programmering framkom flera utmaningar. Dessa namngavs och
kategoriseras under inre och yttre utmaningar.
Lechen Zhang (2020)
Integrating
Computational Thinking into Swedish
Compulsory Education with Block-Based Programming
- A case study from the perspective of teachers
Att kartlägga de färdigheter i Datalogiskt tänkande som lärs ut.
- Baserat på den aktuella statusen för lärares kompetens i DT, vilka DT-färdigheter har lärts ut och bedömts av lärare som använder BBPL i grundskolan, och hur har dessa färdigheter utvecklats?
För att lyfta lärarnas perspektiv och granska lärarnas aspekter kring DT-färdigheter och undervisning.
- Vilken är lärarnas DT- kompetensnivå och hur
Fyra olika delstudier genomfördes med både kvalitativ och kvantitativa metoder.
Fallstudie
genomfördes för att granska
integrationsprocessen.
Datakällor samlades in, trianguleras och analyserades både kvalitativt och kvantitativt.
Slutligen
konstruerades ett DT- test och lärarnas DT- kompetens kartlades systematiskt.
130 lärare, 17 rektorer och fem distriktschefer från 15 grundskolor.
Land: Sverige
Ett brett spektrum av DT- färdigheter, när det gäller koncept, praxis och perspektiv för hur DT har lärts ut och bedömts med hjälp av Scratch i svenska skolor.
Lärares nuvarande DT- kompetens måste utvecklas och förbättras.
Lärares låga DT-
kompetens kan förhindra elevernas utveckling i ämnet.
24
påverkar den
integrationen av DT?
Sue Sentance och Andrew Csizmadia (2016)
Computing in the curriculum: Challenges and strategies from a teacher’s perspective
Syftet är att ta reda på hur undervisningen i programmering och datalogiskt tänkande kan göras på bästa sätt och vilka strategier som fungerar.
-Vilka pedagogiska strategier uppger lärare fungerar bra för undervisning i
datavetenskap i skolan?
- Vilka utmaningar rapporterar lärare att de står inför?
Kvantitativ studie.
Svar från ett Online- frågeformulär.
Frågorna kring lärares arbetssituation, mängden
datoranvändning de lär ut och förtroendet kring sina färdigheter.
De erbjöds också att svara fritextsvar på fyra frågor.
1417 medlemmar från Computing At school (CAS), 1126 av dessa var verksamma lärare från Primary school åldrarna 4-11 till Further Education åldrarna 16-19.
Land: England.
Resultatet visar på flera svårigheter för lärare vid undervisningen av programmering. Flera lärare känner att deras ämneskunskaper är otillräckliga. De har också svårt att differentiera undervisningen och tiden räcker inte till. En oro finns för att elever ska tappa intresset när behov inte kan tillgodoses samt att resurserna inte finns i tillräcklig utsträckning.
