06.3. Behovsbedömning Program för kv Stinsen

(1)

Kommunledningskontoret

2017‐11‐13 1 (21)

Stadsbyggnadsavdelningen Planenheten

Emma Tönnerfors Planarkitekt

Behovsbedömning

Program för detaljplan för Stinsen 2 mfl i Sollentuna kommun och Stockholms län Dnr 2016/0152 KS

(2)

2

Version 2 – 2017-04-10

Detta dokument och tillika verktyg för genomförande av behovsbedömning är framtaget av Ekerö kommun (projektledare) tillsammans med Upplands-Bro och Järfälla kommuner under år 2015. Projektet har finansierats av Boverket genom regeringsuppdraget PBL Kompetens. Syftet med regeringsuppdraget är att skapa en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) i hela Sverige. Verktyget är anpassat för kunna användas av fler kommuner och är fri att använda och förändra. Sollentuna kommun har anpassat verktyget efter kommunens behov. T.ex. har de punkter som ej berör Sollentuna kommun tagits bort (t.ex. påverkan på nationalpark).

Dessutom har en checklista för bedömning av påverkan på ekosystemtjänster i urbana miljöer lagts till i behovsbedömningsmallen.

(3)

3

Inledning

Aktuell behovsbedömning omfattar planprogrammet för kvarteret Stinsen mfl i Södra Häggvik i Sollentuna. Området gränsar till järnvägen i öster och till befintlig villabebyggelse i väster. I norr gränsar området till Mossvägen och till fastigheten Stansen 2 och i söder gränsar området till Glimmervägen och Traversen 14 och 15.

Planprogrammet syftar till att beskriva riktlinjer och strategier för hur kvarteret Stinsen kan omvandlas från handelsverksamhet och stora markparkeringar till en tät kvartersstruktur med blandning av bostäder, verksamheter och kommunal service. Programförslaget möjliggör för ca 1200 nya bostäder samt för en ny skola för ca 1000 elever och därtill hörande idrottshall och integrerad förskola. Miljöbedömningen syftar till att bedöma huruvida den föreslagna utvecklingen av fastigheten Stinsen 2 kan komma att medföra betydande miljöpåverkan.

Det finns inget krav på att en behovsbedömning ska genomföras redan vid upprättande av planprogram, eftersom planprogram inte krävs enligt lag (se 5 kap. 10 § PBL och 6 kap. 11 § MB). Enligt

Naturvårdsverkets allmänna råd bör en behovsbedömning genomföras så snart det är möjligt (NFS 2009:1). Rekommendationen är därför att ändå påbörja arbetet med behovsbedömning redan under detta skede i planarbetet (Boverket 2006, s.21). I ett planprogram anges planens utgångspunkter och mål. I detta skede bör behovsbedömningen därför främst användas för att identifiera viktiga miljöaspekter för det vidare detaljplanearbetet.

(4)

4 Syftet med reglerna kring miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planarbetet för att främja hållbar utveckling (6 kap. 11-18 §§). För att uppnå detta är det av stor vikt att behovsbedömningen genomförs tidigt i planprocessen. I takt med att nytt underlag framkommer bör bedömningen uppdateras, vilket även innebär att tidigare ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan behöva revideras. Hur

behovsbedömning och miljöbedömning bäst genomförs beskrivs i Boverkets (2006) och Naturvårdsverkets (2009) vägledningar för miljöbedömning av planer.

Verktyget består av sju checklistor. Den första checklistan behandlar särskilda bestämmelser omfattar om det gäller undantag eller krav på att genomföra miljöbedömning. De efterföljande fem checklistorna utgör kärnan i verktyget och är tematiskt indelade i miljöaspekterna. Den sjunde checklistan är medtagen i behovsbedömningen för att belysa vikten av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Det finns ännu inget formellt krav på att detta ska ingå i behovsbedömningen, och eventuell påverkan enbart på ekosystemtjänsterna enligt denna checklista kan inte motivera att betydande miljöpåverkan föreligger.

Däremot har Regeringen fastställt tio etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ett av dessa etappmål är att senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

Checklistorna:

Särskilda bestämmelser Kulturvärden

Naturvärden Sociala värden Materiella värden

Risker för människors hälsa eller för miljön Ekosystemtjänster

I dessa checklistor ska platsens känslighet och nuvarande förhållanden först beskrivas, för att sedan redogöra för hur planen påverkar dessa förhållanden och hur stor störningen sannolikt kommer att bli.

Det räcker med att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan för en miljöaspekt för att så ska anses vara fallet och miljöbedömning ska inledas (NFS 2009:1). En fullständig genomgång av alla checklistor bör ändå göras för att klargöra på vilka grunder planen kan antas medföra betydande

miljöpåverkan. En fullständig genomgång är även värdefull om det senare visar sig att den först utpekade aspekten inte längre kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En väl utförd och dokumenterad behovsbedömning är också en bra utgångspunkt för avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen.

Behovsbedömningen har även ett värde för arbetet med planbeskrivningen även om det inte krävs en miljöbedömning.

I den sista checklistan, Sammanvägd bedömning, sammanställs ställningstagandena från de tidigare ifyllda checklistorna. Syftet är att få en helhetssyn och just kunna göra en sammanvägd bedömning av inringade aspekter. Den senare delen av checklistan hanterar omfattningen av påverkan och behöver inte fyllas i om det redan har fastslagits att planen medför betydande miljöpåverkan (Boverket 2006, s.19). Råder det fortfarande oklarheter om planens påverkan är betydande kan denna del användas som ett stöd för ställningstagandet. Detta ställningstagande ska avslutningsvis motiveras.

(5)

5 Särskilda bestämmelser

4 kap. 35 § PBL

Undantag från miljöbedömning: En särskild MKB för detaljplaner med standardförfarande behöver inte upprättas om planen enbart gäller något av nedan nämnda ärenden, och MKB:n i detta ärende är aktuell och tillräcklig.

Undantag

Ja Nej

5 kap. 7 a § PBL

Gäller detaljplanen enbart en verksamhet som tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § MB (A- eller B- verksamhet), och är MKB:n i detta ärende aktuell och tillräcklig?

x

Gäller detaljplanen enbart en åtgärd som prövas genom fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, och är MKB:n i detta ärende aktuell och tillräcklig för detaljplanen?

x

4 § MKB- förordningen

Krav på miljöbedömning: En detaljplan ska antas medföra

betydande miljöpåverkan om genomförandet kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 §.

Krav Ja Nej

7 kap.

27 & 28 a §§

MB

Kan genomförandet antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område som

förtecknats enligt fågeldirektivet (2009/147/EG) eller art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) och därmed kräver tillstånd (Skyddad natur)?

x

Kommentar I Sollentuna kommun finns inga Natura 2000-områden. I närheten av Sollentuna kommun finns två Natura 2000-områden som förtecknas enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG): Hansta i Stockholms kommun och Käring-Mörtsjön i Täby kommun, dessa bedöms inte påverkas av planens genomförande.

(6)

6 Kulturvärden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till kulturvärden.

Beskriv förekomsten av kulturvärden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐Karaktärsdrag i landskap och bebyggelse¹

☐Värdefulla landskapsavsnitt och bebyggelsemiljöer¹

☒Arkitektoniskt värdefulla kulturmiljöer och byggnader¹

☐Arkeologiska kulturmiljöer och lämningar (fornlämningar och fornlämningsområden)²

☐Immateriella företeelser (till exempel ortnamn eller berättelser som är knutna till platsen)

☐Kulturvärden som uppmärksammats av brukare eller allmänhet

Kommentar Planområdet består av gammal åkermark vilken under 1960-talet exploaterats för industriändamål.

Från 1990-talet har området utvecklats succesivt till ett handelsområde. En del befintliga

industribyggnader har byggts om och en del nya byggnader har uppförts för handel och kontor. Av de äldre byggnaderna har kontorsdelen som uppfördes som huvudkontor för AB Philipssons, tidstypiska drag med ett visst kulturmiljövärde. Inga kvarvarande kända arkeologiska lämningar finns inom planområdet.

Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade kulturvärdet.

☐Kyrkliga kulturminnen³ enligt 4 kap. KML (BeBR; Vägledning)

☐Arkeologiska kulturmiljöer och lämningar² (fornlämningar och fornlämningsområden) enligt 2 kap.

KML (Fornsök; Vägledning; Lista med lämningstyper)

☐Naturreservat⁴ enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐Landskapsbildskyddsområde⁵ (Information; Skyddad natur)

☐Riksintresse för kulturmiljövård⁶ enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur)

☐Riksintresse med hänsyn till Nationalstadsparken enligt 4 kap. 7 § MB (Skyddad natur) Beskrivning Inom området finns inga utpekade kulturvärden eller skyddade objekt enligt ovan.

Planens påverkan

1 Objekt i Kulturmiljöplanen

2 Riksantikvarieämbetet, Fornsök

3 Berör kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser

4 Östra Järvafältets naturreservat, Rösjöskogens naturreservat, Tegelhagsskogens naturreservat och Södra Törnskogens naturreservat.

5 Område kring Sollentuna kyrka

6 Skålhamravägen

(7)

7 Beskrivning Kontorshuset kommer att rivas för att ge plats åt den planerade kvartersbebyggelsen.

Eftersom hela kvartersbebyggelsen ska underbyggas med garage är det svårt att bevara kontorshuset och införliva det i den nya strukturen.

Bedömning av påverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på kulturvärden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på kulturvärden? x

Kommentar Kontorshuset från 1960-talet kommer att rivas för att ge plats åt nya bostäder. Byggnaden har ett visst kulturhistoriskt värde för förståelsen av södra Häggviks historia som verksamhetsområde vilken blir svårare att utläsa när byggnaden försvinner och området omvandlas. Byggnadens kulturhistoriska värde har dock bedömts som lågt och byggnaden ingår inte i kommunens kulturmiljöplan.

Påverkan på kulturvärdet bedöms som liten.

Hänvisning till bilaga i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar:

Bilaga 2: 1 d och 2 c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Miljöaspekter i 6 kap. 12 § p 6 MB som berörs:

Bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, landskap

(8)

8 Naturvärden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till naturvärden.

Beskriv förekomsten av naturvärden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

Värdefulla naturtyper eller spridningssamband mellan dessa:

☐Områden enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering⁷ eller objekt med högt naturvärde (Skogens pärlor; Skyddad natur)

☐Områden enligt ängs- och betesmarksinventeringen⁸ (Skyddad natur)

☐Viktiga spridningssamband⁹ mellan de naturtyper som förekommer Värdefulla arter eller spridningssamband för dessa¹⁰

☐Värdefulla fågelarter (I Sverige regelbundet förekommande fågelarter [från bilaga 1 i Fågeldirektivet] för vilka Särskilda skyddsområden skall avsättas)

☐Värdefulla växt-, djur-, eller svamparter (Lista över arter i habitatdirektivets bilaga 2 som förekommer i Sverige; Arter & naturtyper i habitatdirektivet – Bevarandestatus i Sverige)

☐Fridlysta växt-, djur-, eller svamparter (4-9 §§ Artskyddsförordningen)

☐Fortplantningsområden eller viloplatser för fridlysta djur (4 § Artskyddsförordningen) Nyckelbegrepp samt fortplantnings- vilo- och övervintringsområden)

☐Rödlistade växt-, djur-, eller svamparter (ArtDatabanken)

☐Viktiga spridningssamband för de arter som förekommer⁹

Beskrivning Området kännetecknas, liksom övriga Södra Häggvik, av en stor brist på vegetation och naturmiljöer.

Den vegetation som finns inom området utgörs framförallt av unga gatuträd utefter Glimmervägen samt planteringar mellan parkeringsytor. Den vegetation som finns inom området idag hyser inga

naturvärden.

7 Av totalt 51 nyckelbiotoper inom kommunen ligger fem utanför naturreservat. Dessa ligger vid Sjöberg, Falkberget och sjön Fjäturen.

8 Utanför naturreservaten finns bara ett objekt från Ängs- och betesmarksinventeringen i Sollentuna kommun. Det är Edsängen mellan Sörmlandsvägen och Bäckvägen.

9 Analyser av spridningssamband finns framtaget: skogsnätverk för småfågel, vildbinätverk och trollsländenätverk.

10 Samråd med miljöplanerare

(9)

9 Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att

påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade naturvärdet.

☐Naturreservat¹¹ enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐Naturminne¹² enligt 7 kap. 10 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐Natura 2000¹³ enligt 7 kap. 27 § MB (Förteckning över områden; Skyddad natur)

☐Generellt biotopskydd¹⁴ enligt 7 kap. 11 § MB, förteckning i SFS 1998:1252 bilaga 1)

☐Djurskyddsområde¹⁵ enligt 7 kap. 12 § MB (Skyddad natur)

☐Strandskyddsområde enligt 7 kap. 13-18 §§ MB

☐Ekologiskt känsliga områden enligt 3 kap 3 § MB (Information; ska redovisas i översiktsplan)

☐Landskapsbildskyddsområde (Information; Skyddad natur)

☐Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur)

☐Riksintresse med hänsyn till kulturvärden enligt 4 kap. 2 § MB (Skyddad natur)

Beskrivning Det finns inga skyddade eller utpekade objekt eller områden inom planområdet eller i planområdets närhet som påverkas av planförslaget.

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna naturvärdena.

Beskrivning Planförslaget är positivt för naturmiljön inom planområdet. Andelen grönyta inom planområdet kommer att öka i samband med planens genomförande. Hårdgjorda ytor kommer att omvandlas till gröna genomsläppliga ytor inom skoltomten och inom kvartersmark för bostäder kommer planterade, överbyggda gårdar och gröna tak att anordnas. Utefter järnvägen planeras ett 8 meter grönt vegetationsstråk som bl.a. ska ta hand om dagvatten från kvartersmark. Utefter allmänna gator, Turebergs allé, kommer ett sammanhängande grönt vegetationsstråk att anordnas med trädplanteringar och markvegetation. Ytan kommer även att fungera som fördröjning och rening för gatans dagvatten.

11 Östra Järvafältets naturreservat, Rösjöskogens naturreservat, Tegelhagsskogens naturreservat och Södra Törnskogens naturreservat.

12 Det finns ett naturminne i Sollentuna, men det ingår i Östra Järvafältets NR så det saknar betydelse i sammanhanget.

13 Det finns inga Natura 2000-områden i Sollentuna kommun. Nära Sollentuna kommun finns två Natura 2000- områden som förtecknas enligt art-och habitatdirektivet (92/43/EEG): Hansta i Stockholms kommun och Käring- Mörtsjön i Täby kommun.

14 Det finns 7 olika typer av biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet: allé, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark och åkerholme.

15 Det finns en del av ett djurskyddsområde i Sollentuna kommun: Getholmen i sjön Översjön. Detta område ingår i naturreservatet Östra Järvafältet.

(10)

10

Bedömning av påverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på naturvärden?

x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på naturvärden?

x

Bilaga 2: 1 d och 2 c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Biologisk mångfald, djurliv, växtliv, mark, vatten, landskap

Sociala värden

I bedömningen ska platsens betydelse och känslighet beaktas med hänsyn till sociala värden.

Beskriv förekomsten av sociala värden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐Parker och andra grönområden¹⁶ inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse (tätorts- eller bostadsnära natur) (2 kap. 7 § PBL)

☐Lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (2 kap. 7 § PBL), t.ex. badplatser, skidbackar, lekplatser, ridstigar, cykelleder, skidspår, motionsspår, vandringsleder, jakt och fiske, orientering, skogsmulle, scouting och klättring.

☐Tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och annan utevistelse (8 kap. 9 § PBL)

☐Tysta områden

☐Turistdestinationer

☐Mötesplatser

☐Sociala värden som uppmärksammats av brukare eller allmänhet¹⁷

Beskrivning Idag nyttjas marken inom planområdet för handelsverksamhet med kontors- och handelsbyggnader samt stora markparkeringar. All mark är privatägd, undantaget gatumarken för Glimmervägen samt det sydvästra hörnet som båda ägs av kommunen. Området är utsatt för buller från biltrafik och järnvägstrafik och inbjuder inte till vistelse utomhus.

I områdets södra del och utefter Glimmervägen går gång- och cykelförbindelser som är viktiga stråk för att röra sig i öst-västlig riktning under järnvägen. I övrigt hyser området inga sociala vistelsevärden.

16 Se GIS-underlag parkytor, naturmark, barnens natur, sociotopkartering, naturreservat m.m.

17 Sociotopkartering

(11)

påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade sociala värdet.

☐Naturreservat enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐Strandskyddsområde enligt 7 kap. 13-18 §§ MB

☐Landskapsbildskyddsområde (Information; Skyddad natur)

☐Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur)

Beskrivning Det finns inga skyddade eller utpekade objekt eller områden inom planområdet med avseende på ovanstående värden.

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna sociala värdena.

Beskrivning Planförslaget innebär att området omvandlas från handelsverksamhet till en blandad stadsmiljö med gator, kvarter och torg. Inom området planeras nya kvarter för bostäder samt ett nytt kvarter för skola och idrottshall. Inom området planeras även för fyra mindre platsbildningar som kommer att fungera som platser för sociala möten. Trottoaren utefter Turebergs allés östra sida planeras som en bred trottoar för att ge plats åt uteserveringar och liknande funktioner i fina sollägen utefter gatan. Den gång- och cykelstruktur som finns inom området kommer att byggas ut och stärkas i och med planens genomförande.

Planförslaget innebär att det skapas nya platser för rekreation och social vistelse inom området, framförallt i anslutning till skolan och skolgården. Skolgården och lekmiljön i anslutning till skolan kommer att kunna nyttjas av allmänheten under de tider på dygnet då skolan inte är i drift.

Möjligheterna att stanna upp och uppehålla sig inom området förbättras i samband med att nya torg och mötesplatser skapas i stadsmiljön. Möjligheterna att röra sig inom och igenom området bedöms förbättras genom utbyggnad av nya gator och gång- och cykelstråk.

Kan planen antas medföra påverkan på sociala värden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på sociala värden? x

Kommentar Planförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser för de sociala värdena inom planområdet.

Bilaga 2: 1 d och 2 a, c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Befolkning, landskap

(12)

12 Materiella värden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till materiella värden.

Beskriv förekomsten av materiella värden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

Naturresurser med högre förnyelseförmåga:

☐Skog (skogsbruk)

☐Fiske (vilt och odling)

☐Ängs- och betesmark (jordbruk)

☐Vilda växter och djur (t.ex. bär och fisk)

☐Energiresurser (t.ex. vattendrag, vind, sol)

☐Färskvatten (ytvattenförekomster)

Naturresurser med ingen/låg förnyelseförmåga:

☐Åkermark (även plöjbar betesmark, jordbruk)

☐Mineraler, bergarter, jordarter

☐Energiresurser (t.ex. torv, kol)

☐Färskvatten (grundvattenförekomster)

☐Övriga geologiska resurser ¹⁸(t.ex. landformer, och fossil)

Övriga materiella värden:

☐Rekreation, idrott, friluftsliv och turism (större anläggningar)

☒Energiförsörjning (t.ex. anläggningar för energiproduktion, elnät [stamnät, regionnät, lokalt elnät, transformator- och kopplingsstationer, utlandskopplingar], ledningsnät för fjärrvärme och fjärrkyla, gasledningsnät, drivmedelstationer för båt och bil)

☐Hälso- och sjukvård (t.ex. sjukvård, apotek, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre)

☐Information och kommunikation (t.ex. telefoni, internet, radiokommunikation)

☒Vatten och avlopp (t.ex. reningsverk och ledningsnät för vatten- och avloppsvatten, reservoar, brandpost, tryckstegrings- och pumpstationer, tömningsstationer för båt)

☐Renhållning (t.ex. deponier, återvinningscentraler och återvinningsstationer)

☐Skydd och säkerhet (t.ex. domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll)

☐Transporter (t.ex. bil-, järn-, gång- och cykelväg, flygplats, hållplatser och stationer, färjelägen, hamn, bro, omlastningspunkter, parkering för bil och cykel)

Beskrivning Inom området går ledningar för fjärrvärme och vatten och avlopp. Ledningarna ligger inom ett u-område enligt gällande detaljplan. Ledningarna bedöms kunna ligga kvar i stor utsträckning genom att ny sträckning för Turebergs allé anpassats till u-områdets läge. Viss ledningsflytt kan dock komma att krävas för att genomföra planförslaget.

18 Främst Stockholmsåsen

(13)

påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade materiella värdet.

☐Vattenskyddsområde (7 kap. 21- 22 §§ MB; SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐Jord- och skogsbruk (3 kap 4 § MB)

☐Riksintresse för energidistribution, kommunikationer¹⁹, vattenförsörjning²⁰ eller avfallshantering (3 kap 8 § MB)

☐Riksintresse för totalförsvaret (3 kap 8 § MB)

Beskrivning Det finns inga utpekade eller skyddade objekt enligt ovan.

Beskrivning Omläggning av gata och ledningar kan komma att krävas vilket påverkar materiella värden i viss mån.

Bedömning av påverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på materiella värden? X

Kan planen antas medföra betydande påverkan på materiella värden? X Kommentar Ett genomförande av planen medför att befintliga ledningar till viss del kan behöva flyttas och läggas

om. Påverkan på materiella värden bedöms som liten. I övrigt innebär planförslaget att redan exploaterad och ianspråktagen mark omvandlas till bostäder och att en extensiv och trafikintensiv markanvändning ändras till ett mer effektivt nyttjande av marken.

Hänvisning till bilaga i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar:

Bilaga 2: 1 c-d och 2 a-c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e, g

Miljöaspekter i 6 kap. 12 § p 6 MB som berörs:

Bebyggelse, mark, vatten, materiella tillgångar

19 Riksintresse för flyg, järnväg och väg kan vara aktuellt i Sollentuna kommun.

20 Rotsunda, Norrvatten reservvattentäkt är riksintresse för vattenförsörjning, se förslagsdokument.

(14)

14 Risker för människors hälsa eller för miljön

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till risker för människors hälsa eller för miljön.

Beskriv risker för människors hälsa eller för miljön i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐Extrema naturhändelser (t.ex. stormar, höga vattenstånd, översvämning, ras och skred, torka, värmebölja, lavin, erosion, jordbävning, epidemier, extrem kyla)

☒Olyckor (t.ex. farliga anläggningar, farligt gods, brand, trafikolycka inkl. tåg- och flygolycka)

☐Verksamheter eller störningar som medför risk för omgivningen (t.ex. buller, vibrationer, ljus, lukt, damm, sot, luftföroreningar inklusive allergiframkallande ämnen, utsläpp till vatten, markföroreningar)

☐Inomhusmiljö (t.ex. ljus, buller, fukt, temperatur, radon, strålning, elektromagnetiska fält)

☒Norm för bullerriktvärden

☐Vattenbrist, tele- eller elavbrott, fjärrvärmebortfall, IT-bortfall, transportstörning, drivmedelsbrist

☐Klimatfaktorer²¹ (t.ex. lokalklimat, skuggning)

☐Trygghet (miljöer som kan upplevas otrygga, t.ex. p.g.a. dålig belysning, risk för brott m.m.) Beskrivning Planområdet ligger i anslutning till järnvägen där det transporteras farligt gods. Området utsätts

därmed för risker kopplade till järnvägen och dess transporter av farligt gods. Bebyggelsens placering och utformning ska följa Länsstyrelsens riktlinjer för planläggning intill vägar och järnväg där det transporteras farligt gods. Bebyggelsen placeras 32 meter från befintligt spår och 25 meter från ett planerat framtida 6:e spår. Övriga åtgärder som kan komma att regleras i planarbetet är krav på placering av friskluftintag och utrymningsvägar samt krav på obrännbara fasadmaterial mot järnväg.

En riskutredning kommer att tas fram i samband med detaljplanearbetet för att bedöma behovet av skyddsåtgärder för att planförslaget ska bli lämpligt för människors hälsa och miljön.

Planområdet utsätts för buller från järnväg och biltrafik. De bullervärden som anges i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) ska klaras för bebyggelse inom planområdet. Genom en medveten placering och utformning av bebyggelsen bedöms riktvärdena kunna klaras för bebyggelsen närmast väg och spår. En bullerutredning kommer att tas fram i samband med detaljplaneringen av området.

Genom att placera bebyggelsen som en skärm mot järnvägen och genom att andelen biltrafik bedöms minska till följd av ändrad markanvändning bedöms ljudmiljön kunna förbättras för det övriga området och för befintlig bebyggelse väster om planområdet.

Redogör för de miljökvalitetsnormer som inte följs eller riskerar att inte följas i de områden som kan antas påverkas av planen.

☐Miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477; Information; Beslutade eller föreslagna åtgärdsprogram; Överskridanden av miljökvalitetsnormerna 2014)

21 Kartläggning ekosystemtjänster, lokalklimat

(15)

15

☐Miljökvalitetsnorm för buller (SFS 2004:675; Åtgärdsprogram för omgivningsbuller; Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller)

☐Miljökvalitetsnorm för kvantitativ status för grundvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐Miljökvalitetsnorm för kemisk status för grundvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☒Miljökvalitetsnorm för ekologisk status för ytvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☒Miljökvalitetsnorm för kemisk status för ytvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐Miljökvalitetsnormer för havsmiljö (SFS 2010:1341; HVMFS 2012:18; HVMFS 2012:18;

statusklassning kommer att finnas i åtgärdsprogram för havsmiljön som fastställs 2016.)

Beskrivning I dagsläget utsätts planområdet för luftföroreningar som framförallt är kopplade till områdets närhet till E4 och Häggviksleden men till viss del även till trafiken på det lokala gatunätet. Enligt SLB- Analys luftföroreningskartor ligger föroreningshalterna i planområdet betydligt under gällande

miljökvalitetsnormer för både partiklar och kvävedioxid. Även miljömålen klaras för samtliga halter.

Planområdet ligger inom Edsvikens tillrinningsområde. Den pågående markanvändningen i Södra Häggvik bidrar idag med en hög andel föroreningar till dagvattnet och Edsviken jämfört med övriga områden runt Edsviken. Dagens markanvändning med stora hårdgjorda parkeringsytor, storskaliga taklandskap och brist på vegetation gör att det finns bristfälligt med ytor för rening och fördröjning av dagvattnet innan det når Edsviken.

Recipienten Edsviken är utpekad som vattenförekomst. Vattenkvaliteten i Edsviken är klassad till

”dålig ekologisk status”, på grund av övergödning och syrefattiga förhållanden, och ”uppnår ej god kemisk status” på grund av problem med miljögifterna antracen och tributyltennföreningar, TBT (senaste aktuella bedömning från VISS 27/9 2017). Miljökvalitetsnormen för ekologisk status anger att Edsviken ska uppnå god ekologisk status år 2027. Tidsfristen är baserad på att en stor del näringsämnen kommer från inflödet från Lilla Värtan och att det inte är möjligt att åtgärda problemen med övergödning tidigare. Miljökvalitetsnormen vad gäller kemisk status är att god kemisk status ska uppnås med de generella undantagen för PDBE och HG samt specifika undantag för antracen och TBT till 2027. Halterna av PDBE och HG får trots det generella undantaget ej öka.(Tidsfristen för antracen beror på att påverkansbilden är komplex och det är oklart vilka åtgärder som är möjliga och mest effektiva för att nå god kemisk status. Tidsfristen för TBT är att även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus med avseende på tributyltenn.)

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna riskerna för människors hälsa och för miljön.

Beskrivning Planförslaget bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för luft kommer att överskridas.

När planområdet och övriga delar av Södra Häggvik omvandlas från handelsområde till en blandad stadsmiljö med större andel bostäder, kommer trafiken till och från området att minska vilket bedöms få positiva effekter på luftmiljön lokalt i området. Bedömningen är även att tillkommande bebyggelse inom planområdet och i Södra Häggvik i övrigt kommer att medverka till en avskärmning och en minskad spridning av luftföroreningar från det omgivande regionala vägnätet.

Föreslagen dagvattenhantering och ändrad markanvändning, från trafikintensiv handelsverksamhet och stora hårdgjorda markparkeringar till en blandad kvartersbebyggelse och skolgård, leder till att andelen

(16)

16 hårdgjorda ytor kommer att minska och att andelen vegetationsklädda och genomsläppliga ytor ökar inom området samtidigt som trafiken minskar och samtidigt som att området får en dagvattenhantering som möjliggör för rening och fördröjning av dagvattnet innan det når Edsviken..

Den kommande planeringen av dagvattenhanteringen i området ska följa Regionplane- och trafikkontorets riktvärden för dagvattenutsläpp (2009) samt kommunens dagvattenpolicy. En dagvattenutredning kommer att tas fram under detaljplanarbetet för att säkerställa att den föreslagna dagvattenhanteringen klarar riktvärdena i ovanstående styrdokument. Den kan även bli aktuellt med en övergripande dagvattenutredning för hela Södra Häggvik för att få en samlad bild över behovet av rening och fördröjning inom området.

Kan planen antas medföra risker för människors hälsa eller för miljön? x Kan planen antas medföra betydande risker för människors hälsa eller för miljön? x Kommentar Planförslaget bedöms medföra positiva effekter för luft och vattenmiljön. Möjligheterna att klara

miljökvalitetsnormen för ekologisk och kemisk status i Edsviken förbättras i och med planförslagets genomförande. En dagvattenutredning kommer att tas fram i det kommande skedet med detaljplanen för området i syfte att säkerställa att föreslagen dagvattenhantering motsvarar kraven i kommunens dagvattenpolicy och Regionplane- och trafikkontorets riktvärden för dagvattenutsläpp (2009 . För att tillkommande bostäder ska bli lämpliga ur buller och risksynpunkt krävs åtgärder i bebyggelsens utformning och placering, likt de kvarter som redan byggts ut efter järnvägen söder om planområdet. Förslag på åtgärder, bedömning av effekten av föreslagna åtgärder kommer att fördjupas i det kommande arbetet med detaljplaner då utredningar för risk och buller avses att tas fram.

Bilaga 2: 1 d-f och 2 a, c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c-g

Människors hälsa, mark, vatten, luft, klimatfaktorer

(17)

17 Ekosystemtjänster

De ekosystemtjänster som ingår i checklistan är de som har kartlagts i Sollentuna kommun (Ekologigruppen 2015, Ekosystemtjänster i Sollentuna)

Ekosystemtjänst Förklaring

Ingen påverka

n

Positiv Påverka

n

Negativ Påverkan

Småskalig matproduktion (jordburksmark, odlingar, fiske, biodling m.m.)

Småskalig matproduktion är viktig ur ett resiliensperspektiv genom att den bidrar till lokal matförsörjning och att bevara lokal odlingskunskap.

x

Flödesreglering och rening av vatten

Naturen bidrar med tjänsten vattenrening genom vegetation och andra organismers upptag av näringsämnen och nedbrytning av föroreningar. Naturområden förser oss även med den viktiga tjänsten reglering av vattenflöden. Tjänsten medför att risken för översvämning kan minskas, att erosionsskador kan undvikas och att vattenrening kan stärkas.

x

Rening av luft

Vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luft. Damm och andra partiklar fastnar på trädens blad, grenar och stammar.

Dessa partiklar spolas sedan bort av regn.

Vegetation har också förmågan att absorbera till exempel ozon, koldioxid och kväveoxider. Trädens uppbyggnad gör dessutom att stadsluften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. Vidare bidrar luftomväxling mellan stad och land till att förorenad stadsluft byts ut mot ren luft.

x

Klimatreglering (lokalklimat)

Vegetation bidrar sommartid till att sänka temperaturen i staden. Temperaturskillnad mellan stad och landsbygd, särskilt nattetid, skapar en parkbris som gör att svalare luft från landsbygd och

naturområden kommer in i staden under varma dagar. Även enskilda träd i staden har lokalt denna effekt genom att ge skugga, genom att transpirera vatten som ökar luftfuktigheten och genom att deras struktur skapa luftströmmar. Park- och naturområden utgör också värdefulla

x

(18)

18

”tillflyktsorter” under varma dagar.

Vattenytor och våtmarker sänker temperaturen genom evapotranspiration.

Bullerdämpning

Naturens bullerdämpande förmåga beror främst på hur kuperad naturen är och hur mycket ”mjuk” mark naturen rymmer.

Träd och buskar har också en viss bullerdämpande effekt. På en sluten innergård kan växtlighet på mark och fasad sänka bullret från trafiken med upp till 3–4 dBA (Boverket 2010).

x

Beskrivning

Idag saknas ekosystemtjänster i hög grad inom planområdet. De nya gröna strukturer och grönytor som tillskapas inom planområdet, genom skolgården, regnträdgårdar utefter gator och järnväg samt takträdgårdar, gröna tak och planterade gårdar, bidrar alla till att erbjuda ekosystemtjänster i området. Utöver nya ekosystemtjänster fyller de nya strukturerna även viktiga funktioner för de sociala vistelsevärdena i området.

Sammanvägd bedömning

Särskilda bestämmelser Ja Nej

Gäller undantag från att genomföra miljöbedömning? x

Gäller krav på att genomföra miljöbedömning? x

Betydande miljöpåverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra betydande påverkan på kulturvärden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på naturvärden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på sociala värden? x Kan planen antas medföra betydande påverkan på materiella värden? x Kan planen antas medföra betydande risker för människors hälsa eller för miljön? x Bedömning

Påverkans totaleffekt Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på kulturvärden? x

Kan planen antas medföra påverkan på naturvärden? x

(19)

19

Kan planen antas medföra påverkan på sociala värden? x

Kan planen antas medföra påverkan på materiella värden? x

Kan planen antas medföra påverkan på risker för människors hälsa eller för miljön? x Bedömning Förslaget innebär att en kontorsbyggnad från 1960 talet kommer att rivas och att förståelsen för Södra

Häggviks historia som verksamhetsområde blir svårare att utläsa i den fysiska miljön. Kontorshuset hyser i sig inga höga kulturhistoriska värden. Påverkan bedöms som liten.

Planförslaget bedöms vara positivt för stadsbilden och för de sociala upplevelsevärdena, grönstrukturen, naturmiljön, luftmiljön och för hanteringen av dagvattnet inom området. Planförslaget innebär även att trafiken till och från området kommer att minska till följd av ändrad markanvändning.

Områdets läge invid järnvägen medför att tillkommande bostäder kommer att utsättas för buller och risker från trafiken från järnvägen. Samtidigt som den tillkommande bebyggelsen utsätts för höga bullernivåer medverkar den till att skärma av buller och skapa en bättre ljudmiljö internt inom området och för befintliga småhus väster om planområdet.

För att klara gällande riktvärden för buller utefter järnvägen kommer det att krävas en medveten placering och utformning av tillkommande bebyggelse. Behov av åtgärder kommer att studeras i en bullerutredning i det kommande detaljplanearbetet. Med vidtagna åtgärder bedöms den negativa påverkan av buller bli liten till positiv.

Bebyggelsen utefter järnvägen utsätts för risker från farligt godstransporter på järnvägen. För att klara de riktvärden som finns gällande risk kommer det att krävas en medveten placering och utformning av bebyggelsen närmast järnvägen. I det kommande planarbetet kommer bedömning av risker och förslag på skyddsåtgärder och värdering av dessa att göras i en riskutredning för att säkerställa att miljön blir lämplig för människors hälsa och miljön. Efter vidtagna åtgärder bedöms den negativa påverkan bli liten.

De miljöaspekter som identifierats ovan kommer att hanteras och fördjupas inom ramen för det fortsatta arbetet med detaljplanen

Är det fortarande oklart om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan bör omfattningen av planens påverkan fastställas som stöd för det slutliga ställningstagandet.

Kan möjliga effekter till följd av planen föranleda att allmänhetens behov av information är betydande?

Beskrivning nej

Planens karaktäristiska egenskaper ska beaktas, särskilt planens förening med andra planer?

Beskrivning Planförslaget bedöms vara förenligt med regionala och översiktliga planer och policys så som kommunens översiktsplan, den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, kommunens trafikpolicy, cykelplan och parkeringsplan samt kommunens dagvattenpolicy.

(20)

20 I vilken utsträckning har planen betydelse för andra planers miljöpåverkan?

Beskrivning Planförslaget bedöms inte påverka andra planers miljöpåverkan negativt.

Motiverat ställningstagande

Planförslaget bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan vilket medför att ingen miljöbedömning kommer att upprättas.

Planförslaget förväntas inte innebära betydande miljöpåverkan på vare sig lokala, regionala eller nationella miljömål.

Förslaget bedöms inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten eller luft negativt. Vidare bedöms planen inte negativt påverka andra planer och program.

Förslaget innebär att bostäder och verksamheter kan tillkomma i ett centralt och kollektivtrafiknära läge vilket är positivt för att klara målen om effektiva och hållbara transporter. Föreslagen omvandling från handel till blandad stadsbebyggelse bedöms minska trafiken betydligt vilket är positivt för både luft och ljudmiljön i området. Förslaget bedöms vara positivt för stadsbilden, tryggheten och för de sociala upplevelsevärdena samt för grönstrukturen, dagvattenhanteringen och för möjligheten att tillföra ekosystemtjänster inom området.

Områdets läge invid järnvägen medför att tillkommande bebyggelse kommer att utsättas för höga bullernivåer och risker från transporter med farligt gods på järnvägen. För att säkerställa att området blir lämpligt för människors hälsa och miljön kommer det att krävas en medveten placering och utformning av bebyggelsen närmast järnvägen. Eftersom området ligger inom edsvikens avrinningsområde som har klassats som ekologiskt dålig status kommer föreslagen

dagvattenhantering att fördjupas i en dagvattenutredning i det fortsatta planarbetet.

Följande miljöaspekter kommer att följas upp och fördjupas inom det fortsatta planarbetet och påverkan och anpassning av planförslaget redovisas i planhandlingarna.

•Buller

•Risk

•Dagvatten

Bilaga 2: 2 a-b samt 3 c Bilaga 4: 1 a-b, e samt 2 b

Emma Tönnerfors, Planförfattare, Kommunledningskontoret

(21)

21

Referenser

Boverket (2006). Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning. Boverket.

Boverket (2010). Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur.

Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2014:24) Kulturmiljölagen (1988:950) (SFS 2014:694)

Jordabalk (1970:994) (SFS 2015:419) Miljöbalken (1998:808) (SFS 2014:713)

Naturvårdsverket (2009). Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Utgåva 1.

Naturvårdsverket.

NFS 2009:1. Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]. Naturvårdverkets författningssamling.

Plan- och bygglagen (2010:900) (SFS 2014:477) Proposition 2003/04:116