Kartläggning över servering till ungdomar och över-
servering i Kronobergs län
– Ett mätinstrument till projektet ”Stökfritt”
… Med jämförelser i 2004 års studier
Kartläggning över servering till ungdomar och överservering i Kronobergs län
ISSN 1103-8209, meddelande nr 2007:27 Ansvarig: Perarne Petersson
Text: Katarzyna Musial
Rapporten finns även på www.g.lst.se
Utgiven av
Innehållsförteckning
Förord 3 Inledning 5
Syfte 6
Bakgrund 7
Förebyggande insatser på nationell, regional och lokal nivå 7 En ansvarsfull alkoholservering genererar välfärdsvinster 7 Stökfritt: ansvarsfull alkoholservering i Kronobergs län 8
2004 års kartläggning 9
Krogstatistik 9 Kartläggning över kommunal tillsyn inom alkohol- och
tobaksområdena 11
Metod 12
Urval 12
Genomförande 12
Resultat 14
Resultat berusningsstudien 14
Orsak till nekandet 14
Resultat ungdomsstudien 15
Länsstyrelsens kommentarer 17
Bilagor
Förord
”Ansvarsfull alkoholservering” är en vetenskapligt beprövad arbets- metod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer och skapa en bättre arbetsmiljö för krogpersonalen.
Detta uppnås genom att krogar och restauranger inte serverar alkohol till berusade gäster och inte heller till gäster under 18 år. Metoden, som bygger på samverkan mellan myndigheter och branschen, utbild- ning av restaurangpersonal och ökad tillsyn, utvecklades inom det s.k.
STAD-projektet (Stockholm förebygger Alkohol och Droger) under åren 1995-2001.
En restaurangutbildning i ”Ansvarsfull alkoholservering”, anpas- sad efter det koncept som STAD-projektet i Stockholm utvecklade, initierades av Länsstyrelsen 2002. Hösten 2003 uppdrogs åt länssam- ordnaren att leda och samordna implementeringen av arbetsmetoden i länets kommuner. Under 2004 fastställdes en organisation för arbetet.
En referensgrupp bildades med företrädare för såväl myndigheter som branschen. Kartläggningar genomfördes, liksom förordade berus- nings- och ungdomsstudier. Också utbildningsinsatserna påbörjades under 2004. Under åren 2005 – 2007 har Länsstyrelsen haft regeringens uppdrag att vidareutveckla arbetsmetoden i länets kommuner.
I samverkan mellan myndigheter och restaurangbranschen har ett länspolicyprogram som gäller hanteringen av alkohol och narkotika tagits fram. Policyn gäller för flera målgrupper; restaurangens gäster, anställda, kunder och entreprenörer. I anslutning till utarbetandet av policydokumentet togs en gemensam projektlogga, ”Stökfritt”, fram för de restauranger som genomgår utbildningen och som antar policyn och konceptet ”Ansvarsfull alkoholservering”. Samtidigt öppnades en särskild hemsida som presenterar arbetet i länet, www.stokfritt.se.
Arbetet med att implementera och förankra arbetsmetoden i länet har nu pågått i cirka fyra år. Under innevarande år sker en uppfölj- ning av verksamheten, bl.a. har nya s.k. ungdoms- och berusnings- studier genomförts. Syftet har varit att undersöka krogars och restau- rangers benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade gäster och att ge en bild över alkoholtillgängligheten för ungdomar på krogar och restauranger i länet. Studierna kommer också att ligga till grund för det fortsatta metodutvecklingsarbetet av arbetet med ”Ansvarsfull alkoholservering”.
Kartläggningen har genomförts av länssamordnare Katarzyna Musial.
Växjö i augusti 2007
Birgitta Wennermark Tf socialdirektör
Inledning
Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat dramatiskt, vilket innebär ett hot mot folkhälsan. Den totala årliga alkoholkonsumtionen uppskattades år 1996 till 8,4 liter ren (100 pro- cent) alkohol per invånare 15 år och äldre och motsvarande siffra år 2005 var 10,2 liter. En orsak till den ökade alkoholkonsumtionen är den ökade försäljningen på Systembolaget, men även restaurang- försäljningen och resandeinförseln har ökat. Resenärer som fyllt 20 år får medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl för eget bruk från annat EU-land till Sverige.1
Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, men även kvinnorna har ökat sin alkoholkonsumtion, framförallt i ålders- gruppen 50-75 år. Den totala konsumtionsökningen beror också på att dryckeskulturen har ändrats till viss del, från att konsumenterna kon- centrerat sin konsumtion till veckosluten till ett ökat antal dryckestill- fällen. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har emellertid minskat på senare år. Ungdomar i Sverige har en genomsnittlig alko- holdebut när de är 13-14 år och risken för att en person ska grund- lägga riskabla vanor för hälsan ökar ju tidigare hon eller han börjar dricka alkohol.2 CAN:s enkätundersökning angående drogvanor i Kronobergs län bland elever i gymnasieskolans årsklass 2, visar att andelen som storkonsumerar3 alkohol ett par gånger/månad eller oftare har minskat både bland pojkarna och flickorna. Denna positiva trend är påtaglig framförallt bland pojkarna; År 2002 var det 37 % som angav att de storkonsumerar alkohol ett par gånger/månad eller oftare medan motsvarande siffra år 2006 var 27 %. Bland flickorna är denna nedåtgående trend inte lika tydlig, då det var 21 % bland flickorna som år 2002 angav att de storkonsumerar alkohol ett par gånger/månad eller oftare och 20 % år 2006. Berusningsgraden har dock ökat, då 65 % av pojkarna år 2002 angav att de känner sig beru- sade varje/nästan varje gång de dricker alkohol, medan motsvarande siffra år 2006 var 88 %. Motsvarande resultat för flickorna var 57 % år 2002 och 83 % år 2006.4
Regeringens proposition 2005/06:30 – nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner, anger inriktningen för hur en förstärkning av samhällets insatser under åren 2006-2010 skall genomföras. Rege- ringens mål för den svenska alkoholpolitiken skall vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.
1 www.fhi.se hämtat 2007-08-14
2 Ibid
3 Storkonsumerar alkohol: dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II (folköl) vid samma tillfälle.
4 CAN; ”Enkätundersökning angående drogvanor m.m. bland elever i gymnasieskolan årskurs 2, vårterminen 2002 och 2006.”
Särskilt prioriterade delmål är:
o ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet
o åstadkomma en alkoholfri uppväxt och skjuta upp alkoholdebuten o minska berusningsdrickandet
o åstadkomma fler alkoholfria miljöer
o undanröja den illegala alkoholhanteringen.5
Ansvarsfull alkoholservering: ”Ingen servering till ungdomar under 18 år eller till märkbart påverkade gäster.”
Ansvarsfull alkoholservering är ett samhällsbaserat preventions- program för att minska servering till underåriga samt berusnings- drickandet på serveringsställena. Inom ramen för STAD-projektet (Stockholm förebygger Alkohol och Drogproblem) pågår sedan 1996 ett alkoholförebyggande arbete bland restauranger med serverings- tillstånd: Ansvarsfull alkoholservering. Kommunen, polismyndig- heten, länsstyrelsen och restaurangbranschen samverkar för att en god krogmiljö skall råda i regionen. Några viktiga insatser inom metoden är att minska skadlig alkoholkonsumtion och berusningsdrickande på restauranger. Inom metoden arbetar man med en långsiktig samver- kan mellan kommunen, polisen, länsstyrelsen och restaurangbran- schen. Vidare ingår en tvådagarskurs i ansvarsfull alkoholservering för restaurangpersonal och en tredje komponent inom metoden är effektivare tillsynsarbete baserat på existerande alkohollagstiftning.
Forskare har visat att insatser till följd av metoden Ansvarsfull Alkoholservering ledde till en minskning av antalet polisanmälda våldsbrott med 29 procent. Samhällskonsekvenser i form av kost- nader, besparingar och hälsovinster presenterades i rapporten. Meto- den används i alla län i landet och i Kronobergs län har man arbetat med ansvarsfull alkoholservering sedan 2003.6
Syfte
Syftet med kartläggningen är att:
o Undersöka krogars och restaurangers benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade gäster, så kallad överservering, i Kronobergs län.
o Ge en inblick i ungdomars alkoholtillgänglighet på krogar och restauranger i länet.
5 Regeringens proposition 2005/06:30 – Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner, s. 1-2
6 Statens folkhälsoinstitut, Rapport R 2007:9: ”Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö. Kostnader, besparingar och hälsovinster.”
Bakgrund
Förebyggande insatser på nationell, regional och lokal nivå
Statens folkhälsoinstitut (FHI) har i uppdrag att utöva tillsyn inom alkoholområdet, erbjuda kunskapsunderlag om alkohol och före- byggande arbete samt följa upp den nationella alkoholhandlings- planen. En annan viktig aktör på den nationella nivån är Alkohol- kommittén (www.alkoholkommitten.se). Kommittén består av repre- sentanter för departement och myndigheter med ansvar för alkohol- och drogfrågor, och samordnar insatserna på nationell nivå. Social- styrelsen är nationell expert- och tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst (www.socialstyrelsen.se). Mobilisering mot narkotika har i uppdrag att initiera och samordna insatserna på natio- nell nivå (www.mobilisera.nu). En rad frivilligorganisationer är också involverade i det alkoholskadeförebyggande arbetet på både nationell, regional och lokal nivå.7
På den regionala nivån har länsstyrelserna ett ansvar att utveckla det preventiva samrådsarbetet samt utöva tillsyn över de uppgifterna kommunerna är skyldiga att genomföra enligt alkohollagen. Lands- tingen bedriver information om alkohol via mödra- och barnhälso- vården, ungdomsmottagningarna, i sjukvården samt via en rad andra kunskapsförmedlande åtgärder.8
Kommunerna bör ha en aktiv alkoholskadeförebyggande informa- tion i skolorna samt en effektiv tillsyn över främst de restaurang- miljöer där berusningsdrickande förekommer och över efterlevnaden av åldersgränserna vid servering och inköp av alkoholdrycker. Kom- munala föreningar ska kunna få ekonomiska bidrag och stöd ska ges till barn med missbrukande föräldrar.9
En ansvarsfull alkoholservering genererar välfärdsvinster
Folkhälsoinstitutet har som ett led i sitt utvärderingsuppdrag sam- manställt en rapport där man har gjort en hälsoekonomisk analys av STAD:s arbete för ansvarsfull alkoholservering i krogmiljöer under 1995-2000. I rapporten har institutet beräknat kostnader för de olika insatserna samt besparingar och hälsovinster som uppstår då vålds- brottsligheten i samhället minskar. Kostnaderna beräknades med hjälp av årsredovisningar, mötesprotokoll och deltagarlistor, intervjuer med projektmedarbetare samt material från olika myndigheter och organi-
7 www.fhi.se hämtat 2007-08-14
8 Ibid
9 Ibid
sationer. En enkätstudie genomfördes också bland våldsoffer (604) individer som gjorde en polisanmälan om misshandel, olaga hot/trakasserier eller våld mot tjänsteman under 2003.10
Resultaten visar att kostnaden för administration, lokal mobilisering, kursen i ansvarsfull alkoholservering och effektivare tillsyn i Stock- holm stad under perioden 1995-2000 uppgick till 7,4 miljoner kronor.
Den genomsnittliga kostnaden/våldsbrott uppgick till 177 045 kronor.
Eftersom STAD-projektet förhindrade våld innebar detta samhälls- besparingar på uppskattningsvis 291 miljoner kronor. Besparingarna är fördelade enligt följande; rättsväsendet (78 %), produktivitets- vinster (15 %), reducerat behov av hälso- och sjukvård (5 %) samt minskad materiell förstörelse (2 %). Analysen visar på en kostnads- besparing på 1:39 och hälsovinster på 3-4 liv med normal hälsa.11 Resultaten visar att investeringar i metoden Ansvarsfull alkohol- servering leder till stora ekonomiska besparingar och välfärdsvinster för samhället.
Stökfritt; Ansvarsfull alkoholservering i Kronobergs län
I Kronobergs län har arbetet med ansvarsfull alkoholservering, en restaurangutbildning anpassad efter det koncept som STAD-projektet i Stockholm utvecklat, pågått sedan år 2002. Metoden innebär ett strukturerat och målmedvetet arbete för att förebygga och minska alkoholservering till ungdomar under 18 år och till märkbart berusade gäster på krogen (överservering). Metoden bygger på lokal mobilise- ring, utbildning i ansvarsfull alkoholservering, policyarbete och en effektiv tillsyn. Efter ett par år döptes projektet om till Stökfritt och projektet är idag relativt välkänt i länet. Länssamordnare på Länssty- relsen i Kronobergs län ansvarar tillsammans med kommunernas alkoholhandläggare för arbetet med Stökfritt och implementeringen av arbetsmetoden i länet. Under år 2004 fastställdes en organisation för Stökfritt och idag sker arbetet i bred samverkan mellan kommuner, polismyndigheten, restaurangbranschen och länsstyrelsen, vilket i praktiken sker inom den referensgrupp som bildades redan vid starten av arbetet. Referensgruppen består av representanter för länsstyrelsen, polisen, landstinget, länets kommuner (alkoholhand- läggare), vaktbolag och krögare. Under referensgruppsmötena kan parterna utbyta erfarenheter, diskutera olika ärenden, presentera nyheter från nationell nivå inom alkoholprevention samt utveckla arbetet med Stökfritt i länet. Målet med projektet är att minska det krogrelaterade våldet samt att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga samt till överberusade gäster.
I samverkan mellan myndigheter och restaurangbranschen har ett länspolicyprogram som gäller hanteringen av alkohol och narkotika tagits fram. Policyn gäller för flera målgrupper; restaurangens gäster,
10 Statens folkhälsoinstitut, Rapport R 2007:9: ”Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö. Kostnader, besparingar och hälsovinster.”
11 Ibid
anställda, kunder och entreprenörer. Policyn implementeras i samband med utbildningen.12
Sedan starten år 2002 har 10 stycken utbildningar genomförts i länet. Sammanlagt har 325 personer från ett 60-tal restauranger i länet utbildats. Utbildningen innehåller moment kring alkohollagen, alko- holens medicinska effekter, en drogteckenutbildning, policydiskus- sion samt konflikthantering. Utbildningen erbjuds minst två gång- er/år för länets restaurang- och krogpersonal och en gång årligen för serveringsansvariga på Växjö universitets studentkrogar.
2004 års kartläggning
År2004 genomfördes berusnings- och ungdomsstudier i länet. Resul- tatet det året från berusningsstudien är 37,5 % nekade inköpsförsök.
Det gjordes 16 beställningsförsök (10 försök ”lyckades”). Inom ramen för ungdomsstudien genomfördes 41 stycken inköpsförsök på 17 olika krogar under en fredagskväll och en lördagskväll. 12 stycken försök på fem av krogarna ”lyckades”, vilket ger ett resultat där 71 % neka- des köp av alkoholdryck. Det året anlitades fem tjejer och en kille.
Krogstatistik
Polismyndigheten i Kronobergs län har genomfört en kartläggning av brott som skett i restaurangmiljö i Växjö under tiden 2006-01-01- 2007-02-11. Undersökningen har koncentrerats till nio nöjeskro- gar/pubar i Växjö. Totalt har statistik över 312 brott förts; varav 141 brott skett fredagskvällar och 83 brott under lördagskvällar. Det note- rades att merparten brott skett mellan kl. 00 och 03. Aktuella brott är bl.a.:
- Misshandel 93
- Stöld 58
- Narkotikabrott 50 - Missbruk av urkund 34 - Våldsamt motstånd 21 - Hot mot tjänsteman 12 - Våld mot tjänsteman 11
Statistiken utgör ett bra underlag för olika förebyggande insatser och åtgärder och statistiken har även en annan positiv sida; det är positivt att ingripanden sker och att brott beivras.13
12 För mer information gå in på www.stokfritt.se
13 Polismyndigheten i Kronobergs län, ”Brott i anslutning till krogar i Växjö 2006-01-01-2007-02-11”
Utöver ovan redovisad statistik rapporterar polismyndigheten i Kronobergs län följande siffror över situationen i länet:14 Krogrelaterade våldsbrott
1/1-30/6 1/1-31/12
2004 141 308
2005 131 307
2006 101 268
2007 151 Misshandel utomhus
1/1-30/6 1/1-31/12
2004 252 517
2005 211 469
2006 191 445
2007 264 Rattfylleri alkohol
1/1-30/6 1/1-31/12
2004
2005 136 315
2006 128 279
2007 149 Drograttfylleri
1/1-30/6 1/1-31/12
2004
2005 55 140
2006 103 172
2007 70 Brott mot alkohollagen
1/1-30/6 1/1-31/12
2004 31 316
2005 90 2116
2006 651 944
2007 336
Olovlig försäljning och innehav av alkoholhaltiga drycker (5041)
(ingår som en del av brott mot alkohollagen)
1/1-30/6 1/1-31/12
2004 31 316
2005 90 2116
2006 651 944
2007 336
14 Polismyndigheten i Kronobergs län
Kartläggning över kommunal tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena
Länsstyrelsen beslutade år 2006 att i samverkan med länsstyrelserna i Kalmar och Blekinge län genomföra en kartläggning av kommunernas tillsyn enligt alkohol- och tobakslagarna. Länsstyrelsen skickade ut enkäter till samtliga kommuner och intervjuade även berörd personal.
Kartläggningen har därefter följts upp och kompletterats med upp- gifter och statistik för åren 2005 - 2006, som kommunerna lämnat till Statens folkhälsoinstitut (”Kartläggning av kommunal tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena 2005/2006 i Kronobergs län”, med- delande 2007:26).
Länsstyrelsen konstaterar att tillsyn bedrivs i varierande omfatt- ning i kommunerna men att det finns goda intentioner för arbetet.
Samarbetet och samverkan mellan kommunernas alkoholhandläggare är väl utvecklat. Under senare år har gemensamma rutiner och rikt- linjer arbetats fram inom olika områden och under år 2007 har en för- djupad samverkan mellan handläggarna och polismyndigheten initi- erats vad gäller tillsynen enligt alkohollagen. Avsikten är att skapa rutiner för en effektivare samordnad fälttillsyn.
Metod
Metoderna som används för genomförande av studierna är utarbetade av STAD-projektet och är evidensbaserade. I Kronobergs län har berusnings- och ungdomsstudien genomförts en gång tidigare, år 2004, och resultatet från årets undersökning används för att jämföra med det årets resultat.
Urval
De utvalda restaurangerna/krogarna har identifierats med hjälp av kommunernas alkoholhandläggare. Då krogarnas anonymitet inte skall undanröjas presenteras ett sammanställt resultat för alla utvalda krogar i länet.
Berusningsstudien
Till berusningsstudierna, både år 2004 och år 2007, användes två man- liga skådespelare som båda har utbildats av Statens Folkhälsoinstitut i ett visst berusningsbeteende. Berusningsbeteendet är noga intränat och standardiserat via professionella expertbedömningar och video- upptagningar. Skådespelarna har lång erfarenhet av berusnings- studier då de tidigare varit anlitade för liknande studier i andra kom- muner och län. Skådespelarna är 32 respektive 25 år gamla och inte bosatta i länet. Skådespelarna blev instruerade att inte vara provoce- rande eller aggressiva, och att lugnt lämna lokalen om de blev upp- manade att göra så. De förband sig i ett kontrakt att redovisa de pengar som användes vid genomförandet samt att inte sprida infor- mation om studiens utformning eller resultat. De fick heller inte dricka alkohol under arbetspassen.
Ungdomsstudien
Försökspersonerna som genomför ungdomsstudierna är ungdomar som är 18 år fyllda men med ett yngre utseende. År 2004 var det fem tjejer och en kille som anlitades och år 2007 var det åtta tjejer och en kille. Ungdomarna skrev under ett kontrakt innan studiernas genomförande, där de förbinder sig att respektera krogarnas anony- mitet samt att inte dricka någon alkohol under studierna.
Genomförande
Totalt genomfördes år 2007 16 stycken inköpsförsök av skådespelarna på restauranger/krogar i Kronobergs län. Studierna utfördes under två helger i juni månad. Vid en helg var skådespelarna ute på både fredags- och lördagskvällen, den andra helgen genomfördes försöken på fredagskvällen. Tiden för studierna var mellan kl. 22:00 och 02:00.
Restaurangerna fick besök av de båda skådespelarna, en av dem
agerade observatör. Skådespelarna besökte krogen parvis och väl inne på krogen agerade den ena av skådespelarna kraftigt berusad. Efter att skådespelarparet bedömt att bartendern/serveringspersonal noterat berusningsnivån, gjorde skådespelaren ett beställningsförsök. Obser- vatörens uppgift är att stötta den berusade; han agerade nykter och beställde en alkoholfri dryck. Om den berusade fick beställa, fick han diskret göra sig av med ölen. Efter varje besök fyllde skådespelarna i var sitt protokoll (bilaga 1 och 2). Krögarna har ingen vetskap om datum för undersökningens genomförande, men de har dock blivit informerade vid ett referensgruppsmöte om att studierna kommer att genomföras under sommaren 2007.
Ungdomsstudien genomfördes på en torsdagskväll samt två fredagskvällar i juni månad. 11 krogar besöktes på torsdagskvällen och 16 krogar besöktes på de båda fredagskvällarna. Samma krog kan ha besökts både på torsdags- och fredagskvällen. Avsikten med att mäta resultatet en torsdagskväll var att mäta huruvida det skiljer sig från en helgkväll, då det oftast står vakter i entrén. Att genomföra undersökningen även en torsdagskväll ger ett större underlag efter- som fler ungdomar kommer in på krogen. Ungdomarna fick efter varje besök fylla i ett protokoll (bilaga 3). Krogarna har inte begått någon lagöverträdelse då ungdomarna är över 18 år. Krögarna har ingen vetskap om datum för undersökningens genomförande, men de har dock blivit informerade vid ett referensgruppsmöte om att
studierna kommer att genomföras under sommaren 2007.
Resultat
Nedan presenteras resultatet från undersökningarna, med jämförelser i 2004 års resultat.
Resultat berusningsstudien
År 2004 gjordes 16 beställningsförsök varav 10 försök ”lyckades”.
Resultatet det året från berusningsstudien är 37,5 % nekade inköpsförsök.
Vid 12 av 16 beställningsförsök nekades skådespelarna att köpa alkoholdryck, vilket är 75 % nekade beställningsförsök.
Resterande fyra beställningsförsök resulterade i att skådespelaren fick köpa en starköl, trots påtaglig berusningsnivå. Årets resultat tyder på en minskad benägenhet att servera alkoholdrycker till kraftigt över- serverade personer. Många faktorer kan spela in, men man kan kon- statera att de satsningar som har gjorts av krögare och myndigheter tillsammans kring projektet Stökfritt, har gett positiva resultat.
Orsak till nekandet
(Serveringspersonalen kan ha angett något utav följande i kombina- tion med ett eller flera alternativ.) Bartendern nekade servering på grund av berusning i fem av 12 fall och 11 av fallen lät bartendern inte beställa på grund av bedömningen att berusningsnivån var för hög.
I sju av fallen föreslog bartendern alkoholsvagare dryck. Fyra barten- ders uppmanade skådespelarna att lämna lokalen. I fyra av fallen nonchalerade bartendern när skådespelaren ville beställa.
Kommentarer från serveringspersonalen vid nekande
”Du ska nog inte ha mer ikväll.”
”Jag tänker inte servera er!”
Kommentarer från skådespelarna
”Hon visste ej hur hon skulle agera. Vakt stod bredvid, brydde sig ej.”
”Bartendern nonchalerade oss länge. Gav mig till slut en liten starköl.”
”Bartendern stod och tittade på mig hela tiden. Var beredd på att ta min beställning. Brydde sig ej om min fylla.”
”Hon talade med en kollega. Han glodde på mig länge. Gav mig vatten. Beställde sedan från tjejen, hon sa att jag nog inte ska mer ikväll.”
”Nonchalerade länge. När jag somnade bad han mig lämna stället.”
”Erbjöd mig kaffe eller läsk. Trevligt bemötande.”
”De diskuterade med varandra. Hon sa; du är överserverad.”
”Kändes som de få som var där var kraftigt överberusade. Och det verkade OK med vakter och bartenders.”
”Bartendern talade med vakt. Vakterna sa att jag hade varit otrevlig.”
”Direkt när bartendern såg mig skrek han NEJ och puttade ut mig.”
Resultat ungdomsstudien
År 2004 genomfördes 41 stycken inköpsförsök på 17 olika krogar under en fredagskväll och en lördagskväll. 12 stycken försök på fem av krogarna ”lyckades”, vilket ger ett resultat där 71 % nekades köp av alkoholdryck.
Resultat torsdagskvällen
Fyra stycken ungdomar delades in i två grupper. Grupp 1 besökte sju krogar och grupp 2 besökte fyra krogar. Ungdomarna kom in på alla 11 ställen då det inte fanns några dörrvakter.
Grupp 1 blev serverade på fem utav krogarna och nekade på två utav dem, vilket är sammanlagt 14 beställningsförsök
varav 10 ”lyckade” (71,5 %).
Fyra av de fem bartenders som serverade ungdomarna var kvinnor i 20-25 årsåldern. På alla dessa fem krogar var det få gäster alternativt halvfullt i lokalen. Bartendern hade därmed en god uppsikt över lokalen och gästerna. Vid två inköpsförsök nekade bartendern. Båda dessa krogar hade kvinnlig bartender i 20-årsåldern och det var halv- fullt på båda ställena.
Grupp 2 blev serverade på två utav de fyra besökta krogarna, vilket är sammanlagt åtta beställningsförsök varav fyra ”lyckade” (50 %).
Den ena bartendern var en man i 20-25 årsåldern och den andra en kvinna i 35-årsåldern. Den ena krogen hade få gäster och på den andra uppskattades det vara fullt. Vid de tillfällen där ungdomarna nekades att köpa var det kvinnliga bartenders som nekade i 35-45 årsåldern.
Det ena stället hade få gäster och i det andra var det halvfullt i lokalen.
Sammanlagt gjorde ungdomarna 22 beställningsförsök under torsdagskvällen.
64 % var ”lyckade” beställningsförsök.
36 % av beställningsförsöken nekades.
Resultat fredagskvällen
Under kvällen var det fem ungdomar (två grupper) som sammanlagt besökte 16 krogar. Av dessa 16 krogar kom ungdomarna in på åtta ställen, varav fem krogar hade manliga dörrvakter och resterande tre inga dörrvakter. Ungdomarna blev därmed nekade inträde på åtta utav de 16 krogarna som samtliga hade manliga dörrvakter. Av de fyra ställen som inte hade någon dörrvakt, fick ungdomarna köpa öl på tre utav dem. Ungdomarna blev serverade av två 20-åriga kvinn- liga bartenders samt en manlig bartender i 40-årsåldern. Det var få gäster i lokalen. På resterande fyra krogar som hade dörrvakter serve- rades ungdomarna alkohol på alla utom ett ställe.
Sammanlagt var det 16 ”lyckade” inköpsförsök av 45 möjliga, vilket är ca 35,5 %. Räknar man endast de restauranger där ungdomarna kom in, var det 72,7 % lyckade beställningsförsök.
Länsstyrelsens kommentarer
Berusningsstudien år 2007 visar, ur ett drogpreventivt perspektiv, ett mycket positivt resultat. 75 % nekade beställningsförsök mot 37,5 % nekade beställningsförsök år 2004 tyder på att ett större antal serve- ringspersonal, serveringsansvariga, vaktpersonal och krögare är med- vetna om sin respektive yrkesroll och det ansvar den innebär. En slut- sats kan vara att insikten om det egna yrkesansvaret, i kombination med mer kunskaper kring alkohollagen och övriga teman som tas upp i utbildningen i ansvarsfull alkoholservering, har lett till ett bättre resultat. Medvetenheten om egenansvaret kan också ha lett till att krogpersonal kräver större samarbete mellan serveringspersonal, vaktpersonal och krögare på den egna krogen, men också bredare samverkan mellan krogen och myndigheter. Att krogpersonal i större utsträckning nekar överserverade gäster på krogen är en av flera mål- sättningar med projektet Stökfritt. Berusningsstudiens resultat år 2007 ger en indikation om att de satsningar som genomförs inom ramen för projektet ger välfärdsvinster som gynnar både den lokala och regio- nala utvecklingen.
Resultatet från ungdomsstudien i 2007 års undersökning ger dock inte en lika positiv bild. År 2004 nekades ungdomarna inköp i 71 % av försöken och år 2007 var det 64,5 % nekade beställningsförsök. Dessa siffror inkluderar både då ungdomarna fick komma in på krogen men också de krogar och restauranger där vaktpersonal nekade inträde.
Undersökningen ger en mer negativ bild om man endast analyserar de restauranger och krogar där ungdomarna faktiskt fick komma in i lokalen; i de fallen var nekandefrekvensen endast 27,3 %. Man kan konstatera att även i årets studie nekas ungdomarna i hög utsträck- ning inträde under en ”vanlig” utgångskväll, fredagskvällen. Däremot tenderar krogpersonalens legitimationskontroll en torsdagskväll att vara desto mindre återkommande; endast 36 % av inköpsförsöken på torsdagskvällen nekades.
Att krogarna i större utsträckning inte legitimationskontrollerar sina gäster en torsdagskväll jämfört med en fredagskväll, kan tyda på att det oftast inte arbetar några dörrvakter på krogarna på vardags- kvällar. Dörrvakterna är oftast inkallade på fredags- och lördags- kvällen. Detta visar på att den myt som man ofta talar om i samman- hangen fortfarande finns i medvetandet hos länets krogpersonal; att det är dörrvakternas uppgift att se till så att inga underåriga serveras alkoholdrycker. I enlighet med alkohollagen är det den som serverar alkoholdrycken till gästen som bär ansvaret för legitimationskon- trollen och att det därmed inte sker någon servering till underåriga.
Detta är en lärdom som samverkansparterna inom projektet Stökfritt kan dra; ett utökat fokus i utbildningarna på krogpersonalens ansvar att kontrollera gästernas legitimation. Vikten av krogpersonalens
ansvar att se till att inte servera överberusade gäster, att det råder en lugn, städad och trygg stämning på krogen måste självklart också fort- farande framhållas.
Det råder alltid en del tveksamheter när man analyserar den här sortens information. Restaurangbranschen har en hög omsättning av personal, då det ofta är extraarbetande personal som arbetar på kro- gen. Detta medför att det ständigt finns personal på krogen som vid något tillfälle inte har gått utbildningen i ansvarsfull alkoholservering och inte är medvetna om de föreskrifter som är gällande. Man bör också ha i åtanke att bland de krogar och restauranger som deltog i undersökningen som genomfördes år 2004, har en del avslutat sin verksamhet, men det har också tillkommit en del nya krogar/restau- ranger.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att alkoholförebyggande insatser på kommunal och regional nivå, som t.ex. projektet Stökfritt, är en viktig framgångsfaktor i målet att ”främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar”. Den ökande alkoholkonsumtionen, riskbruket av alkohol och narkotika- användning är ett mycket stort folkhälsoproblem som påverkar sam- hällets alla grupper och individer på ett eller annat sätt. De negativa effekter som detta medför inom flera olika samhällssektorer kräver en från samhällets sida samverkad och kontinuerlig insats. Detta är ett kollektivt, så väl som individuellt, ansvar som vilar på både myndig- heter, krögare, krogpersonal och den enskilde medborgaren.
