BVDOK 1 (21) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Dokumentdatum. Södergren Björn TDOK 2014: Chef VO Underhåll

(1)

Fastställt av Gäller från

Chef VO Underhåll 2012-12-15

Ersätter Ersatt av Version

BVS 1586.20 [Ersatt av] 1.0

Dokumenttitel

BVS 1586.20 - Banöverbyggnad - Infrastrukturprofiler "Krav på fritt utrymme utmed banan"

TMALL 0186 BVDOK v 1.0

Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för förvaltning av Säkerhetstillstånd.

Innehållsförteckning

3.1 Definitioner ... 2

3.2 Förkortningar ... 2

5.1 Normalfordonet ... 4

5.2 Referensprofil SEc... 4

6.1 Normalsektion för fria rummet ovan 50 mm över RÖK ... 5

6.2 Minsta sektion ovan 50 mm över RÖK ... 7

6.2.1 Minsta sektion C ... 8

6.2.2 Minsta sektion A ... 8

6.3 Fritt utrymme under 50 mm över RÖK ... 9

6.4 Fri höjd under fasta konstruktioner ... 10

6.5 Utvidgning i kurva ... 11

6.5.1 Normal utvidgning i horisontalkurva ... 11

6.5.2 Utökad utvidgning i horisontalkurva ... 11

6.5.3 Modifierad sektion på sträckor med utökad utvidgning ... 11

6.5.4 Utspetsning av kurvutvidgningen ... 12

6.6 Tillägg för rälsförhöjning ... 13

6.7 Undersökningssektioner ... 14

6.8 Gränser för hinderfrihet ... 15

7.1 Lastkajer ... 16

7.2 Plattformar ... 16

7.3 Plattformstak ... 16

7.4 Rangerbromsar ... 16

7.5 Tavlor, skyltar, dvärgsignaler, värmeposter och växelklot ... 16

7.6 Spärrstaket ... 17

7.7 Portöppningar ... 17

7.8 Skyddsnischer ... 18

7.9 Järnväg under broar... 18

7.10 Järnväg på broar ... 19

7.11 Byggnader ... 19

7.12 Upplag ... 19

7.13 Övriga långsträckta objekt ... 19

7.14 Rälssmörjsutrustning ... 19

9.1 Hjälpmedel ... 21

9.2 Referenser ... 21

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(2)

1 Syfte

Standarden anger krav för det fria utrymmet utmed spåret. Kraven utgår dels från det utrymme fordonen kräver samt från det ytterligare utrymme som krävs för arbeten längs spåret. Standarden beskriver också det normalfordon som ligger till grund för dimensioneringen av det fria utrymmet.

2 Omfattning

Standarden innehåller krav för placering av fasta objekt utmed spåret. Standarden ska tillämpas vid ombyggnationer, upprustningar, underhållsåtgärder samt nybyggnation av spår och andra objekt inom det område kring spåret som denna standard omfattar.

3 Definitioner och förkortningar

3.1 Definitioner

Korta objekt Korta objekt är föremål med kort utsträckning längs spåret, < 1 m samt föremål som är lägre än 0,5 m över marknivån oavsett längd.

Medellånga objekt Medellånga objekt är föremål med 1-15 m utbredning längs spåret och en höjd > 0,5 m över marknivå.

Långa objekt Långa objekt är föremål med en längd längs spåret på > 15 m och en höjd > 0,5 m över marknivå.

Kurvutvidgning Förstoring av sidomått som görs i kurva på grund av normalfordonets inskärning eller utstick i horisontalkurvor.

Rälsförhöjningskompensation Förändring av sidomått och höjdmått som görs på grund av spårets tvärlutning i spår med rälsförhöjning.

RÖK-planet Rälsöverkantplanet, en rät linje genom överkanten på de båda rälerna i ett tvärsnitt på spåret, och linjens förlängning utanför rälerna.

LÖ-väg Spår som är inmätt avseende FOMUL och spåravstånd.

FOMUL Fast Objekt Mellan Undersökningssektions- och Lastprofils begräns- ningslinjer, dvs. de fasta objekt i närhet av spår som mäts in.

3.2 Förkortningar

RÖK Räls ÖverKant

TP Kurvans tangentpunkter

∑i/a Summa laterala tillägg för spårlägesfel och rälsförhöjningsfel BIS Trafikverkets Baninformationssystem

SEa Dynamisk referensprofil SEa, se TDOK 2014:0687 (tidigare BVS 1586.22).

SEc Dynamisk referensprofil SEc, se TDOK 2014:0687 (tidigare BVS 1586.22).

Alla måttuppgifter i denna standard är angivna i millimeter om inte annat uttryckligen anges.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(3)

4 Ansvar

Chefen för den organisatoriska enhet som enligt Trafikverkets arbetsordning ansvarar för att regelverket i dessa frågor är uppdaterat och implementerat. Frågor på innehåll och förslag på förbättringar ställs i första hand till denne. Detsamma gäller ansökan om dispenser m.m. från denna standard.

5 Övergripande metodbeskrivning

Trafikverket använder en så kallad dynamisk metod enligt SS-EN 15273-3:2010 för att dimensionera normalsektion för fria rummet. Vid dimensionering av normalsektion för fria rummet, se avsnitt 6.1, utgår Trafikverket från att ett normalfordon, se avsnitt 5.1, med största tvärsnitt (dynamisk

referensprofil SEc, se avsnitt 5.2) utöver hela dess längd ska kunna framföras utan inskränkningar längs spåret.

I normalfordonets tvärsnitt, den så kallade dynamiska referensprofilen SEc, se avsnitt 5.2, ingår alla förekommande fordonsrörelser såsom:

 Tillverknings- och underhållstoleranser

 Rörelser på grund av spel mellan hjul och räl

 Fjädringsrörelser vertikalt och lateralt

 Krängningsrörelser på grund av dimensionerande sidoacceleration.

Objekt kring banan ska placeras så att de aldrig kommer i konflikt med referensprofil SEc. Detta ska vara uppfyllt under hela banans livslängd. Normalsektion för fria rummet dimensioneras så att trafik med normalfordonet ska kunna framföras säkert under hela anläggningens livslängd. I normalsektionen för fria rummet ingår, utöver den dynamiska referensprofilen SEc, därför följande arbetarskydds och spårrelaterade tillägg:

 Spårlägesfel i sida

 Rälsförhöjningsfel

 Arbetsskyddsrelaterade tillägg

Vid underhåll och reinvesteringar i befintlig anläggning där normalsektion för fria rummet medför stora kostnader för att uppnå kan mindre sektioner tillåtas, se avsnitt 6.2. Minsta sektion C och A har mindre tillägg för arbetarskydd och spårlägesfel samt rälsförhöjningsfel. Dessutom utgår minsta sektion A från referensprofil SEa, se avsnitt 6.2.

Till normalsektion för det fria rummet och minsta sektion C respektive A skall geometrirelaterade och objektspecifika tillägg göras för:

 Utvidgning i horisontalkurva, se avsnitt 6.5

 Korrigering för rälsförhöjning, se avsnitt 6.6

 Rörelser hos de fasta objekten

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(4)

5.1 Normalfordonet

Som utgångspunkt för dimensionering av det fria utrymmet utmed banan används normalfordonet.

Det är ett ofjädrat fordon med tvåaxliga boggier med korgen på fasta vridningscentra.

Normalfordonet har följande längdmått:

24000

2000

3000 18000

Figur 1. Normalfordonet [mm]

5.2 Referensprofil SEc

Tvärsnittsprofilen utgörs av referensprofil SEc, se figur 2. SEc redovisas i figur 2 endast ovan 50 mm över RÖK. Se även TDOK 2014:0687 (tidigare BVS 1586.22) ”Banöverbyggnad - Fordonsprofiler, Dimensionering av järnvägsfordons yttermått”

1330 780

385

50150

1430 1510

1635 1860

1980

305 1500 4990

RÖK

Figur 2. Referensprofil SEc

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(5)

6 Normalsektion och minsta sektioner

I denna standard beskrivs tre olika sektioner. Normalsektion för fria rummet, se avsnitt 6.1, används vid nybyggnad och om möjligt vid förändring i befintlig anläggning. Minsta sektion C respektive A, se avsnitt 6.2, används vid förändring i befintlig anläggning när det är ekonomiskt orimligt att använda normalsektion för fria rummet.

Klarar man inte normalsektion för fria rummet vid förändring i befintlig anläggning får inte aktuellt utrymme försämras och minsta sektion C respektive A aldrig underskridas.

6.1 Normalsektion för fria rummet ovan 50 mm över RÖK

Normalsektion för fria rummet ska användas vid all nybyggnation och så långt som möjligt vid förändringar av befintlig anläggning. Normalsektionen gäller för rakspår. I horisontalkurva ska tillägg göras för radie och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6. På vissa utpekade linjer krävs större

utvidgning inåt i horisontalkurvor, se avsnitt 6.5.2. På dessa linjer har även normalsektion för fria rummet en modifierad nedre sektion, se avsnitt 6.5.3.

I normalsektion för fria rummet har hänsyn tagits till förväntade spårlägesfel i höjd och sida, rälsförhöjningsfel samt antaganden om framtida spårjusteringar som tenderar att lyfta spåret över projekterad profil. Utöver detta ska även hänsyn tas till själva objektens framtida beräknade maximala rörelser. Detta ska göras så att dessa objekt inte under hela objektets livstid kommer att inkräkta på normalsektion för fria rummet mätt från spårets projekterade läge.

Hänsyn ska även tas till framtida förändring av rälsförhöjning, för att t.ex. klara högre hastigheter på banan.

Vid fixerat spår (fasta broar, ballastfritt spårsystem eller annan fixering av spåret i plan och profil) kan marginaler som är beroende av spårets rörelser, se formel 1, minskas eller helt utgå.

Σ_𝑖/𝑎= 25 + 0,01 ∙ ℎ [𝑚𝑚] (1)

Där h = höjden över räls överkant för aktuellt objekt.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(6)

1520 NeN

Ne N K

RÖK

2100

2250

1690

50

760 2960

3250 3310 5100

3460

5250

2600 3000

3500

380

N3,5 N3

N3 N3,5

N N

970

440 H

1500 150

Figur 3. Normalsektion för fria rummet [mm]

Sektion N Gäller för konstruktioner i allmänhet.

Sektion Ne Gäller för spänningsförande konstruktioner.

Sektion N3 Gäller för medellånga objekt.

Sektion N3,5 Gäller för långa objekt.

Sektion K Utrymme för strömavtagare på elektrifierade linjer.

Höjden H för sektion K är kontaktledningshöjd +300 mm ¹⁾. Inom sektion K får finnas utrustning som är nödvändig för kontaktledningskonstruktionen. Normalt krävs större höjd under byggnadsverk för att få plats med kontaktledningskonstruktionen, se avsnitt 6.4.

Inom det streckade området i figur 3 får finnas objekt som är nödvändiga för järnvägsdriften. Exempel på sådana föremål är plattformar, dvärgsignaler, tavlor och skyltar, växelklot, värmeposter och

brobalkar, se även särskilda regler i kapitel 7.

Inom övriga delar av normalsektionen för fria rummet får endast finnas lastkajer, spärrstaket, rangerbromsar och portöppningar. Se särskilda regler i kapitel 7. Måtten till befintliga konstruktioner som står innanför normalsektion för fria rummet får inte försämras genom förändring av spårets läge.

Befintliga fasta föremål som finns närmare spårmitt än 2,6 m ska märkas med svartgul

varningsmarkering om växling förekommer och höjden på föremålet överskrider höjden 760 mm över RÖK.

1) Tillägg på grund av isolationsavstånd och upplyft av kontaktledningstråden.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(7)

2)

Möjlighet för genomfart med låga överskridande laster ska beaktas på trafikplatser t.ex. genom att hålla något spår fritt från föremål inom det streckade området i figur 3, helst det rakaste spåret genom trafikplatsen. Se även avsnitten 6.5.3 och 6.7.

6.2 Minsta sektion ovan 50 mm över RÖK

Vid förändringar i befintlig anläggning kan, beroende på vilken trafik som banan upplåts för, minsta sektion C respektive A användas vid placering av objekt kring banan. Trafikverket har som långsiktigt mål att kunna upplåta de flesta banor för trafik med fordon som är konstruerade enligt referensprofil SEc. Framkomligheten för specialtransporter ska utredas i samråd med transportvillkorshandläggare för specialtransporter.

Vid förändringar i anläggningen får inte avstånden till objekt inom undersökningssektionen försämras gentemot befintlig anläggning och det ska alltid undersökas om objekten kan flyttas utanför

undersökningssektionen alternativt utanför normalsektion för fria rummet. Minsta sektion C respektive A får aldrig underskridas.

Den minsta sektion som måste vara fri från fasta objekt bestäms av den trafik som ska kunna trafikera spåret. Den minsta sektionen som kan tillåtas för trafik med fordon som är konstruerade enligt referensprofil SEc alternativt med referensprofil SEa (inklusive kombitrafikkoden P/C 422 enligt UIC 596-6) finns beskrivna i avsnitt 6.2.1 och 6.2.2.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(8)

6.2.1 MINSTA SEKTION C

Denna sektion gäller för verifikation av minsta tillåtna sektion som måste vara fri från föremål för att klara trafik med fordon som är konstruerade enligt referensprofil SEc. Denna sektion gäller även för trafik med fordon som är konstruerade enligt den internationella profilen GC. Minsta sektion C gäller för rakspår. I kurva ska tillägg göras för radie och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

5000

770

380

305 H

50

Ce

C

C Ce

K

RÖK

2500

3060

970

1500

440

5150

2060 2075

3500

2210 2225

C

1675 1545 1470

3350

Figur 4. Minsta sektion C [mm]

Sektion C Gäller för konstruktioner i allmänhet Sektion Ce Gäller för spänningsförande konstruktioner.

Sektion K Utrymme för strömavtagare på elektrifierade linjer. Se normalsektionen för fria rummet vid nybyggnation. Höjden H för sektion K är minst kontaktledningshöjd +300 mm. Se avsnitt 6.1.

6.2.2 MINSTA SEKTION A

Denna sektion gäller för verifikation av minsta tillåtna sektion som måste vara fri från föremål för att klara trafik med fordon som är konstruerade enligt referensprofil SEa (inklusive kombitrafikkoden P/C 422 enligt UIC 596-6). Denna sektion gäller även för trafik med fordon som är konstruerade enligt statisk lastprofil A och fordonsprofil F samt de internationella profilerna G1, GA och GB. Minsta tillåtna sektion A gäller för rakspår. I kurva ska tillägg göras för radie och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(9)

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 770

380

305 H

50

K

RÖK

2400 AeA

4950

A

970

440 1500

100

4800 3270

1725 1575

3945

4095

1675 1545 1470

Figur 5. Minsta sektion A [mm]

Sektion A Gäller för konstruktioner i allmänhet Sektion Ae Gäller för spänningsförande konstruktioner.

Sektion K Utrymme för strömavtagare på elektrifierade linjer. Se normalsektionen för fria rummet vid nybyggnation. Höjden H för sektion K är minst kontaktledningshöjd +300 mm. Se avsnitt 6.1.

6.3 Fritt utrymme under 50 mm över RÖK

Fritt utrymme under 50 mm över RÖK framgår av figur 6. Denna sektion gäller för normalsektionen för fria rummet och minsta sektion C respektive A under 50 mm över RÖK.

f

50 50

1) 1)

RÖK

Farkant räl Spårmitt

38

150

Figur 6. Fritt utrymme under 50 mm över RÖK[mm]

1) På sträckor med hastighet > 160 km/h gäller 30 mm som undre begränsningslinje. I vertikalradier mindre än 2000 m gäller 0 mm (RÖK-planet) som undre begränsningslinje.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(10)

Anmärkning: Rangerbromsar tillåts gå över 50 mm över RÖK, se avsnitt 7.4

Flänsrännans mått f ≥ Spv-1375 mm, där Spv = aktuell spårvidd i mm.

Anmärkning: Vid moträler och flänsrännor i växlar är minsta tillåtna mått på flänsrännan f = 41 mm.

Fasta anordningar ska så långt det är möjligt placeras så att de inte inkräktar på snöröjnings- maskinernas arbetsutrymme för linje och på driftplatser enligt figur 7.

RÖK

4200 4200

25 400

25

80 50

Linje

Spårmitt 80

400

RÖK

4200 4200

25 1400

25 25

80 50

Driftplats

Spårmitt

25

Figur 7. Snöröjningssektioner [mm]

6.4 Fri höjd under fasta konstruktioner

Där spåret byggs över med fasta konstruktioner som broar, tunnlar och andra överbyggnader krävs, beroende på hastighet på spåret samt konstruktionens längd längs spåret, nedanstående fria höjder mellan spåret och den fasta konstruktionen.

Tabell 1. Minsta fria höjd under fasta konstruktioner [m]

Hastighet km/h Fri höjd under fasta konstruktioner (m) ¹⁾ Längd ≤ 15 m Längd >15 m

≤ 130 6,0 (5,3) 6,2 (5,5)

>130 - 200 6,3 6,5

>200 - 360 6,7 6,7

1) För spår med rälsförhöjning skall höjden räknas från högsta rälen. Anordnas sektionsutliggare alternativt växelutliggare under den fasta konstruktionen ska höjderna i tabellen ökas med 0,3 m.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(11)

2)

Anmärkning: Mått inom parentes gäller för oelektrifierade banor som inte planeras att bli elektrifierade.

6.5 Utvidgning i kurva

I kurva ska normalsektionen för fria rummet samt minsta sektion C och A utvidgas för att normalfordonet ska kunna dimensioneras utan inskränkningar på grund av dess utslag i kurvor.

Breddmåtten ovan 50 mm över RÖK ökas enligt formel 2-4. Utvidgningen erhålls i meter.

6.5.1 NORMAL UTVIDGNING I HORISONTALKURVA

I de flesta fall gäller utvidgning av normalsektionen för fria rummet på insidan (Ui) respektive utsidan (Uy) enligt formel 2.

𝑈

_𝑖

=

^40,5

𝑅

, 𝑈

_𝑦

=

^31,5

𝑅 (2)

I utrymmet för kontaktledningsutrustning, sektion K, gäller utvidgning enligt formel 3.

𝑈

_𝑖

= 𝑈

_𝑦

=

²¹

𝑅 (3)

Där R = horisontalradien i meter

6.5.2 UTÖKAD UTVIDGNING I HORISONTALKURVA

På vissa spår som frekvent används för transporter att långa profilöverskridande laster som t.ex.

transformatorer, gäller en utökad utvidgning på insidan i kurva. De spår där den utökade utvidgningen ska användas framgår av indelning kurvutvidgning 200/31 i BIS. Se även TDOK 2014:0688 (tidigare BVS 1805) ”Mätning av FOMUL och spåravstånd”.

Den utökade kurvutvidgningen på insidan i kurvan beräknas enligt formel 4.

𝑈

_𝑖

=

²⁰⁰

𝑅 (4)

För utvidgning på utsidan gäller formel 2, se avsnitt 6.5.1.

6.5.3 MODIFIERAD SEKTION PÅ STRÄCKOR MED UTÖKAD UTVIDGNING

Normalsektionen för fria rummet samt minsta sektion C och A:s nedre del är modifierad för spår med utökad utvidgning (200/31) enligt indelning kurvutvidgning i BIS. Den modifierade delen av

normalsektionen för fria rummet framgår av figur 8 nedan. Den sektionen ska innehållas på linjen samt minst ett spår på varje driftplats. Det ska i möjligaste mån vara det rakaste spåret genom

driftplatsen.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(12)

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 50 2600

2030

RÖK

Spårmitt 770

Figur 8. Modifierad sektion på sträckor med utökad kurvutvidgning [mm]

Till breddmåtten enligt figur 8 ska kurvutvidgning enligt formel 2 (Uy) och 4 (Ui) läggas.

Vid ombyggnader av driftplatser och linjer på sträckor med utökad kurvutvidgning ska samråd alltid ske med transportvillkorshandläggare för specialtransporter för att säkerställa framkomligheten med stora profilöverskridande laster.

6.5.4 UTSPETSNING AV KURVUTVIDGNINGEN

Kurvutvidgningen utspetsas rätlinjigt mot rakspår eller mellan angränsande kurvor. I kurva med övergångskurva utspetsas kurvutvidgningen på övergångskurvans längd. I kurva utan övergångskurva utspetsas kurvutvidgningen på 18 m eller 15 m enligt figurerna nedan. I figurerna 9.2-9.4 nedan är R1 större än R2.

TP 10 5

18

9.1 Rakspår-kurva

TP

R1 R2

18

10 5

9.2 Kurva åt samma håll

TP 18

10 5

TP 5 10

5 10

9.3 S-kurva (Ui för R1 < Uy för R2) 9.4 S-kurva (Ui för R1 > Uy för R2) R1

R2

R1

R2

Figur 9.1-9.4 Utspetsning av kurvutvidgning (m)

I det fall utvidgningen på insidan i horisontalradien R1är mindre än utvidgningen på utsidan i horisontalradien R2 används utspetsningsmåtten enligt figur 9.3. I det fall utvidgningen på insidan i horisontalradien R1är större än eller lika med utvidgningen på utsidan i horisontalradien R2 används utspetsningsmåtten enligt figur 9.4.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(13)

6.6 Tillägg för rälsförhöjning

RÖK-planet RÖK-planet

B2 B1

a a

C2 y

y C1

Figur 10. Tillägg för rälsförhöjning

I kurva med rälsförhöjning lutas normalsektionen för fria rummet och minsta sektion C respektive A enligt figur 10. Rotationscentrum är innerrälens mitt och överkant. Avvikelserna a, C1 och C2 jämfört med vågrät sektion beräknas enligt nedanstående formler. Alla mått uttrycks i mm. Dessa principer gäller även för övriga sektioner som beskrivs i denna standard.

𝑎 =

^{ℎ𝑎∙𝑦}

1500 (5)

𝐶1 =

^{ℎ𝑎(𝐵1+750)}

1500 (6)

𝐶2 =

^{ℎ𝑎(𝐵2−750)}

1500 (7)

där ha = anordnad rälsförhöjning och övriga beteckningar enligt figur 10.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(14)

6.7 Undersökningssektioner

Undersökningssektion är den sektion inom vilken alla fasta objekt (FOMUL) mäts in på spår som har indelningen LÖ-vägar i BIS (de flesta huvudspår samt vissa sidospår på driftplatser). Dessa FOMUL lagras i BIS och används sedan vid simulering av transporter som överskrider normalfordonets mått.

Det finns en normal U-sektion och en utvidgad U-sektion. Vilken U-sektion som gäller för en viss spårlänk redovisas med indelning NU för normal U-sektion och UU för utvidgad U-sektion i BIS. Se även TDOK 2014:0688 (tidigare BVS 1805) ”Mätning av FOMUL och spåravstånd”.

Fasta objekt bör placeras utanför U-sektionen för att garantera god framkomlighet för

profilöverskridande laster. Måtten för den normala U-sektionen och den utvidgade U-sektionen framgår av figur 11 och 12. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

Figur 11. Normal U-sektion [mm] Figur 12. Utökad U-sektion [mm]

3100

2950

RÖK

3500 50

5700

50 2120 4600

5400 350

2600 1800

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(15)

6.8 Gränser för hinderfrihet

Vid nybyggnad eller ombyggnad ska hinderfrihetsgränser beräknas enligt nedan. Markering av hinderfrihetspunkten görs med hinderpåle (artikelnummer 6491300) på spår som inte är signal- reglerade och där hinderfrihetspunkten framgår av signal.

Hinderfrihetspunkten är den punkt där tillräckligt spåravstånd uppnås efter växel för att fordon ska kunna stanna på säkert avstånd från andra spåret. Beräkning av hinderfrihetspunkten framgår av figur 13.

S (8)

S+Uy (9)

S+Ui+3,2·h (10)

S+Ui+Uy+3,2(h1-h2) ¹⁾ (11)

S+2·Uy (12)

Figur 13. Beräkning av hinderfrihetspunkt

1) Uttrycket 3,2(h1-h2) används endast när h1>h2

Där S = grundmått enligt nedan

Uy,Ui = utvidgning, se avsnitt 6.5. Normal utvidgning enligt formel 2 används här.

h = rälsförhöjning

h1= rälsförhöjning i kurva R1 h2= rälsförhöjning i kurva R2

Följande grundmått (S) ska användas då hinderfrihetspunkten är:

1. Mellan huvudspår och mellan huvudspår och sidospår S = 4100 mm

2. Mellan sidospår S = 3900 mm

3. Mellan riktningsspår på rangerbangård S = 3700 mm

1

2

3

4

5

R

R R2 R1 R1

R2

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(16)

7 Särskilda regler för objekt invid spår

7.1 Lastkajer

Lastkajer är en av de få anordningar som tillåts inkräkta på normalsektionen för fria rummet. Att så är fallet beror på strävan att vagnarna ska stå så nära lastkaj som möjligt för att förebygga olycksfall vid lastning och lossning av gods. Gods på lastkaj ska placeras minst 2,6 m från spårmitt.

Normal lastkajshöjd är 1,18 m över RÖK. Lastkaj vid sidospår ska placeras 1,70 m från spårmitt.

Lastkajer ska undvikas intill huvudspår. Krävs det lastkaj intill huvudspår ska denna placeras minst 1,75 m från spårmitt. I kurva görs utvidgning enligt reglerna i avsnitt 6.5. Lastkaj får inte placeras i spår med rälsförhöjning.

Placeras lastkaj på båda sidor om ett spår ska det finnas ett skyddsutrymme under minst en av lastkajerna. Skyddsutrymmet ska vara minst 50 cm djupt.

Lastkaj som ligger vid sidan av spåret och är högre än 1.18 m över RÖK betecknas som hög lastkaj.

Kajen ska då ligga minst 1,75 m från spårmitt. Den får endast anordnas på rakspår och högst 50 m från ändpunkten på lastspåret. Denna typ av lastkaj är avsedda för att kunna tippa gods från bil till

järnvägsvagn. Den aktuella höjden för lastkajen bestäms från fall till fall. En vanlig höjd som är anpassad för O-vagnar är 1,95 m över RÖK.

Särskilda skyddsföreskrifter ska upprättas där förbud för personal att åka utanpå fordon anges. På väl synlig plats ska varningstavlor med texten "Varning klämrisk" sättas upp.

7.2 Plattformar

Regler för placering av plattformar intill spår återfinns i TDOK 2014:0686 (tidigare BVS 1586.26)

”Plattformar, geometrisk utformning vid ny- och tillbyggnad”.

7.3 Plattformstak

Plattformstak ska placeras utanför normalsektionen för nybyggnad och om möjligt utanför U- sektionen. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

Ur elskyddssynpunkt får det horisontella avståndet från spårmitt till plattformstak inte understiga 2,0 m. Till detta avstånd ska tillägg för rälsförhöjning göras, se avsnitt 6.6.

Vid avstånd mellan plattformstak och spänningsförande ledning på mindre än 3,0 m ska särskilda elskyddsåtgärder vidtas enligt TDOK 2014:0505 (tidigare BVS 543.10001) ”Tillämpning av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1”.

7.4 Rangerbromsar

Rangerbromsar får i viloläge (nedfällt läge) gå upp till 55 mm över RÖK. I arbetsläge når vissa typer av bromsar upp till 120 mm över RÖK.

7.5 Tavlor, skyltar, dvärgsignaler, värmeposter och växelklot

Grundregeln är att alla tavlor och signaler ska placeras utanför sektion N och K. Där så utan större olägenhet kan ske ska tavlor, skyltar och signaler även placeras utanför U-sektionen. Vid placering av tavlor, skyltar och signaler på kontaktledningsstolpar ska beaktas att tillräckligt skydd till

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(17)

spänningsförande anläggningsdel erhålls, se vidare regler för arbete på signaler mm i TDOK

2014:0345 (tidigare BVF 1921) ”Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar”.

Hänsyn ska tas till snöröjningsmaskiner enligt figur 7, se avsnitt 6.3.

Där tavlor, skyltar och signaler, måste placeras mellan två spår, där fritt utrymme enligt avsnitt 6.1 och 6.2 saknas, tillåts anordningarna sättas upp enligt figur 14. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning enligt kapitel 6.5 och 6.6.

U

>2050 >2050

<760

RÖK

Figur 14. Placering tavlor, skyltar och signaler mellan spår [mm].

För växelklot gäller att dessa inte får placeras på sådant läge i förhållande till spåret att person som åker utanpå ett fordon löper risk att skadas. Detta ger minsta avstånd från spårmitt på 1,95 m + kurvtillägg.

7.6 Spärrstaket

Spärrstaket ska normalt placeras enligt reglerna för långa objekt, se avsnitt 6.1. Vid huvudspår samt vid sidospår kan spärrstaket tillåtas att placeras enigt figur 15. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

>3000 >2600 >2600 >2300

<1150

RÖK

Normalhuvudspår Avvikande huvudspår Sidospår

<1150

Figur 15. Placering av spärrstaket mellan spår [mm].

7.7 Portöppningar

Vid ny- och ombyggnad av godsmagasin, lokstall, vagnhall, verkstad eller liknande ska portsektioner enligt figur 16 tillämpas.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(18)

TMALL 0186 BVDOK v 1.0 5000

2400 P1 P2

RÖK

5700

Figur 16. Portsektioner [mm]

Sektion P1 gäller vid spår som är eller beräknas bli elektrifierade.

Sektion P2 gäller vid spår som inte beräknas bli elektrifierade.

För nedre begränsningslinje och utrymmet runt rälerna se 6.3. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning enligt 6.5.

7.8 Skyddsnischer

Vid långsträckta objekt längre än 15 m ska normalt sektion för långa objekt användas. Där detta inte kan utföras p.g.a. höga kostnader får sektion för medellånga objekt utnyttjas om denna sektion kompletteras med skyddsnischer enligt nedanstående.

Avståndet mellan nischerna får inte överstiga 15 m. Vid enkelspår kan nischerna få placeras i sicksack eller endast på ena sidan. Vid dubbelspår eller fler spår får avståndet mellan nischerna på samma sida inte överstiga 15 m. Nischernas innerkant ska placeras minst 3,5 m från spårmitt och förses med handledare för fasthållning. Nischerna ska vara minst 3 m breda och 2,5 m höga.

7.9 Järnväg under broar

För broar gäller att det horisontella avståndet från spårmitt till brokonstruktion ska vara minst 3,0 m.

Detta gäller även för konstruktionsdelar med en utsträckning längs spåret på mindre än 1 m, t ex pelare. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning enligt avsnitten 6.5 och 6.6. I övrigt gäller normalsektionen för fria rummet, se avsnitt 6.1.

Avståndet 3,0 m får tillämpas för långa objekt i de fall då landfästet (mellanstödet) bildar en vinkel >5 grader med spåret. Avståndet från spårmitt till skyddsräcke på järnvägsbro viadukt eller liknande kan minskas med 0,3 m från reglerna för långa och medellånga objekt, se avsnitt 6.1.

Fria höjden under broar ges i tabell 1, se avsnitt 6.4. Ytterligare information finns i TK Bro.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(19)

7.10 Järnväg på broar

Brobalkar ska normalt placeras utanför normalsektionen för fria rummet, se avsnitt 6.1. I vissa fall kan det vara svårt att åstadkomma detta. Undantagsvis tillåts att brokonstruktioner placeras högst 350 mm över RÖK och minst 2100 mm från spårmitt. I kurva görs tillägg för kurvutvidgning och rälsförhöjning, se avsnitt 6.5 och 6.6.

7.11 Byggnader

Normalt ska byggnader placeras enligt TDOK 2014:0505 (tidigare BVS 543.10001) ”Tillämpning av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1”. För driftsbyggnader såsom ställverk,

signalställverk, kopplingsutrustning, hisshus, trapphus, skötselhall, våghus, rastkur m.fl. samt vid oelektrifierad bana ska även reglerna för långa objekt vara uppfyllda.

7.12 Upplag

För elektrifierad bana se TDOK 2013:0289 (tidigare BVF 923) ”Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid aktiviteter i spårområde”. För upplag invid banor som inte är elektrifierade gäller

normalsektionen för fria rummet, se avsnitt 6.1.

7.13 Övriga långsträckta objekt

För övriga långsträckta objekt såsom stängsel, stödmurar, bergskärningar, bullerplank o dyl. gäller förutom reglerna enligt 6.1 även TDOK 2014:0505 (tidigare BVS 543.10001) ”Tillämpning av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1”.

7.14 Rälssmörjsutrustning

Rälssmörjning med hjälp av smörjskena får utnyttja det kilformade markerade området intill farkant räl enligt figur 17 nedan.

RÖK

8,0

16,0 38,0

Figur 17: Utrymme för placering av rälssmörjsutrustning

8 Fritt utrymme mellan väg och järnväg

Avståndet mellan väg-, cykel-, gångbana och järnväg ska dimensioneras utifrån följande faktorer:

 fritt utrymme utmed banan

 högspänningsföreskrifterna

 avkörning/urspårning

 snöröjningsutrymme

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(20)

 risk för lossande is från tåg

 höjdskillnad mellan väg och järnväg

 hastighet på väg och järnväg.

Avståndet mellan väg och järnväg utgörs dels av ett tvingande minimiavstånd beroende på elsäkerhet och det fria utrymmet utmed banan, dels av ett avstånd beroende på hastigheten på väg och järnväg.

Det största värdet av minimiavståndet och det hastighetsberoende avståndet ska väljas.

Minimiavstånd mellan spårmitt och vägkant

Vid beräkning av minimiavståndet uppstår tre olika fall:

1. Kontaktledningsstolparna står mellan spår och väg ¹⁾ - minimiavstånd = 8 meter

2. Kontaktledningsstolparna står på motsatt sida järnvägen ¹⁾ - minimiavstånd = 5 meter

3. Oelektrifierad järnväg - minimiavstånd = 4 meter

1) Det horisontella elskyddsavståndet är 4 m till spänningsförande anläggningsdel, se TDOK 2014:0505 (tidigare BVS 543.10001)”Tillämpning av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK- FS 2008:1”

Alla mått anger det horisontella avståndet från spårmitt till närmaste vägkant. Med vägkant avses normalt körbanekant. Vid väg med asfalterad vägren eller parkering alternativt bussficka avses asfaltskanten.

Hastighetsberoende värde

Nedanstående tabell ger det avståndet mellan spårmitt och vägkant beroende på hastigheten på järnvägen och vägen. Om vägen ligger på en högre nivå än järnvägen och räcke saknas bör avstånden ovan ökas med 1,5 ggr nivåskillnaden.

Tabell 2. Hastighetsberoende avstånd mellan Järnväg och Väg i meter Hastighet på

järnvägen, km/h

Hastighet på vägen, km/h

10-60 ¹⁾ 70-80 90-100 110-120

<50 4²⁾ 10 15 20

50-100 7 ²⁾ 15 20 25

>100 10 15 20 25

1)Denna hastighetskolumn används även för gång- och cykelvägar

2)Större mått kan krävas enligt minimiavståndet ovan.

SLOPAT 2020-04-09, ERSATT AV: TRVINFRA-00004

(21)

Avstånden enligt tabell 2 kan eventuellt minskas om skyddsåtgärder anordnas som t.ex. vägräcken eller skyddsmur/vall. Ligger järnvägen betydligt högre än vägen > 2 m kan detta tillgodoräknas som en form av skydd. En värdering av avståndet och skyddet, utifrån påverkande faktorer, ska genomföras om de hastighetsberoende avstånden enligt tabell 2 frångås.

9 Hjälpmedel och referenser

9.1 Hjälpmedel

Inga

9.2 Referenser

TDOK 2014:0686 (tidigare BVS 1586.26) ”Plattformar, geometrisk utformning vid ny- och tillbyggnad”

TDOK 2014:0687 (tidigare BVS 1586.22) ”Banöverbyggnad - Fordonsprofiler, Dimensionering av järnvägsfordons yttermått”

TDOK 2014:0505 (tidigare BVS 543.10001) ”Tillämpning av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK- FS 2008:1”

SS-EN 15273-3:2010” Profiler för infrastruktur”

TDOK 2014:0688 (tidigare BVS 1805) ”Mätning av FOMUL och spåravstånd”.

TDOK 2014:0345 (tidigare BVF 1921) ”Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar”

TRVK Bro 11, 2011:085, http://publikationswebbutik.vv.se/shopping/AdvancedSearch.aspx?id=782 TDOK 2013:0289 (tidigare BVF 923) ”Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid aktiviteter i

spårområde”

UIC 596-6 ” Överföring av vägfordon till järnvägsvagnar”

Ändringslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2015-04-01 Konvertering till

TDOK

Dahlin Sabina