L:\Projekt\ÖP 2006\samråd 2009\Minnesanteckningar Samrådsmöte 20090519.doc 1/6
Samrådsmöte Översiktsplan för Svedala kommun 2009-05-19
Plats och tid Naverlönnsalen, Kommunhuset kl 18:30
Närvarande Åhörare 8 Medborgare (MB)
Förtroendevalda:
Gunilla Nordgren (GN) Kommunstyrelsens ordförande m Björn Jönsson (BJ) s
Sverker Nordgren (SN) m Solveig Nordqvist (SoNo) fp Per-Olof Lindgren (POL) fp
Tjänstemän:
Lena Gerdtsson (LG) samhällsbyggnadschef Jan Bergfelt (JB) stadsarkitekt
Sändlista:
Charlotte Hägg Reader (CHR) planarkitekt, mötets sekreterare Kerstin Torseke Hulthén (KTH) konsult
Närvarande samt www.svedala.se
Översiktsplan för Svedala kommun
Gunilla Nordgren hälsar välkommen och introducerar medverkande tjänstemän.
Lena Gerdtsson presenterar kvällens upplägg och uppmanar till
diskussion. Hela syftet är att få framföra sina åsikter men samtidigt ska skriftliga synpunkter lämnas.
Lena Gerdtsson och Kerstin Torseke Hulthén presenterar Översiktsplanen med visionen om det goda livet, föreslagna utbyggnadsområden och förutsättningar. (Presentationen läggs ut i separat pdf-fil.)
Gunilla Nordgren leder diskussionen:
MB Jag vill vara säker på att Torupskogen är riktigt väl skyddad – vilken klass för vår
sammanhängande bokskog?
GN Idag är området inte naturreservat men Länsstyrelsen arbetar med förslag till naturreservat. Marken ägs av Malmö kommun för att säkra rekreationsmöjligheter för Malmöborna, det i sig är ett skydd mot exploatering.
LG Kärnan är ett Natura 2000-område (europeiskt nätverk), som är ett starkt skydd. I övrigt gäller riksintresse; d v s inga åtgärder får medföra påtagligt skada.
MB PGA kryper närmare..
GN PGA ligger på jordbruksmark.
SN Att Malmö stads ägande utgör ett skydd är jag inte säker på.
När Länsstyrelsen presenterar sina sitt förslag till
naturreservat så skulle det bli spångar, kiosk, skyltar – blir tveksam till naturreservat.
MB Kommer ni att ta hänsyn till oss som bor ute på landsbygden vid Aggarps by? Jag är rädd för fula villor.
GN Vi ska anpassa ny bebyggelse till den befintliga
bebyggelsen, husen ska smälta in. Vi har många byar med olika förutsättningar.
MB Ni visar att området söder om Ågatan ska ha den högsta tätheten, 20 bostäder/ha – det innebär flerfamiljshus?
KTH Vi vill utnyttja stationsläget. Anpassa området likt Segestrand med lägre bebyggelse mot befintlig struktur.
LG 20bostäder/ha är inte så högt beroende på hur man räknar.
Runt de rödmarkerade områdena är det fritt för rekreation.
GN Genomgående ska det vara olika upplåtelseformer.
KTH Gränserna är inte exakta i Översiktsplanen. I den fortsatta processen görs förfiningar, först i en strukturplan likt Bara Väster och därefter detaljplan.
MB Ska man tolka er som att Tegelbruket är en bra mall för hur andra områden ska byggas?
GN Ja, området innehåller blandade upplåtelseformer.
MB Ni visar en ny väg, parallellt med
Krågeholmsvägen för bättre kapacitet, varför?
LG Krågeholmsvägen är en smal väg idag. När vi föreslår att bygga nytt tätt intill vill vi undvika trafikökning för de som bor i Krågeholm idag. Även den äldre Översiktsplanen visar en förbifart.
MB Vi som bor utanför får en ny väg på andra sidan.
MB Nu går den vägen längre norrut än förut.
KTH Det beror på att vi anpassat vägplaceringen efter SMHI:s utredning för översvämning.
MB Hela landskapet är sankt i dalgångarna. Det är allmänt känt, gammal sjöbotten.
LG Därför ska vi undvika låglänta områden längs ån.
GN Gångstråk längs Segeå kan bli flott.
MB Sen Tegelbruket byggdes är det mycket folk där ute på helgerna.
MB Hur realistiskt är en utbyggnad med 150 bostäder/år
GN Det är högt räknat. I Översiktsplanen tar vi höjd för att räkna på vatten, avlopp etc – Då ser vi att vi kan bli 25 000
invånare. Vi trycker på det goda livet.
MB Vad byggs i snitt per år?
GN Under flera år byggdes inga hus alls, nu på senare år har det byggts mycket. Vi har gamla nyckeltal; 1/3 av nya bostäder ska byggas i Bara Klågerup. Nu kommer det att byggas riktigt mycket i Bara. Den 1/3 får man ta med en nypa salt.
Det är en arbetshypotes. - Ska vi flytta fram årtalet till 2030?
Flytta fram årtal eller ändra invånarantal?
LG Det beror mycket på förtätningsprojekten. Sättar man igång i Bara då kommer man upp i volymer. Kommunen styr inte utbyggnadstakten.
MB Länsstyrelsen och LRF trycker på med vikten av den goda jorden, man ska inte bygga på klass 8 och 9.
GN Hela Skåne har samma problem.
MB Var stoppar vi? När är Svedala lagom?
MB Jag är jordbrukare sen 50 år och försvarar den goda jorden. Den bästa jorden är grunden för vår mat. Internationellt måste man sätta ner foten och inte bygga på åkermark. Tidningsartikel;
”Åkerjorden i Halmstad ska räddas för byggen”.
Tegelbruksområdet byggdes på klass 9 jord.
Måste försöka välja platser, det finns 5 o 6 klass jord norr om E65 i Svedala, jag ska inte puffa över till andra, men ni måste leta efter den mindre
rationella marken.
I Bjeret skulle man verkligen kunna förtäta – inte som ett nytt tegelbruksområde utan stora tomter med restriktioner.
GN Jag är inte så säker på att invånarna i Bjeret håller med om.
MB Instämmer, lyssnade på program i radio P4, Maten i närheten – Bygg inte på bördig jord!
MB Varför kan man inte bygga på djupet (inte endast lucktomter utmed en befintlig gata)?
SN I Tittenté har vi ett förslag i djupled. Då bygger man en ny väg. Det vi vill undvika är skafttomter, det fungerar inte.
Gränsen mellan lucktomt och ”annan lämplig mark” är ett stort tvist ämne i Bygg och miljönämnden. I mitt sinne kan en lucktomt vara 3 tomter men det vinner inte alltid gehör.
Stadsplanering är svårt. Jag saknar en noggrannare
definiering på annan lämplig mark och en skrivning om hur husen ska se ut. Vi hamnar i samma resonemang, skånsk byggnadstradition..
SoNo Jag håller med, vi bör tänka om hur vi kan bygga i djupled.
Vi har gett direktiv till planförfattarna att förtäta med nära till kommunikation men det här behöver vi se över.
GN Varför bygger vi inte nordöst om korsningen 108:an- E65:an? Jag har ställt frågan flera gånger.
BJ Där låg en gammal soptipp.
MB Varför tittar ni inte på området nordöst om järnvägen – där är sämre mark, klass 6?
BJ Så länge Börringevägen -108 korsningen är som den är (farlig) så ska vi inte medverka till större bebyggelse öster om 108an. År 2025 kanske Vägverket kommit loss och grävt ner 108:an, då kan vi se på den marken öster om 108:an.
Den gode marken – klart att det resonemanget finns, men om man har tittat på Svedala är det naturligt att lägga centrum i mitten. E 65:an är en fruktansvärd barriär. Men förr tyckte vi att Malmö – Ystadbanan var en barriär, nu har vi Svedalas egen citytunnel.
Sturupaxeln bildades, då Sturup invigdes i början av 70-talet, för att styra industietableringar längs E65an. Man antog att det skulle bli etableringstryck som runt Arlanda.
MB Jag förstår ”centrum i mitten tanken” men vi måste värna om åkermarken. Om vi väljer att säga att den lilla marken vi tar i anspråk i detta skede inte gör så mycket, vad händer då i nästa steg?
GN Vi visar de områden som vi ser som potentiella
utbyggnadsområden i dag. I framtiden kan man omvärdera utifrån den dagens förutsättningar.
BJ Då kanske 108:an är nergrävd och vi kan bygga ut andra områden.
MB Det är skandal att de inte gör detta (gräver ner 108:an) vi har själva kostat på en tunnel
(Timmergatan).
JB Vi är några som trycker på mycket. Nu har Vägverket bestämt sig för att göra en förstudie på denna biten – det är ett framsteg. Mellan Klågerup och avfarten till Sturup är det klart att sätta igång men det har kommit andra käppar i hjulet (Sydvatten).
MB Svedala har en unik möjlighet med Ö Hindstorp.
BJ Tillbaka till ”Den goda jorden” - att lägga ut kontrakt på sockerbetor för biogas och odla säd för att elda med – det går inte ihop i mitt huvud. Hur stämmer det med den goda jorden?
MB Beträffande eldning av spannmål så har vi annars tvingats i träda p g a världsöverproduktion.
Sedan blir det plötsligt brist och 2-3 dubbla priset på vetemjöl. Bensin är för billigt när man ser alla långtradare.
LG Det är en intressant diskussion – behov av mark för energiproduktion ger än mer konkurrens om den goda jorden.
MB Vad händer med våra synpunkter?
GN Vi tar in synpunkter t o m 14:e augusti. Därefter
sammanställer vi, diskuterar och väger in de synpunkter som framförts. Vi ska ta hänsyn till många olika faktorer, var ska vi växa? Vi bör växa för att hålla grundservice, byggs det inget blir vi färre.
MB Vi hade en fantastisk plan för Örestad på 70 – talet - kanske får vi se den verkligheten en dag...
När kommer utställning?
LG Efter den14 augusti ska vi sammanställa, processa, överväga och ha en politisk diskussion. Därefter ställs ett omarbetat förslag ut, ”Utställning” under minst 2 månader, mot slutet av året.
Förra mötet var medborgarna mot någon utbyggnad i Bjeret.
På båda mötena har det framförts synpunkter om att inte bygga i Aggarp.
GN Vår uppgift är att sammanväga synpunkter och göra det bra för många.
MB Om de tycker att det är så angeläget att inte bygga i t ex Bjeret så får de väl gå ihop och köpa upp marken. De anger inte ett sakligt skäl för att inte bygga i Bjeret.
SN I början av processen hade vi ett mångkärnigt alternativ. Nu måste fler och fler åka buss o tåg och det ledde till detta förslag.
MB Hur har vi det med dricksvatten?
GN Vi har gått med i Sydvatten och därigenom tryggat hela kommunens vattenförsörjning under mycket lång tid. Fram tills nu har Bara varit anslutet.
MB Betyder det att ni inte kommer att använda borrorna?
GN Borrorna behåller vi som reserv.
20:35 Gunilla Nordgen tackar för alla synpunkter.
Mötet avslutas.
