Säker Traumavård Sida 1 av 10 Säker Traumavård. Återföringsrapport till Östersund sjukhus VT 2019

Säker Traumavård

Återföringsrapport till Östersund sjukhus

VT 2019

Innehållsförteckning

Bakgrund och genomförande ... 3

Styrkor i traumavården: ... 4

Människor ... 4

Organisation ... 4

Rutiner och riktlinjer ... 4

Initialt omhändertagande ... 4

Utbildning och träning ... 5

Uppföljning och kvalitetsarbete ... 5

Utvecklingsområden inom traumavården: ... 5

Organisation ... 5

Initialt omhändertagande ... 5

Utbildning och träning ... 6

Uppföljning och kvalitetsarbete ... 6

Traumaövningarna ... 7

Övning 1: Prehospital/akutmottagning ... 8

Övning 2: Röntgen/operation ... 9

Övning 3: IVA ... 9

Granskningsteamet föreslår att Östersunds sjukhus arbetar med följande åtgärder: ... 10

Granskningen har genomförts av:

Staffan Bark, Överläkare kirurgi, SFAT Visby Saran Condé, Specialistsjuksköterska akutsjukvård, SENA Malmö Håkan Sundberg, Ambulanssjuksköterska, FLISA Boden Anna Svensson-Raskh, Sjukgymnast, Specialist inom intensivvård, Fysioterapeuterna Stockholm Gunilla Wihlke, Anestesisjuksköterska, RST Stockholm Pär Åstrand, Överläkare, anestesi, SFAI Torsby

SFAT = Svensk förening för akutkirurgi och traumatologi SENA = Riksföreningen för Akutsjuksköterskor

FLISA = Föreningen Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård Fysioterapeuterna

RST = Riksföreningen Sjuksköterskor inom Trauma SFAI = Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård

Kontaktperson för granskningsteamet är:

Namn: Saran Condé, saran.conde@skane.se, telnr: 040–335 116

Bakgrund och genomförande

Projektet Säker Traumavård genomförs i samarbete mellan 19 professionella organisationer och tre nationella kvalitetsregister med ekonomiskt och administrativt stöd av LÖF

(Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Syftet med projektet är att höja kvalitet och säkerhet vid omhändertagande av traumapatienter.

Grundprincipen för samarbetet är att:

 De professionella organisationerna ansvarar gemensamt för projektets innehåll och genomförande

 LÖF stödjer projektet administrativt och ekonomiskt

Östersunds sjukhus är länssjukhus i Regionen Jämtland-Härjedalen med ett

upptagningsområde på ca 49 000 𝑘𝑚² med ca 130 000 invånare, ytan motsvarar mer än hela Danmark. Östersunds tätort har ca 51.000 invånare. Regionen har en stor turistsektor och patientunderlaget är betydligt större under turistsäsongerna i januari-april samt juni-augusti.

Det är en region med omfattande glesbygd där det kan vara mycket långa transportavstånd till Östersunds sjukhus.

Den prehospitala organisationen består av ett 10-tal ambulansstationer samt en

ambulanshelikopter stationerad i Östersund. Ambulanshelikoptern är fast bemannad med narkossjuksköterska och förstärks vid behov med narkosläkare från Östersunds sjukhus. 2017 hade Östersunds sjukhus totalt 270 traumalarm, varav ett 40-tal var nivå 1-larm. Regionalt traumacenter är Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, men traumafall remitteras även till Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Örebro Universitetssjukhus. I västra delen av regionen primärtransporteras patienter ibland till

Trondheims Universitetssjukhus eller sjukhuset i Röros. Vissa primärtransporter i västra delen av regionen genomförs av norska ambulanshelikoptrar.

Inför platsbesöket gavs sjukhusets medarbetare möjlighet att beskriva organisationen för omhändertagande av traumapatienter i ett självvärderingsinstrument. Granskningsteamet har därefter gått igenom självvärderingen och dokument som beskriver organisationen. I samband med ett förberedande möte en månad före platsbesöket gjordes en planering telefonledes med kontaktpersoner på Östersunds sjukhus.

Efter att sjukhuset givits möjlighet att kommentera återföringsrapporten från granskningsteamet sluts en överenskommelse om ett antal förbättringsåtgärder.

Granskningsteamet följer upp överenskomna åtgärder efter cirka sex månader.

Platsbesök på Östersunds sjukhus genomfördes den 7–8 maj 2019.

Besöket inleddes med en rundvandring där granskarna fick följa patientens väg genom

sjukhuset. Därefter genomfördes intervjuer med för traumaomhändertagandet viktiga personer

från alla yrkeskategorier. Dag två genomförde sjukhuset traumaövningar där granskarna följde med som observatörer. Såväl förberedelser som genomförande och utvärdering observerades. Som avslutning på besöket gav granskarna en kortfattad preliminär återkoppling till ett drygt 50-tal av sjukhusets anställda.

Syftet med den beskrivna processen är att den ska vara ett stöd för sjukhuset i arbetet med att höja kvalitet och säkerhet i omhändertagandet av traumapatienter, inom befintliga resurser och förutsättningar.

Styrkor i traumavården:

Granskningsteamet har funnit generella styrkor inom följande områden:

Människor

 Vid Östersunds sjukhus finns kunniga, intresserade och engagerade medarbetare inom alla personalkategorier i traumaflödet.

 En prehospital organisation med stabil och kompetent personalstyrka.

Organisation

 Arbetsgrupp trauma, vars uppdrag är att utveckla traumaprocessen har en bred representation.

 Tydligt formulerade uppdragsbeskrivningar finns för hela traumaorganisationen.

Rutiner och riktlinjer

 En väl genomarbetad och aktuell traumamanual finns i vilken även de nationella traumalarmkriterierna givits genomslag.

Initialt omhändertagande

 Det finns möjlighet för akutmottagningens mottagande personal att följa patientens vitalparametrar via ambulansens journalsystem Mobimed.

 Akutmottagningen har ett väl utrustat akutrum.

 Operationsenhetens personal samt radiolog ingår i traumateamet.

 Enheter såsom transfusionsmedicin, klinisk kemi samt röntgen ingår i utlarmningskedjan.

 De nationella traumalarmskriterierna är implementerade på sjukhuset.

 De flesta enheter nödvändiga för det initiala omhändertaget ryms inom samma våningsplan (akutmottagning, operation och intensivvård).

 Östersunds sjukhus har intensivvård med optimerad kapacitet.

Utbildning och träning

 Det bedrivs på akutmottagningen regelbundet kvalificerade traumateamövningar med tydlig målsättning och utvärdering.

Uppföljning och kvalitetsarbete

 Registrering i SweTrau görs sedan flera år vilket ger förutsättningar för förbättring- och kvalitetsarbete.

Utvecklingsområden inom traumavården:

Granskningsteamet har funnit generella förbättringsmöjligheter inom följande områden:

Organisation

 Arbetsgrupp Trauma fungerar som en samlande kraft för representanter för flertalet personalkategorier verksamma i traumavården. Det är granskningsteamets bedömning att medlemmarna behöver få tid avsatt för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Dess arbete skulle stärkas av samverkan med Traumarådet, styrgrupp av ansvariga chefer, som ger legitimitet åt arbetsgruppens arbete, avsätta ekonomiska och administrativa resurser samt att kunna ta ansvar för implementering av arbetsgruppens förbättringsförslag.

 Traumagruppen saknar representation från vissa delar i patientens vårdkedja, röntgen, vårdavdelning, barn samt rehab (sjg/at). Granskningsteamet uppfattade också

önskemål från hälsocentralerna att inkluderas i traumaorganisationen. Detta skulle sannolikt stärka Östersunds sjukhus som traumaansvarig i regionen.

Initialt omhändertagande

 Sammansättning i larmteamet bör vara lika dygnet runt alla dagar i veckan.

 Blocksökning av berörda i larmteamet skulle underlätta utlarmningen och spara tid för ansvarig sjuksköterska på akutmottagningen.

 Se över riskfyllda förflyttningar, såsom transport till röntgen med trånga hissar eller de flera omlastningarna vid helikoptertransporter.

 Granskningsteamet anser att placeringen av britsen på akutrummet försvårar en snabb förflyttning till röntgen/IVA/operation. En lösning som är gjord beroende av

gasuttagens placering och kanske svår att lösa men som kan ses över.

Utbildning och träning

 Traumagruppen organiserar traumaövningar som är genomtänkta och uppskattade.

Granskningsteamet uppfattade ett önskemål från ambulans, operation och röntgen att få delta i traumaövningar.

 TNCC är obligatoriskt för sjuksköterskor på akutmottagningen och intensivvård men bör inkludera samtliga sjuksköterskekategorier och undersköterskor som ingår i larmteamet.

 AT-läkare bör ha gått ATLS innan självständig primärjour.

 Recertifiering av samtliga traumautbildningar, ATLS, PHTLS och TNCC.

 Fokus ligger på det initiala traumaomhändertagandet men utbildning inom traumavård behövs även för omvårdnadspersonal på vårdavdelningar där traumapatienter vårdas med flera skador och många omvårdnadsbesvär, ibland under lång tid. Personalen på vårdavdelningarna behöver även tydlighet och daglig uppdatering för mobilisering av patienter med restriktioner pga. frakturer, nackskador, etc.

 Det föreligger ett behov av regelbunden uppdatering för samtlig personal av utrustning i akutrummet, vilket medför en minskad risk för negativa händelser vid

traumaomhändertagandet.

 Det föreligger även ett behov av att säkerställa att berörd personal får information om förändringar, inköp av nytt material och/eller ny utrustning på traumarummet (i de lokaliteter där traumaomhändertagandet sker).

 Anhörigmottagare på akutmottagningen behöver stöd och utbildning, förslagsvis handledning i samarbete med kurator.

Uppföljning och kvalitetsarbete

 Rehabilitering av traumapatienter på vårdavdelning ska genomföras under ledning av utbildad rehabiliteringspersonal (sjukgymnast och arbetsterapeut) som kan bedöma patientens rehabiliteringsförlopp, dvs såväl progress som regress, i relation till skademekanismer - inte av omvårdnadspersonal.

 Granskningsteamet identifierade problem med begränsad tillgång på

rehabiliteringsplatser för traumapatienter, därav bör man tydliggöra rehabilitering och säkerställa fysisk och kognitiv uppföljning. Exempelvis kan traumapatienter redan i ett tidigt skede remitteras till rehab för bedömning och planering.

 Utvärdering och uppföljning av traumapatientens fysiska och kognitiva status bör ske under såväl vårdtid på akutsjukhuset som på rehab.

 Alla multitrauma patienter bör erbjudas en uppföljning av fysiskt och mentalt status av sjukgymnast och ansvarig läkare inom 6 månader för att säkerställa progress i

rehabiliteringsprocessen.

 Inkludera traumafall i regelbundna MoM (Morbiditet och Mortalitet) möten.

Traumaövningarna

Under platsbesöket genomfördes tre traumaövningar. Det första innefattade prehospitalt omhändertagande, mottagande och handläggning av patient på traumarummet. Den andra innefattade beslut om och genomförande av omedelbar laparotomi med start från röntgen och den tredje innefattade förberedelse av sekundärtransport på IVA.

Övningsledare under scenarierna var lokal övningsledare samt två av granskarna. De övriga granskarna följde övningarna på nära håll. De tre övningsmomenten möjliggjorde för

granskarna att följa traumapatientens väg genom sjukhuset. Övningarna skedde uteslutande i ordinarie lokaler med ordinarie utrustning. Övningarna kompletterade den bild som gavs genom det insamlade materialet och intervjuerna.

Genomgången efter övningarna skedde i angränsande lokal och leddes av lokal övningsledning.

Övning 1: Prehospital/akutmottagning

Styrkor:

 Övningens prehospitala team överblickade situationen och hade ett tydligt A-E omhändertagande.

 Sign-In för traumateamet gjordes.

 Traumateamet hade en lugn och tydlig traumaledare.

 Tydliga tidsangivelser från dokumenterande sjuksköterska gavs kontinuerligt under övningen på traumarummet.

 Tydligt A-E omhändertagande på traumarummet.

 Radiolog samt operationssjuksköterska var på plats.

 Massivt transfusionspaket beställdes tidigt.

 Kontinuerliga sammanfattningar utfördes under tiden på traumarummet.

Förbättringsområden:

 Påbörja transporten snarast av den allvarligt/kritiskt skadade när patienten är ”lastad” i ambulansen så att tiden på skadeplats minimeras och patienten får komma till definitiv vård.

 Det behövs en rutin för hur ytterligare larm ska organiseras under pågående traumalarms-/traumateamsverksamhet på akutmottagningen, men även då traumateamet är engagerat under transporter eller på Röntgen.

 Bättre tillgänglighet på skyddsutrustning. Underlättar för traumateamsmedlemmar om utrustning finns vid båda ingångsdörrarna.

 Bättre överblick för dokumenterande sjuksköterska. Svårt att följa teamet från den låga placeringen i hörnet.

 Avsaknad av reevaluering (sammanfattningarna var inte likställda med utvärdering av åtgärder).

 Sign-Out gjordes ej, vilket medförde en osäkerhet i teamet för vad nästa steg var (operation eller röntgen) och vilka i teamet som skulle följa med till nästa instans i processen.

 Ljudnivån på traumarummet var onödigt hög.

 Förflyttningen ut från akutrummet fördröjdes klart genom bårvagnens placering med

”anestesipendel” och annan vid huvudändan golvbunden utrustning som befann sig i patientens färdriktning. En omplacering 180 grader med patienten in i akutrummet med huvudet före och ut ur rummet med fötterna före vid evakuering, som i andra akutrum, rekommenderas.

Övning 2: Röntgen/operation

Styrkor:

 Snabbt beslut togs om akut operation.

 Kort tid till operationsstart från beslut.

 Kort tid till transfusionsstart.

Förbättringsområden:

 Ingen Sign-In gjordes.

 Det förelåg inget tydligt överlämnande av ledarskap på operationsrummet.

 Thoraxdränage på operations-sal var inte komplett.

Övning 3: IVA

Styrkor:

 Ny utvärdering gjordes efter ankomst till IVA

 Gott teamarbete.

 Gott ledarskap.

Förbättringsområden:

 Tydligare överlämnande av ledarskap vid transportbeställning

 Effektivisering av transportbeställning då det är en tidskrävande åtgärd.

Utvärdering övning 1-3:

Ledarna för uppföljning av övningarna framstod som erfarna och lät hela teamet komma till tals. Teamet hade förmåga att reflektera över styrkor och svagheter samt komma med förbättringsförslag.

Granskningsteamet föreslår att Östersunds sjukhus arbetar med följande åtgärder:

 Arbetsgrupp Trauma fungerar som en samlande kraft för representanter för flertalet personalkategorier verksamma i traumavården. Det är granskningsteamets bedömning att medlemmarna behöver få tid avsatt för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Gruppens arbete bör ske i samverkan med Traumarådet, för legitimitet åt arbetsgruppens arbete, ekonomiskt och administrativt samt ansvar för implementering av arbetsgruppens förbättringsförslag.

 Förstärkning i Traumagruppen av representation från de delar i vårdkedjan som saknas idag dvs röntgen, vårdavdelning, barn, samt Hälsocentraler skulle sannolikt stärka traumavårdkedjan.

 Regelbundna MoM (Morbiditet och Mortalitet) möten som inkluderar traumapatienter.

Då sjukhuset registrerar i SweTrau där 30 dagars mortalitet är en ingående parameter, finns data tillgängliga som underlag för traumadödsfallsgranskning.

 Fortsätta med övningar, innefattande uppföljning och återkoppling, i hela vårdkedjan och i dessa inkludera prehospital verksamhet, operationsteam samt röntgen.

 Kravspecifikationer beträffande traumautbildning på samtliga personalkategorier.

 Granskningsteamet identifierade problem med begränsad tillgång på

rehabiliteringsplatser för traumapatienter, därav bör man tydliggöra rehabilitering och säkerställa fysisk och kognitiv uppföljning. Exempelvis kan traumapatienter redan i ett tidigt skede remitteras till rehab för bedömning och planering.

 Översyn av akutrummet beträffande förbättrad överblick för dokumenterande sjuksköterska, bårvagnens placering för att underlätta förflyttningar, samt tillgängligheten på skyddsutrustning.

Bilaga

Sjukhuset ska alltid erbjudas att kommentera rapporten i en särskild bilaga.

Sjukhusets kommentarer bifogas/ sjukhuset har avstått från att kommentera återföringsrapporten. (Välj den alternativa formulering som är aktuell)