TMALL 0141 Presentation v 1.0
Samverkan för säker cykel o mopedtrafik
Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-06-08
”Viktigt att berörda aktörer tar sin del av ansvaret för
ökad och säker cykling”
Strategi för ökad och säker cykling
Nystart Nollvisionen:
Trafikverket har ansvar för att leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet
inom vägtrafiken Säker cykling är en av
tre prioriterade
utmaningar!
Nationell samverkan för säker vägtrafik
GNS Väg
Gruppen för Nollvisionen i Samverkan
Samverkansgrupp Säker gångtrafik
Samverkansgrupp
Säker cykling och mopedtrafik
Samverkansgrupp Säker yrkestrafik
Samverkansgrupp Säker motorcykeltrafik Samverkansgrupp
Säker fyrhjulings- o traktortrafik
• Kopplar till många mål i Agenda 2030
• Ökad hälsa och livskvalitet
• Minskar risken att dö i förtid
• Ren luft och inget buller
• Klimatsmart
• Ekonomiskt
Ökad cykling i ett hållbart samhälle!
• 26 omkom och över 2000 får invalidiserande skador som cyklister 2017
• 29 gånger högre skaderisk och 10 gånger högre dödsrisk jämfört med bil
• Betydande del av hälsovinsterna
”försvinner” i trafikskador
+
-
5
Hållbara cykling måste vara säker
Säker cykling definieras genom Nollvisionen
Nollvisionen uppnås via uppsatta etappmål
Nollvisionen – en förutsättning för en
hållbar och attraktiv cykling
• Agenda 2030, delmål 3.6:
– Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen
• Agenda 2030, delmål 11.2:
– Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra… transportsystem för alla…
• God bebyggd miljö, precisering Hälsa och säkerhet:
– Människor utsättas inte för … oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker
• Europaparlamentet (resolution 2011):
– Halvera antalet dödsolyckor i trafiken mellan 2010 – 2020 – Minska antalet omkomna fotgängare och cyklister med 50 % – Minska antalet personer med livshotande skador med 40 %
Hållbara cykling måste vara säker
7
Säker cykling definieras genom Nollvisionen
Riksdagen, oktober 1997:
Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet
… samt att vägtransportsystemets utformning, funktion och användning
skall anpassas till de krav som följer av detta.
Nollvisionen: Planera för att olyckor sker och
hantera energin i kollisionen
Normal körning
Krasch oundviklig
Ett säkert system består av flera icke utbytbara delar
Upp till 95 % reduktion av mycket allvarliga skador
Vägen
Säker utformning Anpassade hastigheter
Fordonet Autobroms Vänlig front
Cyklisten Cykelhjälm
Ett säkert system – exemplet kollision cykel - bil
1 + 1 = 3
Syfte
Gemensam inriktning för säker cykel och mopedtrafik 2018
Systematisera och där det är möjligt samordna säkerhetsarbetet och därmed öka säkerheten för både cyklister o mopedister.
Detta sker främst genom att inriktningen:
• beskriver nuvarande kunskapsläge
• beskriver målsättning
• pekar ut prioriterade insatsområden
• beskriver inledande ambitioner att bidra
• identifierar kunskapsbrister och klargör behovet av ytterligare FOI-insatser
• klargör hur uppföljning ska ske
Inriktningen ska vara ett hjälpmedel i verksamhetsplaneringen för statliga
myndigheter, kommuner, organisationer och andra aktörer inom området.
11
Deltagare COM 2018
Gemensam inriktning för säker cykel och mopedtrafik
Trafikverket Jörgen Persson– projektledare, Johan Lindberg Transportstyrelsen Niclas Nilsson
Polisen Ursula Eriksson
Svensk cykling Klas Elm
Cykelfrämjandet Lars Strömgren
McRF Per Johansson
Cykel Motor och Sportfackhandlarna Berit Gibbs Cycleurope Sverige AB Claes Alstermark
Stockholms stad Joakim Boberg
Västerås stad Jenny Bergström
Uppsala Tove Västibacken, Daniel Fritz
Eskilstuna Petter Skarin
Linköping Per-Erik Hahn
Folksam Helena Stigson sekr
Länsförsäkringar Maria Wedin
NTF Susanne Gustafsson
STR Jimmy Ceihagen
RISE Viveca Wallqvist
Safer Tania Dukic Willstrand
VTI Anna Niska, Jenny Eriksson dag
Trivector Erik Stigell
Chalmers Industriteknik (CIT) Anna Carlsson
Konsumentverket Helena Nilsson/ Jonas Eriksson
Tidplan/upplägg COM 2018
”Förstå” situationen Objektiva fakta
Vad vet vi tillsammans?
Forma inriktning
Prioriterade insatsområden Ambitioner att bidra
Utkast
Gemensam inriktning
Möte 1: 19 april uppstartsmöte, fakta
Möte 2: 8 juni, fakta forts, avgränsningar
Möte 3: 1 sept prioriterade insatsområden
Möte 4: 2-3 okt utkast text o ambitioner att bidra
24 nov seminarium, effekter av cykelhjälm Intern-
process
Möte 5: 16 jan ambitioner att bidra Möte 6: 10 april slutmöte
Initiera
Olycksutveckling, Elcyklar, Indikatorer
Nationell o andra länders cykelstrategier, Safety in Numbers
Målsättning, Avgränsning, Bristbeskrivning, Underhåll, Prioriterade insatsområden
Effektsamband, Infrastruktur VGU, Regler, Trim, ITS, Försäkringsskydd, PASTA
Agenda 2030, Aktiv mobilitet, Cykelhjälmlags effekt på cyklande/ Riskkompensation Cykel och Nollvisionen, Ambitioner att bidra
13
Prognostiserat antal allvarligt skadade fördelat efter trafikantkategori, 2006–2016
Källa: Strada. Data har justerats bakåt i tiden för sjukhus som då ännu ej börjat rapportera, samt rutinförändringar fr om 2015
Cyklister
Personbilister
Målsättningar cykel
15
Målsättningar moped
Antalet omkomna oskyddade fördelat efter färdsätt
och väghållare, 2012-2016
17 2018-06-09
Antalet allvarligt skadade oskyddade* fördelat efter färdsätt och väghållare, 2012-2016
* Skadade i vägtrafikolyckor (ej gående singel) Källa: Transportstyrelsen (uppräknat material)
Trafiksäkerhetsindikatorer
Indikator Utgångsläge Nuläge 2017 Mål 2020
Antal omkomna 440 253 220
Antal allvarligt skadade 5 400 4 400 4 100
1. Hastighet, statligt 43 % 45 % 80 %
2. Hastighet, kommunalt 64 % (2012) 67 % 80 %
3. Nykter trafik 99,71% 99,74 % 99,90 %
4. Bältesanvändning 96 % 98 % 99 %
5a. Användning cykelhjälm 27 % 44 % 70 %
5b. Användning mopedhjälm 96 % 98 % 99 %
6. Säkra personbilar 20 % 72 % 80 %
7. Ökad regelefterlevnad mc - - mål saknas
8. Säkra statliga vägar 50 % 76 % 90 %
9. Säkra GCM-passager 19 % 27 % 35 %
10. Drift och underhåll av cykelvägar 18 % 36 % 70 %
11. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete ISO 39001 - - mål saknas
19
Möjligheter
Utmaningar
21
Många allvarligt skadade cyklister till följd av halka
Källa: VTI Rapport 801
Utmaningar
Utmaningar
23
67%
36% 32%
19%
25%
17%
10%
33%
56%
50%
69%
25%
33%
50%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
2004-2005 2006-2007 2008-2009 2010-2011 2012-2013 2014-2015 2016-2017*
trimmade okänt
Andelen trimmade mopeder i dödsolyckor har minskat
* Uppgifter för 2017 är preliminära Källa: Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor
Utveckling av andel trimmade mopeder i dödsolyckor
2005-2017* (99 omkomna)
Utmaningar- ökad hjälmanvändning
25
Prioriterade insatsområden
• Säker infrastruktur
– Fortsatt hastighetsöversyn – Säkra GCM-passager (30km(h)
– Anpassning utifrån krav på säker cykling (separering)
• Drift och underhåll med god kvalité
– GCM-vägar av med god kvalitet på DoU
• Säkra cyklar, mopeder
– Ökad användning av vinterdäck, belysning – Minskad möjlighet till trim o tekniska brister
• Säkra personbilar, tunga fordon
– Bilutveckling/implementering för säkert samspel med oskyddade Tex autobroms, mer förlåtande fordonsfronter och detektion av oskyddade
• Ökad användning av hjälm och annan skyddsutrustning
• Beteendepåverkande insatser
– Distraktion/ alkohol/ hastighet
FOI: Mer samordnad och tillgänglig kunskap och forskning, fortsatt utveckling av effektsamband, skyddsutrustning, IT, ABS mm
Organisationer som står bakom inriktningen
Trafikverket
Transportstyrelsen Polisen
Konsumentverket SKL
Västerås stad Uppsala
Eskilstuna Linköping McRF
Cykel Motor och Sportfackhandlarna Folksam
Länsförsäkringar NTF
STR RISE Safer
Chalmers Industriteknik VTI
27
Hur går vi vidare?
Angeläget att med inriktningen som grund att gå vidare med arbetet för att öka säkerheten för cyklister
I ett särskilt PM finns alla deltagande organisationers
inledande ambitioner att bidra
Att diskutera:
• Olika syn på frågan om att lyfta cyklingens hälsorisker
• Några som valt att inte skriva under inriktningen
• Safety In Numbers
• Studie av cykelhjälmars effekt på cyklandet
• Elcykel och säkerhet
29
johan.lindberg@trafikverket.se jorgen.persson@trafikverket.se
