UTBILDNINGSSTYRELSEN
Efternamn _________________________________________________
Förnamn __________________________________________________
Födelsetid _________________________________________________
Underskrift _________________________________________________
Fylls i av språkprovets arrangör:
Provet arrangeras av _________________________________________
Datum: ___________________________
GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING ANTAGNING AV STUDERANDE
RIKSOMFATTANDE SPRÅKPROV
Svenska språket
LÄSFÖRSTÅELSE (50 min)
Uppgift 1. Annons
Läs texten och svara på frågorna.
Utlottning av stadens sommarjobb 2016
Ansökningstiden till stadens sommarjobb är 19.3¬¬–5.4.2016. Sommarjobben lottas ut och är avsedda för 16–18-åringar som inte fick jobb i utlottningen 2015. Totalt 310 unga erbjuds sommarjobb i år.
Största delen av arbetstagarna placeras i assisterande uppgifter inom välfärdssektorn(äldreomsorgen). Det finns också arbeten inom barn- och ungdomssektorn, turismsektorn samt på biblioteket.
Anställningsförhållandet innebär en arbetstid på 85 procent och varar en månad under tiden 1.6–31.7.2016. Lönen är 780 €/mån.
Länken till den elektroniska blanketten finns under ansökningstiden på adressen www.
staden.fi/arbetsplatser. Ansökningstiden går ut 5.4.2016 kl. 15.
Namnen på dem som fått jobb genom utlottningen publiceras i slutet av april kl. 15 i ungdomsgården i centrum. De som fått jobb får information om arbetet och närmare uppgifter om arbetsplatsen via e-post. Ytterligare information: Fritidssektorn. De ungas stad, ungdom@staden.fi
[Källa: Turkulainen, 21.1.2015. Översatt och bearbetad]
Svara på frågorna.
1. Vem kan få sommarjobb? (Nämn två.)
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
2. Hur väljs arbetstagarna?
_________________________________________________________________________
3. Hurdant är anställningsförhållandet? (Nämn två saker.)
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
4. Hur ska man söka jobb?
_________________________________________________________________________
5. Hur får man veta om man får sommarjobb? (Nämn två saker.)
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
UTBILDNINGSSTYRELSEN
3
Uppgift 2. Artikel
Läs texten och svara på frågorna.
På äventyr i Lejonparken
I S:t Michels hamn öppnade den nya Lejonparken i måndags. Det stora dragplåstret är ett stort skepp.
Redan innan öppningstalet hållits i den nya Lejonparken stod tiotals familjer i kö för att få gratis mjukglass. Öppningen lockade 150-200 barn med föräldrar till hamnen. Då parkens portar äntligen öppnades efter alla tal rusade barnen till det stora lekskeppet för att klättra och åka i skeppets två rutschkanor.
S:t Michels 2020-vision har inte ännu förverkligats och därför ligger hamnen en bit bort från stadens centrum. Stadens tekniska direktör Jouni Riihelä tror ändå att de goda parkeringsmöjligheterna vid hamnen sänker tröskeln för familjer att åka till parken.
Redan under öppningsdagen användes spindelgungan, de två bilarna som barnen kunde köra själva och tekoppskarusellen flitigt. Det finns totalt tio lekanordningar i parken och byggnadskostnaderna för parken uppgick till 175 000 euro. Av de lokala föreningarna deltog Lionsklubbarna med 25 000 euro för anskaffning av lekanordningar. Därför fick parken också namnet Lejonparken.
– Att bygga en lekpark är kostsamt på grund av de säkerhetsnormer som gäller. Då alla säkerhetsunderlag och staket är byggda har redan 100 000 euro gått åt och ännu är inga lekanordningar införskaffade, berättar Riihelä.
Enligt föreskrifterna får det inte längre finnas gräsmattor innanför staketet på en lekpark. I Lejonparken beslöt man att lägga rött och blått konstgräs ovanpå gummiunderlaget.
– Barnen och ungdomarna är vår framtid. Sådana här satsningar, fast de inte är så stora, är ändå viktiga i det hänseendet att barnen får trygga platser där de kan öva koordination, klättring och andra färdigheter som de behöver i framtiden, säger Riihelä.
[Källa: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/06/inga-jobb-den-som-inte-kan-anvanda-en-dator, publicerad 6.2 2015. Bearbetad.]
Svara på frågorna
6. Det stora skeppet i Lejonparken är A) en museibåt i hamnen.
B) en lekplats för barn.
C) en glasskiosk.
7. Det är lätt att ta sig till parken för att
A) det finns bra parkeringsplatser i närheten.
B) den ligger i centrum av staden.
C) parkeringen är gratis.
8. Parken fick sitt namn efter
A) stadsdelen som parken ligger i.
B) lekanordningarna som finns i parken.
C) en förening som bidrog med pengar.
9. När man byggde parken gick det åt mest pengar till att A) anlägga konstgräsmattan och planteringarna.
B) bygga lekparkens underlag och staket.
C) införskaffa alla lekanordningar.
10. Direktör Riihelä tycker att
A) barnen är viktiga i samhället.
B) klättring är farligt för barn.
C) det spenderas för mycket pengar på barn.
___ / 5 poäng
UTBILDNINGSSTYRELSEN
5
Uppgift 3. Nyhet
Läs texten och svara på frågorna.
Maten direkt i postlådan
De boende vid servicecentret i Raumo får i fortsättningen sin mat levererad till kombinerade svalskåps- och postlådor, matpostlådor. Försöket börjar med 30 lådor.
Raumo stad testar systemet med matpostlådor för äldre. Åldringarna som bor på servicecentret gör elektroniska matbeställningar till affären och posten levererar beställningen till de här specialutvecklade postlådorna. Sedan bär vårdarna hem maten från postlådorna till åldringarna.
Lådorna är gjorda av rostfritt stål och är över en meter höga. Den övre delen av dem fungerar som en vanlig postlåda och i den undre delen finns ett svalskåp.
Matpostlådornas funktionalitet testas till en början vid Sinisaari servicecenter i Raumo.
– Vi vill göra det lättare för de åldringar som bor hemma att bibehålla goda matvanor.
Alla boende vid servicecentret kan inte längre ta sig till affären på egen hand, berättar projektarbetare Minna Nurminen vid Raumos social- och hälsomyndighet.
Tidigare har affären levererat de boendes matbeställningar i styroxlådor till
servicecentrets aula och vårdarna har fått skynda sig att föra maten till kylskåpen.
Tack vare matpostlådorna behöver vårdarna inte ha så bråttom längre.
Matpostlådorna togs i bruk i onsdags. Servicecentrets boende förhåller sig ännu lite tveksamma till innovationen. Det känns också lite ovant att börja använda pekplatta.
Maten beställs än så länge per e-post, men i fortsättningen är det meningen att man ska övergå till att använda pekplattor.
– Man är inte tvungen att klara av allt på egen hand. Vårdarna hjälper nog till.
Försöket med matpostlådor i Raumo startar med 30 lådor. Målet är att utvidga antalet lådor i bruk då man samlat lite erfarenhet från projektet. Det finns redan 70 färdiga matpostlådor till i lager.
[Källa: yle.fi, 10.6.2015. Översatt och bearbetad]
11. Vem är den nya tjänsten riktad till?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
12. Hur får kunderna hem maten som de beställt? (Nämn 2 saker.)
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
13. På vilket sätt skiljer sig den nya lådan från en vanlig postlåda?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
14. Varför är den nya tjänsten bra för de boende på servicecentret?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
15. Vilken nytta har vårdarna av den nya tjänsten?
________________________________________________________________________
16. På vilket sätt beställer man maten?
________________________________________________________________________
17. Hur många matpostlådor är i bruk nu?
________________________________________________________________________
___/ 7 poäng
UTBILDNINGSSTYRELSEN
7
Uppgift 4. Artikel
Läs texten och välj rätt alternativ.
Framgång för finsk film
Inhemska filmer har ännu en gång haft stora framgångar under det här året. För tillfället, när årets sista månad står för dörren, är det de finska filmerna Kverulanten, Risto Rappare och Listige Lennart och Kummeli V som är årets tre populäraste
filmer. Den överlägset mest sedda filmen var Kverulanten som regisserades av Dome Karukoski och som hade premiär först i september. Karukoskis ursprungliga avsikt var att samla familjer till en gemensam filmupplevelse. Han antar att han lyckats med det, för filmen drog publik på bred front oavsett ålder.
– Nu när det är ett mycket hårt klimat i världen och det är mest dåliga nyheter överallt, så behöver folk den värme som finns i filmen: en stund av sinnesro. Och kanske min dröm om att föra familjer närmare varandra lyckades? Jag hoppades att det här skulle kunna vara en film som föräldrar, barn och far- och morföräldrar ser tillsammans och att de sedan skulle gå på pizza och prata om vem den där Kekkonen nu riktigt var. Den sortens gemenskap skulle man på något sätt fortfarande önska fanns här i världen, säger Karukoski.
Den hittills populäraste filmen på 2000-talet, Stygga pojkar, spelades in redan för ett decennium sedan och drog då 615 000 tittare. Under de tio senaste åren har ingen annan film, som visats på biografer, dragit så mycket folk i Finland. Den regisserades av Aleksi Mäkelä. Karukoski anser det mycket möjligt att hans film, Kverulanten, passerar den milstolpen, för den drar fortfarande tiotusen besökare i veckan.
– Det krävs egentligen bara att filmen fortsätter rulla på biograferna på mindre orter.
Men det bestämmer inte jag, förklarar Karukoski.
[Källa: http://www.kaleva.fi/uutiset. Läst 31.12.2014. Översatt och bearbetad.]
Välj rätt alternativ.
18. Kverulanten var den populäraste finländska filmen A) under årets sista månad.
B) i september i år.
C) på hela året
19. Den typiska publiken på filmen Kverulanten är A) personer i alla åldrar.
B) ungdomar.
C) äldre.
20. Karukoski ville med filmen
A) berätta om president Kekkonen.
B) ta upp det hårda klimatet i världen.
C) föra samman generationer.
21. Regissören hoppas att tittarna efter filmen A) går på restaurang.
B) diskuterar filmen.
C) beställer pizza åt sig.
22. Filmen Stygga pojkar A) är över 10 år gammal.
B) är baserad på Aleksi Mäkeläs manuskript.
C) rullar på biograferna på små orter.
___/ 5 poäng