Förstudie
Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum
Gagnef kommun, Dalarnas län
Slutrapport, juni 2013
Titel: Väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby - resecentrum Skede: Förstudie
Utgivare: Trafikverket
Projektledare: Kristina Wilander - Lindström Biträdande projektledare: Torbjörn Karlsson
Konsult: Tyréns AB
Projektledare: Anders Brandt Utredare/GIS: Anneli Guttormsson Utredare/Miljö: Malin Nordlander Utredare/Väg: Lars Hedström Rapport: Åsa Andersson
Foton tagna av Tyréns där inget annat anges.
Sammanfattning ...5
1 Bakgrund ...8
1.1 Brister, problem och syfte ...8
1.2 Aktualitet ...8
1.3 Tidigare utredningar och beslut ...8
1.4 Geografisk avgränsning ...8
1.5 Övergripande mål och strategier ...10
1.6 Vägplanering och vägprojekteringsprocessen ...10
2 Befintliga förhållanden ... 12
2.1 Markanvändning ...12
2.2 Trafik och trafikanter... 15
3 Miljöförutsättningar ... 17
3.1 Områdets karaktär ...17
3.2 Naturmiljö ...17
3.3 Kulturmiljö ...17
3.4 Naturresurser ...17
3.5 Rekreation och friluftsliv ... 19
3.6 Skyddade och skyddsvärda områden ... 19
3.7 Miljöbelastning... 19
3.8 Miljökvalitetsnormer ... 19
3.9 Miljömål ... 19
3.10 Byggnadstekniska förutsättningar ... 20
4 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde ... 21
4.1 Tillgänglighet ... 21
4.2 Transportkvalitet ... 21
4.3 Regional utveckling ... 21
4.4 Trafiksäkerhet ... 21
4.5 Miljö ... 21
4.6 Jämställdhet ... 21
4.7 Sammanfattande problem- och värdebeskrivning ... 21
4.8 Barnkonsekvensanalys ...22
5 Projektmål ... 24
6 Tänkbara åtgärder ... 24
6.1 Metodik för val av åtgärdstyp, fyrstegsprincipen ...24
6.2 Analys av tänkbara åtgärder ...24
6.3 Effekter och konsekvenser ... 30
6.4 Kostnader ... 30
7 Riskhantering ... 31
7.1 Skydds- och riskobjekt ...31
7.2 Konfliktpunkter ...31
8 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder ... 31
9 Samråd ...32
10 Trafikverkets ställningstagande ...32
11 Fortsatt arbete...33
12 Källor ... 34
Skriftliga och digitala ...34
Muntliga ...34
Bilaga 1 - Enkät barnkonsekvensanalys Bilaga 2 - Samrådsredogörelse
Bilaga 3 - Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4 - Trafikverkets ställningstagande
55
Sammanfattning
Brister, problem och syfte
Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudför- bindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost.
Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecentrum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum.
Aktualitet
Objektet finns inte namngivet i gällande Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 utan medel kommer att tas ur potten för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Medel finns avsatta för projektering under 2013 och byggna- tion planeras till 2014-2015.
Geografisk avgränsning
Förstudien behandlar väg 595 i Gagnef kyrkby.
Berörd vägsträcka går från Tallbacksvägen, passe- rar över Rv 70 på bro samt vidare fram till Gagnef resecentrum. Dessutom innefattas området när- mast vägen som kan komma att påverkas av en ny GC-väg eller andra tänkbara åtgärder.
Markanvändning
Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick befolkningen i Gagnefs kommun till 10 069 invånare varav ca 6000 bodde i Gagnefs församling och övriga i Mockfjärd respektive Floda.
Bostäderna består nästan enbart av privatägda småhus. Mindre än 300 lägenheter finns i flerfa- miljshus medan småhusen uppgår till drygt 4400.
Dessutom finns många fritidshus i kommunen.
På Kyrkskolans område sker utbildning för låg- och mellanstadieelever samt förskoleverksam- het. Totalt antal barn uppgår till ungefär 220 varav omkring 90 barn hör till förskolan. En öppen förskola finns också i det närliggande församlingshemmet.
De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på väg 595:s södra/östra sida. Här finns ett bageri med café, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, pastorsexpedition med tillhöran- de församlingshem och öppen förskola, kyrkan, en fotbollsplan samt Kyrkskolan. På norra sidan finns
prostgården med Adelborgsmuséet samt badplats vid Tjärnsjön. I projektet norra ände finns Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga mål- punkter för boende i Gagnef kyrkby.
Gagnefs kommuns översiktsplan från 1998 har under 2011 aktualitetförklarats.
Flertalet antagna detaljplaner finns som angräns- ar mot väg 595 I flera av dem finns det så kallad
”prickmark” (mark som inte får bebyggas) längs väg 595. Det är viktigt att se över detta detaljerat så att inte differenser uppstår mellan gällande detalj- planer och arbetsplanen i nästa planeringsskede.
Trafik och trafikanter
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon. Merpar- ten av biltrafiken har antingen start- eller mål- punkt vid bostäder eller verksamheter inom förstudieområdet.
Kyrkskolans upptagningsområde är stort och många av barnen åker därför skolskjuts till skolan.
Skolskjutsar sker med buss och taxi som stannar till inne på skolområdet. De barn som bor i Gag- nefs kyrkby har dock promenadavstånd till skolan och väg 595 utgör förbindelse mellan bostäderna och Kyrkskolan.
Trafiksäkerheten har höjts mellan Kyrkskolan och Gagns Inn i och med utbyggnaden av GC-väg.
Sträckan mellan Gagns Inn och Gagnef resecen- trum återstår vilket utgör en mindre trafiksäker sträcka med anledning av den smala vägen och kraftiga lutningar.
Miljöförutsättningar
Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvud- avrinningsområde, projektet berör inom detta tre stycken delavrinningsområden. Ravinen som kor- sar väg 595, och går parallellt med riksväg 70, bil- dar ett grönt stråk genom området. Förutsättning- arna för fågelliv och mindre djur är goda i området, då det är tätt mellan träd, buskar och oröjda väg- kanter. De många små sjöarna i området bidrar till goda förutsättningar för djurlivet.
Väg 595 går genom Gagnef kyrkby, förbi Kyrk- skolan och Gagnefs kyrka som uppfördes under 1200-talet. Genom Gagnef kyrkby är väg 595 klas- sad som kulturhistorisk väg. Förlängningen av vägen, som omfattas av detta projekt, är inte utpe- kad som historisk väg, men de kulturella värdena finns i hela området och hänsyn bör tas med beak- tande av detta när gång- och cykelvägen utformas.
66
En grundvattenförekomst går tvärs över utred- ningsområdet och omfattar området från Gagns Inn vid befintlig gång- och cykelväg fram till bron över riksväg 70.
De flesta rekreationsområden ligger på avstånd från den planerade gång- och cykelvägen men utgör viktiga målpunkter för de som nyttjar vägen.
Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde
Fordon och oskyddade trafikanter samsas idag på väg 595 som är endast 5 m bred.
De oskyddade trafikanterna behöver en säkrare trafikmiljö. Därför föreslås, för dem, någon form av separering som skydd från övrig trafik.
Vägen går i ett område med kulturmiljövärden.
Den främsta kulturmiljöfrågan handlar om att ta hänsyn till den existerande bybebyggelsen vid utformning av åtgärder. På flera ställen är det trångt och vägen är smal, så placering och gestalt- ning kommer att bli en viktig fråga.
Barnkonsekvensanalys
För att analysera och utvärdera barnens upplevel- se av problem eller allmän otrygghet har samråd skett med barn på Kyrkskolan i Gagnef. Trafikver- ket har träffat Kyrkskolans rektor samt några av lärarna. Projektets syfte och omfattning diskute- rades och underlag inför arbete i klasserna över- lämnades. Underlaget har bestått av en enkät med ett antal frågor om hur barnen tar sig till och från skolan, om de varit med om några olyckor på väg till/från skola eller fritidsaktiviteter. Eleverna har även givits möjlighet att på karta markera vart de bor, skolväg, farliga platser, trygga platser.
Den i särklass viktigaste frågan för flera av elev- erna har varit passagen vid den så kallade Tegel- bruksbacken, mellan väg 595:s korsning med Tall- backsvägen och Rännarhedsvägen. Denna passage upplevs av flera som farlig med anledning av att det är trångt, dålig sikt samt att bilar och bussar kör fort. Några har även upplevt olyckor vid denna passage.
Utmed sträckan finns ett flertal större korsningar med ibland flera anslutande vägar där många elev- er har påtalat att de känner sig otrygga vid passage.
Det gäller framförallt följande vägar:
• Tallbacksvägen
• Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen
• Tjärnavägen/Mojevägen Projektmål
Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutning- en till väg 595 genom Gagnef på ett trafiksäkert sätt.
Analys av tänkbara åtgärder
Fyrstegsprincipens steg 3 anses vara den mest rimliga lösningen för de oskyddade trafikanterna.
Ett nollalternativ redovisas samt fyra st alterna- tiva lösningar enligt nedan.
Nollalternativet
Nollalternativet innebär att endast åtgärder som ingår i normal drift och underhåll vidtas.
Alternativ 1
Den mest trafiksäkra lösningen för längsgående trafik är att bygga en separat gång- och cykelväg, så att GC-trafiken inte riskerar att komma i kon- flikt med motorfordonen. Denna lösning bedöms ej relevant då detta medför ett stort markintrång på tomter längs sträckan.
Alternativ 2
En mindre utrymmeskrävande variant är att bygga en GC-väg med kantsten direkt intill vägen. För- studien visar förslag på fyra alternativa utföran- den enlig alternativ 2.
Alternativ 3
GC-trafiken kan också avskiljas från övriga fordon genom målning av heldragna linjer.
Alternativ 4
”Bymiljöväg” av Östtjärnatyp med 1,25 m breda vägrenar och ett 3,5 m brett dubbelriktat körfält i mitten.
Utöver huvudalternativen finns möjliga komplet- teringsåtgärder i form av hastighetssäkring och övriga trafiksäkerhetsåtgärder för att ytterligare höja säkerheten.
77 Effekter och konsekvenser
De tänkbara åtgärder som räknats upp kan medfö- ra positiva eller negativa konsekvenser för trafik- säkerhet, framkomlighet, miljö och markanvänd- ning, vilka redovisas i nedanstående tabell.
Alternativskil-
jande effekter Alt 0 Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4
Trafiksäkerhet 0 +++ ++ + +
Tillgänglighet 0 ++ ++ + +
Framkomlighet 0 ++ ++ + +
Funktion 0 +++ ++ + +
Kollektivtrafik 0 ++ ++ 0 -
Konsekvenser
för närboende 0 --- -- -- -
Kostnadsupp-
skattning 0 4,3
Mkr 5,5 Mkr 3,6
Mkr 2,9 Mkr Effekter och konsekvenser av de olika alternativen.
Projektkostaden för de olika alternativen.
Kostnader
Projektkostnaden (prisnivå 2012-12) redovisas i tabellen nedan per alternativ. Av den totala pro- jektkostnaden utgör ca 25 % kostnader för projek- tering och projektadministration.
Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Att anlägga en gång- och cykelväg kommer att upp- fylla projektets effektmål, d.v.s. få positiv effekt på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet såväl som miljö och hälsa. Detta gäller i huvudsak för oskyddade trafikanter, inklusive barn och perso- ner med funktionsnedsättning.
Genom att göra det attraktivare för de oskyddade trafikanterna att färdas genom och mellan mål- punkter i Gagnef förbättras förutsättningarna för att andelen resor med cykel på sträckan ska öka.
Fler barn kommer att säkert kunna ta sig till sko- lan på egen hand.
Samråd
Under framtagandet av denna förstudie har sam- råd hållits med Gagnef kommun samt med elev- erna på Kyrkskolan. Eleverna har i skolan arbetat med frågan kring ny GC-väg och utifrån kartun- derlag haft möjlighet att komma in med informa- tion till projektet om farliga passager och trygga miljöer.
Med förstudiens samrådshandling som underlag har samråd skett med allmänheten, kommunen, länsstyrelsen samt övriga berörda myndigheter, företag och organisationer.
Fortsatt arbete
I enlighet med Trafikverkets ställningstagande kommer arbetet fortsätta med att upprätta väg- plan utifrån förstudiens alternativ 2.
Länsstyrelsen i Dalarnas län har fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet innebär att vägplanen kommer att tas fram i enlighet med plantyp 2
(Mkr) Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4
Projektkostnad 4,3 5,5 3,6 2,9
88
1.2 Aktualitet
Objektet finns inte namngivet i gällande Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2010-2021 utan medel kommer att tas ur potten för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Medel finns avsatta för projektering under 2013 och byggna- tion planeras till 2014-2015.
1.3 Tidigare utredningar och beslut
I samband med utbygganden av gång- och cykel- väg mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen gjorde Trafikverket en förstudie med barnkonsekvens- analys samt Arbetsplan för valt alternativ, enligt nedan:
• Förstudie Väg 595, Trafiksäkerhetsåtgärder i Gagnefs kyrkby, Dalarnas län, Objektnum- mer: 855420. Beslutshandling. Vägverket, februari 2001
• Barnkonsekvensanalys Väg 590 Mjälgen- Gagnef, Gagnefs kommun Dalarnas län, Objektnummer: 858270. Daterad januari
• Arbetsplan Väg 595, GC-väg i Gagnef, 2005 Objekt 855420
Länsstyrelsen beslutade utifrån förstudien att projektet inte kan antas medföra risk för betydan- de miljöpåverkan.
1.4 Geografisk avgränsning
Förstudien behandlar väg 595 i Gagnef kyrkby.
Berörd vägsträcka går från Tallbacksvägen, passe- rar över Rv 70 på bro samt vidare fram till Gagnef resecentrum. Dessutom innefattas området när- mast vägen som kan komma att påverkas av en ny GC-väg eller andra tänkbara åtgärder, se figur 1.2.
1 Bakgrund
1.1 Brister, problem och syfte
Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudför- bindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost.
Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg, se figur 1.1. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecen- trum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum.
Då vägen är mycket smal (5,5 m) är utrymmet för gång- och cykeltrafikanter begränsat. Dessa måste samsas med övrig trafik på den smala vägbanan.
Framförallt med hänsyn tagen till de oskyddade skolbarnen och pendlare som reser vidare från resecentrum är det angeläget att skapa en trygg och säker trafiklösning.
På delar av aktuell sträcka ligger även intilliggan- de fastigheter med buskar, staket och byggnader mycket nära befintlig väg vilket kan begränsa möj- ligheten till breddning.
Väg 565:s korning med Aspbacksvägen/Rännar- hedsvägen på sträckan har en bristfällig utform- ning med avseende på trafiksäkerhet och bör där- för åtgärdas.
Figur 1.1 Befintlig gång- och cykelväg som skall anslutas vidare mot Gagnef resecentrum.
99 Dragonvägen
© Lantmäteriet 109-2011/3027
±
0 100 200
Meter
Teckenförklaring
Förstudieområde
Figur 1.2 Förstudieområde.
10 10
1.5 Övergripande mål och strategier
Byggande av gång- och cykelvägar medför i för- sta hand en positiv påverkan på tillgängligheten till transportsystemet vilket i sig innebär en mera generell positiv påverkan på trafiksäkerheten genom att färre oskyddade trafikanter blandas med skyddade trafikanter längs vägnätet. Åtgär- derna innebär också allmänt en trygghet och en ökad rörlighet för de oskyddade trafikanterna. En satsning på god infrastruktur för cyklister i ett
”hela resan perspektiv” är i högsta grad även en jämställdhetsfråga samt av stor betydelse vad gäl- ler att integrera jämställdhet och barnens situa- tion i trafiken.
1.6 Vägplanering och vägprojekteringsproces- sen
Från den 1 januari 2013 gäller en ny lagstiftning för den fysiska planläggningen. Den nya planlägg- ningen innebär en sammanhållen process utan skedesindelning. Samråden skall starta tidigt som en del av hela processen och den innehåller färre inslag av formell karaktär, se figur 1.3. Den största förenklingen görs vid en mindre fysisk åtgärd som inte innebär betydande omgivningspåverkan.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver endast tas fram om åtgärden innebär en betydan- de miljöpåverkan.
Fyrstegsprincipen
Den fysiska planeringen föregås av en åtgärdsval- studie, som är en metod för att ta fram en tydlig problemformulering och förslag på lösningar.
Metoden består av fyra steg.
• Steg 1 - Åtgärder som påverkar transportef- terfrågan och val av transportsätt.
• Steg 2 - Åtgärder som ger effektivare utnytt- jande av befintligt vägnät.
• Steg 3 - Vägförbättringsåtgärder.
• Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Mer kring fyrstegsprincipen redovisas under kap 6.1.
Den fysiska planläggningen
Det fysiska planläggningsarbetet inleds med att en planläggningsbeskrivning tas fram. För att under- lätta arbetet har det identifierats fem olika plan- läggningstyper. Vilken planläggningstyp som skall användas beror på projektets komplexitet.
Valet beror i huvudsak på följande faktorer:
• Är det betydande miljöpåverkan (BMP)?
• Kan den mark som behövs lösas genom fri- villiga avtal?
• Kan man bygga på olika platser?
• Behöver projektet tillåtlighetsprövas?
Förstudie Utredning Arbetsplan
En sammanhängande process
Tidigare planeringsprocess
Nuvarande planeringsprocess
Figur 1.3 Vägprojektering enligt den tidigare och nya planläggningsprocesssen.
11 11 Aktuellt projekt och den nya
planläggningsprocessen
Denna förstudie påbörjades under 2012 och föl- jer den tidigare planeringsprocessen med förstu- die som det första skedet. Förstudien har utgjort underlag inför Länsstyrelsens bedömning om att projektet inte kan antas medföra betydande miljö- påverkan, se bilaga 3.
Efter förstudien och inför fortsatt arbete kom- mer Trafikverket att arbeta utifrån den nya planläggningsprocessen.
Fem planläggningstyper
Utifrån förslaget till planläggningsprocess i pro- positionen (prop. 2011/12:118) har Trafikverket beskrivit fem planläggningstyper beroende på slag av infrastrukturprojekt, se figur 1.4.
Figur 1.4 Nya planläggningsprocessen.
12 12
På Kyrkskolans område sker utbildning för låg- och mellanstadieelever samt förskoleverksam- het. Totalt antal barn uppgår till ungefär 220 varav omkring 90 barn hör till förskolan. En öppen förskola finns också i det närliggande församlingshemmet.
Viktiga målpunkter
De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på väg 595:s södra/östra sida. Här finns ett bageri med café, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, pastorsexpedition med tillhöran- de församlingshem och öppen förskola, kyrkan, en fotbollsplan samt Kyrkskolan. På norra sidan finns prostgården med Adelborgsmuséet samt badplats vid Tjärnsjön, se figur 2.2.
I projektet norra ände finns Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga målpunkter för boende i Gagnef kyrkby.
Längs omgivande vägar finns ytterligare målpunk- ter som alstrar trafik på väg 595.
2 Befintliga förhållanden
2.1 Markanvändning Befolkning
Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick befolkningen i Gagnefs kommun till 10 069 invånare varav ca 6000 bodde i Gagnefs församling och övriga i Mockfjärd respektive Floda. Befolkningsutveck- lingen har i stort sett varit konstant under de senaste åren och en relativt stor andel barn bor i kommunen.
Bebyggelse
Bostäderna består nästan enbart av privatägda småhus. Mindre än 300 lägenheter finns i flerfa- miljshus medan småhusen uppgår till drygt 4400.
Dessutom finns många fritidshus i kommunen.
Näringsliv och sysselsättning
Många av de som bor i Gagnef pendlar till arbets- platser i Leksand, Borlänge eller Falun, som alla ligger inom ett rimligt pendlingsavstånd. Inom Gagnefs kyrkby finns att antal företag såsom Doo- ria, E.Liss Mekaniska, Svahns Mekaniska, Päras hembageri samt 3M Svenska AB.
Figur 2.1 Kyrkskolan i Gagnef kyrkby.
13 13 Figur 2.2 Viktiga målpunkter.
14 14
Kommunala planer
Gagnefs kommuns översiktsplan från 1998 har under 2011 förklarats aktuell.
Följande antagna detaljplaner finns som angräns- ar mot väg 595:
• Förslag till byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby, antagen 1962, (KB 19610630)
• Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (Tjärna 36:12), antagen 1977, (KB19761123)
• Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (s om järnvägsstationen), antagen 1975, (KB 19750425)
• Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (vid brandstationen), antagen 1974, (KB 19740122)
• Detaljplan för Järnvägsunderfart mm i nor- ra Gagnef, antagen 2010, (D 20100706)
• Detaljplan Tegelbruksvägen mm, antagen 2004, (D 20041026)
• Detaljplan Peters Snickeri mm, antagen 1998, (ÄDP 20011205)
• Detaljplan Tjärna 37:14 mm, antagen 1992, (D 19920716, ÄDP 20011205)
• Detaljplan Mojevägen, Gagnef Kyrkby, antagen 1990, (D 19910625, ÄDP 20011205) I flera av de detaljplaner som finns utmed sträckan finns det så kallad ”prickmark” (mark som inte får bebyggas) längs väg 595. Flera av detaljplanerna kan komma att behöva ändras med anledning av nya markintrång. Det är viktigt att se över detta detaljerat så att inte differenser uppstår mellan gällande detaljplaner och vägpla- nen i fortsatt arbete.
Figur 2.3 Detaljplaner.
15 15 Kollektivtrafik
Kyrkskolans upptagningsområde är stort och många av barnen åker därför skolskjuts till skolan.
Skolskjutsar sker med buss och taxi som stannar till inne på skolområdet. De barn som bor i Gag- nefs kyrkby har dock promenadavstånd till skolan och väg 595 utgör förbindelse mellan bostäderna och Kyrkskolan.
Dalatrafiks busslinje 58 trafikerar sträckan med knappt tio turer i vardera riktningen per vardag.
Inom förstudieområdet finns tre busshållplatser i östlig riktning och tre i västlig. Hållplatserna lig- ger vid korningen väg 595/Tallbacksvägen, väg 595/Aspbacksvägen samt vid Gagnef resecentrum, se figur 2.4. Samtliga hållplatser förutom vid rese- centrum saknar bussfickor.
Övrig infrastruktur
Förutom väg 595 ligger, i utredningsområdes norra ände, Gagnef resecentrum där bussar angör. Från resecentrum går tåg mellan Mora och Borlänge.
Figur 2.4 Gagnefs resecentrum.
Teknisk standard Väg 595 Vägkategori Tertiär länsväg Väglängd, aktuell sträcka Ca 1 km
Bärighet BK1 (max 60 tons bruttovikt)
Vägbredd 5,0 och 5,5 m
Slitlager Bituminös, oljegrus
Hastighetsbegränsning 50 km/h Tabell 2.1 Biltrafik.
2.2 Trafik och trafikanter Biltrafik
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon. Merpar- ten av biltrafiken har antingen start- eller mål- punkt vid bostäder eller verksamheter inom förstudieområdet.
Flera korsningar är bristfälligt utformade när det gäller tydlighet i vilka som har företräde.
16 16
GC-nätet och de oskyddade trafikanterna
Väg 595 är skolväg för många barn som går eller cyklar till skolan. Även många mindre barn går längs vägen eftersom det finns förskolor både i församlingshemmet och vid skolan. Eftersom omgivningen är mycket vacker är det också många som promenerar i området för nöjes skull. Det är möjligt att gång- och cykeltrafiken skulle öka ytterligare om en säker GC-väg anordnas. I dagslä- get måste de oskyddade trafikanterna samsas med bilarna om utrymmet på den smala vägen.
I projektets södra ände ansluter en relativt nybyggd gång- och cykelväg som sträcker sig från Kyrkbyskolan till Tallbacksvägen på norra sidan om väg 595. Gång- och cykelvägen är helt skild från vägbanan mellan skolan och Prostdam- men för att därefter följa intill vägbanan fram till Tallbacksvägen.
Mitt på sträckan korsar väg 595 en ravin som går parallellt med riksväg 70. Vid denna passage har vägen sedan tidigare breddats, på den östra sidan, och en heldragen linje skiljer här GC-trafik från biltrafik, se figur 2.5.
Figur 2.5 Genomförd breddning vid ravin.
Trafiksäkerhet
Trafiksäkerheten har höjts mellan Kyrkskolan och Gagns Inn i och med utbyggnaden av GC-väg.
Sträckan mellan Gagns Inn och Gagnef resecen- trum återstår vilket utgör en mindre trafiksäker sträcka med anledning av den smala vägen och kraftiga lutningar.
Flera incidenter har inträffat på sträckan, ofta i samband med busstrafik och vinterväglag.
17 17 3.3 Kulturmiljö
Väg 595 går genom Gagnef kyrkby, förbi Kyrk- skolan och Gagnefs kyrka som uppfördes under 1200-talet. Genom Gagnef kyrkby är väg 595 klas- sad som kulturhistorisk väg. Förlängningen av vägen, som omfattas av detta projekt, är inte utpe- kad som historisk väg, men de kulturella värdena finns i hela området och hänsyn bör tas med beak- tande av detta när gång- och cykelvägen utformas.
Hänsyn tas till hur vägen går i topografin, dess bredd och allmänna upplevelse. Ett kulturobjekt klassat som övrig kulturhistorisk lämning ligger i vägens närhet. Det är Raä Gagnef 73:1 som är en minnessten för byggandet av vägen, se figur 3.1 och 3.2.
3.4 Naturresurser
En grundvattenförekomst går tvärs över utred- ningsområdet och omfattar området från Gagns Inn vid befintlig gång- och cykelväg fram till bron över riksväg 70. Grundvattenförekomsten har enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) id SE671605-146879. Då vattenförekomsten har ett uttag av vatten på mer än 10 m3/dygn eller förser fler än femtio personer med dricksvatten, är den skyddad enligt vattendirektivets artikel 7 samt omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30).
Under byggtiden ska hänsyn tas till vattentäkten för att minimera risken för kontaminering. Skydds- åtgärder beskrivs i kommande projekteringsskede.
3 Miljöförutsättningar
3.1 Områdets karaktär
Väg 595 går i en kuperad terräng och utblickar över omgivande landskap ges på vissa ställen, men i stort går vägen i en miljö tätt omgiven av växtlig- het och byggnader och man kan endast se fram till nästa krön eller kurva. Bebyggelsen består främst av villor med blandat utseende och ålder, men det finns även affärslokaler och industrier. Några av husen har ett karakteristiskt utseende för Dalarna, målade i falurött och med gärdesgårdar. Väl fram- me vid resecentrumet öppnas landskapet upp och här ses bergen långt bort i fjärran i det flacka land- skapet kring stationen.
Omgivningarna domineras av jordbrukens åkrar och där dessa slutar tar skogen vid. I Gagnef finns ett antal små lokor (rester av sjöar från istiden) och sjöar. Genom området för denna förstudie sträcker sig en ravin tvärs väg 595, där bildas ett grönt stråk som delar bebyggelsen.
Längs vägen finns en allé med lindträd som tidi- gare har kantat båda sidor av vägen, numera finns endast träden på den ena sidan kvar.
3.2 Naturmiljö
Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvud- avrinningsområde, projektet berör inom detta tre stycken delavrinningsområden.
Den grönska som ligger närmast vägen består i stort sett av husens trädgårdar, längre bort finns framförallt åkrar. Detta gör att den naturliga växt- ligheten saknas. Vid studier av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsen underlag finns inga utpekade naturvärden i området kring väg 595. Ravinen som korsar väg 595, och går parallellt med riksväg 70, bildar ett grönt stråk genom området.
Förutsättningarna för fågelliv och mindre djur är goda i området, då det är tätt mellan träd, bus- kar och oröjda vägkanter. De många små sjöarna i området bidrar till goda förutsättningar för djurlivet.
Lindallén längs vägen har ett skyddsvärde. Träd i alléer är skyddade genom ett så kallat biotopskydd.
Till en allé räknas rader (enkla eller dubbla) bestå- ende av minst fem planterade, vuxna lövträd. För att utföra åtgärder i alléer, t ex beskära, avverka eller nyplantera träd, kan det behövas dispens från det generella biotopskyddet. Dispensansökan skickas till länsstyrelsen.
Figur 3.1 Minnessten, Raä Gagnef 73:1, som ligger vid sidan av väg 595.
