1 Självständigt arbete, 15 hp
Kvinnors upplevelse av stöd från
sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer
En allmän litteraturöversikt
Fatima Haidari Alistan Hamo
Handledare: Elina Mikaelsson Midlöv Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1542
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona April 2022
2 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa,
Sjuksköterskeprogrammet, Självständigt arbete i omvårdnad April 2022
Kvinnors upplevelse av stöd från
sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer
Fatima Haidari Alistan Hamo
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor. Över 8 000 kvinnor fick diagnos med bröstcancer i Sverige år 2019 och det behandlades främst med operation.
Kvinnor med bröstcancer upplever olika reaktioner vid bröstcancerbehandling. Kvinnorna kan känna sig rädda och ensamma före operationen samt ledsna och trötta efter operationen, vilket innebär att kvinnorna går genom fysiskt och psykiskt lidande, alltså att de är i behov av stöd.
Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer.
Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ design valdes som metod. Resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar och resultatet analyserades med Fribergs analysmodell.
Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: att bemötande har betydelse och att en god kommunikation skapar förtroende, samt att få information är viktigt.
Slutsats: Litteraturstudien visar vikten av bemötande, kommunikation och information som stöd från sjuksköterskan före och efter bröstcanceroperation. Sjuksköterskans kompetens att ge ett personcentrerat stöd före och efter operation kan bidra till att förbättra och återfå hälsa samt uppnå välbefinnande.
Nyckelord: bröstcancer, kvinnor, operation, sjuksköterskan, stöd, upplevelser
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Bröstcancer ... 5
Operation vid bröstcancer ... 6
Upplevelser ... 7
Stöd före och efter operation ... 8
Personcentrerad vård och livsvärld ... 9
Joyce Travelbees omvårdnadsteori ... 9
Problemformulering ... 10
Syfte ... 11
Metod ... 11
Design... 11
Urval ... 11
Datainsamling ... 12
Kvalitetsgranskning ... 13
Dataanalys ... 14
Etiska Överväganden ... 14
Resultat ... 15
Att bemötandet har betydelse ... 15
Att en god kommunikation skapar förtroende ... 16
Att få information är viktigt ... 17
Diskussion ... 19
Metoddiskussion... 19
Resultat Diskussion ... 21
Slutsats ... 24
Kliniska implikationer ... 24
Fortsatt forskning ... 25
Självständighet ... 25
4
Referenser ... 26
Bilaga 1: Sökningar i CINAHL Complete ... 31
Bilaga 2: Sökningar i PubMed ... 32
Bilaga 3 kvalitetsgranskning ... 34
Bilaga 4 Artikelöversikt ... 4
5
Inledning
Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor. Antalet kvinnor som
diagnostiserats med bröstcancer från 1970-talet till 2019 har ökat från 90 fall per 100 000 invånare (1970-talet) till 150 fall per 100 000 invånare år 2019. I Sverige fick 8 288 kvinnor en diagnos med bröstcancer under 2019 (Socialstyrelsen, 2020). Flera kvinnor som
diagnostiserats med bröstcancer behandlas med operation. Brösttumörer tas bort genom bröstbevarande operationer som innebär att ta bort en del av bröstet eller genom mastektomi där hela bröstet inklusive lymfkörtelvävnad i axillen opereras bort (Bröstcancer förbundet, 2019). Forskning visar att mastektomi har ökat bland alla åldersgrupper (Dragun, et al., 2012). Kvinnor kan känna sig rädda och ensamma före operationen och ledsna, trötta efter operationen, vilket innebär att kvinnorna går genom fysiskt och psykiskt lidande.
Sjuksköterskan behöver därför ha förståelse för hur de ska kunna stödja kvinnorna för att minska lidandet (Urio et al., 2019). Studier har visat att ytterligare forskning behövs för att förbättra sjuksköterskans förståelse om de utmaningarna som kvinnor med bröstcancer kan möta vid operationen (Davies et al., 2017).
Genom att sammanställa forskning kring kvinnors upplevelse av stöd från sjuksköterska före och efter bröstcanceroperation, kan det bidra till ett bättre omhändertagande av kvinnor som genomgår operation vid bröstcancer och ett mer personcentrerat stöd från sjuksköterskan.
Bakgrund
Bröstcancer
All cancer börjar på grund av cellens förändringar vilket innebär att gener i cellens arvsmassa förändras och påverkar cellens funktion. Cancerceller delar sig snabbt och har ingen
fungerande broms för sin ökning (Stubberud et al., 2021). Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och omkring 20 kvinnor insjuknar av bröstcancer dagligen. Det finns olika former av bröstcancer. Det kallas ductal cancer när det börjar i mjölkgångarnas celler medan det kallas lobulär cancer när det uppstår i mjölkkörtlarna (Cancerfonden, 2021).
Riskfaktorer som kan öka risken att drabbas av bröstcancer är ärftlighet, MBI, p-piller, hormonella riskfaktorer och livsstilsfaktorer (Motie et al., 2021). Mammografi är en form av röntgen som brukar användas vid screening för bröstcancer. Det finns allmänna
6 screeningprogram för bröstcancer i Sverige. Målet med screeningprogram är att hitta cancer i en tidig fas av tumörutvecklingen eftersom en tidig behandling kan öka chansen till
överlevnad. Kvinnor upptäcker ofta själva en knöl i bröstet eller andra symtom som hudförtjockning, eksem och sekretion av blodig eller vattnig vätska från bröstvårtan.
Kvinnorna kontaktar då sjukvården för vidare utredning (Stubberud et al., 2021). Det finns olika behandlingsalternativ beroende på cancerns spridning. De vanligaste
behandlingsformerna är operation och cytostatikabehandling samt strålbehandling. I de flesta fall påbörjas behandling med operation och målet är att ta bort alla cancerceller. Ibland används cytostatikabehandling före operation för att minska tumörens storlek. Cytostatika ger biverkningar på frisk vävnad med stora cellförändringar samt dödar även normala celler. De vanligaste svåra biverkningar vid cytostatikabehandling är diarré, förstoppning, trötthet, håravfall, illamående och kräkningar (Stubberud et al., 2021). Sjuksköterskan spelar
avgörande roll genom diagnos och behandling av bröstcancer. Enligt Cancercentrum (2022) har patienter med cancersjukdom rätt till en kontaktsjuksköterska i Sverige.
Kontaktsjuksköterskan har ansvar att ge patienten all nödvändiga information om de olika faserna i behandlingen. Batista et al. (2017) hävdar att sjuksköterskan kan stödja och vägleda patienten under hela sjukdomsprocessen genom att lyssna, minska stressfaktorer och ge relevant information. Det innebär att sjuksköterskan kan förbättra kvinnors fysiska och känslomässiga välbefinnande före och efter operation.
Operation vid bröstcancer
Kirurgisk behandling börjar nästan alltid omedelbart efter bröstcancerdiagnos. Det finns flera faktorer som påverkar vilken typ av bröstcanceroperation som bör genomföras. Dessa
faktorer är hur många tumörer som finns i bröstet, hur stor tumören är, hur tumören växer, var i bröstet tumören sitter, samt patientens önskemål. Vårdtid på sjukhuset för operationen kan vara mellan 4 till 24 timmar och det beror på typen av bröstoperation.
Återhämtningsperiod för kvinnor som genomgår bröstoperation är mellan 2 till 3 veckor (Cancercentrum, 2015). Sjuksköterskans stöd i veckorna efter operationen är viktigt då patienten känner sig trygga (Bäcklund et al., 2016). Bröstcancer opereras genom
sektorresektion eller mastektomi. Vid sektorresektion (bröstbevarande operation) opereras en del av bröstet med en liten del av frisk vävnad bort. Mastektomi genomförs vid flera och stora tumörstorlekar i bröstet. Mastektomi innebär att genom ett kirurgingrepp opereras hela bröstvävnaden, bröstvårtan och vårtgården bort. Efter mastektomi blir bröstkorgsväggen platt
7 (Järhult et al., 2019). Perioden mellan att få en diagnos och att genomgå en mastektomi eller bröstbevarande operation är ofta inte längre än två veckor (Saucedo et al., 2018).
Människans önskemål är att få leva med sin unika kropp som är fylld med erfarenheter, minnen och upplevelser. Kroppsliga sjukdomar kan bidra till otrygghet (Lindwall, 2017).
Bröstet är synonymt med femininitet, skönhet och attraktivitet. Operationen kan påverka kvinnors kroppsuppfattning och självbild negativt. Bröstförlust som är orsakad av
mastektomi är en traumatisk händelse för de kvinnorna. Efter operation, särskild mastektomi, förlorar många kvinnor sin känsla av kvinnlighet och självförtroende (Sukartini & Sari, 2021). När kvinnor med bröstcancer står inför operation känner de olika känslor som sorg, rädsla, förnekelse, depression, ångest och slutligen acceptans. Det är nödvändigt att
sjuksköterskorna ger kvinnorna stöd utifrån deras behov (Kristianne et al., 2017). Bäcklund et al. (2016) betonar att som sjuksköterska är det värdefullt att skapa en bra relation med de kvinnorna som ska opereras genom att se, lyssna, informera och stödja dem. Nyholm et al.
(2018) hävdar att sjuksköterskan tycker att det är en utmaning att stödja dessa kvinnor som genomgår operation och att uppfylla deras behov på grund av tidsbrist.
Tidigare forskning betonar att det finns ett behov av ett större fokus på att förbättra relationen mellan kvinnor med bröstcancer och sjuksköterskan. Det kan bidra till att sjuksköterskan utvecklar ett förtroende i relationen med patienten samt uppfyller patientens specifika rehabiliteringsbehov.
Upplevelser
Upplevelse innebär något som kan påverka människans sätt att känna, tänka och vara. Varje individ kan uppleva världen runt omkring sig på ett unikt sätt. Upplevelse påverkar det emotionella, psykiska och intellektuella (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt Svenska Akademien (2022) kan en upplevelse vara en känsla eller en tidigare erfarenhet.
Stubberud et al. (2021) skriver att cancersjukdom påverkar hela människan och patienten upplever sjukdomen på olika sätt. Människan upplever en operation inte bara fysiskt utan också psykiskt, socialt och existentiellt. Vid en operation förlorar kvinnan med bröstcancer en betydelsefull kroppsdel i kampen för att överleva. I samband med operation upplever
kvinnorna olika känslor av tacksamhet för att ta bort cancer och sorg över att förlora en del av sin kropp. Det påverkar kvinnans livssituation då hon behöver anpassa sig till sin kirurgiskt
8 förändrade kropp och förändrade självbild. Det är nödvändigt att sjuksköterskan följer upp patientens upplevelse av behandlingen genom att ge individuellt samtalsstöd för att hjälpa patienten att anpassa sig med den kirurgiskt förändrade kroppen (Bäcklund et al., 2016).
Sjuksköterskor behöver få en bättre förståelse för de svårigheter och utmaningar som kvinnor kan uppleva efter operation och mastektomi; och implementera strategier för att erbjuda stöd och hjälpa de kvinnorna (Davies et al., 2017).
Stöd före och efter operation
En av sjuksköterskans arbetsuppgifter är stöd genom kommunikation och information.
Sjuksköterskan erbjuder stöd till patienten dagligen för att uppfylla patientens behov och önskemål (Sheffield, 2018). Den vanligaste behandlingen för bröstcancer är kirurgisk behandling. Behovet av information och vård är stort före och efter operation. Genom att se, samtala och lyssna kan sjuksköterskan stödja, uppmuntra samt trösta patienten (Bäcklund et al., 2016). Operation kan orsaka fysiska, känslomässiga och sociala skador. Det finns sorg, förnekelse, ångest och depression när patienten står inför operation. Sjuksköterskan spelar en nyckelroll för att stödja de kvinnorna i återhämtningsprocessen med hjälp av information och utbildning (Batista et al., 2017 & Costal et al., 2020). Angel (2012) beskriver att när
kroppsliga förändringar förändrar grundsituationen behöver patienten andra människors hjälp och stöd. I ett omvårdnadsperspektiv har sjuksköterskan en enskild roll att stödja patienten på bästa möjliga sätt. Urio et al. (2019) betonar att det inte är lätt för kvinnor med bröstcancer att hantera operationsperioden och anpassa sig. Samtidigt förekommer det brister i stödet som erbjuds till kvinnor i samband med bröstcanceroperation. Sjuksköterskan ska stödja och hjälpa kvinnor som väntar på en bröstoperation genom att berätta om kvinnornas vårdplan och när operationen ska ske. Kvinnorna behöver kunskap om sin vård för att vara aktiv och medvetna om sin egen vård (Urio et al., 2019). I Sverige betonar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård att Hälso- och sjukvården bör erbjuda alla patienter med bröstcancer en kontaktsjuksköterska som har ansvar att ge fysiskt och psykosocialt stöd till patienten under behandlingen (Socialstyrelsen, 2019).
Veckorna före och efter operation spelar sjuksköterskans stöd en stor roll för att ge patienten känslan av trygghet och förtroende. Sjuksköterskan har ett ansvar att stötta patienter och att skapa positiva tankar om framtiden (Bäcklund et al., 2016). Kommunikation stöd kan ske
9 också via telefonen. Kommunikationen stöd via telefon som grundas på det personcentrerade tillvägagångssättet kan underlätta hälsovården för patienten (Boström et al., 2020).
Personcentrerad vård och livsvärld
Personcentrerad vård innebär att patienten står i centrum. Sjuksköterskan bör anpassa sig och respektera patientens värderingar, önskemål samt rätt till självbestämmande. Det är viktigt att sjuksköterskan lär känna patientens livsvärld, livshistoria, upplevelser, erfarenheter och berättelser (McCance & McCormack, 2013). Svenska sjuksköterskeförening SSF (2017) beskriver att personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hall &
Graubæk (2012) skriver att livsvärld är patientens subjektiva värld. I livsvärlden ingår den sjuka patientens upplevelser av kropp, tid, rum och relationer. De fyra grundläggande verkligheterna bildar en sammanhängande helhet av patienten. Kunskapen om patientens livsvärlds fyra verkligheter hjälper sjuksköterskan att uppfylla patientens behov och att se patienten som en helhet. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om patientens livsvärld och hur patienten uppfattar hälsa och sjukdom. Sjuksköterskans relation med patienten bör vara vårdande, skyddande och trygghetsskapande. Den relationen bidrar till hopp, hälsa och utveckling samt gemenskap (Hall & Graubæk, 2012). Sjuksköterskan bör ge kvinnor med bröstcancer möjlighet att uttrycka sina känslor och behov före och efter
operation. Sjuksköterskan fångar upp enskilda kvinnors unika problem och vägleder kvinnorna att hantera sin situation bättre. Det är kvinnors behov som styr hur mycket information som sjuksköterskan ska ge vid samtalet. Sjuksköterskan kan förbättra kvinnor hälsa i samband med operation genom kommunikation och vägledning (Bäcklund et al., 2016).
Joyce Travelbees omvårdnadsteori
Den teoretiska referensramen i denna studie utgår från Travelbees omvårdnadsteori.
Travelbees (1971) omvårdnadsteori belyser viktiga begrepp som människan, lidandet, kommunikationen och de mänskliga relationerna. Travelbees (1971) hävdar att varje människa är en unik individ med enskilda upplevelser och erfarenheter av sjukdom och lidande. Lidande påverkar hela människans liv och varje lidande är unikt på sitt sätt som formas av människan själv. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha helhetssyn på människans livssituation och förstå vad som sker i mötet mellan patient och sjuksköterskan.
Sjuksköterskans arbete bör utgå från patientens perspektiv. När en människa drabbas av
10 lidande behöver patienten stöd från sjuksköterskan för att känna sig trygg och kunna hantera svårigheterna.
Travelbee, (1971) beskriver att mellanmänskliga relationer skapas genom fem
interaktionsfaser och de är mötet, framväxt av identiteter, sympati, empati och ömsesidig förståelse och kontakt. Hon betonar att sjuksköterskans viktigaste arbetsredskap är
kommunikationen som skapar grunden till en vårdrelation. Kommunikationen är en process där patienten meddelar sina känslor och tankar till sjuksköterskan som vägleder och ger viktig information. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god och säker vård till patienten måste patienten stå i centrum. Syftet med kommunikation är att sjuksköterskan ser och förstår patienten för att identifiera patientens behov. Det hjälper sjuksköterskan att uppnå de
gemensamma målen för att ge en god omvårdnad (Travelbee, 1971).
Denna teori hjälper sjuksköterska att skapa en mellanmänsklig relation med kvinnor som genomgår operation. Genom en bra relation och god kommunikation kan sjuksköterskan få en ökad förståelse för kvinnors lidande och behov före och efter operation.
Problemformulering
Tidigare forskning betonar att kvinnor med bröstcancer kan påverkas både fysiskt och psykiskt före och efter operation vilket skapar känslomässiga reaktioner. Kvinnor med bröstcancer kan känna sig rädda och ensamma före operationen samt ledsna och trötta efter operationen vilket innebär att dessa kvinnor går genom fysiskt och psykiskt lidande (Davies et al., 2017 & Urio et al., 2019). Davies et al. (2017) och Urio et al. (2019) betonar att sjuksköterskor som vårdgivare bör vägleda, lyssna och stödja de kvinnorna med bröstcancer som står inför operation. Forskningen visar att det finns brister i stödet till kvinnorna i
samband med operation. Det finns flera aspekter som kräver närmare uppmärksamhet, såsom de känslomässiga och informativa behov som kvinnor har före och efter operation (Davies et al., 2017 & Urio et al., 2019). Enligt McCance & McCormack (2013) är varje patient en unik individ så det är viktigt för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad vård för att kunna ge en god omvårdnad.
Förhoppningen med den föreliggande studien är att förbättra kunskapen om hur
sjuksköterskan kan stödja kvinnorna i samband med operation. Det kan hjälpa sjuksköterskan
11 att erbjuda kvinnor som genomgår operation ett mer personcentrerat stöd vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa kvinnor.
Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer.
Metod
Design
En allmän litteraturöversikt av kvalitativ design valdes som metod i den föreliggande studien.
Artiklarna med kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse för problemområdet.
Enligt Friberg (2017) skapar en allmän litteraturöversikt en översikt av kunskapsläget inom ett visst område. Syftet av en allmän litteraturöversikt är att öka förståelsen för helheten över det specifika området. Henricson och Billhult (2017) betonar att syftet styr valet av metod.
Kvalitativ metod grundas i den holistiska traditionen som studerar personernas levda erfarenhet av ett fenomen.
Urval
De vetenskapliga artiklarna som valdes handlar om kvinnors upplevelser av stöd från
sjuksköterskan några veckor före och efter operation vid bröstcancer. Avgränsningar i denna studie utgick utifrån att alla artiklar var mellan årtal 2012 och 2022 och alla artiklar var på engelska samt peer- reviewed. Samtliga artiklar hade varit godkända från den etiska
kommitten. Artiklarnas struktur utgick från IMRAD. Enligt Friberg (2017) är de vanligaste avgränsningarna språk, tid och peer-reviewed. Kristensson (2014) skriver att vetenskapliga artiklar kommer ut i vetenskapliga tidskrifter och noggrant undersöks innan de publiceras och det kallas peer-review. Artiklarna enligt Kristensson (2014) struktureras utifrån IMRAD vilket innebär att det syns en tydlig röd tråd genom olika delar.
Inklusionskriterierna i den föreliggande studien utgick från att alla vetenskapliga artiklar som valdes handlar om kvinnors upplevelser av stöd före och efter bröstcanceroperation.
12 Artiklarna utgick från kvinnors upplevelse. Alla artiklar som handlar om stödet från
sjuksköterska lång tid efter operationen exkluderades. Friberg (2017) hävdar att genom inklusion- och exklusionskriterier kan litteraturöversikt få ett tydligt resultat.
Datainsamling
Sökord valdes utifrån studiens syfte som var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. Sökning genomfördes i databaser CINAHL Complete med hjälp av Subject Heading och i Pubmed med hjälp av MeSH.
Fritextord användes också i sökningen i båda databaserna. Friberg (2017) visar att vetenskapliga artiklar söks med hjälp av sökord via databaserna CINAHL Complete och PubMed. Enligt Kristensson (2014) är CINAHL Complete och PubMed de största och mest använda databaserna. PubMed innehåller ca 21 miljoner av vetenskapliga artiklar särskilt de med medicinska artiklar och det andra databasen är CINAHL Complete som framför allt innehåller vårdvetenskapliga artiklar. Kristensson (2014) visar att i de databaserna kan användas indexord och det underlättar litteratursökningen. I indexorden finns definierade, strukturerande och katalogiserade i databasens egen ordlista. I CINAHL Complete indexord är subject heading lists och en artikel kan ha flera indexord. I PubMed indexord kallas MeSH-termer (Medical Subject Headings). När det inte finns undersökningsord i indexord, behöver det användas fritextsökning och en fritextsökning minskar helt enkelt sökningens specificitet. Det finns en möjlighet att anknyta söktermerna med de Booleska operatorerna OR och AND (Kristensson, 2014).
Sökningar genomfördes med hjälp av bärande begrepp women, breast cancer, operation, experience, support och nurse (se bilaga 1 och 2). I Cinahl Complete användes sökorden
”Women” och ”Support psychosocial” som Subject Headings och andra begrepp söktes som fritextord. I Pubmed användes sökorden ”breast neoplasms” som MesH och andra begrepp söktes som fritextord. Booleska sökoperatorer OR användes för att söka på närliggande begrepp och AND användes för att anknyta sökblock med varandra. Kristensson (2014) betonar att det är viktigt att söka strukturerat utifrån söktermer eller nyckelbegrepp för att det finns miljontals vetenskapliga artiklar. Det finns en möjlighet att anknyta söktermerna med de booleska operatorerna OR och AND.
Vid sökning i CINAHL Complete träffades 76 artiklar efter avgränsning av engelska, tio år, peer review och research article. 76 artiklar lästes på titelnivå och 50 artiklar lästes på
13 abstrakt nivå. 17 artiklar lästes i fulltext och 13 artiklar valdes för kvalitetsgranskning (se bilaga 1 och tabell 1). Sökning i PubMed träffade 291 artiklar efter avgränsning av engelska språk och tio år. 291 lästes på titelnivå och 46 artiklar lästes på abstrakt nivå samt 13 artiklar lästes i full text. Tre artiklar valdes för kvalitetsgranskning (se bilaga 2 och tabell 1).
Artiklarna som inte svarade mot studiens syfte; artiklar med kvantitativa metoder eller artiklar som handlar om stödet som gavs efter en lång tid efter operation togs bort.
Kvalitetsgranskning
Artiklarnas kvalitet granskades utifrån Willman et al. (2011) kvalitetsmall. De valda artiklarnas kvalitet granskades först enskilt och sedan diskuterades och granskades de tillsammans. Willman et al. (2016) beskriver att granskning av protokollets meningar formuleras och anpassas till varje litteratursammanställning och varje forskare gör en subjektiv bedömning. Kvalitetsgranskningar fungerar som ett hjälpmedel för kvalitativa studier. I kvalitetsgranskningar skapas flera punkter med svar JA och NEJ samt VET EJ. Låg kvalitet innebär 60–69%, medel kvalitet 70–79% och hög kvalitet 80–100%. Alla ja-svar gav ett poäng och varje nej och vet ej-svar gav noll poäng (Willman et al., 2016).
Sexton artiklar valdes för kvalitetsgranskning. Efter kvalitetsgranskningen var 11 artiklar av hög kvalitet; två artiklar var medelkvalitet samt tre artiklar var låg kvalitet. Studien
inkluderade bara artiklar med hög kvalitet och det var 11 artiklar (se bilaga 3).
Tabell 1.
Databas Läst på titelnivå
Läst
abstraktnivå
Läst full text
Valda för granskning
Valda artiklar efter kvalitativ granskning
CINAHL Complete
76 50 17 13 10
PubMed 291 46 13 3 1
14 Dataanalys
Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. Studien följde Fribergs dataanalysmodell. I det första steget lästes de valda artiklarna igenom för att skapa ett helhetsperspektiv för att underlätta analysen. I det andra steget gjordes en översiktstabell där syftet, metod, resultat flyttades för att förstå innehållet, sammanhangen samt helheten. Enligt Friberg (2017) betyder dataanalys i en litteraturöversikt att ett strukturerat arbetssätt arbetas igenom ett antal analyssteg. Friberg (2017) visar att tabellen är ett stöd för analysen. Med hjälp av tabellen görs det möjligt att en god tydlighet med grund skapas för den fortsatta analysen.
I det tredje steget bedömdes likheter och skillnader among de artiklarna. I det sista steget jämförs artiklarnas resultat (se bilaga 4). Enligt Friberg (2017) är det viktig att förstå flera områden för att identifiera likheter och skillnader i teoretiska, i metodologisk, i analysgång och i syftet. Huvudvikten läggs vid att presentera likheter och skillnader i studiernas resultat till innehållet. Slutligen ordnas artiklarnas sammanfattning från helheten till enskilda delar som bildar en ny helhet av alla artiklar.
Etiska Överväganden
Denna studie innehåller bara vetenskapliga artiklar som har fått ett etiskt godkännande och uppfyllt forskningsetiska kriterier. Det innebär att artiklarnas forskare har genomfört sina forskningar med respekt för Helsingforsdeklarationen. Forskarna har också erhållit samtycke av deltagarna som fått tillräckligt med information och kan avbryta sitt deltagande när som helst. Vatenskaprådet (2017) visar att forskningsetik är etiska överväganden som genomförs genom hela arbetet. Forskningsetiken handlar om tre grundläggande etiska principer, respekt för personer, göra-gott-principen och rättviseprincipen. En förutsättning för en god forskning är att alla deltagare lämnar ett informerat samtycke.
I den föreliggande studien har artiklarnas resultat inte förändrats eller tolkats och all insamlade data har behandlats konfidentiellt. För att undvika plagiat och förfalskning refererades alla data genom hela studien enligt APA för referenshantering och källor.
Sandman och Kjellström (2013) betonar att den samlade datan måste behandlas konfidentiellt av forskarna. Det finns en rad sätt som kan leda till vetenskaplig oredlighet. Exempelvis,
15 fabrikation och förfalskning som betyder att hitta på data och källmaterial och sedan
presentera den i forskning som riktigt. Plagiat betyder att använda andra personers idéer eller resultat utan att ange källan (Sandman & Kjellström, 2013).
Resultat
Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. Resultaten byggde på 11 artiklar med kvalitativ metod. Tre artiklar gjordes i USA, två i Brasilien, två i England, en i Australien, en i Norge, en i Kanada och en i Iran. Efter analysen av de 11 artiklarnas resultat identifierades 3 kategorier (se bilaga 4 och tabell 2).
Tabell 2 Kategorier
Att bemötandet har betydelse
Att en god kommunikation skapar förtroende
Att få information är viktigt
Att bemötandet har betydelse
Många kvinnor upplevde stödet från sjuksköterskan när bemötandet var bra, vilket påverkade kvinnornas livskvalitet positivt i samband med bröstcanceroperation. Sjuksköterskans
bemötande hade en stor betydelse och kvinnorna med bröstcancer upplevde att det kändes bra när sjuksköterskan var medveten om deras sjukdomssituation, vilket gav kvinnorna en ökad förståelse över sin situation (Almeida et al., 2016 & Drageset et al., 2012). Kvinnorna upplevde att det fanns ett behov av att sjuksköterskan gav en holistiskt och individuellt anpassad vård där sjuksköterskan har en uppfattning och öppenhet för kvinnornas unika värderingar. Det var betydelsefullt för kvinnorna att sjuksköterskan såg dem som en person
16 inte som en sjukdom för att lindra kvinnornas lidande och skapa en känsla av ro. Flera
kvinnor upplevde att när professionell vårdpersonal bemötte kvinnor på sjukhuset på ett mjukt och kärleksfullt sätt kunde det minska lidande (Almeida et al., 2016 & Suplee et al., 2016).
Flera kvinnor upplevde att bemötande med sjuksköterskor var positivt. Det var lätt att kontakta sjuksköterskor på sjukhuset när de ville. Kvinnorna med bröstcancer upplevde att bemötandet med sjuksköterskorna kändes tryggt och präglas av värme och
engagemang. Flera kvinnor var tacksamma för detta stöd som de fick genom den svåra
diagnosen och operationen. De kvinnorna upplevde att de blev behandlade med värdighet och att nästan alla sjuksköterskor var mycket professionella vilket ökade säkerhet och tillitkänsla (Brown et al., 2018; Dawe et al., 2014 & Drageset et al., 2012). Flera kvinnor erkände vårdpersonalens stödjande roll under hela återhämtningsfasen och beskrev processen som en positiv resa. Kvinnorna mådde allmänt bättre när kvinnorna fick mer tid med sjuksköterskan med omvårdnaden (Rodrigues et al., 2015; Rosenberg et al., 2018 & Woods, 2019). Vissa kvinnor upplevde negativt bemötande och tyckte att ett dåligt förhållningssätt och bemötande från sjuksköterskan gav avgörande konsekvenser på deras situation. Kvinnorna beskrev att många sjuksköterskors bemötande var frustrerande och att vissa sjuksköterskor inte hade tid för att lyssna eller svara på frågor. De hade en önskan om att någon skulle se på dem som person och lyssna på dem samt förklara för dem. Kvinnorna betonade att sjuksköterskan måste låta kvinnorna prata själva och att ge chans att kvinnor uttrycka deras känslor (Dawe et al., 2014 & Freysteinson et al., 2012).
Att en god kommunikation skapar förtroende
Många kvinnor upplevde stöd från sjuksköterskan genom kommunikation. Kommunikation hade en stor betydelse vid behandling och återhämtning i samband med
bröstcanceroperationen. En vårdande kommunikation mellan sjuksköterskan och kvinnorna med bröstcancer skapar förtroende där kvinnorna kan uttrycka sina känslor och tankar.
Kvinnor med bröstcancer upplevde att få stöd från sjuksköterskan genom kommunikation ledde till att kvinnorna kunde erhålla mer förtroende och minska lidande före och efter operation (Drageset et al., 2012 & Rosenberg et al., 2018). Kvinnor med bröstcancer
reflekterade både positivt och negativt över relationer som de hade med sina sjuksköterskor.
Många kvinnor uppskattade den effektiva och hjälpsamma kommunikationen med
17 sjuksköterskan. Kvinnorna upplevde att det hade varit fantastisk att få stöd från
sjuksköterskor genom att ha någon som kunde lyssna och förstå samt lugna dem vilket skapade förtroende och trygghet (Brown et al., 2018 & Rosenberg et al., 2018).
Stödet via kommunikation hjälpte kvinnorna med bröstcancer att hantera och förstå sina känslor före och efter operationen. Vissa kvinnor upplevde att de kunde ha varit bättre förberedda inför operationen, om de hade pratat med sjuksköterskor före operationen.
Kommunikation är en viktig del av stödet som gavs till kvinnorna. Självförtroendekänslan och hjälpen fick dem att känna sig säkra vilket hjälpte kvinnorna med återhämtningen (Brown et al., 2018 & Dawe et al., 2014). Vissa kvinnor upplevde att flera sjuksköterskor saknade kommunikationsförmåga; gav dålig vård samt inte kommunicerade på ett klart sätt vilket ledde till missuppfattning. Bristande kommunikation ledde till att kvinnorna upplevde bristande stöd där de blev förvirrande och kände sig ensamma. Kvinnorna med bröstcancer tyckte att sjuksköterskan bör kunna skapa en bra relation med patienten där kvinnor med bröstcancer kan uttrycka sina tankar och känslor för att klara av behandlingen (Freysteinson et al., 2012 & Rosenberg et al., 2018). Kvinnorna upplevde att genom kommunikation kunde sjuksköterskan ge stöd och möjligheter till kvinnorna att visa upp sina känsliga tankar vilket minskade lidande. När kvinnorna med bröstcancer fick en professionell sjuksköterska som kunde lyssna, lugna och förstå vad de gick igenom i samband med operation upplevde de förtroende och trygghetskänsla (Brown et al., 2018 & Freysteinson et al., 2012). Kvinnorna upplevde betydelsefullt stöd genom kommunikation med sjuksköterskan via telefonen eller när sjuksköterska besökte dem efter operation. Att ha denna kontakt med sjuksköterskan gav kvinnorna en känsla av kontinuitet och förtroende att det alltid fanns någon som dem kunde lita på. När kvinnorna inte fick detta stöd blev de besvikna och osäkra (Dawe et al., 2014;
Drageset et al., 2012 & Woods, 2019).
Att få information är viktigt
Kvinnorna beskrev bröstcanceroperationen som en smärtsam upplevelse som hotade deras psykiska hälsa. För att klara av den nya situationen och kunna anpassa sig behövde kvinnorna stöd från sjuksköterskan i form av att få tillräckligt med information (Latifi et al., 2018). De flesta kvinnorna upplevde sig nöjda med information stöd som de har fått från sjuksköterskor.
Kvinnorna upplevde sig välinformerade vilket gav dem kontroll och möjlighet att organisera sig och planera för utskrivningen hem (Lambert et al., 2013; Rosenberg et al., 2018 &
18 Woods, 2019). Kvinnorna upplevde att förberedelserna och informationen som de fick från sjuksköterskorna före operationen var ett viktigt stöd för deras acceptans av tidig utskrivning.
Kvinnorna beskrev att sjuksköterskor lade stor vikt vid information och undervisning för att undvika missförstånd och minska patientens oro och rädsla (Dawe et al., 2014 & Lambert et al., 2013).
Eftersom kvinnorna både har positiva och negativa tankar bör sjuksköterskan lugna ner kvinnorna och vägleda dem genom lämpliga information (Rodrigues et al., 2015). Vissa kvinnor upplevde brist på stöd från sjuksköterskan när information inte gavs på en individuell nivå. De önskade att sjuksköterskan hade förenklat informationen så de kunde förstå och vara mer delaktiga i sina behandlingar. Vid vissa tillfällen upplevde kvinnorna oro före
operationen eftersom de fick mycket information på en gång från sjuksköterskan. Kvinnorna upplevde att tidpunkten av informationsstöd var viktig vid bröstoperation. Där många kvinnor upplevde att få information precis innan operation var oroande för att det var en riktigt dålig tidpunkt. Det var svårt för kvinnorna att fokusera på sjuksköterskans förklaringar om till exempel postoperation övningar under återhämtningen när kvinnorna är oroliga för operation (Dawe et al., 2014; Rodrigues et al., 2015 & Rosenberg et al., 2018).
Flera kvinnor beskrev att kunskap om operation har betydelse för förberedelse till operation och för anpassning och återhämtning efter operation (Dawe et al., 2014 & Rosenberg et al., 2018). Vissa kvinnor upplevde bristande information i samband med bröstcanceroperation.
Vid vissa tillfällen upplevde kvinnor med bröstcancer att omvårdnaden på sjukhuset var oförberedd och sjuksköterskorna var inte utbildade för bröstcanceroperation. Kvinnorna kände att sjuksköterskorna inte var medvetna om deras tillstånd. Kvinnorna hade
förväntningar att sjuksköterskorna ska ha kunskap gällande operation behandling men de blev besvikna (Rodrigues et al., 2015). Flera kvinnor beskrev att information om mediciner och behandling hade varit positiva upplevelser när sjuksköterskan satt ned och informerade, vilket gav en känsla av välbefinnande. Kvinnorna var tacksamma för den informationen som
relaterade till postoperativa och återhämtningar som de fick från sjuksköterskan. Fler kvinnorna kände att sjuksköterskan förmedlade kunskap på ett individuellt sätt. Kvinnorna upplevde att informationen hade varit tydlig och att de fick informationen vid rätt tidpunkt.
Kvinnorna beskrev att informationen hjälpte dem att klara sig under sin postoperativa period (Drageset et al., 2012; Rodrigues et al., 2015; Rosenberg et al., 2018 & Woods, 2019). Vid vissa tillfällen beskrev kvinnorna med bröstcancer att uppföljningsinformation efter
19 operationen inte var tillräcklig och sjuksköterskan var osäker inför att ge specifik information efter operation. Att inte få tillräcklig information om risker och komplikationer efter
operation kan skapa känslor av ensamhet och oro hos de kvinnorna. Då använde de internet för att söka information (Suplee et al., 2016). Kvinnor upplevde sig som besvärliga och en belastning för sjuksköterskan vilket resulterade att kvinnorna inte vågade ställa frågor eller ta kontakt vid behov. Vissa kvinnor fick inte tillräckligt med information om vad som händer efter operationen, till exempel om de skulle stanna på sjukhuset eller vara tvungna att gå hem.
Kvinnorna upplevde oro över sin behandling och därför behövs mer information om många saker efter operation exempelvis fysiska övningar och sår- och dräneringsvård. (Dawe et al., 2014; Drageset et al., 2012; Latifi et al., 2018; Rosenberg et al., 2018 & Woods, 2019).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. En allmän litteraturöversikt av kvalitativ design valdes i den här studien eftersom det var lämpligt för att beskriva kvinnors upplevelser. En allmän litteraturstudie valdes för att det fanns tillräckligt med forskningsartiklar inom valt
ämnesområde. Enligt Friberg (2017) ökar en allmän litteraturöversikt förståelse för andras upplevelser och tidigare forskning kan ge mer kunskap inom ett visst område. Detta val stärks av Kristensson (2014) som visar att sammanställa forskningar inom forskningsområdet är ett behov inom hälso-och sjukvården. Genom en kvalitativ design kan subjektiva upplevelser av ett fenomen undersökas för att förstå individens perspektiv på egen hälsa och sjukdom, samt för att kunna möta patientens behov på ett bra sätt.
I urvalet valdes strategier som var förenligt med studiens syfte. Avgränsningar i denna studie utgick ifrån att alla artiklar var mellan årtal 2012 och 2022, för att bara ha de senaste
artiklarna och det kunde vara en styrka att inte ha gamla artiklar. Enligt Östlundh (2017) kan tidsavgränsning vara bra om forskare har intresse av den senaste forskningen (Östlundh, 2017). Samtidigt det kan vara en svaghet att exkludera äldre forskning som kunde ha hög kvalitet och vara relevant för syftet. Enligt Kristensson (2014) ska alla vetenskapliga artiklar som har hög kvalitet inkluderas i studiens resultat oavsett vilket år artikeln publicerades (Kristensson, 2014). För att undvika artiklar med ett språk som författarna inte kunde förstå
20 genomfördes språket som en avgränsning. Engelska valdes som språkavgränsning eftersom en stor del av det vetenskapliga materialet var skrivs på engelska. Författarna hade inte engelska som förstaspråk och det kunde påverka översättningen och förståelse av materialet.
Men artiklarna lästes och förstods genom att använda översättningsprogram, lexikon och diskussion för att undvika misstolkning; samt för att motverka missuppfattningar i
översättningen. Enligt Östlundh (2017) är de flesta vetenskapliga artiklar skrivna på engelska och det finns inte tillräckligt med vetenskapliga artiklar på svenska (Östlundh, 2017). Alla artiklar som användes i studiens resultat vara peer-review och det kunde stärka studiens trovärdighet. Kristensson (2014) skriver att vetenskapliga artiklar som är peer-review kan öka studiens resultats trovärdighet. För att få bredare resultat genomfördes ingen begränsning på ålder eller länder. Detta ledde att artiklar från olika länder har använts i resultatet. Det kan vara ett problem eftersom vårdsystemet kan variera mellan dessa länder. Resultatet har dock visat att behov av bemötande, kommunikation och information stöd för de kvinnorna från sjuksköterskan före och efter bröstoperation var samma oavsett land och kultur. Studiens resultat var uppbyggt på 11 artiklar som kom från flera olika delar av världen som Australien, Brasilien, England, Iran, Kanada, Norge och USA. I den allmänna litteraturstudien jämfördes de artiklarna med varandra och det ledde till liknande resultat, vilket innebär att trots olika länder och kultur ses likheter bland kvinnorna behov av stöd i samband med
bröstcanceroperation. Enligt Henricson (2017) kan det öka studiens överförbarhet.
Vetenskapliga artiklar söktes i CINAHL Complete och PubMed och dessa två databaser var användbara för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna från båda databaserna innehöll tillräcklig information för att genomföra studien. Att använda två databaser var en styrka i studien men samtidigt kan sökning i endast två databaser också tolkas som en svaghet eftersom
sökningens bredd begränsades. Kristensson (2014) beskriver att CINAHL Complete och PubMed innehåller vetenskapliga artiklar och att de är de mest använda databaser. Enligt Willman et al., (2016) vid en systematisk sökning behövs det mer än en databas för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar inom ett område. Henricsson (2017) beskriver att användning av flera olika databaser stärker resultatens trovärdighet (Henricsson, 2017). I sökningen användes båda indexord och fritextord och det kan ses som en styrka. Karlsson (2017) beskriver att med hjälp av fritextsökning kan artiklar hittas som inte indexerades med ämnesord.
21 Efter sökning genomfördes kvalitetsgranskning på alla artiklar som valdes för resultat enligt Willman et al. (2011) kvalitets mall. Efter kvalitetsgranskningar av 16 artiklar, togs fem artiklar med kvalitativ metod bort eftersom de hade mellan medel och låg kvalitet. Totalt 11 artiklar som valdes ut hade hög kvalitet vilket förstärkte tillförlitlighet. Enligt Östlundh (2017) är det viktigt att artiklarna har hög kvalitet för att stärka tillförlitlighet av artiklarna.
Författarna som genomförde granskningen hade inte tillräcklig erfarenhet om kvalitativ granskning och det skulle kunna ha lett till tolkningsfel. Det skulle kunna vara en svaghet.
Men författarna granskade artiklar var för sig och sedan jämförde granskningen vilket kan ses som en styrka.
Den allmänna litteraturöversiktstudien grundades på Fribergs (2017) dataanalysmodell.
Denna dataanalysmodell innebär att skilja på likheter och skillnader i teoretiskt; i
metodologisk, på ett strukturerat arbetssätt samt jämföra de valda artiklarna. Med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell analyserades artiklarnas resultat för att utforma studiens resultat, vilket ledde till ett säkert arbetssätt som i sin tur ökade studiens trovärdighet. Alla artiklarna lästes och analyserades först enskilt och sedan diskuterades och reflekterades gemensamt, vilket ökade tillförligheten genom att båda författarna tillsammans analyserade och tolkade artiklarna. Enligt Östlundh (2017) är det viktigt att flera personer analyserar och tolkar artiklarnas innehållet för att öka resultatet tillförlitligheten. Genom att analysera och diskutera tillsammans undvek författarna att den egna tidiga förståelsen och kunskapen kunde påverka resultatet. Henricson (2017) betonar att när författarna är medvetna om sina egna förutfattade meningar och förförståelse ökar det trovärdigheten och pålitligheten.
Resultat Diskussion
Syftet med allmän litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd från
sjuksköterskan före och efter operation vid bröstcancer. I studiens resultat kom tre kategorier fram som var att bemötande har betydelse; att en god kommunikation skapar förtroende, samt att få information är viktigt. Huvudfynden utifrån denna föreliggande studie resultat var att kvinnorna upplevde att sjuksköterskan hade en stödjande roll i samband med
bröstcanceroperation. Men i vissa fall upplevde en del av kvinnorna bristande i bemötande, kommunikation och information stöd.
Första fyndet i studiens resultat var att bemötande har betydelse. I resultat belystes att kvinnorna upplevde att sjuksköterskans bemötande hade en central roll som stöd, för att
22 hjälpa kvinnorna att känna sig säkra och att klara av sjukdomssituation. Sjuksköterskan borde ha en holistisk och individuellt anpassade vård för att kunna bemöta kvinnorna på ett
vårdande sätt. Detta stärks av McCance & McCormack (2013) som beskriver att
personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser patienten som en unik person med unika behov och egenskaper, samt värderingar. Samtidigt betonar svensk sjuksköterskeförening (2019) att sjuksköterskan måste arbeta utifrån personcentrerad vård. Omvårdnadsmålet enligt Travelbee (1971) är att sjuksköterskan bemöter och hjälper patienten att hantera och leva med sjukdom, samt acceptera upplevelsen av lidande. Studiens resultat stärks av tidigare forskning som visar att kvinnor med bröstcancer som får bra bemötande stöd och individuellt
psykosocialt stöd från sjuksköterskor upplever mindre fysiska symtomen än de andra som inte får individuellt psykosocialt stöd från sjuksköterskor (Park & Yoon, 2013). I studiens resultat kom det fram att ett gott bemötande som stöd minskade lidande. Kvinnorna upplevde att när sjuksköterskan bemötte kvinnor med bröstcancer på sjukhuset på ett mjukt och
kärleksfullt sätt minskade det deras lidande. Kvinnorna upplevde att sjuksköterskan hade visat respekt och behandlat kvinnorna med värdighet vilket ökade trygghet och tillit känslor.
Med samma resonemang betonar Travelbee (1971) att syftet med omvårdnaden är att minska lidande; behandla patienten med värdighet och ge patienten möjlighet att hantera sjukdomen.
Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en uppfattning om hur patienter lever med sjukdomen och vad lidandet innebär och ge patienten möjlighet att känna sig sedd och respekterad.
Det andra fyndet i studiens resultat var att en god kommunikation skapar förtroende. I studiens resultat upplevde många kvinnor att sjuksköterskans kommunikation stöd hade stor betydelse och var viktig vid behandling samt återhämtning i samband med
bröstcanceroperation. Kvinnorna upplevde att kommunikationsstödet ökade känslan av självförtroende och minskade deras oro och osäkerhet. Detta resultat stärks av Bäcklund (2016) och Urio et al. (2019) som skriver att sjuksköterskan kan förbättra kvinnors hälsa i samband med operation genom kommunikation stöd och vägledning. Sjuksköterskan bör ge möjligheter till kvinnor med bröstcancer att uttrycka sina känslor och behov både före och efter operation. Det stämmer även med Travelbees teori (1971) att sjuksköterskans viktigaste redskap är kommunikation. Kommunikationen är nyckeln för sjuksköterskan för att lära och förstå patienten och för att kunna identifiera patientens behov. Resultaten stärks även av Stajduhar et al. (2010) och Davies et al. (2017) som betonar att sjuksköterskan behöver kommunicera med patienter med kärlek och empati för att uppnå en vårdande relation med patienter. Det kan hjälpa patienter att ha en bättre förståelse om sin sjukdom. Likt
23 litteraturens resultat belyser Fakhr-Movahedi et al (2011) att kommunikation mellan
sjuksköterskan och patienten är viktig speciellt när patienten ligger på operationsavdelning.
När patienten är orolig och behöver omvårdnad före operationen kan sjuksköterskan minska patienten ångest genom kommunikation (Fakhr-Movahedi et al., 2011). I resultatet framkom det att vissa kvinnor upplevde att flera sjuksköterskor inte hade tid; saknade
kommunikationsförmåga, samt inte kommunicerade på ett klart sätt som ledde till
missuppfattning. Detta bristande kommunikationsstöd ledde till att kvinnorna blev förvirrade och kände sig ensamma och besvikna. Likt föreliggande studies resultat belyser Fakhr- Movahedi et al. (2011) att det är bekymmersamt när sjuksköterskan fokuserar på sina arbetsrutiner och är mycket upptagna samt inte har tid att prata med patienten. Detta stärks också av Clarke et al. (2014) som betonar att bristande kommunikation ger patienten negativa känslor som sårbarhet och ensamhet och det kan leda att patienten inte kan uttrycka sina tankar och känslor.
Den tredje fyndet i studiens resultat var att få information är viktigt. I studiens resultat
upplevde kvinnorna att tillräckligt informationsstöd kunde minska patientens lidande och öka känsla av delaktighet och förtroende och detta resultat stärks av Davies et al. (2017).
Patientlagen (SFS, 2014:821) betonar att varje patient har rätt till att få all information om sitt hälsotillstånd och behandling. Svensk sjuksköterskeförening skriver att sjuksköterskan har ansvar att förmedla information om patientens tillstånd och sjukdom för att uppfylla
patientens unika behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Tidigare forskning betonar att kvinnor med bröstcancer har stort behov av information innan operation. När kvinnorna inte får relevant och specifik information i rätt tid kan det påverka deras livskvalitet.
Sjuksköterskan har ansvar att ge information stöd för att uppfylla patientens behov och erbjuda säker vård (Saucedo et al., 2018 & Urio et al., 2019). Studiens resultat visade att vissa kvinnor upplevde bristande information där information inte gavs på en individuell nivå. Bristande information kunde bidra till risker och komplikationer efter operationen och kunde skapa känslan av ensamhet och rädsla hos de kvinnorna. Kvinnorna önskade att sjuksköterskan förenklade och anpassade informationen individuellt för att hjälpa de kvinnorna att förstå och att vara delaktiga i sina behandlingar. Litteraturstudiens resultat stärks av patientlagen (SFS, 2014:821) som betonar vikten av att sjuksköterskan måste anpassa informationen efter patientens individuella förutsättningar och att sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens förmåga kan påverkas av olika faktorer som ålder, erfarenhet och språkkunskap. I samma resonemang skriver Aunan et al. (2018) att kvinnorna har
24 förklarat att få mycket information på en gång om behandlingen kan skapa en rädsla att de kanske inte kommer ihåg och ibland känner de sig inte redo att lyssna på allt vid ett tillfälle.
Kvinnorna med bröstcancer beskriver att informations stöd från sjuksköterskan är en betydelsefull faktor för att inte känna sig ensamma och sårbara.
Slutsats
Litteraturstudien visar vikten av bemötande, kommunikation och information som stöd från sjuksköterskan före och efter bröstcanceroperation. Kvinnornas upplevelse av detta stöd är både positivt och negativt. Resultatet i denna studie visar att kvinnor upplever att ett gott bemötandestöd kan minska lidande och förbättra kvinnors livskvalitet i samband med
bröstcanceroperation. Sjuksköterskans bemötande har en central roll för att kvinnor klarar av sjukdomssituation. Studiens resultat visar att stödet via kommunikation kan skapa förtroende och hjälpa kvinnorna att hantera sin situation, samt vara mer delaktiga i sina behandlingar.
Kvinnorna upplever att en välfungerande kommunikation med sjuksköterskan har en
avgörande roll för att de ska kunna vara förberedda för operationen och det kan minska deras oro och osäkerhet. I resultatet framkommer att bristande kommunikation leder till att
kvinnorna blir förvirrade och känner sig ensamma och besvikna. Studiens resultat visar att tillräckliga informationen stöd från sjuksköterskan kan minska patientens lidande och öka känsla av delaktighet och förtroende. Samtidigt att bristande information stöd kan leda till missförstånd och komplikationer före och efter operationen. Slutligen visar denna studies resultat hur sjuksköterskan genom personcentrerad vård och en holistisk och individuellt passande vård kan förbättra omvårdnaden för kvinnor före och efter bröstcanceroperation.
Kliniska implikationer
Denna litteraturstudie kan ha betydelse i klinisk verksamhet genom att öka kunskapen om kvinnors behov av stöd från sjuksköterskan före och efter bröstcanceroperationen. Det skulle kunna leda till ett bättre omhändertagande av kvinnorna och ett mer personcentrerat stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om personcentrerad vård för att se de kvinnorna som en unik person och inte bara en diagnos. Denna studie belyser sjuksköterskans stödjande roll för att uppfylla kvinnornas unika behov. Sjuksköterskan bör ha en holistisk och individuellt passande vård för att kunna bemöta kvinnorna på ett vårdande sätt. Detta allmänna
25 litteraturöversiktresultat kan bidra till att skapa ett gott bemötande och en vårdande
kommunikation, vilket ökar kvinnors förtroende och trygghet och minskar lidande. Studien visar att kvinnor behöver individanpassad information stöd från sjuksköterskan för att klara av den smärtsamma upplevelser. I klinisk kontext är förhoppningen att denna litteraturstudie kan underlätta sjuksköterskans vårdarbete genom att belysa olika behov av stöd av de kvinnorna med bröstcancer före och efter operation. Det kan vara en grund för att undvika onödiga lidande för de kvinnorna genom att öka förståelse och kunskap om hur
sjuksköterskan kan tillgodose kvinnornas individuella behov av stöd.
Fortsatt forskning
Vidare vetenskapliga studier som utgår från sjuksköterskans perspektiv behövs, för att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor före och efter
bröstcanceroperation. Fortsatt forskning om den grundutbildade sjuksköterskans stödjande roll i samband med bröstcanceroperation behövs.
Självständighet
Under arbetets gång har samarbetet mellan författarna fungerat bra och hela arbetet genomfördes tillsammans. Arbetet har skrivits i ett gemensamt google dokument och samarbetet skedde genom google meet varje dag. Arbetets inledning och bakgrund, samt problematisering har skrivit tillsammans. Sökning av artiklar och kvalitetsgranskning gjordes enskilt och tillsammans, samt diskuterades artiklarna och kvalitetsgranskningen gemensamt.
Båda författarna har skrivit metod, analys, resultat, diskuterades, slutsats och bilagor gemensamt, samt tabellen.
26
Referenser
*= Artiklar markerade med en asterisk ingår i resultatet.
*Almeida, N. G., Crus, A. M., Rodrigues, D. P., Moreira, T. M. M., Figueiredo, J. V., &
Fialho, A. V. (2016). ASPECTS THAT MAY INFLUENCE ON THE QUALITY OF LIFE OF A MASTECTOMIZED WOMAN. Ciencia Cuidado e Saude, 15(3), 452-459.
https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.4025/cienccuidsaude.v15i3.31526
Angel, S. (2012). Kampen för att gå vidare i livet. I A. M. Graubæk (Red.), Patientologi:
Personcentrerad vård i teori och praktik (1 uppl., s. 170–194). Natur & Kultur.
Aunan, S.T., Wallgren, G..C., & Sætre Hansen, B. (2018). Breast cancer survivors’
experiences of dealing with information during and after adjuvant treatment. Journal of clinical nursing, 28(15/16), 3012-3020. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1111/jocn.14700
Batista, K. A., Merces, M. C., Santana, A. I. C., Pinheiro, S. L., Lua, I., & Oliveira, D. S.
(2017). FEELINGS OF WOMEN WITH BREAST CANCER AFTER MASTECTOMY.
Journal of Nursing, 11(7), 2788-2794. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719
Boström, E., Lias, A., Andreas, F., Inger, E., & Erichsen, A. A. (2020). Registered nurses’
experiences of communication with patients when practising person–centred care over the phone: a qualitative interview study. BMC Nursing,19(1), 1472-6955. https://www-doi- org.miman.bib.bth.se/10.1186/s12912-020-00448-4
*Brown, J., Refeld, G., & Cooper, A. (2018). Timing and Mode of Breast Care Nurse Consultation From the Patient’s Perspective. Oncology Nursing Forum, 45(3), 389-398.
https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.1188/18.ONF.389-398 Bröstcancer förbundet. (20 september 2019). Kirurgi.
https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/behandlingar/kirurgi/
Bäcklund, J., Sandberg, M., & Åhsberg, K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi. I C. Kumlien &
J. Rystedt (Red.), Omvårdnad & kirurgi (1 uppl., s. 345–360). Studentlitteratur.
Cancercentrum. (mars 2015). Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation.
https://cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/brost/stockholm-gotland/folder- information-om-brostcanceroperation.pdf
Cancercentrum. (9 mars 2022). Kontaktsjuksköterska.
https://cancercentrum.se/samverkan/patient-och-narstaende/kontaktsjukskoterska/
Cancerfonden. (2 juli 2021). Bröstcancer. https://www.cancerfonden.se/om- cancer/cancersjukdomar/brostcancer
Costal, R. R., Bucci, C. L. F., Marins, N. C. S., & Pereira, G. L. (2020). THE PERCEPTION OF WOMEN WHO UNDERWENT A MASTECTOMY PROCEDURE ASSISTED IN A
27 FEDERAL HOSPITAL. Cuidado e Fundamental, 12 (1), 1139-1143.
http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.9789/2175-5361.rpcfo.v12.8017
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur.
Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017).
Exploring the Lived Experience of Women Immediately Following Mastectomy. Cancer Nursing, 40(5), 361-368.
http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.1097/NCC.0000000000000413
*Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and
informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20-24. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.5737/1181912x2412024
*Drageset, S., Lindström, T., Giske, T., & Underlid, K. (2012). “The support I need":
women's experiences of social support after having received breast cancer diagnosis and awaiting surgery. Cancer Nursing, 35(6), E35-47. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1097/NCC.0b013e31823634aa
Dragun, A. E., Huang, B., Tucker, T. C., & Spanos, W. J. (2012). Increasing Mastectomy Rates Among all Age groups for Early Stage Breast Cancer. The Breast Journal, 18(4), 318- 325.
http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1524-4741.2012.01245.
Fakhr-Movahedi, A., Salsali, M., Negharandeh, R., & Rahnavard, Z. (2011). A qualitative content analysis of nurse–patient communication in Iranian nursing. International Nursing Review, 58(2), 171-180. https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1466-
7657.2010.00861.x
*Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S.
(2012). The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing Forum, 39(4), 361-369. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1188/12.ONF.361-369
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
Hall, E. O. C, & Graubæk, A.-M. (2012). Patientologi-från berättelse till grundläggande värderingar. I A.-M. Graubæk (Red.), Patientologi - personcentrerad vård i teori och praktik (1 uppl., s. 79–104). Natur & Kultur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad (3 uppl., s. 112–117).
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad (3 uppl., s. 411–420). Studentlitteratur.
28 Järhult, J., Offenbart, K., & Andersson, M. (2019). Kirurgiboken vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (6 uppl.). Liber.
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod- från ide till examination inom omvårdnad (3 uppl., s. 81–97). Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Kristianne, A. B., Mango, C. M., Amalia, I. C. S., Sueli, L. P., Iracema, L., & Daniela, S. O.
(2017). FEELINGS OF WOMEN WITH BREAST CANCER AFTER MASTECTOMY.
Journal of Nursing. 11(7), 2788-2794.
http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719
*Lambert, J., & Rusby, J. (2013). Women's view of 23 -hours hospital discharge following mastectomy. Cancer Nursing Practice, 13(2), 18-23. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.7748/cnp2014.03.13.2.18.e1043
*Latifi, M., Salimi, S., Barahmand, N., Fahimnia, F., & Farsani, L. A. (2018).
Postmastectomy Information Needs and Information-seeking Motives for Women with Breast Cancer. Adv Biomed Res, 7(75), https://dx-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.4103%2Fabr.abr_187_17
Lindwall, L. (2017). Kropp. I L-W. Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 112–124). Studentlitteratur.
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2 uppl., s. 81–110). Liber.
Motie, M. R., Taghizadeh, A., Pourali, L., Oshibnetaj, M., Hasanzadeh, E., Jarahi, L., Darbari, S. M., & Mahdizadeh, S. (2021). Breast Cancer Risk Factors: A CaseControl Study in Iranian Women. Middle East Journal of Cancer, 12(3), 439-446. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.30476/mejc.2020.83442.1168
Nyholm, N., Halvorsen, I., Mygind, A., Christensen, U., & Kristiansen, M. (2018). Diversity in cancer care: exploring social categories in encounters between healthcare professionals and breast cancer patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(3), 1108-1117.
https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/scs.12556
Park, H., & Yoon, H. G. (2013). Menopausal symptoms, sexual function, depression, and quality of life in Korean patients with breast cancer receiving chemotherapy. Supportive Care in Cancer, 21(9), 2499-2507. http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.1007/s00520-013-1815-6
Patientlag (SFS 2014:821). Information.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
*Rodrigues, S. M., Viana, T. C., & Andrade, P. G. (2015). The woman’s life after mastectomy in the light of Roy Adaptive theory. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 7(4), 3292–3304. https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.9789/2175- 5361.2015.v7i4.3292-3304
29
*Rosenberg, S. M., Greaney, M. L., Patenaude, A. F., Sepucha, K. R., Meyer, M. E., &
Partridge, A. H. (2018). “I don't want to take chances.": A qualitative exploration of surgical decision making in young breast cancer survivors. Psycho-Oncology, 27(6), 1524-1529.
https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.1002/pon.4683
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken- etik för vårdande yrken (6 uppl.).
Studentlitteratur.
Saucedo, A. R., Gilbert, A. W., Gerty, S., Cutress, R., Eccles, D., & Foster, C. (2018). “It’s Like We Don’t Exist”: Tailoring Education for Young Women Undergoing Surgery for Early-Stage Breast Cancer. Oncology Nursing Forum, 45(2), 165-175. https://www-doi- org.miman.bib.bth.se/10.1188/18.ONF.165-175
Sheffield, C. (2018). Support of the nurse. Nurs Forum, 53(1), 100–105.
https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/nuf.12221
Socialstyrelsen. (1 maj 2019). Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröstcancervård.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/
nationella-riktlinjer-presentation-om-brostcancer.pdf
Socialstyrelsen. (16 december 2020). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf Stajduhar, K. I., Thorne, S. E., McGuinness, L., & Kim-Sing, C. (2010). Patient perceptions
of helpful communication in the context of advanced cancer. Journal of Clinical Nursing, 19(13-14), 2039–2047. https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.1111/j.1365-
2702.2009.03158.x
Stubberud, D-G., Gronseth, R., & Almås, H. (2021). Klinisk omvårdnad 2 (3 uppl.). Liber.
Sukartini, T., & Sari, Y. I. P. (2021). WOMEN WITH BREAST CANCER LIVING WITH ONE BREAST AFTER A MASTECTOMY. Central European Journal of Nursing &
Midwifery, 12(2), 366-375.
http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.15452/CEJNM.2021.12.0012
*Suplee, P. D., Jerome-D Emilia, B., & Boiler, J. (2016). Women's Educational Needs and Perceptions About Survivorship Following Bilateral Mastectomy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(4), 411-418. https://www-doi-
org.miman.bib.bth.se/10.1188/16.CJON.411-418
Svensk sjuksköterskeförening. (30 mars 2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svenska Akademiens Ordböcker. (2022). Uppleva.
https://svenska.se/saob/?id=U_0517-0013.rEC6&pz=5
Svensk sjuksköterskeförening. (30 Mars 2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://tinyurl.com/3atj4nyh
30
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker vård. personcentrerad vård 2019.pdf (swenurse.se)
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2 uppl.). Davis Company.
Urio, Â., Souza, J. B., Manorov, M., & Soares, R. B. (2019). The diagnosis way towards rehabilitation: feelings and support network of women experiencing cancer and mastectomy.
Cuidado e Fundamental, 11(4), 1031-1037. http://dx.doi.org.miman.bib.bth.se/10.9789/2175- 5361.2019.v11i4.1031-1037
Vetenskapsrådet. (22 november 2017). Helsingforsdeklarationen.
https://tinyurl.se/4QA
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4 uppl.). Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3 uppl.). Studentlitteratur.
*Woods, A (2019)."The experience of mastectomy patients on the 23-hour pathway". Cancer Nursing Practice, 18 (2), 1475- 4266.
https://www-doi-org.miman.bib.bth.se/10.7748/cnp.2018.e1496
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 59–82). Studentlitteratur.
31
Bilaga 1: Sökningar i CINAHL Complete
Söknin
g Sökordskombination
er Sökdatu
m Antal
träffa r
Läs t på titel niv å
Lästa abstrak t
Lästa fulltext - artikla r
Antal valda artikla r
S1 “Breast cancer” OR
“Breast Neoplasms” 2022/03/1
3 114
562 - - - -
S2 “Operation” OR
“Surgery” OR
“Mastectomy” OR
“Breast removal” OR mastectomies* OR
“Breast-Conserving Surgery” OR
“Lumpectomy”
2022/03/1
3 644
931 - - - -
S3 [women] 2022/03/1
3
36 045
- - - -
S4 “Experience” OR
“Perceptions” OR
“Attitudes” OR
“Views” OR
“feelings” OR
“opinions” OR
“perspective”
2022/03/1 3
1 013 403
- - - -
S5 [Support,
Psychosocial] 2022/03/1
3 95
417 - - -
S6 “Support” OR Need OR Help OR
“Guidance”
2022/03/1
3 1 155
653 - - -
S7 (Emotional support OR Emotional Need) OR (Information Support OR
informational Need )OR Communication Support
2022/03/1 3
16 862
- - -
32 S8 (Nurse OR Nurses OR
Nursing) OR (Healthcare OR Health Care OR Hospital OR Health Services)
2022/03/1
3 2 036
244 - - -
S9 S5 OR S6 ORS7 2022/03/1
3
1 155 653
- - -
S10 S1 AND S2 AND S3 AND S4 AND S8 AND S9
2022/03/1 3
21 21 21 9 -
S11 S2 AND S3 AND S4 AND S9
2022/03/1 3
76 76 50 17 13
“ ” OR * : Sökning på fritextord i titel och ämnesord [MH]: Cinahl Subject Heading ( ): Dubbletter
Bilaga 2: Sökningar i PubMed
Sökning Sökordskombinationer Sökdatum Antal träffar Läst
på titel nivå
Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
#1 “Breast cancer” 2022/03/13 193
275 - - - -
#2 [Breast neoplasms] 2022/03/13 322 594 -
