Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010

08-11-14 Helena Näsström 1

Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige

RUFS 2010

Vad är en regional utvecklingsplan?

Regionplanen behandlar frågor som:

 är av regionalt intresse

 berör många aktörer

 har ett långsiktigt perspektiv

 Många frågor är gemensamma med flera län t ex transporter och arbetsmarknad

RUFS 2010 blickar därför utåt i Östra

Mellansverige (omfattar Västmanlands, Uppsala, Gävleborgs, Södermanlands, Östergötlands och Örebro län)

08-11-14 3

Vision Europas mestattraktiva storstads- region RUFS 2001-

processen

Aktualitets- prövning

Program- &

strategifas

Planförslag

samråd Utställning Kraftfullt regionalt utvecklingsarbete

RUFS 2001 antagen 2002

Aktualitetsrapport antagen 2005

Ny RUFS antagen 2010?

P LA N A R B E TE T

•

•

•

Här är vi nu!

08-11-14 4

En öppen och tillgänglig region

En ledande

tillväxtregion En region med god livsmiljö

En resurs- effektiv region

Säkra värden för framtida behov Öka uthållig

kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostads- sektorn

Vidare- utveckla en flerkärnig och tät region

Stärk samman- hållningen

Frigör livschanser Utveckla

idéer och förnyelse- förmåga

Europas mest attraktiva storstadsregion

RUFS

REGIONAL STRUKTUR

08-11-14 Helena Näsström 5

Antaganden om befolkning och sysselsättning

Konjunkturinstitutets bedömningar 2015

SCB:s bedömningar om befolkning och

migration

Tidigare

långtidsutredningar

15%

10 368 11%

10 048 9 048

Riket

-7%

258 -7%

257 276

Gävleborg

7%

444 6%

441 416

Östergötland

22%

3 652 14%

3 403 2 991

Totalt Mälardalen

11%

289 10%

287 261

Västmanland

2%

280 1%

278 274

Örebro

13%

297 11%

290 262

Södermanland

19%

361 13%

343 304

Uppsala

28%

2 425 17%

2 205 1 890

Stockholm

ökning 2030 hög

ökning 2030 låg

2005 Befolkning 1000-tal

15%

10 368 11%

10 048 9 048

Riket

-7%

258 -7%

257 276

Gävleborg

7%

444 6%

441 416

Östergötland

22%

3 652 14%

3 403 2 991

Totalt Mälardalen

11%

289 10%

287 261

Västmanland

2%

280 1%

278 274

Örebro

13%

297 11%

290 262

Södermanland

19%

361 13%

343 304

Uppsala

28%

2 425 17%

2 205 1 890

Stockholm

ökning 2030 hög

ökning 2030 låg

2005 Befolkning 1000-tal

Tillskott i Stockholms län till 2030: ca 500 000 personer och 350 000 arbetsplatser

Grundantaganden

Grundantaganden: prognos för befolknings-

och sysselsättningsutveckling till 2030

08-11-14 Helena Näsström 6

 Natur- ,kultur-, och vattenvärden säkras

 Förutsättningar skapas för kollektivtrafik- försörjning

 God tillgänglighet uppnås

 En energieffektiv struktur skapas

 En bra balans mellan bostäder i småhus och flerbostadshus uppnås

Uppgift: att lokalisera bostäder för 500 000 personer och 350 000 arbetsplatser

och samtidigt se till att:

08-11-14 Helena Näsström 7

Sju principstrukturer med trafiknät och bebyggelse studerades och arbetades ihop till de två förslagen i samrådet Tät och Fördelad

Alternativskiljande faktorer:

 Kärnstruktur (bebyggelsekoncentrationer)

 Trafiknät och trafikering (Kollektivtrafik + bil)

 Antaganden om täthet och fördelning mellan bebyggelsetyper

Västliga kärnor

RUFS 2001/2050 Trend Spridd Stationssamhällen Bygg inåt Nord-sydstråket

Fördelad

• goda utvecklingsförutsättning i alla regiondelar

• bebyggelse tillkommer i de regionala stadskärnorna och i områden i

anslutning till kollektivtrafik

• ungefär 1/3 av bostäderna tillkommer i småhus

• kollektivtrafiken byggs ut med tvärförbindelser

Tät

•större andel av bostadstillskottet i regioncentrum

•mindre andel bostads-tillskott i yttre förorter

•ungefär 1/5 av bostäderna tillkommer i småhus

•kollektivtrafiken byggs ut med tunnelbanelinjer

De två strukturförslagen

GIS-modell för att omsätta strukturförslagen

1. GIS-modellen identifierar lämpliga lägen för framtida bostäder och

arbetsplatser baserat på en kombination av olika lokaliseringskriterier, t.ex.

- Tillgänglighet i kollektivtrafiksystemet och med bil (utdata från trafikmodeller) till arbetsplatser och bostäder

- Markens fysiska förutsättningar - Dagens bebyggelsestruktur

- Restriktioner för framtida markanvändning - Gällande planer (ÖP, FÖP, DP)

- Övriga lokaliseringskriterier som är geografiskt hänförbara (t ex markvärde, närhet till vatten, service, centrumlägen etc.)

2. GIS-modellen fördelar sedan tillkommande befolkning och arbetsplatser till lämpliga lägen, och tar samtidigt hänsyn till dagens

bebyggelsetäthet

Sammanslaget lämplighetsskikt (ett raster/rutlager där varje ruta har ett värde för graden av

lämplighet.)

Steg 1 identifiering av lämpliga lägen för bebyggelse

Exempel på lämplighetskarta

där röd färg visar lämpliga områden och grön färg områden som är mindre

lämpliga. Vita områden är områden som inte får bebyggas.

Ingående GIS-skikt

Steg 2 fördelning av tillkommande befolkning och arbetsplatser

Tillkommande befolkning kan fördelas på olika bebyggelsetyper beroende på planeringsstrategi

GIS-modellen IPM har tagits fram av WSP

I modellen matas uppgifter in om:

• hur stor befolkning som ska fördelas

• hur stor andel som ska fördelas inom olika

bebyggelsetyper t ex

flerbostadshus och småhus

• på vilken typ av mark

• hur hög täthet olika bebyggelsetyper ska ha

• slutligen summeras de olika andelarna ihop

total yta

olika typer av bebyggelse olika marktyper

Vad kommer ut ur modellen?

 Resultatet från modellen redovisar var ny bebyggelse och arbetsplatser tillkommer (var bebyggelsen växer)

 Modellen genererar ett raster för varje marktyp där varje ruta innehåller en fördelad mängd befolkning eller

arbetsplatser.

 Fördelad befolkning och arbetsplatser kan summeras på valfritt område för utvärderingar av resultat:

- Exempelvis andel tillkommande befolkning inom kommundel, i centrumlägen, i goda kollektivtrafiklägen eller i strandnära lägen

 Fördelad befolkning 2030, i Storstockholm

(testkörning).

 Befolkning fördelad på 100*100m rutor. Varje ruta innehåller ett

befolkningstillskott

 Ju rödare färg, desto större befolkningstillskott

Exempel på resultat

från modellen

Resultat från modellen

 Modellens framräknade befolkningsfördelning översätts till ett årligt bostadstillskott per

kommun för de två föreslagna strukturerna Fördelad och Tät

Årligt bostadstillskott exempel från några kommuner

K om m un Fa k ti s k t tills k ott 2001- 2005

Fördel a d

Lå g 2005-2 030

Fördel a d H ög 2005-2 030

Tä t Lå g 2005 -203 0

Tä t H ög 2005- 2030

Botkyrka 330 350 550 200 350

Järfälla 260 350 600 400 650

Norrtälje 460 200 350 100 200

S tockholm 2 790 1 550 2 500 2 000 3 200

Uppgift nu: att ta fram ett utställningsförslag

 Utställningsförslaget ska innehålla en plankarta med en struktur

 Delar från de två förslagen arbetas samman med

utgångspunkt i remissvar och dialog med kommuner i

Stockholms län och angränsande län i Östra Mellansverige

 Nya körningar av GIS-modellen och fördjupade analyser

Tack!

Information om RUFS 2010 finns på

www.samrådsförslaget.se